Search

Tilläggsisolering bestående av mineralull och puts är en vanlig metod för att förbättra energiprestandan hos flerbostadshus från miljonprogrammet. En annan aktuell, men betydligt mindre utprovad metod, innebär att man tilläggsisolerar fasaden varefter man putsar på en ventilerad skiva. Målsättningen med projektet har varit att undersöka om dessa två tilläggsisoleringssystem har potentialen att kombinera goda egenskaper när det gäller energieffektivisering med långsiktig beständighet. Resultaten visar att de två studerade tilläggsisoleringssystemen har, i kombination med fönsterbyte, en potential att väsentligt sänka uppvärmningsbehovet i tidstypiska flerbostadshus. I ett flerbostadshus med ytterväggar av tegel eller lättbetong med 50 mm utvändig tilläggsisolering kan uppvärmningsbehovet sänkas med uppemot 25-30 procent på årsbasis. Drygt hälften av besparingarna hänför sig till tilläggsisoleringen. De kallaste månaderna kan uppvärmningsbehovet sänkas med uppemot 50 procent, vilket innebär att även effektbehovet för uppvärmning kan sänkas efter en energirenovering. Tilläggsisolering med mineralull leder till en snabb uttorkning av väggarna, vilket gör att även inomhusklimatet snabbt förbättras tack vare torrare och varmare väggar. En långsiktig förbättring av energiprestandan med de studerade tilläggsisoleringssystemen är avhängig av att vatten från slagregn hindras från att tränga in i de tilläggsisolerade väggarna. Eventuella glipor vid fönster, dörrar och balkongsanslutningar utgör de vanligaste vägarna för vatteninträngning från slagregn. Även större sprickor i putsen kan leda till inläckage av vatten. Vatten som har läckt in genom putsen kan transporteras vidare mot insidan av väggen genom skarvar mellan isolerskivorna. Utöver försämrad värmeisoleringsförmåga orsakar inläckande vatten även beständighetsproblem i form av ökad risk för frostskador och mikrobiell påväxt. Rätt applicerat kan nätarmering av stål eller glasfiber effektivt begränsa uppkomsten av stora sprickor (sprickbredd större än 0,2 millimeter) i putsskiktet. Andra faktorer som minskar risken för sprickbildning är puts som appliceras i jämntjocka lager. Putsens sprickbenägenhet minskar med ökande tjocklek på putslagret. Förslag på åtgärder som kan minska risken för att inläckande vatten når väggarna är att isoleringen appliceras i fler skikt med förskjutna skarvar eller att isolerskivornas kanter snedfasas eller falsas. Putsade ventilerade skivors sprickbenägenhet påverkas huvudsakligen av de ingående komponenternas fukt- och temperaturrörelser, aktuell klimatpåverkan samt av olika utformningsmässiga detaljer. En modell har utvecklats som möjliggör att projektörer kan bedöma sprickbenägenheten hos en putsad ventilerad skivfasad med hjälp av materialegenskaper, vald geometri, detaljutformning och aktuell klimatpåverkan. Tillämpning av den utvecklade modellen på en vanligt förekommande fasadlösning (ytarmerad mineralisk tjockputs på cementbaserade skivor) visar att under svenska förhållanden är den putsade skivans sprickbenägenhet hög samtidigt som sprickbredderna är begränsade, i genomsnitt mindre än 0,03 millimeter. Vatteninträngningen som kan uppstå på grund av sprickor av den här storleken är försumbar och ger därmed inte upphov till beständighetsproblem.

Vid Byggnadsmaterial LTH studerar vi biologisk påväxt på putsade fasader. Förutom mögel och bakterier som inte gör fotosyntes, så är samtliga andra organismer som växer på fasader fotosyntetiskt aktiva: alger, lavar och mossor. Vårt huvudintresse ligger i att beskriva samspelet mellan klimatet (främst temperatur och fukt) på fasaden, typ av fasad (isolering, putstjocklek, ytskikt, färgtyp etc.) och den biologiska aktiviteten.

Denna rapport avser redovisning av den undersökning som har gjorts för att identifiera de grundläggande mekanismerna som leder till att putsen spricker. Rapporten är en fortsättning på en tidigare rapport med samma titel av samma författare. Denna rapport redovisar de experimentella parameterstudier som hittills har genomförts inom ett SBUF-projekt. Syftet med parameterstudierna är att skapa en uppfattning om hur olika faktorer påverkar sprickbildning i puts på isolering.

Denna rapport presenterar provningar och beräkningar utförda för att fastställa de mekanismer som ligger bakom sprickbildning i puts på isolering. Den här typen av puts kännetecknas av ett putsskikt, 10-20 mm, som appliceras på isolering. Isoleringen utgörs normalt av mineralull eller cellplast. För att hålla fast putsen och förebygga sprickbildning monteras ett armeringsnät som i sin tur fästs i underlaget med kramlor. De experimentella resultaten har kompletterats med teoretiska studier för att förklara och förstå de experimentellt erhållna resultaten. De teoretiska studierna är utförda både med analytiska och numeriska metoder. De erhållna resultaten har även använts till att förklara vissa iakttagelser gjorda i försök med provväggar i stor skala genomförda i laboratorier.

I huvudsak har putsade fasader undersökts. Tre nybyggda hus i Stockholmsområdet, ett ca. 20 år gammalt provhus i Dalby samt ett objekt i Ärvinge har undersökts med avseende på missfärgningar förorsakade av bland annat mögelsvamp men även av lavor, mossor och alger. Denna inledande undersökning behandlar, i alla väsentliga delar, vad för sorts påväxt som bidrar till missfärgningar av fasader. I skriften belyses även olika levnadsvillkor för olika typer av växtlighet som förekommer på fasader där den relativa fuktigheten, temperaturen och förekomsten av kolbaserad näring härstammande från underlaget eller från den omgivande uteluften, är viktiga faktorer. Det är viktigt att påpeka att missfärgningsproblematiken på fasader med största sannolikhet är ett komplext fenomen som ej endast styrs av en eller ett fåtal mekanismer. Det anses troligt att de aktuella missfärgningarna orsakas av en rad mer eller mindre kopplade fenomen relaterade till fuktigheten i luft och i fasadmaterialet, temperaturen, förekomsten av sporer i uteluften, byggtekniska egenskaper så som värmeledning och värmekapacitet i ytterväggar, näringstillgång i fasadfärger, användandet av fungicider i målarfärger, ytans förmåga att binda till sig partiklar från luften, extremt våta och varma perioder som en del av de yttre naturliga klimatvariationerna, UV-strålning, m.m. Det är av största betydelse att notera att denna undersökning är begränsad i det avseendet att den strävar efter att utreda de grundläggande förutsättningarna för missfärgingar av fasader förorsakad av mikrobiell aktivitet med dock inte att utforska olika saneringsmetoder. Detta angreppssätt har valts på grund av att man i första hand är intresserad av i största möjliga mån hitta metoder att undvika att fasader missfärgas vid tidig ålder.

Sprickbildning i puts på isolering har inträffat i ökande omfattning på senare tid. I denna rapport redovisas resultaten från inledande studier på provväggar i laboratorium. Två provväggar, med respektive utan fönster samt med olika fasthållning, har studerats.

Problem med mikrobiell påväxt på fasader har ökat kraftigt på senare tid. Redan något år efter putsningen av en fasad har kraftig påväxt kunnat konstateras. En pilotstudie har genomförts av LTH i samverkan med JM AB och NCC Teknik, med stöd av SBUF och den visar att mögelpåväxten har samband med t ex fasadens utformning, ytans struktur, väggens värmeisolering och framför allt dess värmekapacitet. Föreliggande rapport är en sammanfattning av denna pilotstudie.

Föreliggande delrapport avser inledande studier av putsens fuktberoende rörelser, både initialkrympning vid den första uttorkningen och rörelser vid upprepad uppfuktning och uttorkning.

I denna rapport beskrivs några av de mekanismer som kan leda till sprickbildning. Rapporten behandlar enbart de fuktrelaterade mekanismerna. Samma mekanismer kan även relateras till temperaturrörelser. Det som förorsakar sprickor är förhindrade rörelser hos putsen.

Rapporten är en probleminventering av beständighetsproblem i samband med putsade fasader. I rapporten redovisas ett 10-tal typiska exempel på de vanligaste problemen, utan att diskutera skadeorsaker eller orsaksfrågor. Inventeringen avslutas med ett översiktligt forskningsprogram med inriktning på sprickbildning i puts på isolering och missfärgning av mineraliska ytskikt.

The book contains selected articles from research in different areas produced by scientists in Scandinavia. However, many of the articles are based upon professor Göran Fagerlund's original ideas. Titles: 1.Cementitious injection grouts - penetration ability (Alemo, J. & Hansson, P.). 2.A disadvantage of high performance concrete and a simple way to avoid it (Alexanderson, J). 3. Early age thermal crack control - industrial benefits of new technology? (Bernander, S. & Emborg, M). 4. On transmission of restraint via construction joints in concrete structures (Bernander, S). 5.Industrialised site-cast concrete (Byfors, J). 6. Material and structural testing and modelling of concrete (Elfgren, J). 7.Corrosion processes in high performance concrete - A new perception is required (Fidjestöl, P). 8. Concrete workability: A more basic approach needed (Gjörv, O E). 9. Prevention of rebar-corrosion (Halvorsen, U A). 10. Approximate elastic moment calculation (Hillberborg, A). 11. Theoretical calculation of expulsion tests (Jonasson, J E). 12. Aspects on the control of frost resistance of concrete (Kukko, H). 13. The development of the use of silica fume in concrete in Norway (Maage, M). 14. Porous materials - structures and properties (Nielsen A). 15. A history lesson on the development of and request for knowledge - prediction models for chloride ingress into concrete structures as an example (Nilsson, L-O). 16. Reflections on scaling resistance testing of concrete (Petersson, P-E). 17. Penetrability of cement based grouts (Sandberg, P). 18. Service life prediction of reinforced concrete structures in saline environment (Sandberg, P). 19. A vision on sustainable materials and structural engineering (Sarja, A). 20. Effect of curing temperature and silica fume on the pore structure of hardened cement paste (Sellevold, E J & Hauck, C J) 21. Material technology - a key to improved productivity (Skarendahl, Å). 22. Control of cracking in concrete structures due to imposed strain (Thelandersson, S). 23.Assessment of service life for concrete structures (Tuutti, K).

The book contains selected articles from research in different areas produced by scientists in Scandinavia. However, many of the articles are based upon professor Göran Fagerlund's original ideas. Titles: 1.Cementitious injection grouts - penetration ability (Alemo, J. & Hansson, P.). 2.A disadvantage of high performance concrete and a simple way to avoid it (Alexanderson, J). 3. Early age thermal crack control - industrial benefits of new technology? (Bernander, S. & Emborg, M). 4. On transmission of restraint via construction joints in concrete structures (Bernander, S). 5.Industrialised site-cast concrete (Byfors, J). 6. Material and structural testing and modelling of concrete (Elfgren, J). 7.Corrosion processes in high performance concrete - A new perception is required (Fidjestöl, P). 8. Concrete workability: A more basic approach needed (Gjörv, O E). 9. Prevention of rebar-corrosion (Halvorsen, U A). 10. Approximate elastic moment calculation (Hillberborg, A). 11. Theoretical calculation of expulsion tests (Jonasson, J E). 12. Aspects on the control of frost resistance of concrete (Kukko, H). 13. The development of the use of silica fume in concrete in Norway (Maage, M). 14. Porous materials - structures and properties (Nielsen A). 15. A history lesson on the development of and request for knowledge - prediction models for chloride ingress into concrete structures as an example (Nilsson, L-O). 16. Reflections on scaling resistance testing of concrete (Petersson, P-E). 17. Penetrability of cement based grouts (Sandberg, P). 18. Service life prediction of reinforced concrete structures in saline environment (Sandberg, P). 19. A vision on sustainable materials and structural engineering (Sarja, A). 20. Effect of curing temperature and silica fume on the pore structure of hardened cement paste (Sellevold, E J & Hauck, C J) 21. Material technology - a key to improved productivity (Skarendahl, Å). 22. Control of cracking in concrete structures due to imposed strain (Thelandersson, S). 23.Assessment of service life for concrete structures (Tuutti, K).

Rapporten redovisar hur olika faktorer påverkar putsens egenskaper. De faktorer som undersökts är bindemedelstyp, underlagets vattensugning, härdningsklimat och -tid. De egenskaper hos putsen som studerats är karbonatiseringsgrad, e-modul, hållfasthet samt vittringsbeständighet.

The report deals with the effect of renderings on the moisture balance in facades. The main therne is the moisture mechanism in cnnnection with different moisture sources. Different opinions about moisture in facades and consequences of moisture are mentioned as a background. The work is then concentratedon on the moisture conditions in rendered walls. Different moisture sources are discussed separately and in detail. The effect of the rendering on condensation is shown to be small. In connection with driving rain the rendering is of very great importance. The relationship between the properties of the rendering and the underlayer is shown to be of vital importance for absorption and drying out. The most important property is the pore structure. Where construction moisture or rising damp are concerned a rendering always results in a worse moisture condition. An exact calculation of moisture conditions in rendered walls is not yet possible.On the other a qualitative estimate, which in most cases is sufficient, is simple to carry out. Olika källor till fukt i ytterväggar. Betydelsen av sambandet mellan puts och underlag för fuktbalansen i ytterväggar. Provningsmetoder. Kartläggning av egenskaper hos olika putser och underlag ingår ej i undersökningen.

Rapporten behandlar frostsprängning, saltangrepp, vidhäftning, rörelser - sprickbildning samt åldring - och nedbrytning. Mekanismer, materialegenskaper och provningsmetoder redovisas och kommenteras. Kortfattade resonemang kring områdena vattenavvisande ytbehandling, nedbrytning p g a luftföroreningar samt redovisning av materialegenskaper.