Search

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande för människors hälsa och ungdomar har större risk att utsättas för sexuell ohälsa. Ungdomen är en viktig period för den sexuella utvecklingen och det är därför viktigt med tillgång till god information och vård. Ungdomar är en prioriterad grupp och samtliga regioner i Sverige har ungdomsmottagningar som erbjuder vård särskilt utformad för ungdomar. Motiv: Ingen forskning har påträffats gällande ungdomar som inte besökt en ungdomsmottagning i detta område, vilket behov ungdomar har av vård gällande sexuell och reproduktiv hälsa samt vilken tillgång till vård unga i Region Jämtland Härjedalen uppfattar att de har. Syfte: Att jämföra ungdomars uppfattning av tillgång till vård gällande sexuell och reproduktiv hälsa mellan orter med och utan tillgång till ungdomsmottagning i region Jämtland Härjedalen samt eventuella skillnader mellan kön. Att beskriva ungdomars förbättringsförslag för arbetet vid mottagningar för sexuell och reproduktiv hälsa. Metod: Data till denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades in via enkäter från ungdomar >18år under hösten 2022. Totalt deltog 156 ungdomar i studien. Sambandsanalys utfördes med Chi²-test i analyseringsprogrammet Jamovi. Resultat: Ungdomar på ort med ungdomsmottagning var i signifikant större utsträckning nöjda med tillgången till vård gällande sexuell och reproduktiv hälsa, däremot fanns det ingen signifikant skillnad mellan kön. Det var signifikant fler ungdomar på ort utan ungdomsmottagning som tvekat att söka vård för att det var för långt att åka, svårt att ta sig till mottagningen och att det inte fanns tider som passade. Konklusion: Det finns skillnader i uppskattning av tillgång till vård hos ungdomarna i regionen. Ungdomar på ort utan ungdomsmottagning är i behov av nära vård gällande sexuell och reproduktiv hälsa och förbättringsmöjligheter finns som exempelvis ökat samarbete mellan ungdomsmottagning, primärvård och skolhälsovård.

Bakgrund: Unga hbtqi-personers sexualitet påverkar deras mående. Att få tala med en professionell person med hbtqi-kompetens om sin sexualitet bidrar till ett bättre välbefinnande för hbtqi-ungdomar. Alla personer ska bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett sexualitet, men trots det upplever hbtqi-personer ett varierat bemötande. Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning (UM) träffar unga hbtqi-personer på uppdrag inom sexuell och reproduktiv hälsa (SRH).Motiv: Unga hbtqi-personers välbefinnande är väl kartlagt inom forskning. Det finns en kunskapslucka kring barnmorskors arbete på ungdomsmottagning avseende hur de bemöter unga hbtqi-personer, när det handlar om SRH. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att bemöta unga hbtqi-personer på ungdomsmottagning. Metod: Kvalitativ forskningsmetod har använts. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor på ungdomsmottagningar i två regioner i norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut ordagrant. Tematisk analys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. Queerteori användes som teoretisk referensram. Resultat: De tre slutgiltiga namngivna temana var (1) Respektfullt bemötande 2.0, (2) Ungdomsmottagningen – en hbtqi-inkluderande plats och (3) Det kostar på för unga att vara normbrytare. Barnmorskor använde sig av individanpassad rådgivning med fokus på unga hbtqi-personers behov. Barnmorskor redovisade konkreta metoder för ett inkluderande bemötande. En trygg miljö på UM och hbtqi-kompetens bland barnmorskorna beskrevs. Informanterna redogjorde för sina uppfattningar om unga hbtqi-personer samt för deras utåtriktade arbete med fokus på normer kring sex och relationer. Konklusion: Barnmorskor eftersträvar att inte göra skillnad på unga personer i möten på UM. Unga personer som kommer till UM ska behandlas på lika villkor, och ett hbtqi-perspektiv eftersträvas i rådgivningen. Kliniska implikationer utgörs av att applicera det individanpassade inkluderande bemötandet, och att inte utgå från ett heteronormativt synsätt genom konkreta metoder. Uppdaterad regelbunden hbtqi-fördjupning bland barnmorskor och övriga professioner på UM samt utökad hbtqi-kompetens bland barnmorskor inom andra verksamheter bör eftersträvas som klinisk praxis.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande. Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa ligger till grund för deras framtida hälsa, och även för kommande generationers hälsa. Ungdomar ska ha rätt att själva bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Ungdomstiden är en viktig tid i livet, där det sker fysiska, psykiska och psykosociala förändringar. I Sverige har ungdomsmottagningarna i uppgift att främja en god psykisk och fysisk hälsa för ungdomar, dock är det upp till varje enskild region eller kommun att besluta huruvida de ska ha en ungdomsmottagning, samt hur verksamheten ska utformas. Syftet med denna studie var att undersöka den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar i Sverige. Vidare var syftet att studera sambandet mellan den geografiska fördelningen av ungdomsmottagningar och incidensen av klamydiainfektioner, förlossningar, aborter respektive expediering av preventivmedel bland ungdomar. Metoden som använts för att besvara syftet var en tvärsnittsstudie. Den första delen av syftet har besvarats med deskriptiv statistik, den andra delen har analyserats med hjälp av en en bivariat regressionsanalys. Resultatet visade att fördelningen av ungdomsmottagningar såg olika ut i regionerna. Vidare visade resutatet att det fanns ett samband mellan antal ungdomsmottagningar och antalet ungdomar i regionen. Det fanns också ett samband mellan antal ungdomsmottagningar i regionen och antal expedieringar av korttidsverkande preventivmedel per ungdom, samt ett samband mellan antal ungdomsmottagningar per km² och antal expedieringar av långtidsverkande preventivmedel per ungdom. Slutsatsen av denna studie var att ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa kan påverkas av tillgängligheten till en ungdomsmottagning. Sexual and reproductive health is a fundamental part of human rights. Youths sexual and reproductive health are very important for not just the youth’s future health but also for the health of the next generation. Youths have a right to control and decide their own sexual and reproductive health. Adolescence is an important time period in a young person’s life where they experience changes and development in their physical and mental health. Youth clinics in Sweden have a mission to improve and care for the mental and physical health of all youths although it is up to each individual region within Sweden to determine the number of clinics within that specific region and how the clinics will achieve that mission. The purpose of this study was to compare the number of clinics within the different regions of Sweden and study whether the number of clinics and the accessibility to clinics has a correlation with the number of chlamydia infections, adolescent childbirths, abortions and proscribed contraceptives. This study uses cross-sectionell studies along with descriptive statistics and bivariate regression analysis in order to examine if there is a correlation between the number of clinics and the number of reported cases. The result of this analysis showed that there is a difference between the number of clinics in each region. It also showed that there is a correlation between the number of clinics in a region compared per youth and the amount of proscribed short-time contraceptives. The study also showed a correlation between prescribed long-acting contraceptives to youths compared to youth clinics per square kilometer. The conclusion of this study was that youths sexual and reproductive health is affected to some degree by the accessibility to youth clinics. It shows that if the youths have more access to information regarding sexual and reproductive health it will improve the state of their sexual and reproductive health.

Bakgrund: Cirka en miljon ungdomar och unga vuxna drabbas varje år av cancer. Det är under de åren som det är många som börjar upptäcka sin sexualitet och utveckla intima relationer. Sexuell hälsa utgör därmed en viktigdel i den upplevda hälsan. Det är sedan länge uppmärksammat att det råder brister i hälso-och sjukvårdspersonals förmåga att undervisaom sexuelloch reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva unga canceröverlevares erfarenheter av hälso-och sjukvårdens samtal kring sexuell och reproduktiv hälsa. Metod: En allmän litteraturöversiktgrundar påtio studier. Resultat: Två övergripande teman identifierades, Frånvaroav samtal om sexuell hälsa och Barriärer för samtal. Unga canceröverlevare erforen avsaknad av information och uttryckte en önskan om att ämnet måste normaliseras. Slutsats: Litteraturöversikten visar att hälso-och sjukvården brister i att möta de unga canceröverlevarnas behov och bekymmer. Sjuksköterskan, med sin holistiskaomvårdnad, spelar en viktig roll. Avslutningsvis behövsmer utbildning, tydligare riktlinjer och mer forskning för att utveckla passande interventioner för ungdomar och unga vuxna i detta område.

Kvinnor världen över menstruerar och sjuksköterskor möter dagligen menstruerande kvinnor i sitt arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av menstruation. Studien var utformad som en allmän litteraturstudie baserad på kvinnors berättelser kring menstruation. Genom analys av datamaterialet kunde olika nyckelord identifieras för att sedan skapa två huvudteman: Menstruationens hälsa och Menstruationens ohälsa. Utifrån dessa två huvudteman kunde sex subteman utformas: Kvinnlighet, Samhörighet, Acceptans, Fysiska besvär, Den dömda kvinnokroppen och Att känna sig smutsig. Menstruation som hälsa var ett bevis på en fungerande och fertil kropp samt ett attribut till kvinnlighet. Menstruation som ohälsa präglades av negativa erfarenheter. Detta var ofta baserat på okunskap kring den kvinnliga kroppen samt upplevelsen av menstruation som skamfull. Kopplat till menstruation har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd och utbildning. Då forskning gällande kvinnors upplevelser av menstruation i Sverige är begränsad, behövs vidare forskning inom ämnet i denna del av världen. Women all over the world menstruate and nurses meet menstruating women in their daily work. The purpose of this literature study was to describe womens' experiences of menstruation. The design of this study was a general literature study based on womens' stories about menstruation. By analyzing data, different key words were identified to create two main themes, The Menstrual Health and The Menstrual Illness. Of these two main themes, six different subthemes could be formulated: Femininity, Cohabitation, Acceptance, Physical discomfort, The condemned female body and Feeling dirty. Menstruation was a proof of health and evidence of a functioning and fertile body and as an attribute to femininity. Menstruation like ill health was characterized by negative experiences. This was often based on ignorance of the female body as well as the perception of menstruation as shameful. Linked to menstruation, nurses have an important role in providing support and education. As research on womens' experiences of menstruation in Sweden is limited, therefore further research is required regarding the subject in this part of the world.

Bakgrund: Alla individer innehar grundläggande rättigheter just i egenskap av att vara människa. Rätten till hälsa är en av dessa, och ska bland annat inkludera säker sexuell och reproduktiv hälsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rättighet. Gali-distriktet är beläget nära gränsen till övriga Georgien och anses som ett lågprioriterat område. Kvinnors position beskrivs där extra utsatt, då exempelvis våld i nära relationer är vanligt förekommande. Inom Abchazien finns icke-statliga organisationer som arbetar för att tillgodose människors grundläggande rättigheter. Avangard är en av dessa och arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor i Gali-distriktet. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur vårdpersonalen på en icke-statlig organisation kan möjliggöra säker sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor i Gali, Abchazien. Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, baserad på deltagande observationer med etnografisk ansats. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys, där kategorier samt teman arbetats fram. Resultat: Framkomna fynd presenteras utifrån tre teman med totalt sex inkluderande kategorier: Kompetens – Utbildad personal och Engagemang, Sammanhang - Undervisning i sexuell och reproduktiv hälsa och gynekologisk vård, Resurser – Miljö och Material. Slutsats: Studien belyser hur flertalet komponenter möjliggjorde den sexuella och reproduktiva hälsan. Genom utbildad och lokalt förankrad personal, kunde Avangard bidra till att hälso- och sjukvård samt kunskapsförmedling genomfördes trots vissa hinder. Klinisk betydelse: Denna studie kan bidra till ökad förståelse i hur rättigheter inom sexuell och reproduktiv hälsa kan möjliggöras. Vidare förhoppning är att sjuksköterskan ska reflektera över kvinnors situation världen över, för att kunna bidra till ökad sexuell och reproduktiv hälsa. Background: Everyone has fundamental rights just of being human. The right to health is one of these, which includes safe sexual and reproductive health. In the Georgian breakaway region Abkhazia, all the people can’t claim the right to health. Gali district, near the border to the rest of Georgia, is considered as a low priority area. Domestic violence is common in the region and women’s positions are described as extra vulnerable. In Abkhazia several non-governmental organizations operates to incorporate people's basic rights. Avangard is one of them, and they’re working with women’s sexual and reproductive health in Gali district. Aim: The aim of this study was to illuminate how the staff of a non-governmental organization incorporate safe sexual and reproductive health for women in Gali, Abkhazia. Method: An empirical study using a qualitative method, based on participant observations with ethnographic approach. The data were processed through content analysis, which ended up in categories and themes. Results: The presented findings are collected in three themes, including total six categories: Competence – Educated staff and Engagement, Context - Training in sexual and reproductive health and gynecological care, Resources - Environment and Materials. Conclusion: The study illuminated how several components incorporated safe sexual and reproductive health. By local and educated staff, Avangard created opportunities that made the work possible, despite some obstacles. Implications for practice: This study may contribute to an increased understanding of how fundamental rights in sexual and reproductive health can be made possible. Furthermore, there is a hope that nurses should reflect on women's situations worldwide, to improve the sexual and reproductive health. Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013

2011-01 01 PRESENTATIONEN AVSER VETENSKAPLIGT ARBETE MUNTLIG PRESENTATION TITEL: Att ta ansvar för fruktsamhet och relationer. En kvalitativ studie av unga kvinnors och unga mäns erfarenheter av abort i tidig graviditet samt barnmorskors erfarenheter av att vårda i detta sammanhang FÖRFATTARE: Britt-Marie Halldén Fil. Dr. Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås ABSTRAKT Bakgrund Komplexiteten i att minska antalet tonårsaborter har visat att olika preventiva insatser inte fungerat särskilt väl. Syfte Syftet med studien är att nå en djupare förståelse av unga kvinnors erfarenheter av att bestämma sig för och genomgå abort, unga mäns erfarenheter av flickväns abort samt barnmorskors erfarenheter av att vårda i detta sammanhang. Metod Studien har en fenomenologisk hermeneutisk ansats och baseras på fyra delstudier. I delstudie I intervjuades tio unga kvinnor (18-19 år) 4–20 dagar före sin abort i graviditetsvecka 6–10. I delstudie II intervjuades tio unga kvinnor (18-19 år) 2–6 veckor efter sin medicinska eller kirurgiska abort i graviditetsvecka 6–12. I delstudie III intervjuades tio unga män (16-19 år) om sina erfarenheter av att flickvännen gjort abort 2–12 veckor efter aborten med ett undantag. Denne mannen hade erfarenhet av flickvännens abort 3 år tidigare. I delstudie IV intervjuades tio barnmorskor med erfarenhet av att vårda ungdomar i samband med abort. Resultat Den tolkade helheten av deltagarnas erfarenheter av inducerad abort i tidig graviditet är att den innebär att ta ansvar för fruktsamhet och relationer. Om det är rätt eller fel att göra abort i tidig graviditet är inte framträdande i resultatet. Istället är vad människor gör för varandra eller mot varandra eller förväntas göra för varandra framträdande. I delstudie I framkommer att det positiva som kom ut av att bestämma sig för abort var att vara glad över att kunna bli gravid men välja att inte föda barn just nu. I delstudie II framkommer att de unga kvinnorna hade en kapacitet att ta ansvar för sina val beträffande egen välfärd och andras välbefinnande här, nu och i framtiden. I delstudie III framkommer att de unga männen önskade att kompensera flickvännen för hennes lidande samt dela ansvaret med henne för att ha avbrutit en livgivande process. I delstudie IV framkommer att värderingskonflikter kan uppstå i mötet med mellan barnmorskor och ungdomar när ungdomarna accepterar abort istället för att använda preventivmedel på grund av sin utseendefixering och nöjet att ha oskyddade samlag. Slutsats Resultatet kan användas för att belysa existentiella frågor som kan uppkomma hos ungdomar i samband med abort i tidig graviditet samt hur barnmorskor kan reagera då ungdomar föredrar abort istället för att acceptera de nackdelar som de förknippar med olika preventivmedel. Kunskapen kan användas för att stödja barnmorskor i det förebyggande arbetet av aborter samt förändra det förebyggande arbetet genom att ungdomar av båda könen bör ta ett likvärdigt ansvar för sin sexualitet och sina reproduktiva val.