Search

En uppsats av två kantorstudenter 2012 samt egna upplevelser tas till utgångspunkt för attstudera förnyelse i Svenska kyrkans musikutbud på 2000-talet. Ett tiotal kyrkliga företrädare,huvudsakligen kyrkomusiker har våren 2022 djupintervjuats för besvarande av frågor omförnyelse av kyrkomusik, mest på 2000-talet när Svenska kyrkan skilts från staten.Frågeställning 1 är hur förnyelsen tas emot. Förnyelsen med ökat inslag av icke sakral musikoch populärmusik uppskattas av kyrkomusiker och andra kyrkliga aktörer.Frågeställning 2 är vad som driver kyrkomusiker att göra merarbetet som krävs.Kyrkomusiker gör gärna det merarbete som krävs om de kan leverera en värdig upplevelse. Detror att diversifieringen av kyrkomusik kommer fortsätta.Slutsatserna bygger huvudsakligen på intervjumaterialet där deras individuella svar redovisasanonymiserat, ett mångfasetterat material. Efter redovisningens olika avsnitt följer en analys avhur forskningsfrågorna besvaras och sedan en diskussion om den kyrkomusikaliska förnyelsensutbredning i tid och rum samt geografiskt. Vidare ett resonemang om möjligheter med ochgränser för förnyelsen av kyrkomusiken.Förnyelsen drivs av publikens ökade musikkunskap och önskemål till kyrkomusikern.Kyrkomusikerns respons är att göra sitt bästa för att ge en fin musikupplevelse och om möjligtöka antalet betalande medlemmar.

Studiens syfte är att undersöka hur orgelundervisande kyrkomusiker i Svenska kyrkan motiverar, bedriver och reflekterar kring sin orgelundervisningspraktik, med särskilt avseende på den institutionella kontext de verkar inom. För att söka svar på dessa frågor har fem kyrkomusiker som undervisar i orgel intervjuats kring sin praktik. Studien har det sociokulturella perspektivet på lärande som teoretisk utgångspunkt och resultatet belyses också utifrån institutionsbegreppet. Några av studiens slutsatser är att om Svenska kyrkan ska kunna behålla sin omfattande orgelspelartradition så måste den ägna sig åt orgelundervisning, att repertoar för orgelundervisning och tillgång till övningsinstrument är av stor vikt för att undervisningen ska vara framgångsrik och att orgelundervisning kan ske som ett kontextualiserat lärande där undervisningen blir del av en större institutionell kontext.

Granskning och kritisk diskussion av musikdelen i Förslag till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (2012).

Musiken utgör en av kyrkornas viktigaste kontaktytor med det omgivande samhället. De öppna dörrarna vid musikgudstjänst och konsert lockar besökare att delta i mötet mellan klingande musik och kyrkorummets symboler. Musikens närvaro vid kyrkliga handlingar präglar minnet av livets glädje och sorg, och i församlingar skapar inte minst sångens plats i ungdomsgrupper och körer utrymmen för evangelisation, nyfunna möten och vägar att närma sig kristen tro. Även för kulturen i stort har det kyrkliga musiklivet under decennier spelat en avgörande roll tack vare sin höga och jämna kvalitet. I dag pekar tydliga tecken på att kyrkomusiken står i ett intressant brytningsskede. Allt mer av 1900-talets starka men centraliserade kyrkomusik ger vika för en rik mångfald vad gäller musikens stil och genre, liturgins instrument och andliga inspiration, musikernas examina och nationalitet. I en sådan verklighet söker denna årsbok förena historisk fördjupning och nedslag i angelägen nutid med artiklar som diskuterar kyrkomusikens speciella kallelse mellan det konstnärliga och det teologiska området.

Musiken utgör en av kyrkornas viktigaste kontaktytor med det omgivande samhället. De öppna dörrarna vid musikgudstjänst och konsert lockar besökare att delta i mötet mellan klingande musik och kyrkorummets symboler. Musikens närvaro vid kyrkliga handlingar präglar minnet av livets glädje och sorg, och i församlingar skapar inte minst sångens plats i ungdomsgrupper och körer utrymmen för evangelisation, nyfunna möten och vägar att närma sig kristen tro. Även för kulturen i stort har det kyrkliga musiklivet under decennier spelat en avgörande roll tack vare sin höga och jämna kvalitet. I dag pekar tydliga tecken på att kyrkomusiken står i ett intressant brytningsskede. Allt mer av 1900-talets starka men centraliserade kyrkomusik ger vika för en rik mångfald vad gäller musikens stil och genre, liturgins instrument och andliga inspiration, musikernas examina och nationalitet. I en sådan verklighet söker denna årsbok förena historisk fördjupning och nedslag i angelägen nutid med artiklar som diskuterar kyrkomusikens speciella kallelse mellan det konstnärliga och det teologiska området.

Författare: Sanna Maria Brodén & Helena Larsson Titel: Musik som en länk mellan människor – en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkan Title: Music as a link between people – a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of Sweden Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer. Resultatet i undersökningen visar att samtliga kantorer uppfattar att deras arbetssituation har förändrats med den snabbt ökande förekomsten av populärmusik under förrättningar. Alla menar att hanteringen av populärmusiken innebär nya arbetssätt och metoder som skiljer sig från den kantorsutbildning de har med sig i bagaget. Att tillmötesgå de önskemål som kommer menar alla kantorerna är av största vikt för att göra förrättningen till ett fint minne. Kantorer är anställda av Svenska kyrkan och alla anställda inom Svenska kyrkan har ett särskilt uppdrag som skiljer sig på många sätt från en annan arbetsgivare. Detta uppdrag innebär att förvalta Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. En kantors uppgift är att upprätthålla musiklivet i en församling och genom musiken förmedla församlingens uppgift. Vid förrättningar ingår det i kantorers arbete att förmedla de önskemål de får av förrättningsdeltagare. De har även ett uppdrag mot sin arbetsgivare, Svenska kyrkan, att förmedla dess tro och värderingar genom sin yrkesutövning.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music – About Room, Music an Meaning in the Swedish Church Sökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv. Den ger också en bild av kyrkorummet som ett upplevelserum, det vill säga vilka tankar, känslor och värderingar som vi kopplar till vår uppfattning av rummet. Dessa delar, tillsammans med en redogörelse för musikens funktion i Svenska kyrkan, utgör bakgrund till hur rummet inverkar på musikreceptionen. Centralt i den musik som kyrkan framför är budskap. I användandet av musik som har tvetydiga texter eller inga texter alls pekar uppsatsen på att kyrkorummet spelar en viktig roll i att förtydliga eller ge musiken budskap. Uppsatsen ger också exempel på när musiken och rummet krockar. Detta rör sig framför allt om rummets konkreta utformning som försvårar utövandet av vissa musikstilar och instrument. Som exempel på kyrkorum utgår studien ifrån Växjö domkyrka.

Denna rapport är en redovisning av arbete utfört inom projektet "Kyrkomusikaliskt nätverk" vilket varit ett delprojekt inom det övergripande projektet "Nordkalottens universitet". Godkänd; 2008; 20080828 (ysko)