Search

Bakgrund: Sjuksköterskor är anmälningspliktiga och har visat sig ha en betydande roll då barn far illa. Trots det väljer sjuksköterskor att inte alltid orosanmäla till socialtjänsten då de misstänker att ett barn far illa. Barnen får till följd av detta inte det stöd och den hjälp som de har rätt till. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att orosanmäla när barn far eller riskerar att fara illa. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes digitalt med sjuksköterskor (n=12) som rekryterats via bekvämlighetsurval. Insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser sjuksköterskors upplevelser av att orosanmäla när barn far eller riskerar att fara illa: Känsla av att vilja hjälpa, Känsla av osäkerhet, Känsla av att ha och att sakna stöd och Känsla av att erfarenhet ger trygghet. Konklusion: Sjuksköterskor upplever ett behov av ökad kunskap om barn som far illa och orosanmälan samt utvidgat stöd och samarbete i samband med orosanmälningar. Förändringar inom dessa områden skulle kunna leda till en minskad osäkerhet hos sjuksköterskor och därmed minskat lidande för barn som far illa då fler orosanmälningar eventuellt genomförs.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och ett växande globalt folkhälsoproblem. Behandlingen består till stor del av egenvård och kan innebära omfattande livsstilsförändringar. Sjuksköterskans ansvar är att ge stöd, motivation, förmedla anpassad information och utbildning med målet att reducera sjukdomens progress för att undvika komplikationer ochohälsa. Personernas erfarenheter är i sammanhanget nödvändiga för att sjuksköterskan ska kunna ge stöd och förbättra personernas förutsättningar för upplevt välbefinnande samt hälsa. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av egenvård hos personer med diabetes typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt har framställts i enlighet med Friberg. Från Cinahl Complete och PubMed valdes tolv vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Tre teman identifierades som belyste personers erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2 och resulterade i rubrikerna: livslånga vanor med utmaningar och möjligheter, att finna styrka i sig själv med stöd av andra och vad är vad? Informationens värde. Slutsats: Erfarenheter av egenvård hos personer med diabetes typ 2 visade på likheter gällande upplevda utmaningar vid livsstilsförändringar oavsett lokalisation, bakgrund och genus. Utmaningar kunde handla om att erhålla anpassad information och få stöd vilket kunde orsaka minskad motivation till egenvård. Sjuksköterskan har en framträdande roll och ansvar för utbildning vid egenvård genom att kontinuerligt tillhandahålla stöd samt ge information anpassad efter personen där även familj eller andra närstående involveras. Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and a growing global public health problem. The treatment largely consists of self-care and can involve extensive lifestyle changes. The nurse's responsibility is to provide support, motivation, provide adapted information and education with the goal of reducing the progression of the disease to avoid complications and ill health. In this context, the persons 'experiences are necessary for the nurse to be able to provide support and improve the persons' conditions for perceived well-being and health. Aim: Experiences of self-care in people with type 2 diabetes. Method: This literature review has been produced in accordance with Friberg. From Cinahl Complete and PubMed, twelve original scientific articles were selected which together formed the result. Results: Three themes were identified that highlighted individuals' experiences of self-care in type 2 diabetes and resulted in the headlines: lifelong habits with challenges and opportunities, finding strength in oneself with the support of others and what is what? The value of the information. Conclusion: Experiences of self-care in people with type 2 diabetes showed similarities regarding perceived challenges in lifestyle changes, regardless of location, background and gender. Challenges could be about withholding adapted information and receiving support required could cause reduced motivation for self-care. The nurse has a prominent role and responsibility for training in self-care by continuously offering support and providing information adapted to people where family or other close relatives are also involved.

Introduktion/Bakgrund: En hjärttransplantation är till för patienter som är i slutskedet av en hjärtsjukdom där andra behandlingsalternativ har blivit uteslutna. Detta sätter igång en lång process där patienten kan genomleva flera olika känslor och upplevelser. Syfte: Att belysa mottagarnas känslor och upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Cinahl och PubMed användes som sökmotorer för att få fram artiklar. Totalt resulterades sökningen i elva artiklar som svarade på studiens syfte, åtta kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Databearbetningen resulterade i tre teman; Att få någon annans hjärta, Att uppleva komplexa känslor och Att lära sig leva. Deltagarna upplevde både positiva och negativa känslor efter transplantationen. Flera mottagare upplevde en identitetsförändring och kämpade med att knyta an till det nya hjärtat. Svåra känslor som tacksamhet och skuld men även stress och depression var vanligt förekommande. Behovet av stöd efter transplantationen framkom och olika strategier användes för att bemästra den nya situationen. Slutsats: Att genomgå en hjärttransplantation upplevdes som en livsförändrande händelse. Påfrestningarna var både fysiska och psykiska, vilket resulterade i att en mängd olika känslor upplevdes.

Background: There are 2,2 million children living in Sweden and every day about one child is diagnosed with cancer. Nurses have an important role in nursing the sick child and comforting it´s families. Little is known about the nurses´ experiences in working with this severely ill children. Aim: The aim of this study was to highlight nurses´ experiences of caring for children with cancer. Method: A method to contribute to evidence-based nursing with the ground in analysis of qualitative research was conducted. An analysis of fourteen qualitative articles was carried out. The analysis resulted in four main themes and eleven subthemes. Result: Four main themes emerged; The adequate knowledge needed, Difficulties in ethical stance, Caring relationships where the child is in the centre, Emotional contrasts. The results of the study showed that the nurses experienced that they were not fully-trained and that the knowledge was not sufficient when they were new to childhood cancer. The nurses experienced a lot of emotions caring for children with cancer and felt it valuable to use coping to deal with the upcoming emotions and prevent emotional burn-out. Conclusion:More knowledge in childhood cancer is needed for nurses caring for children sick with cancer. It is important for the nurses to see the child's best, but also to work family-centered. The work is emotionally stressful and requires coping strategies to prevent emotional burnout.

Folkhälsan har en positiv utveckling i Sverige, det innebär att fler lever ett längre liv. Statistik visar att det finns över två miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning, det ger en ökad belastning på vård och omsorg, såväl inom landsting, primärvård och kommun. Idag är det kommunen som ansvarar för hemsjukvården. För att hemsjukvården ska vara patientsäker krävs att teamet runt den äldre patienten samverkar, att planering av vården sker efter bedömning och behov, samt att insatser följs upp och utvärderas. Det ställer krav på sjuksköterskans ledarskap att arbeta med äldre patienter med komplexa vårdbehov. Studier visar att sjuksköterskan känner en osäkerhet i sin roll som ledare trots att det finns få forskningsresultat som beskriver sjuksköterskans ledarskap i kommunens hemsjukvård. Syftet är att beskriva sjuksköterskans ledarskap i den kommunala hemsjukvården. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt har 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. En huvudkategori formades; sjuksköterskans ansvar att leda komplex omvårdnad med fem underkategorier som presenteras under aktuell rubrik: Att ha kompetens som ledare; Att ha ansvar för omvårdnaden; Att ha förmåga att kommunicera; Att undervisa omvårdnadspersonal och Att handleda patienter och närstående. Mer forskning behövs om sjuksköterskans ledarskap i hemsjukvården för att säkerställa en god hemsjukvård i framtiden. Public health has a positive development in Sweden, which means that more people live a longer life. Statistics show that at present there are over two million people in Sweden who are 65 years of age or older. With increasing age, the risk of disease and disability increases, it places an increased load on care, both in county councils, primary care and municipalities. Today, the municipality is responsible for the home care. In order for home care services to be patient-safe, the team around the elderly must work together and that care planning is carried out according to assessment and needs, and that measures are followed up and evaluated. It requires nursing leadership to work with the elderly with complex care needs. Studies show that the nurse feels uncertain in their role as leader despite the fact that there are few research findings describing the nurse's leadership in the municipality's home health care. The purpose is to describe the nurse's leadership in municipality's home care. The method is a literature study with qualitative approach. In total, thirteen qualitative and quantitative articles have been analyzed according to a qualitative content analysis. A main category was formed; nurse's responsibility to lead complex nursing with five sub-men, presented under the current heading: To have skills as a leader; To be responsible for nursing care; Being able to communicate; To teach nursing staff and to supervise patients and close relatives. More research is needed about the nurse's leadership in home care to ensure good home care in the future.

Bakgrund: Empowerment är något som är viktigt för att en person ska uppleva sig ha kontroll i sitt sjukdomstillstånd och finna sin behandling meningsfull. Det finns många fastslagna arbetsmetoder för att främja empowerment så som utbildning, information och goda relationer till sina vårdgivare. Det är också viktigt att se den vårdtagande personens resurser och stötta till eget ansvarstagande i sin vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i processen att erhålla empowerment framförallt genom stöttning och att kunna ge god information. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hur personer inom palliativ omvårdnad erhåller empowerment. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan anser att det är viktigt att uppmuntra till delaktighet vid beslut, bevara värdigheten, främja till en känsla av kontroll och vikten av att uppfylla den vårdtagande personens önskningar. Genomförs de här delarna i arbetet inom den palliativa omvårdnaden anses det att det finns goda förutsättningar för att empowerment erhålls.

Bakgrund: Substansberoende är ett växande folkhälsoproblem som kräver allt större resurser i dagens hälso- och sjukvård. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utsträckning än tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan påverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan påverka både den givna vården och vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vårda personer med substansberoende inom somatiska vårdmiljöer. Metod: Studien är en litteraturöversikt, som utifrån tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vårda personer med substansberoende. Översikten är baserad på sju vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som både kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: De artiklar vi fann pekade på en negativ attityd hos sjuksköterskor till att vårda personer med substansberoende i somatiska vårdmiljöer. De mest framträdande attityderna är att det är en krävande patientgrupp, och att det inte känns meningsfullt att vårda dem. Diskussion: För att kunna uppnå bättre vårdkvalitet och förbättra vårdmötet till patienter med substansberoende behövs det enligt resultatet en attitydförändring hos sjuksköterskor. Kunskap, erfarenhet och en känsla av mening i vårdandet av patientgruppen verkar vara viktigt och diskuteras enligt Antonovsky´s KASAM teori., Background: Substance dependence is a growing health problem. As a result, nurses encounter people with substance dependence to a greater extent than before, while the nursing education has only limited focus on substance dependence. Studies show that a lack of knowledge can have an impact on nurses’ attitudes towards different patient groups, which also seems to affect the care provision and the nurse-patient encounter. Purpose: The aim of this study was to illuminate nurses’ attitudes in caring for people with substance dependence in somatic healthcare settings. Method: The study is a literature review, based on, in all, seven qualitative and quantitative empirical studies. The studies were quality assessed and analyzed. Results: The results indicate that nurses in somatic healthcare settings generally have a negative attitude towards caring for people with substance dependence. The most prominent attitudes were that it is a difficult group to care for, and that caring for them does not feel meaningful. Conclusion: In order to provide a high quality care for this group, a change of attitudes is required. Knowledge, experience and a sense of meaning in caring for this group, seems essential, and is discussed in the light of Antonovsky’s theory, Sense of Coherence.