Search

Bibliotekens roll i samhället är viktig, inte bara som en plats för kunskap och lärande, utan också som mötesplats. Genom att plocka ut biblioteket som koncept i en offentlig utomhusmiljö, ville jag undersöka möjligheten till att skapa en syntes mellan bibliotek och stadsrum genom gestaltning. Med denna tanke som utgångspunkt har jag utformat ett designförslag som på ett mer tillgängligt sätt erbjuder kunskap och lärande och samtidigt som platsen uppmanar till möten och reflektion. Platsen för mitt projekt som jag utgått ifrån är Orminge centrum som ligger i Nacka kommun utanför Stockholm. 2015 antog Nacka kommun ett nytt detaljplaneprogram för Orminge Centrum, vilket jag har studerat noga samt använt som utgångspunkt i flera delar av det här projektet. För att hålla en tydlig koppling till området har jag genomgående jobbat med Orminge som inspiration. Både genom att studera och analysera det befintliga biblioteket i Orminge centrum, samt genom att utforma designprinciper utifrån platsens befintliga identitet. Tack vare intervjuer har jag fått kunskap om hur biblioteken fungerar som mötesplats, större förståelse för hur ett detaljplaneprogram kan se ut samt hur man kan arbeta för att öka barns nyfikenhet för läsning. Dessa insikter har varit nödvändiga för att kunna genomföra projektet. Resultatet blev ett skulpturalt utomhusbibliotek som fungerar som en bokbytarplats. Designförslaget följer ett program som jag tagit fram genom analys av det befintliga biblioteket i Orminge centrum.

Trygghet har en omfattande påverkan på vårt vardagliga liv som är betydande för vår fysiska och personliga säkerhet, psykologiska välbefi nnande samt möjlighet till social interaktion och gemenskap. I det här kandidatarbetet undersöks begreppet trygghet kopplat till fysisk planering med fokus på de storskaliga höghusområden och låga fl erbostadsområden som byggdes under miljonprogrammet. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur den fysiska miljön påverkar upplevd trygghet. Miljonprogramsområden kan upplevas otrygga på grund av utmaningar relaterade till sociala problem som brottslighet och otrygghet i den off entliga miljön samt bristande underhåll och trivsel. I detta arbete har miljonprogramsområdet Årby i Eskilstuna har valts som fokus. Årby har valts eftersom området har ett rykte av att vara otryggt, vilket till viss del kan bero på att det byggdes under miljonprogrammet. I arbetet används en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie. Metoderna innefattar en platsanalys där den fysiska miljön i det valda området undersöks och en dokumentstudie för att samla information om tidigare forskning som berör trygghet i bostadsområden. Utifrån informationen som samlats in har en vision, mål och strategier tagits fram för hur det valda området kan utformas för att stärka den upplevda tryggheten. Strategierna har därefter legat till grund för det gestaltningsförslag som tagits fram över ett mindre område i Årby miljonprogramsområde.

I arbetet besvaras två frågor om vilka designprinciperna är för traditionella trädgårdsstäder från början av 1900-talet samt hur trädgårdsstaden kan anpassas med nutida forskning och praktik till dagens kontext. Ett gestaltningsarbete av ett bostadsområde har utformats med framtagna designprinciper som en del av analysen. Utgångspunkten är en nutida trädgårdsstad i låg och tät bebyggelse. Förslaget utarbetas sig i Kungsmarkens högskaliga miljonprogramsområde som ett alternativ till bebyggelsen som finns på plats idag. Platsens förutsättningar har beaktats gällande; verksamheter, målpunkter, omgiven bebyggelse, trafik, barriärer, utsikter, grönska och topografiska skillnader. Vidare så har målsättningen i det alternativa planförslaget varit att skapa lika många bostäder som idag finns på platsen. Arbetet har undersökt om en nutida låg och tät trädgårdsstad, kan vara ett av alternativen till dagen byggnadsideal.

Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka segregationens roll i regional stadsplanering. Studien undersöker hur planeringen av Nya Tunnelbanan Akalla-Barkarby förhållit sig till segregationen i Järvaområdet. Nya tunnelbanan planerades som följd av Stockholmsförhandlingen år 2013, en politisk satsning för att bygga bostäder parallellt med tunnelbana, för att möta regionens befolkningstillväxt och bostadsbrist. Arbetet har genomförts genom en kvalitativ studie med tre olika forskningsmetoder. En litteraturstudie utfördes för att få förståelse för problemområdet. För fallstudien utfördes en dokumentstudie samt intervjustudie med åtta deltagare som har eller tidigare haft koppling till projektet. Efter en tematisk analys av intervjustudien sammanfattades resultatet. Studien visar att de planerade regionala stadskärnorna i RUFS 2010 har haft en betydande inverkan på lokaliseringen av den nya tunnelbanan. Fortsättningsvis upptäcks brister i inkludering av segregationsperspektivet och social hållbarhet i utredningar gjorda av Trafikförvaltningen. Det kan konstateras att det finns svårigheter med att mäta sociala nyttor och att det ekonomiska intresset sätter begränsningar i segregationsfrågans inkludering i planeringen. Ämnet visade sig vara mer komplext än den inledande hypotesen på grund av den bakomliggande bostadspolitikens inverkan på planerings utformning. The purpose of this study is to investigate the role of segregation in regional urban planning. The study examines how the planning of the New Metro Akalla-Barkarby accounts for segregation in Järva. The New Metro was planned after the Stockholm negotiation which took place in 2013, a political initiative to build housing simultaneously with the public metro system to meet the region's population growth and housing crisis. This work has been carried out through a qualitative study with three different research methods. A literary study was conducted to gain an understanding of the relevant aspects of the problem area. For the case study, a document study was executed as well as an interview study with six participants and two e-mail correspondences that have or previously had a connection to the project. After a thematic analysis of the interview study, the results were summarized. The study shows that the planned regional cores in RUFS 2010 have had a significant impact on the location of the New Metro's expansion. Furthermore, there are deficiencies in the investigations’ inclusion of the segregation perspective and social sustainability. It can be stated that there are difficulties in measuring social benefits and that economic interest places restrictions on the inclusion of the issue of segregation in planning. The topic proved to be more complex due to the impact on urban planning from the underlying politics of housing.

This project is an exploration of co-produced space in a city planning process. With the intention of exploring participatory design processes in the field of spatial design, this project is focusing on co-production of space and the role and power of the architect as a relational and spatial initiator. Since participatory design processes have become an implemented tool in municipal city planning, it is of relevance from a perspective of interior architecture to through practical work be both specific, aware and transparent about how these processes could be designed. The project takes place in a public park in Gottsunda, a district south of Uppsala, built as a part of the Swedish million programme in the 1960’s- and -70’s. Gottsunda is now undergoing a city planning transformation and expansion. With background of city planning and architecture from that time, this project has been seeking knowledge of what relevance participation plays in city planning today. This project has been conducted through a series of spatial activities at site, historical research and meetings with a group of teenage girls living in Gottsunda. The conclusions and implications of this project are that the interior architect’s tools as tactile and close to both object, places and users, in this case residents, are of relevance in city planning. Participation is relational, and the interor architect's ability is to both design, understand and translate those relations into the practice of spatial design. Bilder har tagits bort i enlighet med upphovsrättslagen.

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is more extensive and the total cost amounts to just under 1,3 million SEK per apartment. Prior to the renovation the rent was 971 SEK/m2 which will be increased with 25% after the renovation. For Kungshall the total cost amounted to roughly 1 million per apartment and led to an increase of rent by 28% from the original rent which was 795 SEK/m2. The participation rate of the customer survey in Akalla was lower than in Kungshall which got a better result in all categories. The reduced use of energy of the project in Akalla is estimated to 32% while the project in Kungshall merly reached 21%. The use of method in this report determine that none of the projects successfully reached economic profit with their own company-specific calculation interest. However, the analysis of vulnerability shows that after 30 years Kunghall has gained a profit of 3.2 million SEK. Akalla is expected to reach sustainability from a social and ecological perspective but not from an economic perspective. In Kungshall the social and economic perspective are assessed to be sustainable while the ecological perspective is not, due to the fact that it did not reach “Klimatiniativets” goal at a reduced energy usage of 30 %. The result in this thesis concludes that the placement in either ftS or fts impacts the sustainability from the social perspective and normally also from the economic perspective, although not with the specific circumstances regarding this ftS due to Järvaavtalet. The sustainability from the ecological perspective is not connected to the placement but merely a result of choice of measures and execution. However, as the sustainable development is an interplay between the different perspectives, the result from the ecological perspective is also indirectly affected by the placement in either ftS or fts. Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 971 kr/m2 och höjdes efter renoveringen med drygt 25%. Den totala projektkostnaden i Kungshall uppgick i strax över 1 miljon per lägenhet och resulterade i en hyreshöjning på strax under 28% från den ursprungliga hyran på 795 kr/m2. Akalla hade lägre deltagandeandel på kundundersökningarna och fick sämre resultat än Kungshall i samtliga kategorier. Akalla förväntas uppnå en total energibesparing på 32% medan Kungshall enbart uppnådde 21%. Inget av projekten lyckades, enligt rapportens metod, nå företagsekonomisk lönsamhet med de företagsspecifika kalkylräntor som delgetts, dock så lyckades Kungshall generera en vinst på 3.2 miljoner efter 30 år utifrån känslighetsanalysen. Akalla bedöms nå en social- och ekologisk hållbarhet men inte en ekonomisk hållbarhet. Kungshall bedöms ha nått en social- och ekonomisk hållbarhet men utefter “Klimatiniativets” mål på en energiminskning med 30 % efter renoveringen så bedöms inte en ekologisk hållbarhet uppnås.Arbetet kommer fram till att resultatet ur det sociala perspektivet är bundet till placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekologisk resultatet beror främst på utförande och val av åtgärder men eftersom den hållbara utvecklingen är ett samspelet mellan de olika perspektiven så påverkas även det ekologiska resultatet indirekt av placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekonomiska resultatet bedöms i normalfallet vara starkt kopplat till placeringen i antingen ftS eller fts. I detta specifika fall har placeringen i ftS eller fts inte en avgörande roll eftersom det ekonomiska resultatet för projektet i ftS beror på involveringen i Järvaavtalet.

Sammanfattning Flerbostadshus från miljonprogram som byggdes under perioden 1965–1974 har idag ett stort renoveringsbehov som bland annat avser energieffektivisering av dessa byggnader. Byggsektorn svarar för ca. 33% av den totala energianvändningen i Sverige enligt Boverkets (2021) statistik. Ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram är en viktig aspekt som behöver energieffektiviseras eftersom de utgör en stor del av fastigheternas energianvändning.För att minska energiförbrukning och driva processen för energieffektivisering inom byggsektorn, sattes ett mål från EU i direktiv (2012/27/EU) på så kallade nära-nollenergibyggnader. I enlighet med EU-direktivet har svenska byggregler utvecklats så att byggnader ska ha mycket energiprestanda. I nuläget beskrivs energiprestandan med ett primärenergital. Den 1 september 2020 började BFS 2020:4 (BBR 29) gälla och då byttes de tidigare primärenergifaktorerna som ingår i beräkning av primärenergital till nya viktningsfaktorer. El-faktorn höjdes från 1,6 till 1,8 medan fjärrvärmesektorn sänktes till 0,7 från tidigare 1,0. Denna studie utfördes för att bidra till en bättre förståelse om utveckling i Boverkets byggregler och för att studera den möjliga påverkan de nya kraven i BBR 29 har på planer som avser energieffektivisera ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram. En litteraturstudie genomfördes samt kvalitativa intervjuer med olika representanter. Dessutom utfördes en beräkningsdel. I beräkningsdelen valdes två typiska hus som tillhör miljonprogram med F-system för ventilation och fjärrvärme för uppvärmning som domineras i äldre byggnader. Med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-energy kunde husen simuleras och de kunde placeras i olika delar av landet så att ändringar vid geografisk- och klimatvariation kunde testas. Med VIP-energy kunde installering av FX och FTX-ventilationssystem i dessa hus testas.Resultatet visade att regeringens mål med höjda krav för el syftar till att spara elen till industrisektorn, förutom att följa EU-direktivet för energieffektivisering av byggnader. Intervjuerna med fastighetsbolagen och beräkningarna visade att ett FX-system har svårt att konkurrera med andra ventilationssystem, eftersom systemet drar mer el på grund av hårdare krav. Systemet är komplicerat och det kräver mycket underhåll, vilket gör att systemet är uteslutet ur fastighetsägarnas perspektiv. Resultatet visade också att de nya reglerna i BBR 29 gynnar ett F-ventilationssystem, särskilt i varmare klimat. Ett FTX-system gynnades också med de nya reglerna, särskilt i kallare klimat, men lönsamheten är fortfarande låg vid installering av detta system i flerbostadshus som tillhör miljonprogram.

Uppsatsen grundar sig i social hållbarhet och kunskapsluckan gällande hur åtgärder för ökad social hållbarhet i olika typer av bostadsområden ser ut och om dessa åtgärder skiljer sig åt. Uppsatsen ämnar till att undersöka kommunala diskurser kring social hållbarhet och åtgärder som föreslås inom den fysiska planeringen för en ökad social hållbarhet i olika bostadsområden. Arbetet grundar sig i fallstudier av två kommuner; Haninge och Södertälje kommun inom vilka två miljonprogram och två mer “traditionella” bostadsområden har valts ut, där båda kommunerna innehåller respektive typ av bostadsområde. Därefter har kommunala styrdokument som behandlar respektive bostadsområde analyserats med hjälp av diskursanalys för att undersöka hur kommunen skriver om den sociala hållbarheten inom områdena och vilka åtgärder som föreslås för dem. Den specifika inriktningen inom det diskursanalytiska fältet som har valts för diskursanalysen är Laclau och Mouffes diskursteori. I analysen framgår det att de nodalpunkter som omfattas av kommunernas sociala hållbarhetsdiskurser binds ihop med ett antal element och flytande signifikanter (och därmed åtgärder), som både liknar men även skiljer sig mellan de olika kommunernas diskurser. Utöver detta är det även möjligt att konstatera att de specifika kommunernas diskurser har skillnader samt likheter inom den egna diskursen vilket har föranlett olika åtgärder för hur man ska öka den sociala hållbarheten i kommunen.

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare. The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks. An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model. The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.

Detta arbete handlar om att utforma en mötesplats för aktivitet i ett utvalt område i stadsdelen Sätra, Gävle. Som metod används participativa designmetoder som handlar om att involvera människor så mycket som möjligt. Participativa designmetoder är socialt hållbara metoder för att utveckla stadsmiljön bl a därför att den tillkännager vikten av att engagera de personer som är närmast berörda. Metoderna tar också fasta på mjuka värden såsom platsidentitet, människors personliga drivkrafter och vilja att tillsammans etablera ett gemensamt område för alla. Sätra är en stadsdel i Gävle med över 10 000 invånare. I denna stadsdel finns ett område mellan Gråstensvägen och Jökelvägen som håller på att rustas upp av Gavlegårdarna. Lekplatserna och utomhusplatserna är i nuläget föråldrade samtidigt som det i området bor mycket barn och ungdomar som skulle kunna tänka sig att nyttja dessa om de var mer anpassade efter deras behov. I arbetet har jag därför undersökt denna problematik med hjälp av frågeställningen: Hur kan man med en designprocess som involverar medborgare utforma en plats? Hur kan man utforma denna plats på ett sådant sätt så att det lockar de boende att vistas och mötas och skapa inkluderande och trivsam miljö där platsidentitet uppehålls? I arbetet genomförs participativa designmetoder utefter frågeställningen på så sätt att djupintervjuer genomförs med de människor som bor i området för att få en djupare inblick i behov och problematik. Dessa leder i senare fas till workshops där mjuka värden etableras för att kunna jobba vidare med koncept. Platsobservationer och studie av relevant litteratur från både design och arkitekturområdet har använts för att utveckla syfte och metoder för workshops under arbetets gång. Arbetets resultat är i form av en planlösning och en klätterställning som har utformats efter behov samt workshopmodeller som utformats och testats.

Det som idag sammanfattas som miljonprogrammet har sitt ursprung under en tioårsperiod (cirka 1965-1975), då riksdagen beslutade att man med uppbyggnad av en miljon nya bostäder skulle bota den bostadsbrist som var. Beslutet fick ett positivt bemötande och man började bygga bostäder, främst i ytterområdena. Detta beslut skulle senare bli hårt debatterat då kritikerna antog att det skulle leda till en ökad segregation och sedermera nya, mer omfattande samhällsproblem. I dagens samhälle har miljonprogramsfastigheterna ofta ett dåligt rykte då skötseln av fastigheterna tillsammans med dess ålder föranlett eftersatta fastigheter. Eftersattheten i fastigheterna har nu lett till att många fastighetsägare står inför omfattande renoveringar för att kunna erbjuda sina hyresgäster beboeliga lägenheter. HSB Stockholm har arbetat och arbetar fortfarande med upprustning av miljonprogramsfastigheter i Rinkeby. Projekten innefattar en totalrenovering av hela fastigheten. Efter att ha genomfört renoveringen i några av fastigheterna upplever man inte att lönsamheten blivit så bra som man önskat. Det är i den sistnämnda meningen den här uppsatsen tar sin början, varför når man inte sitt avkastningskrav? Arbetet gör en djupdykning i den rättsvetenskap som behandlar upprustning av hyresbostäder och hyreshöjningar. Vidare konfronteras HSBs upprustningsstrategier med jämförbara fastighetsbolags metoder för att finna en vägledning i hur man på ett ekonomiskt hållbart sätt bör utföra upprustningsarbeten. Efter att ha kopplat samman det teoretiska (juridiken) med det praktiska så har jag kommit fram till en slutsats. Slutsatsen är att när praxis i sina bedömningar inte lägger någon större vikt i förarbetenas utsagor så föranleder detta problem då det är svårt att få till en direkt jämförelse vid bruksvärdesprövningar. En direkt jämförelse var något som HSB ville få till då man såg det som ett led i att kunna höja hyran efter renoveringarna i Rinkeby. Ytterligare en slutsats som kommit ur den allmänna debatten och intervjun är att man i vissa områden måste lägga större vikt i den sociala vinsten och inte endast tänka på det ekonomiska utfallet. What today summarized as million program originated during a ten year period (about 1965-1975), the parliament then decided that with the construction of one million new homes they could cure the housing shortage that was. The decision was accepted positively and they started to build, mainly in outlying areas. This decision would later be heavily debated as critics assumed that it would lead to increased segregation and later on to new wider social problems. In today´s society, the million properties often hade a bad reputation when the management of the properties along with its age led neglected properties. Neglected units in the buildings now have led to that many property owners now are faced with extensive renovations in order to offer their tenants livable apartments. HSB Stockholm has worked and is still working on the renovation of million properties in Rinkeby. The projects include a complete renovation of the entire property. After having completed the renovation of som of the properties they are now facing the fact that the profitability was not as good as they have assumed. It is in the last sentence this essay begins, why are not HSB reaching their required rate of return? The essay delves into the legal science that deals with the rehabilitation of rental housing and rent increases. Furthermore HSBs rehabilitation strategies will be confronted with other comparable property companies methods, so we can find a guide on how to in a economically sustainable way manner this upgrading work. After having connected the theoretical (the law) to the practical, i have come to a conclusion. The conclusion is that when the practice in their assessments don´t take the legislative history statements into account, we have a problem. Because it is difficult to directly compare the apartments. A direct comparison was something HSB wanted beacuse they saw a way to increase the rents after the renovation. Another conclusion that emerged from the public debate and the interview is that some areas need more attention in the social profit, and not only in the economic outcome.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de två allmännyttiga kommunala bostadsbolagen Alingsåshem och Uppsalahem har hanterat processen med renovering på varsitt bostadsområde som har varit i liknande förhållanden och ingått i miljonprogrammet. Bostadsområdena som undersökts har varit Brogården i Alingsås och Kvarngärdet i Uppsala. Det har även undersökts hur de kommunala bostadsbolagen har hanterat gentrifieringen som kan uppstå i samband med renovering. Det har även undersökts hur de kommunala bostadsbolagen har definierat begreppet hållbar utveckling genom ord och agerande. De lokala hyresgästföreningarnas möjligheter till att påverka renoverings processen har även den undersökts för det båda områdena. De metoder som har använts har varit semistrukturerade informantintervjuer, huvuddelen har bestått av samtalsintervjuer men även telefonintervju och mailkontakt. Resultatet har varit att trots att det har varit skillnad på hyresökning så sker det en gentrifiering. Det har även visat sig att kontakten med de boende i bostadsområdet är viktigt att det prioriteras för att undvika att det blir missnöje samt att bostadsbolagen måste vara tydliga ifrån början med hur mycket renoverings processen kommer att kosta och vad det innebär för hyresökning för de boende. Resultatet av min fallstudie tyder på att Alingsåshem har tagit ett större kliv mot den hållbara utvecklingen jämfört mot Uppsalahem.

This is a qualitative study made to find out individuals experience of life in the residential Kronoparken in Karlstad. The study is a part of a municipality supported project aiming to find points of improvement and work for the area's development. This study is a first step to hear in what way the residents themselves describe their neighborhood and their lives. A total of thirteen people participated in focus groups with semi-structured interviews as data collection and the study was based on an availability sample which in this case meant that citizens of the residential Kronoparken were asked to participate. Data were analyzed through thematic analysis and in the analysis three themes appeared that summed up what the participants talk about and emphasized most: a divided area, anticipation and valuation as well as a comfortable and healthy every day living. The participants describe the area as geographically and ethnically divided. No matter what part of the area the individuals lives in they experienced the people in other areas to have more fellowship. However, the results point out that it might not be any large individual matter in terms of wellbeing or building identity, there seem to be other parameters in life that are equally important or even more important than to feel attached to other parts of ones residential area. The results suggest that individuals base their identity on many different things, where comfort and sense of participation in the residential area is only one of several parameters. Moreover, the participants talk much about the area's reputation, which gives people the expectation of the area before they move there and also gives rise to different values of the area when they have moved and started a life there. The participants testify to the rumor mill which seems to have much do with the press and the results suggest that it might require a certain type of people to neglict bad rumors and invest in something that many other people automatically reject. The last theme is about the experience of a comfortable and healthy living in Kronoparken. The participants finds it easy to get around within the area by walking or cycling, which is considered positive and rhymes with earlier research on the link between fresh air, daily exercise and wellbeing.

Purpose: Discover measures that enhances social sustainability based on three chosen positions; social interaction, social integration and architectural identity, whilst increasing the attractiveness of the area. Method: A case study in Tensta, a comparative study based on a previous survey and a self-conducted survey, in forms of a questionnaire, dialogues and interviews with residents of Tensta. Initially, studies about the advantages and disadvantages of the “million-program” and document analysis of previous surveys were made. Findings: The objective of the study was to find measures that enhance the social sustainability of a residential area whilst increasing its attractiveness. By finding out how the residents of the area evaluate the measures already conducted as well as what they personally consider contributing to a pleasant social environment, it is possible to see which direction of development the area is taking. In this way measures that enhance social sustainability which increase the area’s attractiveness. Several point efforts have been made in with a lack of effect. Furthermore, the residents believe that the actual problems cannot simply be “designed out” as they are rooted deeper than that. One of the major problems in Tensta is the low employment and occupation rate, especially among the younger generations. By providing more appropriate facilities/spaces, which encourage a social environment, the risk of residents taking up bad habits, such as crime, is reduced. This would reduce the insecurity, which currently is discouraging people from leaving their house during evenings, and further on allow more activities to take place. Implications: The study shows that smaller measures such as well-maintained environments including plantations and functional lighting, could help enhance the social sustainability by inspiring residents to feel proud and belonging to the area. Furthermore, the study clarifies that clearly defined meeting points is something that is highly valued in terms of promoting an areas’ interaction and integration. Community involvement is also noted to be important in terms of development of social sustainability. Finally, it appears that all social problems cannot be eliminated by construction, but require more social-based actions to be solved. Limitations: The study is conducted in Tensta since it’s undergoing a major lift in conjunction with “Järvalyftet” which started 2007. The results that were obtained from dialogues with Tensta residents are outcomes of its current conditions. The measure that are presented, on the other hand, are not limited to Tensta but may be applied where similar conditions prevail. Keywords: Architectural identity, Järvalyftet, million program, social integration, social interaction, social sustainability, Tensta.

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and resource saving measures are carried out in existing buildings. However, consideration needs to be taken between investment costs and effects of the taken measures. Energy saving measures provides both economic and ecological benefits. Social sustainability can be enhanced by working actively with social issues. Sustainable initiatives can increase the attractiveness. An increased attractiveness provides greater economic gains. The plan for action that has been developed is appropriate for use by property owners when the sustainability and attractiveness is going to be improved in housing estates from the Million homes programme. Limitations: Case studies of three housing estates from the Million homes programme have been carried out, with interviews as the primary method technique. The plan for action is synoptic, and must be adapted to each area's unique circumstances. The range of services in an area is important for the attractiveness, but is not discussed in this report. Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser: Sveriges miljö- och energimål kan endast uppnås om energi- effektiviserande och resurssparande åtgärder utförs i befintlig bebyggelse. Dock måste avvägande göras mellan investeringskostnader och åtgärders effekter. Energibespar- ande åtgärder ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Den sociala hållbarheten kan förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor. Hållbarhetsarbete kan även öka attraktiviteten. Ökad attraktivitet ger dessutom större ekonomiska vinster. Framtaget åtgärdsprogram kan användas av fastighetsägare för att förbättra hållbarheten och attraktiviteten i flerbostadshusområden från miljonprogramsåren. Begränsningar: Fallstudier av tre flerbostadshusområden från miljonprogramsåren har genomförts, med intervju som huvudsaklig metodteknik. Åtgärdsprogrammet är över- gripande, och måste anpassas efter varje områdes unika förutsättningar. Serviceutbudet i ett område är viktigt för attraktiviteten, men behandlas inte i denna rapport.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverige använder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projekt som studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg, Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap. Genom att intervjua en person från varje område studeras likheter och skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vid byggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka den sociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områden som länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokus ligger på att anställa långtidsarbetslösa. I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på att föra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan bygga hyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagsläget har. This report gives a picture of different things a developer in Sweden can use to increase the social sustainability. The studied parts are Bygga om Dialogen in Malmö, Älvstaden in Gothenburg, Vivalla in Örebro and association Byggemenskap. By interviewing one person from each area similarities and differences were studied to compare their work with social sustainability. In Malmö and Örebro their work is to increase the social sustainability for restoration objects and how to get whole areas that have long had a bad reputation to become socially sustainable with the main focus being on hiring long-term unemployed people, in Gothenburg and within the association Byggemeskap, the focus is to increase the social sustainability at new housing estates and how we can build new tenancies with a lower rent then apartments have today.

In August 2014 a development strategy for Hagalund, a million program area situated in Solna, was published. The strategy argues that a densification of the area would increase the local supply of services and cultural activities and that the existing needs of investment in the urban environment is dependent on the revenues that new housing would provide. The report proposes a densification of the area up to 1800 new apartments. The current housing stock is 2100 dwellings. I argue that the development strategy is not based on the needs of the existing Hagalund and its residents, but rather tries to meet the economic interests of property owners, the municipality and the imagined needs of a future population. In this diploma work I design an alternative participatory strategy to identify needs and potentials of an existing built environment and its social community, since I see a lot of potentials and qualitites, rather than problems, in Hagalund. I have chosen to value the situated knowledge of the current community by collecting opinions and reactions from people I have met during my thesis work and formulated them into an alternative future for Hagalund where the existing built environment and its social community are valued as key elements in a more socially sustainable future for Hagalund. I augusti 2014 publicerades en utvecklingsstrategi för Hagalund, ett miljonprogramsområde i Solna, med en föreslagen förtätning av området på upp till 1800 nya lägenheter. Stadsdelen har under de senaste åren nedprioriterats av kommunen med bland annat flera nedstängda skolor som följd. Strategin konstaterar att antalet boende i området måste öka för att öka tillgången till service och kulturella aktiviteter, samt att nya bostäder krävs för att finansiera upprustningen av den offentliga miljön. Dialogen med hagalundarna lyfts återkommande fram som underlag till förslaget i utvecklingsstrategin, vilket jag tidigt ställde mig kritisk till. Hur kan en upprustning av stadsmiljön samt behovet av en skola kräva 4000 nya grannar? Jag menar att utvecklingsstrategin inte utgår från hagalundarnas och Hagalunds behov, utan att den försöker möta fastighetsägares, kommunens och en eventuell framtida befolknings behov. Mitt examensarbete utgår istället från behoven i, och potentialen av, det befintliga Hagalund och dess ’situerade kunskap’. Under mitt examensarbetet har jag samlat in synpunkter och reaktioner från människor jag mött och formulerat dessa i en alternativ framtid för Hagalund, där den befintliga byggda miljön och dess sociala gemenskap värderas som viktiga pusselbitar i en mer socialt hållbar framtid för området.

Största delen av alla flyttar står ändrade familjeförhållanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget är svårt att påverka, den delen man kan benämna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför människor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lägenheten, grannar eller den yttre miljön. Här finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet. Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje år. Efter kontakt med verksamma inom branschen så visade det sig att så inte var fallet, utan för de allmännyttiga bostadsbolagen är omflyttning istället en nödvändighet för att kunna fullfölja sina ägardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostäder till flera målgrupper. Utan omflyttning menar de att det inte blir någon cirkulation på marknaden vilken som en direkt följd av detta blir låst. Snarare pratar man om en för låg omflyttning och skulle tvärtom behöva ha en större omflyttning för att det skulle vara optimalt. De nämner att det är en fin balansgång och att det inte är så lätt att säga exakt hur stor omflyttning som krävs exakt varje år eftersom efterfrågan från hyresgästerna varierar. Därför arbetar inte branschen med låga omflyttningstal för att öka den ekonomiska vinsten. Det man däremot lägger fokus på är att komma till rätta med den omflyttning som benämns som osund, alltså den som sker pga. att man inte trivs i sin lägenhet, känner sig otrygg i områdena om nätterna eller upplever stor skadegörelse i sin omgivning för att nämna några. Det är genom dessa åtgärder som företagsekonomiska besparingar kan göras, åtgärder som får folk att trivas i sina lägenheter och närområden samt som går ut på att minska skadegörelse, klotter och andra trygghetsökande åtgärder. Den stora ekonomiska vinningen nås istället genom ett stort samhällssocialt ansvarstagande. Genom att t.ex. erbjuda arbetslösa bidragstagare utbildning och arbete inom företaget, nås stora samhällsekonomiska vinster samtidigt som relationen mellan hyresgäst och bostadsbolag förbättras. En ökad trivsel, förbättrat rykte och säkrare miljö kan uppnås på en rad olika sätt. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser. Ibland kan det vara bra att tänka utanför ramarna och pröva sådant som ingen tidigare testat. Gemensamt oavsett vilken åtgärd som man bestämmer sig för, så är vikten av kommunikation och engagemang av största betydelse. Det gäller att få med sig alla parter både från den egna organisationen och fram till hyresgäster i ett tidigt skede av processen för att minimera antalet felbeslut och felsatsningar som annars blir mer kostsamma ju längre in i projekten man fortgår samt för att de ska bli hållbara i längden och accepteras av majoriteten av de boende. Most of all moves are changes in family status and work-related causes, reasons that for the housing company is difficult to influence, that part one can term as sound relocation. What is missing is proper research about the real reasons behind why people actually are moving; there may be dissatisfaction with the apartment, neighbors or the environment. There is room for further research and development of the work. The work began with the idea that relocation was a major problem for the housing companies like SABO describe and that it costs companies huge amounts of money every year. After contact with people working in the industry, so it turned out that was not the case, for the public housing is shuffling instead a necessity in order to fulfill its owner's directives (usually the municipality) to e.g. meet housing guarantee for students and offer a variety of dwellings to multiple audiences. Without migration, they say that there is no circulation in the market which as a direct result of this will be locked. Instead they talk about a low relocation and vice versa would have to have a larger relocation for it would be optimal. They mention that it is a fine line and it's not so easy to say exactly how large relocation required exactly every year as demand from tenants varies. That's why the industry isn't working with low migration rates to increase the economic profit. What you on the other hand focuses on is to overcome with the relocation termed as unhealthy, the one that taking place due to one does not feel comfortable in their apartment, feels insecure in the fields at night or experience great vandalism in their environment to name a few. It is through these measures that business economic savings can be made, measures that makes people feel comfortable in their apartments and surrounding areas as well as aims to reduce vandalism, graffiti and other safe-haven measures. The big economic gains are instead accessed by a large social community responsibility. By for example offering unemployed benefit claimants training and work in the company, great socioeconomic gains will be reached while the relationships between tenants and housing companies improves. An increased satisfaction, improved reputation and safer environment can be achieved in a number of ways. It is really only imagination that limits. Sometimes it is good to think outside the box and try things that no previously tested. Common whatever action you decide to, the importance of communication and commitment are essential. You have to get along all the parties from both your organization and also the tenants at an early stage of the process to minimize the number of incorrect decisions and misjudgments that otherwise becomes more expensive the further into the projects you continue as well as for them to be sustainable in length and accepted by the majority of the residents.

Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått stora förändringar där urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstäderna, därmed har ett ökat krav ställts på städerna och dess stadsdelar. I storstadsområdena finns idag en stor variation av hushåll och i olika sammanhang har ett antal bostadsområden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det så kallade miljonprogrammet under åren 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansättning där en stor del av invånarna exempelvis är av utländsk bakgrund. Bebyggelsen från miljonprogramsåren visar på dåtidens bostadspolitiska målsättningar och välfärdssamhällets ambitioner, en vision om det nya samhället och den moderna människan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsområdena påbörjades har en debatt kring dessa områden blossat upp i massmedia. Diskussionen handlade i första hand om planeringen och byggandet av områdena, arkitekturen och boendemiljön men har under senare år skiftat fokus för att istället behandla områdenas problematik och delvis lägga ansvaret för detta på dess invånare. Massmedia har ofta ett fokus på miljonprogramsområdenas sociala problem eller kritiserar förortens livsmiljö och då massmedia har en central roll i skapandet av fördomar påverkar dess sätt att tolka och beskriva verkligheten inte enbart integrationsprocesser och allmänhetens uppfattning om integration utan även de boendes syn på sig själva och sitt bostadsområde. Nyckelord: förort, miljonprogram, segregering, segration, diskurs samt Järva.

Största delen av alla flyttar står ändrade familjeförhållanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget är svårt att påverka, den delen man kan benämna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför människor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lägenheten, grannar eller den yttre miljön. Här finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet. Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje år. Efter kontakt med verksamma inom branschen så visade det sig att så inte var fallet, utan för de allmännyttiga bostadsbolagen är omflyttning istället en nödvändighet för att kunna fullfölja sina ägardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostäder till flera målgrupper. Utan omflyttning menar de att det inte blir någon cirkulation på marknaden vilken som en direkt följd av detta blir låst. Snarare pratar man om en för låg omflyttning och skulle tvärtom behöva ha en större omflyttning för att det skulle vara optimalt. De nämner att det är en fin balansgång och att det inte är så lätt att säga exakt hur stor omflyttning som krävs exakt varje år eftersom efterfrågan från hyresgästerna varierar. Därför arbetar inte branschen med låga omflyttningstal för att öka den ekonomiska vinsten. Det man däremot lägger fokus på är att komma till rätta med den omflyttning som benämns som osund, alltså den som sker pga. att man inte trivs i sin lägenhet, känner sig otrygg i områdena om nätterna eller upplever stor skadegörelse i sin omgivning för att nämna några. Det är genom dessa åtgärder som företagsekonomiska besparingar kan göras, åtgärder som får folk att trivas i sina lägenheter och närområden samt som går ut på att minska skadegörelse, klotter och andra trygghetsökande åtgärder. Den stora ekonomiska vinningen nås istället genom ett stort samhällssocialt ansvarstagande. Genom att t.ex. erbjuda arbetslösa bidragstagare utbildning och arbete inom företaget, nås stora samhällsekonomiska vinster samtidigt som relationen mellan hyresgäst och bostadsbolag förbättras. En ökad trivsel, förbättrat rykte och säkrare miljö kan uppnås på en rad olika sätt. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser. Ibland kan det vara bra att tänka utanför ramarna och pröva sådant som ingen tidigare testat. Gemensamt oavsett vilken åtgärd som man bestämmer sig för, så är vikten av kommunikation och engagemang av största betydelse. Det gäller att få med sig alla parter både från den egna organisationen och fram till hyresgäster i ett tidigt skede av processen för att minimera antalet felbeslut och felsatsningar som annars blir mer kostsamma ju längre in i projekten man fortgår samt för att de ska bli hållbara i längden och accepteras av majoriteten av de boende. Most of all moves are changes in family status and work-related causes, reasons that for the housing company is difficult to influence, that part one can term as sound relocation. What is missing is proper research about the real reasons behind why people actually are moving; there may be dissatisfaction with the apartment, neighbors or the environment. There is room for further research and development of the work. The work began with the idea that relocation was a major problem for the housing companies like SABO describe and that it costs companies huge amounts of money every year. After contact with people working in the industry, so it turned out that was not the case, for the public housing is shuffling instead a necessity in order to fulfill its owner's directives (usually the municipality) to e.g. meet housing guarantee for students and offer a variety of dwellings to multiple audiences. Without migration, they say that there is no circulation in the market which as a direct result of this will be locked. Instead they talk about a low relocation and vice versa would have to have a larger relocation for it would be optimal. They mention that it is a fine line and it's not so easy to say exactly how large relocation required exactly every year as demand from tenants varies. That's why the industry isn't working with low migration rates to increase the economic profit. What you on the other hand focuses on is to overcome with the relocation termed as unhealthy, the one that taking place due to one does not feel comfortable in their apartment, feels insecure in the fields at night or experience great vandalism in their environment to name a few. It is through these measures that business economic savings can be made, measures that makes people feel comfortable in their apartments and surrounding areas as well as aims to reduce vandalism, graffiti and other safe-haven measures. The big economic gains are instead accessed by a large social community responsibility. By for example offering unemployed benefit claimants training and work in the company, great socioeconomic gains will be reached while the relationships between tenants and housing companies improves. An increased satisfaction, improved reputation and safer environment can be achieved in a number of ways. It is really only imagination that limits. Sometimes it is good to think outside the box and try things that no previously tested. Common whatever action you decide to, the importance of communication and commitment are essential. You have to get along all the parties from both your organization and also the tenants at an early stage of the process to minimize the number of incorrect decisions and misjudgments that otherwise becomes more expensive the further into the projects you continue as well as for them to be sustainable in length and accepted by the majority of the residents.

In this study we examine five selected media organisations with different forms of production platforms that all appear in Stockholm's southern and western suburbs, which are part of the million-construction project. Their stated ambition is to present an alternative image of the suburbs than that found in mainstream media. They want to portray themselves instead of constantly being described by others. The purpose of the study is to gain a better understanding of the reason for the emergence of these media, their visions according to the media producers themselves, and how they relate to mainstream media. The study is based on a theoretical framework that focuses on diverse approaches of alternative media and the journalists' role in a democratic society. The wide data analysis from qualitative informant interviews, with small observations as a complement, showed results indicating criticism against the misrepresentation of Stockholm suburbs in mainstream media. Furthermore the results show that the overall dissatisfaction of this misrepresentation is one of the main reasons why the different media, which are both represented by citizens and journalists, were founded. The founders saw their work either as a reaction to this misrepresentation or as a way to fill a gap in their community. The local papers we visited embraced the notion of citizen journalism, which proved to be a part of filling the mentioned gap, while other organisations expressed political goals. In summary, there were similarities between the media organisations in terms of problem definition as well as differences in how they approached these problems. Furthermore the analysis confirmed the democratic shortage that is experienced in these areas, and that these media therefore are trying to oppose. They provide the local community they operate in with news, information and opinion, but they also aim to be a platform for participation and discussion.

Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.

The main purpose of this degree thesis is to, through memories, describe and analyze the identification with Ålidhem, a ‘Million Homes Programme’ in Umeå, Sweden, by adolescents living there mainly during the 1990’s. This by asking how young Ålidhem residents managed the definition coming from the surrounding society of how and what an Ålidhem’er is. How mutual we are in our fellowship and how the identity of a Ålidhem’er is constructed are also questions asked. I based my materials upon nine interviews, all of the informants former and one still present residents of Ålidhem. I grew up in Ålidhem and my identity as an ålidhem’er is very strong. It fascinates me how one can connect ones identity so strong to a community, something I know other ålidhem’ers do as well, not only I. This is a reason why I wrote about this in my degree thesis and also a reason for you as a reader to be aware of the fact that I am not only the writer but also an informant. Both the residents themselves and the society defined the area as a ghetto/hood and hand in hand with this came also the definition of the ålidhem’er as a gangster, someone to be afraid of. A definition which some took to oneself, someone tried to take in and that some took distance from, but yet a definition of the ålidhem’er, a definition that was never questioned. The identity is a process and not static. There are two ways to "test" an identity. The first is to play. All participants in the play know the identity is only something temporary. In the second way, through the game, the identity is tested against the community. If it is met with no questioning and being accepted, it is also an identity that can ‘become’ one's identity. To test different identities is nothing unusual but in the case of the ålidhem’er as "dangerous", the dangerousness is an ascribed feature that only works if both the society and I believe in it. The fellowship among the ones who define themselves as a ålidhem’er is something that defines the core of the community. Ålidhem is not homogenous regarding neither class nor origin, but instead of creating a divided society it creates a fellowship, a fellowship which might be something in common with other Million Homes Programmes.

Flexibilitet och rubusthet När det gäller frågan om miljonprogrammets flerbostadshus är robusta och flexibla så är svaret tydligt. Miljonprogrammets bostäder i dess flerbostadshus är flexibla just för att de är så robusta. Hade de inte varit välbyggda så hade de inte kunnat förändras på samma sätt. Rivning hade säkert varit ett alternativ om husen varken var flexibla eller robusta men nu är de flesta både och.Till skillnad från många av Europas storskaliga bostadssatsningar under efterkrigstiden byggdes Sveriges flerbostadshus som det bästa tänkbaraför en växande medelklass. Även om husens ålder närmar sig femtio är det med stor sannolikhet att de kommer stå kvar efter ytterligare femtio år. QC 20130109

Projektet är en strategi för att stegvis uppgradera och förstärka offentliga delar av Holma i Malmö, i takt med att området byggs ut med nya bostadskvarter. Arbetet tar sin grund i vikten av spontana och planerade möten mellan människor, utgående från möjligheterna i strukturen av ett bostadsområde från senare delen av miljonprogrammet. Punktvisa ingrepp innefattar ett Folkets hus, en cykelpump, ett område för urban odling samt tillförsel av lokaler för publika funktioner i marknivå.

Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser.

Stadsdelen Skäggetorp är en förort cirka 4 kilometer från Linköpings centrum som uppfördes under miljonprogrammet det vill säga mellan 1965-74. Under dessa tio år uppfördes drygt en miljon bostäder i Sverige med avsikten att bygga bort den bostadsbrist och trångboddhet som då rådde. Efteråt har byggandet och stadsdelarna från epoken kommit att kritiserats hårt för att bland annat ha monotona och torftiga miljöer. Utemiljöerna var något som allt som oftast blev eftersatt vid byggandet på grund av att det rationaliserades och serietillverkning skedde. Förorterna från miljonprogrammet har även kritiserats på grund av den segregering som allt som oftast skett i dessa stadsdelar. Även Skäggetorp har fått denna kritik mot sig samt tilldelats ett rykte om att vara ett mindre attraktivt bostadsområde i Linköping. Flertalet av stadsdelsdelens invånare har pekat på detta som ett problem samt att stadsdelen har sämre rykte än förtjänat. Stadsdelens dåliga rykte har medfört att få besöker stadsdelen vilket ytterligare förstärker segregationen. Det här examensarbetets primära syfte har varit att skapa ett attraktivt stråk ned mot stadsdelen från de omkringliggande stadsdelarna och på så sätt integrera Skäggetorp med dessa. Stadsdelen ligger idag som en egen bostadsenklav eftersom att den är omgiven av större grönytor samt infrastruktur. Bebyggelsen i stadsdelen angränsar därmed inte direkt till någon av de omkringliggande stadsdelarna. För att integrera stadsdelen har möjligheten att skapa funktioner som har potential att attrahera besökare från andra stadsdelar varit viktig. För att skapa ett attraktivt samt välanvänt stråk ned mot Skäggetorp har en Space syntax-analys utförts. Analysen innebär att stadens gatustruktur inventerats och analyserats genom att räkna ut integrationen på de olika siktlinjerna i stadens gatustruktur. Analysen menar att siktlinjer med höga integrationsvärden kommer att användas för förflyttningar inom staden. För att underlätta för att få besökare att dra sig ned mot Skäggetorp har det därför varit viktigt att skapa ett högt integrerat stråk ned mot stadsdelen, då detta har potential att användas i en större utsträckning. Målsättningen med examensarbetet har även varit att skapa förutsättningar för stadsdelens invånare att göra boendekarriär inom den egna stadsdelen då ett problem har varit att flertalet av de som har råd att flytta från stadsdelen även har gjort det. På så sätt skapas även förutsättningar för en integration mella olika socioekonomiska klasser. Ett stort problem för stadsdelen är den höga arbetslösheten vilket innebär att flertalet inte har råd med annat boende. Genom att dessa ser att invånare från Skäggetorp väljer att bo kvar trots att de har möjlighet att flytta från stadsdelen kan deras syn på stadsdelens attraktivitet öka. Det här innebär att känslan av att de enbart bor där eftersom att de inte har råd att flytta kan minska. Vid utformningen av planförslaget har, förutom den Space syntax-analys som utförts, intervjuer och enkäter med de boende samt personer involverade i stadsdelsutvecklingsprojekt i området legat till grund för att få en bild av vad invånarna vill med sitt bostadsområde samt vad som fungerat i liknande bostadsområden. Förhoppningen är att detta examensarbete kan ligga till grund för ett förändringsarbete som syftar till att integrera Skäggetorp med den övriga staden och därmed bidra till att förbättra stadsdelens rykte.

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser. Studiens övergripande slutsats är att den sociala miljön i ett bostadsområde ofta har en avgörande roll i skapandet av människors identitet och livsvillkor. Då den sociala miljön skapas i sampel mellan individer inverkar människors uppfattning och föreställning om bostadsområdet på de boende och skapar en känsla av tillhörighet eller otillhörighet. Boendet har därigenom en betydande roll för människors livsvillkor och identitetsskapande.

Segregation is more and more common in the Swedish society, especially in those suburbs called “miljonprogramsförorter” which are characterized as grey and boring districts with low status. These suburbs are often mentioned in the media and the public associate them with immigrants, problems and crimes. Kungsmarken in Karlskrona is one of these suburbs and the purpose of this essay was to compare the media image with the images local participants had of Kungsmarken. The questions I brought up were how media was describing Kungsmarken, how this image has contributed to the low status of Kungsmarken, and if this image was reflecting the local participants’ images. To examine this I have done a study of the two local newspapers Sydöstran and BLT during 2005 to see how they represented Kungsmarken. I have done three interviews, with the administration of social services, the local housing authority, the police and the tenants’ association to see if they shared the same opinion as the media. The theoretical approaches in the study were segregation and media in relation to the suburbs of “miljonprogrammet”. The conclusions were that media mostly represented Kungsmarken in a negative way and that the media images of Kungsmarken didn´t agree with the images the local participants had. Media represented Kungsmarken as a troubled district with a high criminality. They wrote a lot about the bad things that happened in the district but seldom about the good things that happened there. This study has shown that although there were some problems in Kungsmarken they were not as bad as the media described them. The conclusion of this was that media through its’ exaggerated representation of Kungsmarken did influence the image the public had of Kungsmarken, and by that they have contributed to the district’s low status.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle kunna se ut. De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en uppskattad stadsmiljö. Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna byggas städer som de flesta människor trivs i. The main purpose with this diploma work is to examine cityplanning at three different time periods. By comparing public spaces and pick the most positive elements that we think appeals to most people, our conclusion would end up in with thoughts of an ideal city and how it would look like. The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”), the modernistic city and building of today. Too build the cities of the future we have to look back and learn from our mistakes and take care of the functioning elements. From the strict “blockcity” via the modernistic large-scaled society to the condensing of the present city, there are clear similarities as well as differences. The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People appreciate the sense of closeness to nature and green public spaces contribute to an appreciated urban environment. There are certain components that in our opinion creates an attractive city. A good teamwork between the city’s planning board, property developers and the citizens is crucial to building cities that most people like.

Uppsatsen behandlar förnyelseåtgärder på flerbostadshus från perioden 1961-1975, under rubriken Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus främst på ekologisk hållbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i så stor utsträckning ekonomisk och social hållbarhet. Uppsatsen innehåller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts på detta område i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal områden som studerats närmare genom studiebesök på olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information från tillgänglig litteratur på ämnet har vi sen sammanställt i en slags åtgärdsbank som fastighetsägare ska kunna använda för inspiration. Den sista delen är ett försök till en praktisk tillämpning av nämnda åtgärdsbank på ett verkligt objekt. De flesta föreslagna åtgärder är framför allt energibesparande. Även andra åtgärder som belyser hållbarhetsfrågans andra aspekter, som t.ex. sopsorteringssystem, vattenhantering och sätt för de boende att lära sig att leva mer ekologisk, tas upp. I diskussionen behandlar vi frågan om hur en förändring ska komma till stånd. Ett problem är hur fastighetsägare ska motiveras till att göra dessa förändringar istället för att bara göra det billigaste. This paper deals with measures in multi-family housing estates from the period 1961-1975, in the context of Sustainable development in buildings from 1961-1975. The focus in this paper is on ecological sustainability in renovation and renewal of these areas, and not as much on economical or social sustainability. The paper contains three chapters. The first part deals with what has been done in this field in Sweden as of today, presented in a description of a number of areas. These are the objects that have been studied closely through field studies on site and with consultants. This information along with information gathered from the available literature in this field, has then been put together forming a package of measures. This information is supposed to be available for property owners as inspiration material. The final part is an attempt to practically apply the package of measures on a real object. Most of the suggested measures are aimed at saving energy. A few measures that deal with other aspects of sustainable development are also mentioned. These are e.g. systems of recycling waste, water saving and ways for the inhabitants to live in a more ecological way. In the discussion we bring up the question of how this change towards a more sustainable development is to be achieved. The main problem for the property owners is how to motivate these changes and not just go for the cheapest alternative.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ”miljonprogrammet”. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena. Visuell monotoni, tristess och isolering var vanligt förekommande ord. Problem i form av tomma lägenheter, stor omflyttning och segregation har med tiden blivit vanliga och hamnat i fokus för massmedias intresse. Utgångspunkten för detta examensarbete har varit att ta fram ett planförslag för den framtida utvecklingen av miljonprogramsområdet Karlslund i Landskrona kommun. För att inte planera utifrån förutfattade meningar har vi lagt stor vikt vid att inte utgå från den allmänt negativa bild av miljonprogrammet som ofta getts i massmedia. Stor fokus har legat på att ge en bred och objektiv bakgrundsbeskrivning av denna tids byggande. Det är viktigt att komma ihåg att miljonprogrammet inte enbart består av det storskaliga, och monotona utan faktiskt representerar en stor mångfald av olika hustyper, skalor, material, former och uttryck. Det är också viktigt att förstå de goda intensioner som fanns med miljonprogrammet och inte låta problemen överskugga de kvaliteter som faktiskt skapades. Efter 1975 försköts bostadsföretagens roll och uppgift snabbt från nybyggande till förvaltning, underhåll och förbättringsåtgärder. Sedan problemen i miljonprogrammets områden började uppmärksammas och kritiken tog fart i början av 1970-talet har ett otaligt antal förnyelseprojekt genomförts runt om i landet i syfte att komma till rätta med problemen och höja områdenas attraktivitet. Åtgärderna har haft en mycket stor spännvidd och omfattar allt från mindre förändringar i utemiljöerna till totala ombyggnationer och rivningar. Från mitten av 1980-talet blev omfattande ombyggnationer mycket vanliga och inte sällan byggdes hela miljonprogramskaraktären bort i syfte att minska områdenas dåliga rykte. När det gäller förnyelsearbetet idag är det allt fler som börjar betona att det finns ett kulturhistoriskt värde även i miljonprogrammets bebyggelse och att det är viktigt med ett varsamhetsperspektiv vid alla typer av åtgärder. I varsamhetsbegreppet innefattas även ett varsamt förhållningssätt gentemot de boende i området. Det är viktigt att inte glömma bort att för dem som bor i dessa områden utgör miljonprogrammet en del av deras rötter och identitet. Utifrån de viktiga bakgrundskunskaper, som vi skaffat oss i det inledande skedet av examensarbetet, har vi kunnat göra en välgrundad analys av de egenskaper som är specifika för just Karlslund och föreslå åtgärder som vi anser lämpliga för att utveckla området vidare som en attraktiv del av Landskrona. 1997 kopplades Landskrona in på Västkustbanan och blev därmed en del av den expanderande Öresundsregionen. I och med detta flyttades Landskronas tågstation ut från centrum till stadens utkant, endast 1,5 kilometer från Karlslund. Med utgångspunkt i detta nya, unika läge för Karlslund föreslår vi en utveckling och förtätning av området med totalt cirka 725 nya bostäder. Dessa utgörs av flera olika hustyper och upplåts både som hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. På så sätt skapas ett bredare bostadsutbud och möjligheter till en mer varierad befolkningssammansättning. En viktig del av planförslaget består också i att skapa bättre kopplingar mellan Karlslund och övriga staden. En satsning på bra gång- och cykelförbindelser mot tågstationen, centrum, havet och andra viktiga rekreationsområden är viktiga för att ta tillvara de annars korta avstånden till dessa målpunkter. Även inom området föreslås ett sammanlänkande gång- och cykelstråk. Det så kallade ”Magnoliastråket” länkar samman Karlslunds fyra delområden och bidrar till att skapa en identitet för området. Stråkets rörelse och aktivitet stärks genom fyra nya anslutande torg och mindre platsbildningar. Utmed stråket nyskapas eller omgestaltas också tre parker med olika karaktär. En ny, tydlig entré skapas in till Karlslund som leder direkt upp till stadsdelstorget. Det tidigare torget har getts ett helt nytt läge för att kunna utgöra blickpunkten för den nya entrégatan och därmed bli det första man möts av när man kommer till området. Välkomna till Karlslund – en på miljonen! Vi vill gärna ha dokumenten i arkiv-ex i den ordning som bifogats nedan.

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram. The author also has an understanding of the situation of being an imigrant in another country. The objective of this study is to describe the discourse concerning the apartmentarea of Kungsmarken from two aspects. First by defining the role of the localpress in the discourse about Kungsmarken and it´s inhabitants and to analyze whether the writing of news from Kungsmarken is different to that of other areas in Karlskrona. Second, the discourse is portraeted from within the area in the shape of a narrated everydaydescription of a person living in the area. The chosen method is qualitative and is formed as a triangulation of the methods;discoursanalysis, interview and observation. Two months issues of the two localpapers Sydöstran and BLekinge Läns Tidning was looked at and made complete with interviews with the editors of the papers. To give the reader of this essay an insiderperspective of how it can be to live in Kungsmarken, an etnological, participating observation was made, in narrative form, based on the author´s personal experience from living in the area since September 2002. Previous research in this area concerns the medias description of miljonprogram areas in Gothenburg, Malmö and Stockholm. The books used are Miljonprogram och media, Rosengård och den svarta poesin and Till förortens försvar. The researchrapport of Eva Norström, Finns vardagsrasism?, is also added to the chapter of previous research. Her study deals partially with the ethnical segregation in Karlskrona Kommun. The theory used is Elias & Scotsons Established and outsiders that refers to the division of power between different groups in a sociaty. They explain how an area and its habitants are stigmatized from given flaws of caracter through the concept of moral differentiation. From the gathered information the conclusion was made that the reports from Kungsmarken, during October to December 2003 was somewhat crooked and showed a lack of positive activities for both youngsters and adults in the area. In many cases articles contained descriptions or testimonies from victims to local crimes in the area. These articles contribute to creating a negative image of a threat within and outside of the area. Exaggerated headlines were more common than normal ones, this considering that both of the editors expressed a concern for transmitting a negative image of the area. All articles from the area are thoroughly examinated and considdered before publication. In some cases this doesn´t show in the end result of the articles though and it´s hard to see that there has been any kind of consideration. In some of the cases a positive discourse could be observed, but often it wasn´t about the area itself, but of the people living there, focusing on diversity. Religious and cultural traditions during Ramadan, the islamic month of fast, and about the planning of a permanent mosque in the area. While a negative discourse has been observed a positive counterimage has been transmitted from within the area. Swveral of the habitants have expressed that thy considder the image transmitted by the media is unfair and untrue. They feel that the rapports from the area are only published if they are negative. In the analysis it is concluded that the negative rapportation from Kungsmarken by the newspapers gives support for a negative discourse in the surrounding sociaty and in private homes. The mental segregation of Kungsmarken and it´s habitants, that can be seen as a private negative discourse when people speak of the unknown, is facilitated by a public negative discourse. The image of Kungsmarken, transmitted by the localpapers becomes the leading image of what the habitants of Karlskrona think Kungsmarken and it´s habitants are like. Kungsmarken, black on white is a study of the discourse revolving what has become Karlskrona´s most ethnically segregated areas. The objective in this study is to look closer at the two local newspapers and what and how they choose to rapport from this area. Another objective is to give a ethnological narrative story of what it is like to live in this area, Kungsmarken. The discourse analysis has been completed with interviews with the editors of the two papers.The collected material shows that the image given to the public concerning Kungsmarken many times is exhagerated. The focus of the articles almost always lies on the intercultural aspects, such as muslim holidays, tradition and similar events. The theory used in processing the data is Elias & Scotsons Established and Outsiders, which deals with one group´s domination over another through a number of techniques of social control for maintaining their position in society.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.