Search

Bakgrund: Våld i nära relationer (IPV) är att stort samhällsproblem med svåra konsekvenser för samhället och individen. Sjukvården har en nyckelroll att kunna identifiera IPV och vårda de utsatta, vilket kräver god kunskap och förståelse för IPV. Syfte: Beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters uppfattningar om våld i nära relationer och sin egen roll i att arbeta med personer som utsatts för IPV. Metod: En genomförd kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökningarna gjordes i PubMed och Cinahl. Materialet analyserades sedan efter Popenoe et al. (2021) guide för dataanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sju underkategorier. De två kategorierna var IPV ses som ett samhällsproblem och sjuksköterskornas arbete med IPV. De sju underkategorierna berör sjuksköterskornas och studenternas syn på samhällets roll, könsrollers betydelse, arbetsplatsens påverkan, sjuksköterskornas uppfattningar och känslor om IPV. Konklusion: Sjuksköterskor och studenter har förståelse för att IPV är ett stort samhällsproblem som kan drabba vem som helst. Men resultatet visar även att sjuksköterskor och studenter har fördomar om fenomenet och upplever att det föreligger hinder för att identifiera våld under vårdarbete. Vidare uttrycker de en generell osäkerhet att ta upp ämnet med patienter och önskar tydligare riktlinjer och mer utbildning. Background: Intimate partner violence (IPV) has severe consequences both for the individual and for society. Healthcare has a big role in identifying IPV and helping the victim. Which requires good knowledge and understanding about IPV. Aim: The aim of this literature study was to describe nurses and nursing students’ perception of IPV and their own role when working with people exposed to IPV. Methods: A qualitative literature study based on eight qualitative studies was done. The database searches were made in PubMed and Cinahl. The material was later analyzed according to Popenoe et al. (2021) guide for data analysis. Results: In the result two categories and seven under categories took form. IPV is seen as a problem for society and nurses work with IPV. The under categories touches nurses and nursing students' perceptions about society's role with IPV, the meaning of gender roles, impact from the workplace, nurses and students perceptions and feelings about IPV. Conclusion: Nurses and nursing students have an understanding that IPV is a big problem in society. They express insecurity about the subject and about having a hard time identifying violence when working. They wish for more guidelines and education.

Barn- och ungdomstiden förknippas normalt med en förväntan att barnet har en lång framtid framför sig. När ett barn drabbas av obotlig sjukdom och det inte längre finns någon botande behandling övergår vården till palliativ vård. Att vårda ett barn som befinner sig i livets slutskede innebär för sjuksköterskan flera påfrestningar. För att sjuksköterskor ska kunna möta och hantera dessa krävande situationer är det viktigt med kunskap inom områden som bemötande, etiska principer, palliativ vård och hur ett professionellt förhållningssätt tillämpas i familjecentrerad omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede. En litteraturstudie genomfördes med 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier som beskrev att sjuksköterskor upplevde arbetet som givande trots att det var krävande. De upplevde en brist på kunskap gällande palliativ vård och detta ledde till en känsla av osäkerhet i deras roll och då var stödet från kollegor extra viktigt. Sjuksköterskor upplevde även att det växte fram en nära relation till både patienten och dennes familj och därför kunde det vara svårt att vara professionell. De svåra situationerna i livets slutskede gör att tid för reflektion och stöd inom personalgruppen blir en viktig intervention för att öka hälsan hos sjuksköterskor och minska risk för utbrändhet eller att sjuksköterskor lämnar verksamheten. Att fokusera på det som är positivt och givande kan ge en känsla av att omvårdnad av barn i livets slutskede är meningsfullt och inte endast tungt och sorgligt.

Bakgrund: Patienter riskerar att försämras i sitt tillstånd på grund av olika faktorer. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upptäcka, bedöma och initiera åtgärder för en patient som försämras i sitt tillstånd. Sjuksköterskans kompetens består av kunskap, färdigheter och erfarenheter. Sjuksköterskan ska arbeta för att säkerställa patientsäkerheten inom vården. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskans kompetens kan påverka patientsäkerheten vid försämring av patientens tillstånd. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom att söka i relevanta databaser. Elva artiklar valdes ut och bearbetades med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier framkom. Huvudkategorierna var: Från sjuksköterskestudent till nyutbildad sjuksköterska, Den yrkeskompetenta sjuksköterskan, Samverkan i vårdteam och Arbetsmiljöns betydelse. Nyutbildade sjuksköterskor upplevde att de hade brist på erfarenhet i att hantera patienter som försämras i sitt tillstånd. Erfarenhet och kontinuitet framkom som betydande för att upptäcka och hantera försämring i patientens tillstånd. Samarbete ökade patientsäkerheten men det förekom brister i kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska. Slutsats: Litteraturstudien påvisade att sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten vid försämring av patientens tillstånd. Mer forskning behövs för att undersöka hur detta kan tillämpas inom vården. Background: Nurses have an important role in recognizing and responding to patient deterioration. Nursing competence includes knowledge, skills and experience. The nurse must work to ensure patient safety in healthcare. Aim: The aim of this study was to illustrate how nursing competence affects patient safety during patient deterioration. Method: A literature study was undertaken by searching relevant databases. Eleven articles were selected and analyzed with inspiration from content analysis. Results: Four main categories with associated subcategories emerged. The main categories were From nursing student to newly graduated nurse, The professional and competent nurse, Teamwork and The importance of the working environment. Newly graduated nurses felt they lacked experience when dealing with patient deterioration. Experience and continuity played an important role for nurses when dealing with deterioration. Team collaboration increased patient safety, but there were shortcomings in communication between nurses and doctors. Conclusion: The literary study showed that nursing competence affects patient safety when a patient deteriorates. Further research is needed to establish how this information can be applied in healthcare.

Bakgrund Bröstmjölkens näringsrika innehåll ger spädbarnet ett skydd mot sjukdomar och amning ger samtidigt en hälsofrämjande påverkan på modern. WHO har utformat amningsrekommendationer där de anser att alla barn, oavsett vilket land de är födda i, bör ammas exklusivt upp till sex månaders ålder och därefter delvis upp till två års ålder eller längre. Amning skapar ett känslomässigt band mellan moder och barn vilket har visat sig påverka anknytningen positivt. Tidiga oönskade amningsavslut inträffar på grund av psykologiska och fysiologiska amningshinder som kan lämna modern med en negativ självbild och känslor av skam och skuld. För att främja en effektiv fortsatt amning och positiva amningsupplevelser behöver modern få ett tidigt stöd då svårigheter uppstår. Syfte Syftet var att beskriva de stödfunktioner som finns för kvinnor som vill amma samt hur dessa upplevs av den ammande modern. Metod Denna litteraturöversikt består av 15 artiklar som inkluderar kvantitativa och kvalitativa artiklar från databaserna PubMed och CINALH. En integrerad analys användes för att analysera studiens artiklar. De 15 artiklarna har blivit kvalitetsgranskade efter Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Resultat De stödfunktioner som finns runt modern var moderns sociala nätverk, amningsfrämjande organisationer samt hälso- och sjukvårdspersonal. Mödrarnas upplevelser av amningsstödet varierade mellan positiva och negativa upplevelser, huvudsakligen beroende på hur stödfunktionernas amningskunskap såg ut. Slutsats Mödrarna upplevde stödet från sjuksköterskan och övriga stödfunktioner som mer positivt i de fall stödfunktionen hade adekvata amningskunskaper och var uppdaterad om de senaste rönen om amning. En förutsättning för att en givande vårdrelation med positiva upplevelser skulle kunna skapas var att modern hade tillit till sjuksköterskan.

Meticillinresistent staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som är resistent mot ett flertal antibiotika. Det är en bakterie som har ökat både i Sverige och i resten av världen. Tidigare var smittspridningen av MRSA vanligt förekommande på sjukhusen men har på senare tid även blivit allt mer förekommande utanför sjukvården. Att smittas av MRSA kan innebära svåra infektionssjukdomar som pneumoni, urinvägsinfektion och sepsis. För att minimera smittspridningen av MRSA flyttas patienter till isoleringssalar, vilket kan resulterat i lidande för patienten. Syfte är att belysa MRSA smittade patienters upplevelse av möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna litteraturöversikt är baserad på tio vetenskapligt granskade artiklar, nio av artiklarna är kvalitativa och en är kvantitativ. De vetenskapliga artiklarna har noggrant granskats och därifrån har en sammanställning med teman till resultatet bildats. Databaserna CINAHL Complete, PubMed och Academic Search Complete har använts. Utifrån de tio artiklarna sammanställdes fyra teman som belyser patienters upplevelser. Dessa redovisas under i följande rubriker: Hälso- och sjukvård samt närståendes bemötande av patienter med MRSA, Psykologiskt trauma, Negativa och positiva upplevelser av isolering samt Kunskap om MRSA. Katie Erikssons teori med fokus på lidande diskuteras tillsammans med resultatet, utifrån patientens perspektiv. En av sjuksköterskornas centrala roll inom omvårdnadsarbetet är förebyggandet av smittspridning av MRSA, främst genom basala handhygienrutiner. Resultatet påvisade faktorer som kan påverka patienters syn på vården gällande MRSA. Där många patienter upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen saknar kunskap angående smittspridning, infektioner och isoleringsrestriktioner. Meticillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA) is a bacteria that is resistant to a variety of antibiotics. This bacteria has increased both in Sweden and worldwide. Previously, the spread of MRSA was common in hospitals, but has recently become more common outside the healthcare sector. To be infected with MRSA often involves severe infectious such as pneumonia, urinary tract infection and sepsis. To minimize the spread of MRSA, patients are moved to isolation, which can result in suffering. To shed light on the experiences of MRSA-infected patients’ interactions with healthcare professionals. This literature review is based on ten scientifically reviewed articles, nine are qualitative and one is quantitative. The scientific articles have been carefully reviewed and from there have a summary with the themes to the result, been formed. Databases CINAHL Complete, PubMed and Academic Search Complete have been used. Based on the ten articles, four themes summarized the patient's experiences. These are listed under the following headings: Healthcare, and relatives response to patients with MRSA, Psychological trauma, Negative and positive experiences of insulation, and Knowledge of patients and healthcare professionals. Katie Eriksson's theory on suffering is discussed with the result, based on patient's perspective. One of the nurses' central role in nursing work is preventing contagious spread of MRSA, primarily through basic hand hygiene routines. Our results indicate that there are factors that may affect patients' views on the care of MRSA. Where many patients experience that healthcare professionals lack knowledge about spread of infection, infections and isolation restrictions.

Background: Stoma surgeries are increasing in Sweden each year. Colorectal cancer, inflammatory bowel diseases, and trauma are some conditions that might lead to an ostomy. Having an ostomy could bring changes to the body and the person’s body image, leaving the person feeling imprisoned in his or her own body. Aim: The aim was to illuminate people’s experiences of getting and living with an ostomy. Method: A literature-based study was conducted in which nine qualitative articles were studied and analysed. Three new themes and eight sub-themes arose from the analysed articles. Results: The main themes of the study were: ”Changes in close relationships and sexual life”, where it was found to be difficult to start a new sexual relationship after the surgery and that the stoma also had effects on family relations and friendships. ”Limitations in social and physical activities”, where the result showed that persons with ostomies were constantly worried about leakage and odour, and had difficulties performing physical activities such as work or exercise. ”A new self”, people who had had stoma surgery were found to experience difficulties in adapting to their new body and accepting the stoma as part of their body. Common for all themes was the importance of support from family and friends. Conclusion: Persons who have had colostomy or ileostomy surgery all have different needs and challenges. It is important to see to their individual needs.

Bakgrund: Ur ett historiskt perspektiv har det inom intensivvård skett stora förändringar över tid. I och med denna utveckling har patienter idag bättre förutsättningar till överlevnad och fortsatt liv. Detta medför dock att det i högre grad uppstår etiska frågor på intensivvårdsavdelningarna vilka berör livsuppehållande behandling, medicinsk meningslös behandling, att bibehålla patientens autonomi samt omvårdnad i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att få ökad förståelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer som kan uppstå när intensivvård för svårt sjuka patienter inte är kurativ. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterskeexamen samt minst två års erfarenhet av intensivvård. Data bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema och tre kategorier formades utifrån data som insamlats. Tema: En vilja att göra gott, men vad är det? Kategorier: Att ha tillgång till avancerad vård löser inte alla problem. Att vara den som verkställer åtgärder som man inte alltid förstår eller samtycker med. Att bemöta närstående är en viktig men komplicerad del av vårdandet. Det funna resultatet visade på svårigheter som intensivvårdssjuksköterskorna stötte på i den högspecialiserade vården som är inriktad på att upprätthålla vitala funktioner hos patienter samt att rädda liv. Svårigheter uppstod när de förstod att patientens liv inte skulle gå att räddas, i mötet med närstående och i samspelet med läkarna samt intensivvårdssjuksköterskans egna känslor kring handlingar och fenomen. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna upplever att etik ofta stå tillbaka till förmån för att rädda livet på patienten. De medicinska perspektiven är högst rankade på intensivvårdsavdelningen, detta trots att de etiskt svåra situationerna ständigt är närvarande. I de mest krävande patientmötena underlättar det för intensivvårdssjuksköterskan att hen är väl förankrad i besluten som har tagits, förstår beslutet samt känner förtroende för och har uppbackning av läkaren. Även det kollegiala samspelet med andra yrkesgrupper kan stödja intensivvårdssjuksköterskan i de etiskt svåra situationerna.

SAMMANFATTNING Bakgrund Den ortopediska skadan kan för patienten vara en mycket smärtsam process och orsaka långvarigt lidande. Detta ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens som utifrån patientens individuella behov måste tillämpa en god personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patientens upplevelse av omvårdnadsåtgärder vid ortopediska skador, samt få en ökad förståelse för betydelsen av personcentrerad omvårdnad vid dessa åtgärder. Metod Då författarna valde att använda redan publicerad forskning användes litteraturstudie som metod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Pubmed med sökorden orthopaedic, patient, experience, interview. Efter noggrann granskning och värdering av artiklarna inkluderades totalt elva artiklar. Resultat I resultatet redovisas fyra kategorier; information, stöd från vårdpersonal, främja delaktighet och smärtlindring, som för patienten fick en stor betydelse för upplevelsen av omvårdnadsåtgärder vid ortopediska skador. Slutsats Denna studies resultat visar att det utifrån patienternas upplevelser finns ett behov av förbättring. Följaktligen kan vårdpersonalen förbättra sitt utförande av ortopediska omvårdnadsåtgärder, och därmed tillämpa en personcentrerad omvårdnad. Nyckelord: orthopedic, patient, experience, nursing. ABSTRACT Background The orthopaedic injury can be a painful experience and cause long-time suffering. This put up for high requirements for the nurse who needs to apply a person-centered care. The aim The aim of the study was to investigate the patient´s experience of provided care when having an orthopedic injury. The second purpose was to obtain knowledge about the meaning of person-centered care. Method A Literature review was used as method though the writers wanted to use already published material. The search of the articles was made in the databases Cinahl and PubMed with the words orthopedic, patient, experience interview. After examining the articles a total of 11 articles were included. Result The results revealed four categories; information, support from the medical staff, participation and alleviation of pain. These categories had a big impact of the patient´s experience of the provided care they were given. Conclusion In this study the result showed that the patients’ experiences found a need of improvement in the work of the nursing-staff. Therefore the nursing-staff can improve their orthopedic care and apply a person-centered care. Keywords: orthopedic, patient, experience, nursing.

Bakgrund: Årligen drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer och ca 1500 avlider. Den ökade andelen bröstcancerfall har lett till att kvinnorna idag erbjuds mammografiska hälsokontroller. Fördelen med mammografin är att tumören kan upptäckas redan som liten, innan den har hunnit sprida sig i resten av kroppen. Behandlingen kan då påbörjas i ett tidigt stadium. En del kvinnor upplever att undersökningen framkallar oro. Inom röntgensjuksköterskeprofessionen är det därför viktigt att få kunskap om kvinnornas upplevelser, för att kunna skapa förutsättningar för ett välbefinnande. Syfte: Syftet med denna studie var att få ökad förståelse för kvinnors upplevelser av mammografiska hälsokontroller. Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio olika vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa. Sökningen gjordes i vårdvetenskapliga databaser, med sökord som passade syftet med studien och problemformuleringen. I analysprocessen jämfördes likheter och skillnader, därefter kunde resultatet visas utifrån fem olika huvudkategorier. Resultat: Röntgenpersonalen hade en viktig roll inom mammografin, både när det gällde bemötande och kompetens. Samhället och sjukvården påverkade kvinnornas attityd gentemot mammografin, vilket även faktorer som tekniken, informationen samt kvinnans egen hälsoupplevelse gjorde. Slutsats: För att förbättra kvinnornas upplevelse av mammografin krävs förändringar i bemötande och teknik från både sjukvården och samhället, detta för att öka förutsättningen till ett välbefinnande.