Search

Mobile phones have become a natural part in our lives and with them, challenges and concerns rise. Mobile phones are designed to catch our attention, which equals unwanted distractions in many situations. Previous research is ambiguous as to in what situations mobile phones harm our attention and cause distraction. Therefore, the aim of this experiment was to examine whether the mere presence of a mobile phone or a mobile phone receiving a notification harms our attention while performing the Stroop Task Test. The experiment involved 19 participants, comprising 4 males and 15 females of various ages (M=38,84). A within-subject design experiment was used and the participants that took part in the experiment were exposed to three different conditions as they completed four rounds of the Stroop Task Test. The first and last condition was without a mobile phone, the second condition had a silent mobile phone laying in their field of vision, and in the third condition that same mobile phone received a text message notification. In order to examine the degree of distraction, this study looked at eye gaze towards the mobile phone, in addition to the response times during the test. Contrary to previous research the results of this study showed no significant difference in the participants' performance on the Stroop Task Test and eye gaze during the mobile phone conditions. This indicates that it is possible to maintain focus and attention on a cognitively demanding task for a limited time, despite the presence of someone else’s mobile phone receiving a notification. Mobiltelefoner har blivit en naturlig del i våra liv och med dem följer även utmaningar och problematik. Mobiltelefoner är designade för att fånga vår uppmärksamhet, vilket leder till oönskade distraktioner i vissa situationer. Tidigare forskning är tvetydig om i vilka situationer mobiltelefoner påverkar vår uppmärksamhet negativt och orsakar distraktion. Därför var syftet med detta experiment att undersöka om blotta närvaron av en mobiltelefon eller en mobiltelefon som får en sms-avisering påverkar vår uppmärksamhet negativt när vi utför Stroop-testet. Experimentet involverade 19 deltagare, bestående av 4 män och 15 kvinnor i olika åldrar (M=38,84). En inomgruppsdesign användes och deltagarna som deltog i experimentet exponerades för tre olika betingelser när de genomförde fyra omgångar av Stroop-testet. Den första och sista betingelsen var utan mobiltelefon, den andra betingelsen hade en tyst mobiltelefon liggande i deras synfält, och under den tredje betingelsen fick samma mobiltelefon en sms-avisering. För att undersöka graden av distraktion undersöktes om deltagarnas ögonrörelser drogs mot mobiltelefonen, samt reaktionstiderna i Stroop-testet. I motsats till tidigare forskning visade resultaten av denna studie ingen signifikant skillnad i deltagarnas prestation i Stroop-testet och ögonrörelser under mobiltelefonbetingelserna. Detta indikerar att det är möjligt att behålla fokus och uppmärksamhet på en kognitivt krävande uppgift under en begränsad tid, trots närvaron av någon annans mobiltelefon som får en sms-avisering.

Hintergrund: Als Kommunikationsmittel gedacht, ist das Mobiltelefon mit seinen erweiterten Funktionen fixer Bestandteil des Alltags geworden und nicht mehr aus diesem wegzudenken. Mit den vielseitigen Einsatzmöglichkeiten gehen jedoch auch Veränderungen des Betätigungsverhaltens einher, welche in weiterer Folge eine deutliche Einflussgröße auf die Selbständigkeit im Alltag bedeuten. Diese Beeinträchtigungen machen eine ergotherapeutische Unterstützung besonders im Hinblick auf die Präventivversorgung notwendig, mit dem Ziel einer Sensibilisierung hinsichtlich der Risiken einer übermäßigen Mobiltelefon-Nutzung, um einen bewussten Umgang damit zu schaffen und den Einfluss auf die Alltagsbewältigung zu reduzieren. Trotz der aktuellen Thematik sind die Auswirkungen des Mobiltelefons nicht ausreichend erforscht und demnach in der ergotherapeutischen Praxis nur unzulänglich etabliert. Ziel: Dieses Scoping Review beleuchtet das Mobiltelefon, als eine Konstante des Alltags, thematisiert und diskutiert mögliche Auswirkungen und zeigt den dringenden Bedarf an ergotherapeutischer Expertise auf diesem Gebiet sowie generell ein wachsendes Arbeitsfeld für die Ergotherapie auf. Methodik: Dieses Scoping Review wurde in Anlehnung an das fünfstufige Konzept nach Arksey und O’Malley (2005) durchgeführt und die gewonnenen Erkenntnisse anhand der Konstrukte des Model of Human Occupation (MOHO) strukturiert. Ergebnisse: Die Erkenntnisse der bearbeiteten Literatur verdeutlichen die mit dem Mobiltelefon einhergehenden negativen Auswirkungen auf verschiedene Lebensbereiche des Menschen, unabhängig seiner Soziodemografie. Conclusio: Die Notwendigkeit ergotherapeutischer Unterstützung bei Beeinträchtigungen, welche aus einer hochfrequentierten Nutzung von Mobiltelefonen resultieren, ist anhand der Erkenntnisse ersichtlich. Weitere Forschung auf diesem Gebiet, vorzugsweise experimenteller Natur, ist jedoch notwendig. Background: The mobile phone with its extended functions has become a fixed component of everyday life. However, the versatile possibilities of use are also accompanied by changes in the operating behaviour, which subsequently have an influence on the independence in everyday life. These impairments make occupational therapy necessary, especially regarding preventive care, raising awareness of the risks of excessive mobile phone use, introducing a conscious approach, and limiting its influence on everyday life. Despite the topicality, the effects of mobile phones have not been researched enough and are therefore insufficiently established in occupational therapy practice. Aim: This scoping review addresses mobile phones as a constant of everyday life, discusses possible effects and shows the urgent need for occupational therapy expertise in this domain as well as a growing working field for occupational therapists. Methods: This scoping review was conducted following the five-step concept according to Arksey and O'Malley (2005). The findings were structured using the constructs of the Model of Human Occupation (MOHO). Results: The reviewed findings illustrate the negative impact associated with mobile phones on various areas of people's lives, irrespective of their socio-demographics. Conclusion: The need for occupational therapy concerning impairments resulting from high frequency mobile phone use has been highlighted by the findings. However, further research in this area, preferably of an experimental nature, is needed.

Augmented reality has in recent years become a topic that’s frequently discussed among business managers and marketing practitioners, due to the findings that support the technology's ability to influence consumer behavior. The technology is offering consumers exceedingly product information, a pleasurable shopping experience and a greater interactive interface. Previous research surrounding augmented reality has been with in the bounds of the makeup and furniture industry to enable these findings. Now the interest stands within how augmented reality technology can be implemented in the clothing retail industry. The purposeof this study is to map out the consumer's experience of trying out virtual clothes through mobile augmented reality and find out if the technology can facilitate consumers to completea purchase decision online during a buying process of physical clothes. The study conducted participatory observations as well as semi structed interviews with the participants,further more the empirical findings were analyzed through a thematic analyzing method. What the study discovered was that certain aspects of the technology supports previous research done on augmented reality and other aspects deviated from earlier findings. Additionally, the study found that consumers would consider clothing testing through mobile augmented reality if it was implemented by a clothing retail company. Augmented reality har under de senaste åren blivit ett återkommande ämne bland företagsledare och marknadsförare på grund av att tidigare forskning påvisat att teknologin kan ha inflytande på konsumentbeteenden. Teknologin erbjuder konsumenter tilläggande information om produkten, en njutbar shoppingupplevelse och en interaktiv samverkan mellan individ och objekt. Tidigare forskning som behandlat augmented reality har begränsats till områdena smink- och möbelindustrin för att komma fram till dessa resultat. Det finns nu ett intresse att se hur augmented reality teknologin kan bli implementerad i klädesindustrin. Studiens syfte är att kartlägga konsumenters upplevelse av att prova virtuella kläder genom mobile augmented reality och finna svar på om det kan underlätta för konsumenten att slutföra ett köpbeslut online vid en köpprocess av fysiska kläder. Undersökningen genomförde deltagande observationer och individuella semistrukturerade intervjuer med deltagarna, vidare analyserades empirin genomen en tematisk analysmetod. Undersökengen kom fram till att vissa aspekter av teknologin stödjer tidigare forskningsresultat och andra visades vara särskiljande. Vidare fann denna forskning att konsumenter kan tänka sig använda mobile augmented reality om det implementerats av ett detaljhandelsföretag inom klädindustrin.

This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a mobile phone. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle. The objective of the phone case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the components and life cycle stages that influence the environmental impact. The materials and part production stages of the life cycle contribute most to the environmental impact, for all studied impact categories. Specifically, it is the integrated circuit and other electronic components that contribute most. This is turn implies that circular business models aimed at prolonging life or decreasing use of these components can provide the largest impact reductions. Circular economy business models commonly target ways to close resource loops for a product or system. Life cycle assessment (LCA) can be used to assess if the actions also imply other environmental benefits. Using a mobile phone as a case study this report first assesses the linear product to determine hotspots in the life cycle. From these results, three circular business models targeting several circular component solutions were chosen and assessed using LCA.

This is nothing new: we take a lot of photos every day, many of which we never look at again and just forget in our phones’ storage. So what is the point of having these photos? How should we use them? In this interaction design diploma project, we have explored possible solutions so that forgotten photos can be seen again, and may even bring people surprises and new value. In terms of the title, “Reshape Memories”, the word “memories” has a double meaning. On one hand, memories are not absolutely accurate; they can be reinterpreted and given new meanings. When we look back at a photo, we are constantly making associations in our brains to reinterpret a memory. On the other hand, our final concept is inspired by the “Memories” feature of today’s smartphone albums, which brings photos that may be important back to users through AI technology. Our outcome “Colagic” takes “Memories” further by making photos into collages through AI technology. Colagic uses AI algorithms to help users filter related photos and present them as collages, bringing a new experience of reviewing photos. Simple interactions such as moving and rotating allow users to easily create their own collages and share them with others to convey the memories or feelings contained in the photos.

Today we see people walking down busy streets with their eyes glued to their phones. The unlimited amount of data at our fingertips and the screens they are on have changed how we act and treat the people around us. How will the relationships we have with our devices influence our development? The development of us is a systems-oriented design and industrial design pro-ject aimed at seeking to understand these huge questions, to design a product that helps, per the research. The result is called Dito. Designed to be a child’s first phone, Dito is a screenless voice-powered phone which serves as a starting point for a lifelong relation-ship with technology. It aims to turn a child’s attention away from screens and protect the bond between parent and child during a critical developing age. Therefore, by influencing their early behavior with technology, the hope is that in the future, they’ll be more likely to connect with the people beside them, and not the devices surrounding them. Dito’s forms represent a story-driven design. The circular body serves as a physical “OFF” switch for the device. It represents the control we should have over our technology. The rectangular form calls back to the core shape of any smartphone today. It houses Dito’s core features and acts as a recognizable profile they will see later in life. Lastly, the triangular body represents the 3 competing actors in an overarching damaged relationship; the parent, the child, and the technology. Dito was created by studying the vast topics surrounding child development and technology with optimism. With a belief that while these topics are diffi-cult to answer outrightly, they are important to address none the less.

Introduktion – Millennials, är den första generation som har växt med teknologi nära tillhands. För dem har mobilen fått bli en integrerad del av deras liv, vilket har påverkat hur dem som konsumenter interagerar med en butik och dess miljö. På många sätt har mobilen blivit en distraktion för dem när de är i butiken, men på vissa sätt så kan den också vara en hjälp för dem, speciellt i komplexa köp. Detaljhandlare har däremot fram tills nu sett mobilen som ett problem då den leder till att konsumenten ignorerar det som finns i butiken, men eftersom mobilen har betydande roll i konsumenternas liv bör de istället byta fokus. De måste istället hitta sätt att dra nytta av mobilanvändningen, både för deras egen fördel och förkonsumenternas. Syfte och metod – Studiens syfte var därmed att få en djupare förståelse för hur detaljhandlare kan hitta värde i mobilanvändandet för millennials i komplexa köp. Vidare, syftade den till att kunna ge teoretiska bidrag kring konsumentens värdeskapande, genom att sammanfläta mobilanvändandet med butiksmiljön. Studien gjordes som en kvalitativ fallstudie på IKEA genom användningen av två metoder. 47 respondenter tillfrågades att göra tre uppgifter på köksavdelning medans de bar eye trackingglasögon som filmade vad de gjorde. Efter det, fick de göra en komplimenterande semistrukturerad intervju, och alla data analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Resultat och slutsatser – Resultatet visar att millennials använder sin mobil för att hjälpa dem navigera sig i butiken, hitta information, och viktigast, för att ta foton på information och inspiration. Däremot, även ifall konsumenten ser mobilen som ett värdefullt verktyg, visar också resultatet att trots det fortfarande är viktigt med personlig service i komplexa köp. Till sist, finns det också indikationer på att serviceerbjudande i butiken måste anpassas för att återge mer tydlig och relevant information, samt att skyltarna behöver skapa interaktioner mellan konsumenterna och mobilen, till exempel genom användningen av QR-koder. Teoretiskt, bidrar denna studie både genom att ge ytterligare stöd till tidigare studier och genom att bidra med nya insikter kring värdeskapande i serviceerbjudandet. Introduction – The digital native generation, millennials, is the first generation to grow up with technology close at hand. For them the mobile phone is an integrated part of their lives, which has an impact on how they as consumers interact with the retail environment. In many ways the mobile phone can be a distraction for them in store, but in some ways, it can also be a help for them, especially in high involvement purchases. Retailers has up until now found the mobile phone to be a problem since it can make the consumers ignore the retail landscape. However, since the prominent role the mobile phone has in the consumers life, there need to be a switch in focus, and retailers needs to utilise it, both for their own and the consumers benefit. Purpose and methodology - The aim of this study was therefore to get a deeper understanding of how retailers can find value in mobile phone use for the millennial consumer in high involvement purchases. In addition, it aimed to make theoretical contributions to consumer value creation, by incorporating the mobile phone usage into the retail environment. The study was done using a qualitative multiple research method in a single case study on IKEA. 47 millennials respondents were asked to perform three tasks in the kitchen department while wearing eye tracking glasses to record their actions. Thereafter, a complementary semistructured interview was performed, and the data was later analysed using thematic analysis. Result and conclusion – The results show that the millennial consumers use their mobile phone to help them navigate the store, find information, but most importantly to take photos for information and inspirational purposes. However, even though many consumers found the mobile phone as a valuable tool, in high involvement purchases personalised service is still highly valued. Finally, the result indicated the services cape needs to be adapted with clearer and more relevant information as well as signs to create interactions with the consumer and the mobile phones such as QR codes. Theoretically, this study both supports the results from previous studies as well as contributes with new insights to the theoretical field of value in service.

Vi upplever att vi jämt är omgivna av digitala apparater och av digitalisering. Kandidatarbetets tema är ett vågat ämne där vi undersöker hur mobiltelefonen påverkar vårt psykiska välmående och vilka möjliga lösningar det finns på hur problemen kan hanteras. Vi skriver om vad det finns för mobilapplikationer som kan terapeutiskt hjälpa användaren att utveckla och förbättra sitt välmående. Från våra kunskapsområden vill vi med vår mobilapplikation bygga upp välmående. Den ska terapeutiskt hjälpa den som är i behov och som behöver hjälp att må bättre. Vi fördjupar oss i detta ämnesområde där vi ser det från vårt perspektiv med våra ögon och hanterar det efter våra erfarenheter. Vi tillämpar designperspektivet X for Change som tar upp samhällsfrågor, i detta fall så är det om folkhälsa. X for Change ska inte på något sätt vara upprörande eller provocerande i de frågor som besvaras, utan vara till hjälp under hela kandidatarbetet. Designprocessen delades in i två faser där ändringar av gestaltningen ägde rum. Under denna undersökning går vi in på nya gestaltningsmetoder där vi skapar färdiga prototyper från idé till hi-fi prototyper för vår mobilapplikation. Detta är ett vågat försök där vi testar oss fram och med tiden utvecklat en ny förmåga i vårt skapande som designers. We believe that we are constantly surrounded by digital devices and by digitalization. The theme of this bachelor’s thesis is a daring subject where we investigate how the mobile phone affects a person's mental wellbeing and what possible solutions there are on how to deal with those problems. We are writing about what kind of mobile applications there are that can help users develop and improve their wellbeing. From our area of expertise, we want with our mobile application help users to improve their mental health and promote wellbeing. It is meant to work as a therapeutic tool to those who are in need of help to feel better. We immerse ourselves in this topic where we see it from our own perspective with our own eyes and manage it based on our own experiences. We use the design perspective X for Change that brings up certain societal issues, in this case it's about the public health. X for Change is not meant to be upsetting or provoking on the topic of these questions but be of help throughout the whole thesis. The design process is split into two phases, where changes to our application took place. During the whole investigation we enter new methods to create our application where we create finished prototypes from ideas to hi-fi prototypes for our mobile application. It is a bold attempt where we test ourselves and with time we have created a new ability in our creativity as designers.

In this paper, mobile communication is examined in the context of forced migration from an affective perspective using the case study of an informal migrant camp that was established in 2015 at Budapest’s Keleti train station. Drawing on concepts of migration, affect and media, I examine various news reports and social media commentary about the camp as well as the makeshift Wi-Fi network that was established there in relation to Hungarian populist politics. I posit the station as a site of contestation between migrants, the Hungarian government and non-governmental actors that speaks to the politicisation of communication technology. The conclusion points to how mobile communication provides a way for forced migrants to create a heterotopic space in extreme conditions as the migrant community is affectively moored by media practices that enable feelings of familiarity and security. These practices not only constitute a kind of refuge for migrants but also offer a form of refusal, however small, towards the shaming and inertia they experience.

Bakgrund: Depression förekommer hos trehundra miljoner individer världen över. Orsaker till depression kan vara arv, miljö, pressade livssituationer, stress och för höga krav på individen. I dagens samhälle använder många individer mobiltelefonen och det diskuteras att användandet kan ge stress, sömnbrist samt depression. Syfte: Syftet är att undersöka om det finns evidens för att det konstanta användandet av mobiltelefonen bidrar till depression. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativ design bestående av tio vetenskapliga artiklar som återfanns på PubMed. Resultat: Ett signifikant samband mellan depression och frekvens av mobilanvändning föreligger. De faktorer inom mobilanvändning som påverkar den psykiska hälsan är kravet på att vara tillgänglig, överdriven användning, skicka mer sms, användning av social media, negativa upplevelser av Facebook, surfa mindre på internet och ringa färre samtal. Vidare påvisade resultatet att användning av mobiltelefonen på natten, i sängen innan sömn samt dålig sömnkvalitet hade en koppling till depression. Slutsats: Ett samband mellan mobilanvändning och depression föreligger. Riskfaktorer för depression är användning av social media, negativa upplevelser av Facebook, krav på att vara tillgänglig samt överdriven användning av mobiltelefonen. Samtidigt kan individer som lider av depression inneha en högre frekvens av användning av mobiltelefonen och social media. Det återstår att upptäcka evidens för om det är att individer som har depression söker sig till mobiltelefonen eller om det är mobiltelefonen som orsakar depression. Background: Three hundred million people in the world is diagnosed with depression. Depression can be caused by heritage, environment, pressured life situations, stress and high demands on individuals. In today's society many individuals use the mobile phone and it is discussed that this use can cause stress, lack of sleep and depression. Objective: The aim of the study was to examine if the constant mobile phone use can lead to depression. Method: A literature review with quantitative design consisting of ten scientific studies found on PubMed. Results: A significant association exists between depression and frequency of mobile use. The factors in mobile use that affect mental health are the requirement to be accessible, excessive use, sending more texts, use of social media, negative experiences of Facebook, spend less time on the internet and make fewer calls. Furthermore, the result showed that use of the mobile phone at night, in bed before sleep and poor sleep quality had a connection to depression. Conclusion: There is an association between mobile use and depression. Risk factors for depression are the use of social media, negative experiences of Facebook, the requirement to be available and excessive use of the mobile phone. At the same time, individuals suffering from depression may have a higher frequency of mobile use and social media. The question whether individuals who have depression use the mobile more or whether it is the mobile that causes the depression remains to be answered.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökar i stora delar av världen. Brist på fysisk aktivitet är en av orsakerna bakom övervikt och fetma. För barn med fetma kan små mängder fysisk aktivitet ha stora positiva hälsoeffekter. Det finns ett behov av att utveckla nya effektiva strategier för att öka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma. Mobil hälsa (m-hälsa) används som ett paraplybegrepp för hälsotjänster förmedlade genom mobila enheter och definieras som ”medicinsk eller offentlig hälsoutövning som stöds av mobila enheter så som mobiltelefoner, anordningar för patientövervakning, personliga digitala assistenter och andra trådlösa enheter”. En potentiell strategi för att påverka mängden fysisk aktivitet bland barn med övervikt eller fetma är m-hälsa genom användning av mobiltelefon. Syfte: Att kartlägga och beskriva vilka interventioner med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon som utvärderat fysisk aktivitet eller Body Mass Index (BMI) bland barn med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie där studier som beskrev interventioner med mhälsokomponenter för målgruppen barn 0-18 år med övervikt eller fetma inkluderades. Sökning genomfördes i tre vetenskapliga databaser. Resultat: Sökningarna resulterade i 649 studier av vilka 16 mötte uppsatta inklusionskriterier. M-hälsokomponenten innefattade i de flesta studier användning av sms och i några studier användning av app. Funktionen med m-hälsokomponenten studerades och delades in i självregistrering, kommunikation, uppmuntran, utbildning och påminnelse. De inkluderade studierna rapporterade olika former av BMI där två studier visade på signifikanta skillnader mellan interventions-och kontrollgrupp med störst minskning för interventionsgruppen. Få studier rapporterade objektivt mätt tid i fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Slutsats: Den vanligast förekommande interventionen med m-hälsokomponent genom användning av mobiltelefon bland barn med övervikt eller fetma var sms. För att kunna förstå och jämföra på vilket sätt m-hälsa kan användas skulle ett ramverk för beskrivning av dessa interventioner underlätta. Background: The presence of overweight and obesity among children is increasing in large parts of the world. Lack of physical activity is one of the causes of overweight and obesity. For children with obesity, small amounts of physical activity may have major positive health effects. There is a need to develop new effective strategies to increase the amount of physical activity among children with overweight or obesity. Mobile health (mHealth) is used as an umbrella term for health services transmitted by mobile devices and is defined as "medical or public health practice supported by mobile devices such as mobile phones, patient monitoring devices, personal digital assistants and other wireless devices." A potential strategy for influencing the amount of physical activity in children with overweight or obesity is mHealth through the use of mobile phones. Objective: To examine and describe what interventions with mHealth component through the use of mobile phones that evaluated physical activity or Body Mass Index (BMI) in children with overweight or obesity. Methods: A systematic literature study in which studies describing interventions with mHealth components for the target group of children 0-18 years of overweight or obesity were included. Search was conducted in three scientific databases. Results: The searches resulted in 649 studies, of which 16 met set inclusion criteria. In most studies, the mHealth component included the use of text messaging and in some studies the use of app. The function of the mHealth component was studied and divided into self-registration, communication, encouragement, education and reminder. The included studies reported different forms of BMI where two studies showed significant differences between the intervention and control group with the greatest reduction for the intervention group. Few studies reported objectively measured time in physical activity of moderate to high intensity. Conclusion: The most common intervention with mHealth component through the use of mobile phones among children with overweight or obesity was text messaging. In order to understand and compare how mHealth can be used, a framework for the description of these interventions would facilitate.

Most of the research on the implications of mobile communication for social networks has focused on its uses and consequences in the intimate realm of close friends, family, and loved ones. A number of scholars have also become interested in ways that mobile communication helps and hinders the broader realm of network connectivity, including diverse, weak, and new ties. A collection of theoretical perspectives on mobile communication and diverse, weak, and new ties proposes that heightened connectivity in the intimate realm can come at the expense of being engaged more broadly – a scenario I characterize as network privatism. At the same time, the available empirical research in the literature tends to tell a different story, or rather stories. This analysis brings theory and empirical findings into closer conversation with one another by reviewing and synthesizing the literature in this area. Observed patterns in the literature offer new insight into questions of mobile communication and network privatism, while also pointing to opportunities for refinement of theory, analysis, and measurement as this line of inquiry further develops.

Forskning har visat att kognitiv belastning påverkar stereotyper och fördomar och hur människan agerar på dem. Då mobiltelefoni är en variant av kognitiv belastning som ökar undersöktes huruvida kognitiv belastning i form av mobiltelefonliknande input påverkar implicita fördomar samt om effekten skiljer sig beroende på kön och ålder. Deltagare var 162 studenter (94 kvinnor) i åldrarna 19–59 år (Md = 24) från en medelstor mellansvensk stad. Under studiens första del läste deltagarna, med eller utan mobiltelefonliknande störning, en vinjettext om en arbetslös man från antingen Västmanland eller Somalia och skattade därefter sin uppfattning om mannen i syfte att exponera implicita fördomar. Studiens andra del mätte explicita fördomar genom Modern Racial Prejudice scale. Resultatet bekräftade inte hypotesen att mobilstörning medför ökade implicita fördomar. En tendens att uppfatta invandraren mindre och svensken mer som belastning vid mobilstörning erhölls. Resultatets indikationer för stereotypbilden av invandraren och förändrade fördomar i samhället diskuterades.

Denna rapport presenterar ett proof-of-concept avseende inomhuspositionering, baserat på Bluetooth-fyrar och mobiltelefoner, kombinerat med ett system för besökshantering. Detta mot bakgrunden av ett önskemål om att underlätta interaktionen mellan lärare och studenter på Malmö högskola.Till följd av att viss verksamhet på Malmö högskola flyttat till nya lokaler har lärarnas arbetsplatser förändrats, vilket lett fram till att studenterna har svårt att dels lokalisera tillgängliga lärare och dels initiera besök utan att störa andra lärare. Genom att upprätta en prioriterad kravspecifikation utifrån MoSCoW-metoden, baserat på intervju- och enkätsvar från lärare, identifieras kraven till ett system för positionering av lärare samt tillhörande system för besökshantering.Utifrån Pahl’s utvecklingsprocess för framtagning av en teknisk artefakt analyseras och utvärderas olika lösningsalternativ för inomhuspositionering, vilket leder fram till ett förslag avseende en prototyp. Prototypen avser symbolisk positionering i ett system för närhetsdetektering utifrån fördefinierade zoner, baserat på aktiva mobiltelefoner och passiva Bluetooth-fyrar. Slutligen implementeras framtagen prototyp för inomhuspositionering, i kombination med ett system för besökshantering, för att visa på dess genomförbarhet. Detta i form av en summerad systemvy som även inkluderar en molnbaserad databas, ett webbgränssnitt och två Android-applikationer. This report presents a proof-of-concept regarding indoor positioning based on Bluetooth beacons and mobile phones, combined with a system for visitor management. This against the background of a desire to facilitate the interaction between teachers and students at Malmö University.As a result of that Malmö University moved to new facilities, the teachers' workplaces changed, which led to students having difficulty locating available teachers and initiate visits without disturbing other teachers. By establishing a prioritized requirement specification based on MoSCoW method, which is a result of interviews and survey responses from teachers, the requirements are identified for a system for the positioning of teachers and related systems for visitor management.Based on Pahl's development process for the preparation of a technical artifact, some different solutions for indoor positioning is analyzed and evaluated, leading to a proposal regarding a prototype. The prototype relates to symbolic positioning in a system for proximity detection by predefined zones, based on active mobile phones and passive Bluetooth beacons. Finally, the prototyp for indoor positioning is then implemented in combination with a system for visitor management to demonstrate its feasibility. This in the form of a summed system view that includes a cloud-based database, a web interface and two Android applications.

Mobiltelefoner har utvecklats i snabb takt över åren, från ett nytt koncept till en vardaglig självklarhet för många i bägge personlig och professional fattning. Efter smartphonens myntning i 1994 med IBM Simon Personal Communicator har mobiltelefonen evolveras i många olika riktningar. 2013 kom den först smartphonen med välvd skärm, Samsung Galaxy Round, vilket påbörjande en ny trend av böjda smartphones. Denna studie undersöker användaracceptans av den senaste typen av välvd skärm, sidoböjning, utifrån ett perspektiv av mänskliga nöjen. Studien föreslår att innovationen av sidoböjning inte avnjuts pragmatiskt utan idealistiskt, med fokus på adoptörens ideologiska och sociala begär. Innovationens framtid och utspridning utöver samhället slutdras som osäkert, med förslag på framtida forskning att vidareutveckla ämnets kunskapsbas. Mobile phones have developed rapidly over the years, from a novel concept to an typical day certainty for many in both personal and professional use. Following the advent of the smartphone in 1994 with the IBM Simon Personal Comunicator, the mobile phone has evolved in a number of directions. In 2013, the Samsung Galaxy Round was launched, the first smartphone featuring a curved display, sparking a new trend of curved-display smartphones. This study investigates the user acceptance of the latest type of curved displays, curved sides, from a perspective of human pleasures. The studie suggests the innovation of curved sides is not enjoyed pragmatically, but idealistically, with a focus on the adopter’s ideological and social desires. The future of the innovation and its diffusion throughout society is concluded to be uncertain, with suggestions of future research to further develop the subject’s base of knowledge.

Mycket av plånbokens innehåll och funktion, såsom medlemskort och betallösningar, är idag ersatt av mobila lösningar. Däremot finns det i Sverige ingen mobil lösning för id-kort som kan användas på samma sätt som det fysiska id-kortet. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida svenska myndigheter ser ett behov av en mobilanpassad id-kortslösning och, om detta behov konstateras, föreslå en modell för hur en sådan lösning skulle kunna utformas. För att undersöka detta ämne har tre intervjuer med svenska myndigheter (Elegitimationsnämnden, Polismyndigheten och Transportstyrelsen) samt en litteraturstudie genomförts. Uppsatsens resultat består av tre kunskapsprodukter: en behovsanalys, en kravsammanställning och en infrastrukturmodell. Behovsanalysen undersöker behovet av en mobilanpassad id-kortslösning, sett från de intervjuade myndigheternas perspektiv. Denna analys visar att myndigheterna ser ett behov av en sådan lösning. Kravsammanställningen består av krav på en mobilanpassad id-kortslösning som härletts från de genomförda intervjuerna samt från uppsatsens huvudsakliga teoribas: Kim Camerons The Laws of Identity (2005). Infrastrukturmodellen är utformad efter dessa krav och beskriver hur en mobilanpassad id-kortslösning skulle kunna utformas för att passa in i den svenska infrastrukturen för digital identitetshantering. Modellen är även utformad för att följa Hanseth och Lyytinens (2010) designregler för informationsinfrastrukturutveckling och den visar att utveckling av en mobilanpassad id-kortslösning i Sverige är tekniskt genomförbar. Much of the contents and functionality of the traditional wallet, such as membership cards and payment solutions, have been replaced by smartphone solutions. Yet, in Sweden there is no smartphone based solution for ID cards that can be used in the same way as the physical ID card. This paper examines whether the Swedish authorities see a need for a smartphone based ID card solution and, if such a need is identified, suggests a model for how such a solution could be designed. To explore this topic, a literature review and three interviews with Swedish authorities (the E-identification Board, the Police Authority and the Transport Agency) have been conducted. The results of this report consists of three knowledge products: a demand analysis, a requirements specification and an infrastructure model. The demand analysis examines the need for a smartphone based ID card solution, as seen from the interviewed authorities' perspective. This analysis indicates that the authorities see a need for such a solution. The requirements specification consists of requirements for a smartphone based ID card solution, derived from the conducted interviews and Kim Cameron's The Laws of Identity (2005). The infrastructure model is designed to meet these requirements and describes how a smartphone based ID card solution could be designed to fit into the Swedish infrastructure for digital identity management. The model is also designed to follow the design rules for information infrastructure development derived by Hanseth and Lyytinen (2010) and shows that the development of a smartphone based ID card solution in Sweden is technically feasible.

Mobiltelefonen som ett objekt har en stor betydelse för ungdomarna i dagens samhälle. Unga människor uppfattar sin mobiltelefon som en förlängning av sig själva och kan inte uthärda tanken på att vara borta från den. Men i olika situationer som tillexempel ett reklamationstillfälle, har den unga konsumenten inget annat val än att lämna in sin mobiltelefon för reparation. Reklamation är något som är oundvikligt och kan ses som ett misslyckande i sig, men det är hanteringen av reklamationen som avgör om den anses vara lyckad eller misslyckad för kunden.Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan den unga konsumenten och deras mobiltelefon och hur detta förhållande kan påverka varför de uppfattar en reklamation som misslyckad. Genom sju intervjuer har vi bett våra respondenter att prata om deras specifika reklamationstillfälle och hur de använder sin mobiltelefon i vardagen.Resultaten visade att de främsta anledningarna till att våra respondenter funnit sin hantering av reklamationen som ett misslyckande berodde på faktorer såsom väntetid, merkostnader, dålig ersättningsprodukt och ovänliga personal. Det visade också att våra respondenter har en anknytning till sin mobiltelefon och på grund av detta förhållande kan ovannämnda faktorer komma att ändras beroende på hur fästa en individ är till hans eller hennes produkt. The mobile phone as an object has a great meaning for the youth in today's society. Young people perceive their mobile phone as an extension of themselves and cannot bear the thought of being apart from it. However, in different situations such as a customer complaint handling, the young customer has no other option but to hand it in for reparation. The customer complaints is something that is unavoidable and can be seen as a failure in itself but it is the handling of the customer complaint that decide if a customer complaint has been successful or not.This study aimed to investigate the relationship between the young consumer and their mobile phone and how this relationship might affect why they perceive a customer complaint handling as failed. Trough seven conducted interviews we asked our respondents to talk about their specific customer complaint situation and how they use their mobile phone.The results showed that the main reasons why our respondents found their complaint handling as failed depended on factors such as, waiting time, additional costs, poor substitute product and unfriendly personnel. It also showed that our respondents have an attachment to their mobile phone and because of this relationship the aforementioned factors might change dependent on how attached an individual is to his or her product.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och då framförallt i skolan. Vi har intervjuat åtta elever på en högstadieskola samt utfört observationer för att få en så klar bild som möjligt av deras förhållande till mobilanvändning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utsträckning skett ansikte mot ansikte är nu mer benägen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan på individ och samhället har både positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frågeställningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvändning, hur de använder sina mobiler och hur detta påverkar den sociala interaktionen. Även huruvida eleverna har ett behov av att vara anträffbara samt hur de känner av mobilens påverkan? Uppsatsens sociologiska analys görs med hjälp av teman som behandlar konsumtion, modernitet, tid och rum, social interaktion genom mobilen och nätverkssamhället. Resultatet visar att mobilen spelar en stor roll i ungdomarnas liv och att den sociala interaktionen till viss del begränsas av mobilen. Eleverna upplever att de ständigt måste kunna vara anträffbara och uppdaterade och kan känna sig illa till mods när mobilen inte finns tillgänglig. This paper has aimed to explore the role that mobile phone plays in a group of young people's lives in school. We interviewed eight students at a secondary school and performed observations to get as clear a picture as possible of their mobile phone use. Previous research has shown that mobile's role has become more and more important and the social interaction that were previously more widely been face to face is now more likely to be through mobile phone. The mobile's impact on the individual and society has both positive and negative effects. The issues addressed concerns how students experience today's smartphone use, how they use their phones and how this affects social interaction. Even whether students have a need to be reachable and how they feel of the phone's impact? The sociological analysis of this paper is done using themes that deal with consumption, modernity, time and space, social interaction through the smartphone and the network society. The result shows that mobile phone plays a big role in young people's lives and social interactions to some extent limited by the mobile phone. Students feel that they must constantly be reachable and updated and may feel uneasy when the phone is not available.

Användandet av internet i mobiltelefonen har ökat drastiskt de senaste åren och detta fenomen innebär att människor har tillgång till internet i större utsträckning än förut. De svenska bankerna har tagit tillvara på denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer där de erbjuder sina kunder möjligheten att utföra bankärenden med hjälp av mobiltelefonen. Även om fördelarna med denna tillgång är många, finns det ändå vissa nackdelar. Den mest omtalade nackdelen gällande bankers mobilapplikationer är bristande säkerhet som kan medföra integritetsrisker. Utifrån personliga erfarenheter uppstod funderingar kring området användbarhet och säkerhet för bankers mobilapplikationer och dessa funderingar ligger till grund för vårt arbete. Syftet är att undersöka användbarhet och säkerhet för identifikationsmetoder samt användbarhet för hantering av transaktioner i internetbankers mobilapplikationer ur ett användarperspektiv. För att undersöka dessa områden går vi igenom och tar hjälp av teorier och tidigare forskning och dessutom tillämpar vi ett antal metoder. I slutsatsen har vi utifrån resultaten från vår studie sammanställt riktlinjer för hur en banks mobilapplikation bör utformas för att uppfylla användarnas behov och önskemål., The use of mobile Internet has increased dramatically in recent years and this phenomenon means that people have access to the Internet to a greater extent than before. Swedish banks have been taking advantage of this trend by developing mobile banking applications where they offer their customers the ability to perform banking transactions using their mobile phone. Although the benefits of this increased access are many, there are still some drawbacks. The most talked about drawback regarding banks’ mobile applications is the lack of security that could lead to privacy risks. Based on personal experience, we had concerns about the area usability and security for mobile banking applications and these thoughts are the basis of our work. Our aim is to examine usability and security of identification methods and the usability of processing transactions in the mobile bank application from a user perspective. To explore these areas we will review and get support from theories and previous research and in addition, we apply a number of methods. In conclusion, we’ve compiled guidelines based on the results of our study of how a bank’s mobile application should be designed to meet user needs and preferences.

Under de senaste åren har den mobila tekniken i stort sett helt gått över till smartphones. Smartphones är i princip mer datorer än telefoner, som vi alltid bär med oss och som innehåller allt mer känslig information. Detta medför att kraven på säkerheten kring enheten ökar. Detta arbete undersöker om det är möjligt att finna en ny metod att låta användaren autentisera sig på, som är säkrare än de som är vedertagna idag, men samtidigt har liknande nivå av användbarhet. Vår idé, som vi arbetar med under namnet Colour a Symbol, baseras på att kombinera symboler och färger i par. För att utveckla idén skapade vi en funktionell prototyp, som sedan utvärderadesmed hjälp av en mindre testgrupp. Empirin visar på att Colour a Symbol har en god användbarhet, om än något för lång inloggningstid. Idéer för att förbättra inloggningstiden presenteras. Teoretiskt sett så är Colour a Symbol säkrare än exempelvis pinkod, men testgruppen var inte tillräckligt stor för att kunna bedöma den praktiska lösenordsrymden. Utformning av symboltema påverkar även förmodligen i hög grad den praktiska lösenordsrymden. Vår slutsats är att idén har en klar potential, men att det behövs ytterligare studier för att finslipa den. During the past years mobile technology has moved almost entirely to smartphones. Smartphones are in essence more computers than phones, which we always carry with us and that contain ever more sensitive information. This requires that the level of security around the device increases. This study strives to find a new method of authenticating users, that is more secure than those that are established today, but at the same time has a similar level of usability. Our idea, which we work with under the name Colour a Symbol, is based upon making combinations of symbols and colours in pairs. In order to develop the idea we created a functional prototype, that was evaluated by a smaller test group. The empirical data implies that Colour a Symbol has good usability, if only a little too long login time. Ideas as to shorten the login time are suggested. Theoretically, Colour a Symbol is more secure than for an example pincode, but the test group was not large enough to estimate the practical password space. Design of the symbol theme probably also affects the practical password space to a high degree. Our conclusion is that the idea has clear potential, but that further studies are needed to fine-tune it.

Smartmobilens användande har successivt ökat och blivit en central del i vår vardag. I och med detta har antalet olika applikationer ökat och numera finns det en mängd olika typer av applikationer som tillfredsställer användarens behov. I den här studien har vi därför försökt ta reda på om träningsapplikationer har förmågan att motivera användaren vid träning. Vi har observerat fem kvinnor och tre män, med varierande erfarenheter av träningsapplikationer, som har deltagit i en fyra veckor lång studie bestående av två faser. Under Fas 1 har respondenterna laddat ned två valfria träningsapplikationer som de testat och under Fas 2 har de använt en specifik applikation. Under användandet har varje respondent antecknat sina tankar och erfarenheter, som senare använts vid en kombinerad observation och intervju. Resultatet visar att träningsapplikationers förmåga att motivera varierar beroende på användare och att det finns ett intresse för att ta del av statistik och förbättringar. The smart phone’s (mobile) usage has gradually increased and is now an important part of our daily life. Due to this, the amount of applications that can be downloaded keeps on growing. This includes features that will satisfy your every need. In this study, we have tried to find out if training applications have the ability to motivate the user during exercise. Our study contained five women and three men, with varying experiences of training applications. The participants completed a four-week study consisting of two phases. During Phase 1 they got to choose two different training applications they wanted to try while in Phase 2 the participants were given one specific application. While using the applications, every participant took notes of their thoughts and experiences. These notes were later used in a combined observation and interview session. The result showed that the applications ability to motivate varies by user and that there is an interest in taking part of the statistical analysis and improvements.

Az internetről összegyűjtött többletinformáció mindig előnyhöz juttathat bennünket egy-egy területen. Munkámban bemutatom, hogy viszonylag egyszerű ilyen információhoz hozzájutni, és ez a folyamat automatizálható is. A Vatera aukciós portálról egy crawler segítségével összegyűjtöttem a mobiltelefonos aukciós oldalon található információkat. Az adatgyűjtés után manuálisan meghatároztam 3500 hirdetés csoportját. Ezt követően adatbányászati algoritmusok segítségével döntési táblát generáltam, amely 95%-os pontossággal sorolta be megfelelően a mobiltelefonokat a megfelelő csoportba. A döntési táblákat az eredmények átvizsgálása után manuálisan tovább pontosítottam, így 99%-os pontosságot sikerült elérnem. Ezt követően a crawler által elmentett adatokat elemeztem. Az elemzés során törekedtem arra, hogy csak olyan eszközöket használjak, amelyek mindenki számára elérhetőek. A megszerzett információkat legális eszközök segítségével, a ráfordított munkaórák bérén kívül mindenféle többletköltség nélkül értem el. Az aukciók elemzése kezd egyre fontosabbá válni, különösen, hogy olyan aukciós házak is megjelentek már, amelyek mind virtuális, mind a valós világbeli fizetőeszközökkel párhuzamosan használhatóak. Ezzel az elemzéssel egy közösség preferenciáit tudhatjuk meg, így gyorsabban, pontosabban reagálhatunk a piacon, mert ismerjük az adott közösség igényeit, reakcióit. De mi lesz akkor, ha már nem csak a közösség, hanem az egyén preferenciáit is pontosan ismerni fogjuk? ------------------------------------------------------- The information collected from the internet may give us an advantage in certain cases. In my work, I’m going to show that getting such information is relatively easy and this process can be automated. I collected the information about mobile phone auctions with a web crawler from auction site Vatera. I manually assigned the groups of 3500 ads after the data collection, then generated a decision table using data mining algorithms that classified the phones with 95% accuracy. I classified the decision tables further after the examination of the results, and achieved 99% accuracy. Then, I analyzed the data gathered by the crawler. In the analysis I used tools that are available to everyone. I acquired these information with only legal tools without additional costs except the human resource cost. The analysis of the auctions is getting more and more important, particularly because there appeared auction houses where one can pay both by virtual and real money. We get to know the preferences of a community by this analysis, so we can react faster and more precisely to the changes of the market, because we know the need and reactions of the community. But what will happen if we will know not even just the preferences of a society, but the individuals too?

Smartmobilens användande har successivt ökat och blivit en central del i vår vardag. I och med detta har antalet olika applikationer ökat och numera finns det en mängd olika typer av applikationer som tillfredsställer användarens behov. I den här studien har vi därför försökt ta reda på om träningsapplikationer har förmågan att motivera användaren vid träning. Vi har observerat fem kvinnor och tre män, med varierande erfarenheter av träningsapplikationer, som har deltagit i en fyra veckor lång studie bestående av två faser. Under Fas 1 har respondenterna laddat ned två valfria träningsapplikationer som de testat och under Fas 2 har de använt en specifik applikation. Under användandet har varje respondent antecknat sina tankar och erfarenheter, som senare använts vid en kombinerad observation och intervju. Resultatet visar att träningsapplikationers förmåga att motivera varierar beroende på användare och att det finns ett intresse för att ta del av statistik och förbättringar. The smart phone’s (mobile) usage has gradually increased and is now an important part of our daily life. Due to this, the amount of applications that can be downloaded keeps on growing. This includes features that will satisfy your every need. In this study, we have tried to find out if training applications have the ability to motivate the user during exercise. Our study contained five women and three men, with varying experiences of training applications. The participants completed a four-week study consisting of two phases. During Phase 1 they got to choose two different training applications they wanted to try while in Phase 2 the participants were given one specific application. While using the applications, every participant took notes of their thoughts and experiences. These notes were later used in a combined observation and interview session. The result showed that the applications ability to motivate varies by user and that there is an interest in taking part of the statistical analysis and improvements.

With the decrease of landline phones in the last decade, telephone survey methodologists face a new challenge to overcome coverage bias. In this study we investigate coverage error for telephone surveys in Europe over time and compare two situations: classical surveys that rely on landline only with surveys that also include mobile phones. We analyzed Eurobarometer data, which are collected by means of face-to-face interviews and contain information on ownership of landline and mobile phones. We show that for the period 2000-2009, time has a significant effect on both mobile phone penetration and coverage bias. In addition, the countries’ development significantly affects the pace of these changes.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant. This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast. The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.

This project includes an implementation of an intelligent voice recognition assistant for Android where functionality on current existing applications on other platforms is compared. Until this day, there has not been any good alternative for Android, so this project aims to implement a voice assistant for the Android platform while describing the difficulties and challenges that lies in this task.

Speech signals captured by the microphones of a speech communication device are often distorted by interfering noise sources as well as room reverberation. Within this work, new algorithms and concepts enabling a joint reduction of room reverberation and environmental background noise for speech communication systems under adverse acoustic conditions are presented. The new strategies are based on measurements and recordings in realistic acoustical environments keeping in mind the specific acoustic conditions for the two main applications, i.e., binaural hearing aids and dual-microphone mobile phones. For binaural hearing aid applications, a new two-stage algorithm is proposed. It is based on a coherence model which takes the shadowing effects of the head into account as well as two combined estimators for the late reverberant speech Power Spectral Density (PSD) and background noise PSD. A key aspect is that all required acoustic parameters such as the Reverberation Time (RT) and Direct-to-Reverberation Energy Ratio (DRR) are estimated blindly from the noisy and reverberant input signals. The second algorithm, developed for dual-microphone mobile phones, exploits explicitly the Power Level Difference (PLD) of speech and all interfering sources and comprises a new noise PSD estimator and spectral weighting rule. The emerging technologies allow to jointly reduce early and late reverberation as well as additive background noise and are capable of improving the listening comfort and the speech intelligibility for hearing aid and mobile phone users.

This report evaluates various methods that can be used to position a smartphone running the Android platform, without the use of any special hardware or infrastructure and in conditions where GPS is unavailable or unreliable; such as indoors. Furthermore, it covers the implementation of such a system with the use of a deterministic fingerprinting method that is reasonably device independent, a method which involves measuring a series of reference points, called fingerprints, in an area and using those to locate the user. The project was carried on behalf of Sigma, a Swedish software consulting company., Denna rapport evaluerar olika metoder för att bestämma positionen av en smartphone som använder sig av Android-plattformen. Metoden skall inte använda sig av någon speciell hårdvara eller infrastruktur samt kunna hantera förhållanden där GPS är otillgängligt eller opålitligt, som till exempel inomhus. Den beskriver också implementation av ett sådant system som använder sig av en deterministisk fingerprinting-metod som någorlunda väl kan hantera enheter av olika modeller, en metod som innebär att man mäter upp en mängd med referenspunkter, kallade fingerprints, och använder dessa för att placera användaren. Projektet utfördes på uppdrag av Sigma, ett svenskt mjukvarukonsultbolag.

Udgivelsesdato: MAY Concurrent with the explosive pervasion of information and communication technologies in recent years, mediated communication has gained a strong position in the daily interaction between family members. Based on the results of qualitative interviews with families in Denmark, this article shows how the mobile phone is used by parents and children to mediate a feeling of closeness while they are physically separated. This practice of `connected presence' is based on frequent calls and text messages between parents and children as well as between parents themselves. The article also analyses families' use of the mobile phone in the context of modern family life, emphasizing the importance of the temporal and spatial dispersion of family members in explaining the form and content of intra-familial mediated communication. Finally, the dual role of media technologies (including the mobile phone) in both integrating and dispersing families is discussed.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD. För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD. De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: "Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?". För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel. Resultaten från bearbetning och analys av intervjuerna sammanställs i kapitlet sammanfattande analys i avsnitt med användbara funktioner, användbara egenskaper och perspektiv på stödbehov och hjälparroll. I diskussionskapitlet föreslås sedan vidare användning av resultaten i avsnitten teoretiska implikationer och praktiska implikationer. Min förhoppning är att dessa avsnitt tillsammans med de listor och tumregler som presenterats i den teoretiska referensramen skall kunna vara användbara för att identifiera behov och möjliga lösningar som kan vara värdefulla att pröva i det enskilda fallet. En person kan behöva stöd för att ta till vara de möjligheter mobiltelefonen erbjuder som hjälpmedel. Hjälpen kan behövas i något eller alla steg från problemidentifiering och införskaffande till införande, fortlöpande uppföljning och utvärdering av hjälpmedelsanvändningen. Stödet kan behöva vara av så väl strukturell och habiliterande art som av teknisk natur för att hjälpmedelsanvändningen skall bli så framgångsrik som är möjligt. Siktet bör vara mot vad som kan innebära kvalitet, mervärde och avlastning för individen i dennes liv, inte vad som är ADHD-symptom och hur dessa skall kompenseras. Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Background and objective: Numerous studies have investigated the potential effects of electromagnetic fields (EMFs) emitted by GSM mobile phones (similar to 900 MHz to similar to 1800 MHz) on cognitive functioning, but results have been equivocal. In order to try and clarify this issue, the current study carried out a meta- analysis on 19 experimental studies. Design: Meta-analysis. Methods: Nineteen studies were taken into consideration. Ten of them were included in the meta-analysis as they fulfilled several minimum requirements; for example, single-blind or double-blind experimental study design and documentation of means and standard deviation of the dependent variables. The meta-analysis compared exposed with non-exposed subjects assuming that there is a common population effect so that one single effect size could be calculated. When homogeneity for single effect sizes was not given, an own population effect for each study and a distribution of population effects was assumed. Results: Attention measured by the subtraction task seems to be affected in regard to decreased reaction time. Working memory measured by the N-back test seems to be affected too: under condition 0-back target response time is lower under exposure, while under condition 2-back target response time increases. The number of errors under condition 2-back non-targets appears to be higher under exposure. Conclusion: Results of the meta-analysis suggest that EMFs may have a small impact on human attention and working memory.