Search

Forskning har fått fram lovande resultat för att mindfulness kan vara ett framgångsrikt verktyg att implementera i skolan. Mindfulness-baserade skolinterventioner är ett område som har fått stor uppmärksamhet de senaste tio åren men sett ur ett vetenskapligt perspektiv, är studierna angående MBSI få. Än färre studier finns att hitta gällande mindfulness påverkan på matematikprestationer och provresultat. Med tanke mindfulness positiva effekter som har identifierats både gällande vuxna och unga är detta forskningsområde tämligen intressant och relevant att utforska i skolsammanhang. I denna uppsats redogörs därför en kvantitativ studie som fokuserar på hur mindfulness-meditation påverkar mellanstadieelevers prestationer på, och upplevelse av, matematikprov. Genom ett experiment med ett urval på 35 elever i åldern 12–13 år fick en av två grupper genomföra meditation precis innan de skrev matematikprov. Delar av resultaten som framkom i analysen visade att mindfulness-meditation innan matematikprov gjorde att elever både presterade bättre på matematikprov och upplevade provsituationen i högre grad mer positiv än den grupp som skrev prov i sin naturliga miljö. Därtill framhåller studien resultat som indikerar att endast en kort stunds meditation innan prov kan göra skillnad. Research has shown that mindfulness can be a successful tool to implement in schools. It is an area that has received a lot of attention in the last ten years, but from a scientific perspective, the studies regarding mindfulness-based school interventions are few. Even fewer studies can be found regarding the impact of mindfulness on math performance and test results. Considering the positive results of the effects that mindfulness has regarding adults and young persons, this area of research is interesting and relevant to explore in schools. In this research I have done a quantitative study focusing on how mindfulness meditation affects middle school students' performance on, and experience of, mathematics tests. Through an experiment with a sample of 35 students at the ages of 12–13 years, one of the two groups participated in a meditation just before writing a math test. Parts of the results that emerged in the analysis showed that mindfulness meditation before math tests made students both perform better on math tests and experience the test situation as more positive than the group who took the test in their natural environment. In addition, the result from this study indicates that just a short moment of meditation before a test can make a difference.

Detta examensarbete behandlar forskning om mellanstadieelevers missuppfattningar inom decimaltal och olika arbetsformer som undervisningen kan inkludera. Tal i decimalform tillhör talmängden rationella tal och beskrivs vara utmanande att undervisa om. Detta trots att decimaltalen utgör en naturlig del i olika vardagliga kontexter. Kunskap om denna talmängd är därmed en nödvändighet för att verka i dagens samhälle. Syftet med arbetet är att visa på alternativa arbetsformer för att bemöta elever med missuppfattningar inom decimaltal. Frågeställningarna som användes är: vilka missuppfattningar inom decimaltal förekommer bland elever i mellanstadiet och hur bör undervisningen struktureras? Metoden för arbetet är litteraturstudie och kartlägger delar av befintlig forskning inom området. Sammanfattningsvis visar resultatet att samma missuppfattningar kring decimaltal förekommer i stora delar av världen. Resultatet visar användningen av variationsteorin i undervisningen och vikten av elevkännedom. Det ämnesspecifika redskapet tallinje visas även vara en alternativ arbetsform.

This study intends to find out how two different teaching methods affect pupils'communicative ability in the problem-solving process. This through the use of smallgroup work. This study also has a comparative aspect and intends to compare atraditional teaching method with the innovative Game-based learning theory, whichadvocates that learning can take place through gamification. In order to achieve theaim of the study, an inquiry was carried out in four different small groups in gradefour (ages 10–11). The result of the inquiry indicated that the mean value of thenumber of communication clusters presented per minute was higher in the groupsthat worked with traditional learning than those that worked with gamified learningthrough the use of Escape room. Denna studie har för avsikt att ta reda på hur två olika undervisningssätt påverkarelevers kommunikativa förmåga inom problemlösningsprocessen. Detta genomanvändandet av smågruppsarbeten. Studien har även en jämförande aspekt somhandlar om att jämföra ett traditionellt undervisningssätt med den nytänkandeGame-based learning theory som förespråkar att lärande bör ske genom spelifiering.För att uppnå syftet med studien genomfördes en undersökning i fyra olikasmågrupper i årskurs fyra (ålder 10–11 år). Resultatet från undersökningen pekadepå att medelvärdet av antal uppvisade kommunikationskluster per minut var högrehos grupperna som arbetade med traditionellt lärande än de som arbetade medspelifierat lärande genom användandet av Escape room.

Samhället är väldigt digitaliserat och digitala lärresurser har fått ett stort utrymme på skolan i nästan alla årskurser. Syftet med att använda digitala lärresurser är för att stötta eleverna i deras lärande och utveckling. Digitala lärresurser har ytterligare ett syfte som är att underlätta lärarens arbete. I denna studie kommer en systematiskt litteraturstudie att göras för att undersöka vad tidigare forskning som har fokuserat på digitala lärresurser i matematikundervisning kommer sammanställas. digitala lärresurser inom matematikundervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka användningen av digitala lärresurser under matematikundervisningen samt hur den kan främja elevers lärande. Studien kommer även att ta del av användningen av digitala lärresurser utifrån sociokulturella perspektivet. Resultaten av de sammanställda forskningarna visade att digitala lärresurser av olika slag kan främja elevernas lärande på olika sätt. Det främjar bland annat motivation till lärande, engagemang, problemlösningsförmåga, algebraiska tänkande, tal beräkningar, mönsterigenkänning m.m. Resultatet har även visat att en stor del av bakomliggande aspekter som kan hindra att elevers lärande främjas genom digitala lärresurser är lärarnas brist på kunskap gällande användning av materialet., Society is highly digitalized and digital learning resources have been given a large space at school in almost all grades. The purpose of using digital learning resources is to support students in their learning and development. Digital learning resources have another purpose, which is to facilitate the teacher's work. In this study, a systematic literature study will be done to investigate what previous research that has focused on digital learning resources in mathematics education will be compiled. digital learning resources in mathematics teaching. The purpose of this literature study is to investigate the use of digital learning resources during mathematics teaching and how it can promote student learning. The study will also considerthe use of digital learning resources based on the socio-cultural perspective. The results of the compiled research showed that digital learning resources of various kinds can promote students' learning in different ways. Among other things, it promotes motivation for learning, commitment, problem-solving skills, algebraic thinking, number calculations and pattern recognition. The results also show that a large part of the underlying aspects that can prevent students' learning from being promoted through digital learning resources is the teachers' lack of knowledge regarding the use of the material

t Detta självständiga arbete handlar om påverkan av det kooperativa lärandet inom matematik på eleverna i årskurs 4-6. Det kooperativa lärandet baseras på att lära sig tillsammans med andra i grupp. Syftet med detta arbete är att sammanställa forskning och studier för att belysa hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskaper och inställning inom matematik, samt vad som krävs av läraren för att bidra till en framgångsrik matematikundervisning via det kooperativa lärandet. Målet är att förbättra elevernas förutsättningar och förmågor inom matematik genom att använda det kooperativa arbetssättet. Arbetet har kommit fram till att den kooperativa lärande metoden förbättrar elevernas inställning och attityd inom matematik, samt påverkar deras kunskaper positivt när de samtalar med varandra om matematikämnet. För att besvara frågeställningarna har en systematisk sökning genomförts från databaserna, ERC-Education Research Complete och ERIC- Proquest, Education Resources Information Center, där samtliga artiklar har filtrerats på Peer Reviewed för att säkerställa kvalitet, då artiklarna har granskats av andra forskare. Resultatet visar att kooperativt lärande påverkar elevernas kunskaper och inställning mestadels positivt, men det förekommer även negativt. Det framgår att det krävs ledning och stöttning från läraren som bär en viktig roll där det begärs medvetenhet och kunskap om undervisningssättet för att lyckas. Avslutningsvis kommer slutsats där forskningsfrågorna besvaras följd av en diskussion samt ett förslag på en vidare forskning.

Syftet med studien är att redovisa vilka inre och yttre faktorer som bidrar till elevers motivation i matematikämnet. Studien utgår från ett elevperspektiv i årskurs 6 med en avgränsning till algebra och ekvationer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Self-determination theory (SDT) där ett kompletterande ramverk skapats utifrån fem motivationsvariabler som syftar till att mäta elevers motivation. Som insamlingsmetod används både intervjuer och observationer och utgår därmed från ett elevperspektiv. Observationerna genomfördes på två olika skolor i årskurs 6 och totalt deltog fyra elever från vardera skola i intervjuerna. Resultatet av studien visade bland annat att elevers motivation påverkas av både inre och yttre faktorer där exempelvis lärarens roll, betyg och elevers målsättning spelade en betydande roll. Samtliga elever ansåg dessutom att motivation är en viktig egenskap att erhålla sig för att lyckas och för att utveckla sina kunskaper inom matematikens algebra

Denna studie undersöker om läsförståelse har en möjlig inverkan när elever ska läsa och lösa matematiska textuppgifter. Förutom ett sociokulturellt synsätt på lärande utgår studien från aspekter av semiotiska resurser och genus för att belysa språkliga hinder och möjligheter i uppgiftstexter samt hur könsskillnader kommer till uttryck och problematiseras. Undersökningen är genomförd med kompletterande kvantitativa och kvalitativa metoder där 37 elever genomfört ett läsförståelsetest med flervalsfrågor samt löst fyra textuppgifter i matematik. Av elevernas totala poäng på testerna beräknades centralmåtten medelvärde och typvärde som därefter studerades i en kvantitativ analys, vilken tog avstamp i den sociokulturella ansatsen. För att få en djupare förståelse för elevernas tillvägagångssätt vid lösandet av matematikuppgifterna användes en kvalitativ metod där eventuella könsskillnader identifierades i en textanalys. Resultatet visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkars prestation i läsförståelse och lösning av matematikuppgifter. Däremot kunde ett positivt samband mellan läsförståelse och förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter identifieras. I resultatet av den kvalitativa textanalysen utläses två semiotiska resurser, naturligt språk och schematiska bilder, vara möjliga stöd för att lösa uppgifterna, medan vardagliga ord som är nära besläktade med varandra kan utgöra möjliga hinder. Resultatet visar även skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sig när de löser matematiska textuppgifter. Flickor tenderar att uttrycka sina lösningar grundligt med naturligt språk och beräkningar i flera led jämfört med pojkar som ger knapphändiga redovisningar. Dessa tendenser kopplas till en internalisering av samhälls- och könsnormer utifrån föreställningen om kvinnans matematikframgång som ett resultat av ansträngning och mannens som en naturlig fallenhet.

Formativ bedömning är ett arbetssätt som Skolverket förespråkar och vars vetenskapliga förankring finns i Black & Wiliams teoretiska ramverk med fem nyckelstrategier. För att formativ bedömning ska ha någon inverkan på elevernas lärande krävs dock att alla nyckelstrategier införlivas kontinuerligt och dagligen i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att klargöra vilka av de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare arbetar med under matematiklektioner i årskurs 4–6 och om det finns strategier som förekommer oftare eller mer sällan. Syftet med studien är också att lyfta fram vad matematiklärare upplever i samband med att de arbetar med nyckelstrategierna. För att besvara frågeställningarna användes både observationer och halvstrukturerade intervjuer som metod. Fem observationer gjordes, vilka tog plats på fyra olika mellanstadieskolor i tre närliggande kommuner. Därefter genomfördes fem intervjuer med matematiklärare på samma skolor. Resultatet visar att aktiviteter inom alla fem nyckelstrategier förekommer men med olika omfattning. Tydliggörande av målen är den minst förekommande nyckelstrategin på matematiklektioner i årskurs 4–6 och självreglerat lärande är den strategi som de flesta lärare anser är svårast att arbeta med när det kommer till elever i denna åldersgrupp. Studien talar dock för att ett ökat, mer ihållande arbete med att tydliggöra målen skulle leda till att arbetet med självreglerat lärande underlättas på sikt. Matematik

Denna konsumtionsuppsats syftar till att undersöka hur lärare arbetar med motivation ochinställning i det matematiska klassrummet i årskurs 4–6. Temat för dennakonsumtionsuppsats är av betydelse eftersom elevers kunskaper inom matematikeftersträvas i samhället, därmed är det av stor vikt att ta reda på hur elever motiveras tillarbete inom matematik. Studier insamlades genom databaserna UniSearch och ERIC.Resultatet visade att lärare arbetar på flera olika sätt för att stärka elevers motivation tillarbete inom matematik. Exempel på faktorer som motiverar elever till arbete inommatematik är temaarbete, lämpliga uppgifter och kooperativt lärande. Även lärarensentusiasm till ämnet är av stor betydelse och påverkar elevernas motivation till matematik.Dessutom visade resultatet att elevers inställning till matematik är medelhög.

På grund av mångfalden i dagens svenska skolor kan inte alltid traditionellt arbetssätt i matematikundervisning främja elever att utveckla sina förmågor såsom analys- och resonemangsförmåga. Läroboksstyrda lektioner ger inte elever möjligheter att komma till tals, lyssna på andras resonemang, tänka kritiskt och analysera andras tankesätt. Därför som matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärarna på alla stadier (låg-, mellan- respektive högstadiet) använder sig av dialogisk undervisning och vilken form av dialogisk undervisning som dominerar i respektive stadie. Därför genomfördes en fallstudie av dialogisk undervisning inom ramen för detta självständiga arbete. Datainsamlinggenomfördes genom observation samt ljudinspelning, i en lågstadie-, i en mellanstadie- och i en högstadieklass, sammanlagt nio lektioner. För att kunna analysera data har Robin Alexanders välkända ramverk för dialogisk undervisning använts (presenterat bl.a. i artikeln Developing dialogic teaching, 2018). I ramverket kategoriseras undervisningen utifrån repertoarer och principer som belyser olika aspekter av dialoger i klassrummet. Fallstudien visade att lektioner präglade av dialog förekom mest på låg- och mellanstadiet och i mindre utsträckning på högstadiet. Lärarnas främsta teaching talk bestod av recitation (initiera-respons-feedback) men kompletterat med hur och varför i hög grad i låg- och mellanstadielektioner med syfte att föra samtalet vidare vilket i sin tur möjliggjorde för att eleverna att komma till tals för att förklara och motivera sitt tänkande till skillnad från på högstadielektionerna där elevernas främsta learning talk bestod av korta svar. Due to the diversity in today's Swedish schools, traditional methods in mathematics teaching can’t always promote students to develop their abilities such as analytical and reasoning skills. Textbook-guided lessons don’t give students opportunities to speak, listen to others thoughts, think critically and analyze the thinking of others. Therefore, as a mathematics teacher, it will be interesting to investigate how teachers at all stages (primary, intermediate, and upper-secondary) use dialogic teaching and which form of dialogic teaching dominates in each stage. Therefore, a case study of dialogic teaching was conducted within the framework of this independent work. Data collection was carried out through observation and sound recording, in an elementary school, in an intermediate school and in a high school class, a total of nine lessons. In order to be able to analyze data, Robin Alexander's well-known framework for dialogic teaching has been used (presented in the article Developing dialogic teaching, 2018). The framework categorizes teaching on the basis of repertoires and principles that illuminate various aspects of dialogues in the classroom. The case study showed that lessons characterized by dialogue occurred mostly in primary and middle school and to a lesser extent in high school. The teachers' main teaching talk consisted of recitation (initiate-response-feedback) but supplemented with how and why to a large extent in the primary and intermediate stage with the aim of passing on the conversation, which in turn made it possible for the students to speak to explain and motivate their thinking unlike in high school where the students' main learning talk consisted of short answers.

Föreliggande studie avser att undersöka kring hur matematiklärare i årskurs 4-6 upplever att kooperativt lärande antingen främja eller hämmar elevers motivation och upplevelsen av elevernas generella motivationsnivå till matematik i det kooperativa klassrummet. Studien tar avstamp i tidigare kunskapsöversikter som fördjupade sig i kooperativt lärande i matematik respektive elevers motivation för matematik. Arbetet bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare som möter studiens kriterier. Insamlad data från intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys för att sedan problematisera resultatet mot tidigare forskningen gällande motivation och kooperativt lärande. I resultatet framkom följande teman: arbeta tillsammans, positivt ömsesidigt beroende, gruppkonstellation, klassrumsklimat, varierad undervisning och återkoppling som utgör element i det kooperativa lärandet som upplevs främja elevers motivation. Vidare visar resultatet av temat elevers generella motivation till matematik i ett kooperativt klassrum att lärares uppfattning kring elevers generella motivationsnivå är hög. Vilka elever som motiveras mest av kooperativt lärande skiljer sig dock åt, där majoriteten menar att elever i mellangruppen gynnas mest. Resultatet talar emot tidigare forskning som ofta belyser de svaga eleverna i ämnet som de mest gynnsamma.

Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntliga kommunikationen. Forskningen har gjorts genom sökningar i databaserna ERIC, Web of Science och SwePub där materialet som samlats in har analyserats i en matris. Matrisen har bidragit till en överblick över studiernas relevans och svar på litteraturstudiens forskningsfrågor. Kunskapsutbyte, motivation och samarbete är några motiveringar som lärare ger till varför de väljer att integrera muntlig kommunikation i sin undervisning. De samtal som uppstår vid arbete i matematikboken tenderar åt att handla om att ge eller ta emot information och om att ställa eller svara på frågor, vilket kan liknas vid samtalstypen IRE. Vid arbete med problemlösning uppkommer både kumulativa- och utforskande samtal. Elevers möjlighet att delta i muntlig kommunikation har visat sig påverkas av flera faktorer, så som läraren, normer och språk. Det är av vikt att läraren förmedlar hur arbetet ska gå till, att samarbete och muntlig kommunikation är en norm som etablerats i klassrummet och att elever och lärare besitter och förstår ett gemensamt matematikspråk. Resultatet visar att det utforskande samtalet ger störst möjlighet för elever att delta i den muntliga kommunikationen, jämfört med kumulativa samtal och samtal med IRE strukturen. Utforskande samtal kan vara svårt att etablera hos eleverna eftersom de krävs mycket från såväl lärare som elever. En central del i resultatet är att matematikboken kan vara en faktor till att muntlig kommunikation inte sker vilket kan bero på hur normen i klassrummet ser ut. Något som visat sig vara problematiskt är att många elever verkar ha svårt att förstå instruktionerna i matematikboken på grund av ett bristande matematikspråk. Förståelse för språket är en viktig del när det kommer till att delta i den muntliga kommunikationen, utan en förståelse för vad som sägs är det svårt att delta. Resultatet visar att både elever och lärare behöver använda sig av ett gemensamt språk för att kommunicera muntligt med varandra.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa aktiviteter som beskrevs i forskning om polygoner i geometriundervisning samt analysera vilken form av förståelse dessa ämnade utveckla. Respektive aktivitet analyserades utefter van Hieles beskrivning av olika nivåer av geometriskt tänkande för att svara på frågan vilken förståelse som aktiviteten ämnade utveckla. Resultatet visade att det fanns fyra huvudkategorier av aktiviteter och att den största kategorin utgjordes av laborativa aktiviteter vilka i huvudsak ämnade utveckla van Hieles nivå två för geometriskt tänkande. De tre resterande kategorierna varierade i vilken nivå de ämnade utveckla mellan van Hieles nivå 1–4., Polygons are included in mathematics education for grades 4–6. The aim of this study was to compile activities described in previous research on polygons through a systematic literature review and analyze what kind of geometric thinking they intended to develop. The activities were individually analyzed through a comparison with van Hiele’s levels about how geometric thinking is developed. The results showed that the research mainly contained explorative tasks which aimed to develop van Hiele’s level two of geometric thinking. Other activities that were found varied in what level of geometric thinking they developed.

The use of digital tools is expanding and taking up more and more space in society and in Swedish schools. Although solid research shows that students' learning benefits from digital tools, there are teachers who choose not to use it in their teaching. This study aims to create an understanding of digital tools and how they are used in mathematics teaching. The study also intends to investigate the opportunities and challenges that exist with digital tools. The empirical data of the study has been collected through interviews with active teachers in grades 1–6. The results indicate that teachers experience greater confidence in differentiating and varying mathematics teaching if they have knowledge of and within digital tools. Digital tools also contribute to students sometimes losing focus, as computers and tablets tends to cause distractions. The study concludes that teachers' knowledge of digital tools develops mathematics teaching for more students. Teachers, on the other hand, need to be clear about the purpose for which the digital tool is used and create rules that students must follow when using a digital tool., Användningen av digitala verktyg ökar och tar allt större plats i samhället och i svenska skolor. Även fast forskning visar att elevers lärande gynnas av digitala verktyg, finns det lärare som väljer att inte använda det i sin undervisning. Studien syftar åt att bidra till förståelse för digitala verktyg och hur det används i matematikundervisning. Studien avser även att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som finns med digitala verktyg. Studiens empiriska underlag har samlats in genom intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–6. Resultatet tyder på att lärare upplever en större säkerhet i att differentiera och variera matematikundervisning om de har kunskap om och inom digitala verktyg. Digitala verktyg bidrar även till att elever stundtals tappar fokus, då datorer och lärplattor bidrar till distraktioner. Studiens slutsats är att lärares kunskaper inom digitala verktyg utvecklar matematikundervisning för fler elever. Lärare behöver däremot vara tydliga med i vilket syfte det digitala verktyget används och skapa regler som elever ska följa när de använder ett digitalt verktyg.

Den här studien har undersökt hur väl problemlösningsförmågan testas i prov. Detta har gjorts med två olika slags prov, nationella prov och lärarhandledningsprov. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur väl nationella och lärarhandledningsprov testar elevernas problemlösningsförmåga så att lärare kan ha nytta av provens resultat.Innan undersökningen genomfördes gjordes en forskningsgenomsikt på tidigare forskning inom ämnet, vilket visade att inte mycket forskning genomförts. I min undersökning som jag gjorde med nationella prov respektive lärarhandledningsprov visade det att det var 22,1 procent respektive 10,6 procent av uppgifterna som innehöll problem. I undersökningen användes en kvalitativ metod, där dokumentanalys genomfördes på två sorters prov; nationella prov och lärarhandledningsprov. Proven analyserades genom innehållsanalys, där kategorisering gjordes. Studien undersökte omfattning av problemlösningsuppgifter och deras karaktär.

Problemområde: Övergången från mellanstadiet till högstadiet upplever många matematiklärare som en problematisk situation för eleverna. Den information som förmedlas är inte alltid tillräcklig och inte alltid den information som mottagande lärare efterfrågar. Samtidigt som avlämnande lärare saknar kunskaper om vilken information mottagande lärare vill ha.Syfte: Att undersöka lärares uppfattning om övergången mellan årskurs 6 och 7, med fokus på hur och vilken information om elevers kunskaper i matematik som överförs.Teoretisk ram: I mitt arbete utgår jag ifrån den sociokulturella teorin med medierande verktyg i centrum. Medierande verktyg är ett huvudbegrepp inom teorin, som fungerar som stöd för lärare vid övergången.Metod: En kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma mellanstadielärare och högstadielärare ligger till grund för analys och diskussion.Resultat och analys: Min studie visar att den information som överlämnas delas in i tre delar och överförs på olika sätt. Den formella informationen angående social status, exempelvis diagnoser och åtgärdsprogram, lämnas skriftlig. Den formella och summativa informationen angående resultat på nationella prov och andra prov som förmedlas muntligt och skriftlig. Den informella informationen som handlar om elevens sociala status, sådan som är för känsligt att skriva ned i ett formellt sammanhang samt generella kunskaper i matematik, lämnas muntlig.Slutsats: Det som mottagande lärare saknar är mer information om elevers kunskaper i matematik, eftersom informationen de får är alldeles för kortfattad och generell, den borde vara längre och mer specifik. Även avlämnande lärare efterfrågar vilken information som mottagande lärare vill ha. Därför behövs bättre kommunikation och samverkan vid övergångar mellan stadier.Nyckelord: högstadiet, matematik, mellanstadiet, sociokulturell teori, övergångar.

Elever med särskild matematisk begåvning är i lika stort behov av att bli utmanade, hjälpta och sedda som alla andra elever. Dessa elever hamnar ibland i situationer då de behöver klara sig själva för att det finns andra elever som är i ”större” behov av lärarens uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4–6 arbetar, utmanar och uppmärksammar elever med särskild matematisk begåvning. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer för att intervjua fyra aktivt undervisande matematiklärare i årskurs 4–6. I samtliga intervjuer framkom teman som indikerade att kunskapen om dessa elevers behov av uppmärksamhet är hög men resurserna att ge dem det de behöver är bristfälliga vilket resulterar i att de ofta får klara sig själva. Pupils with special mathematical talent are in the same need of being challenged, helped and seen as all other pupils. These students sometimes end up in situations where they need to cope themselves with parts of their learning, because there are other students who are in "greater" need of the teacher's attention. The purpose of this study is to gain a greater understanding of how teachers currently teaching mathematically talented students in grades 4-6, work with these students, the challenges the teachers face and how the teachers’ pay attention to pupils. The method used is semi-structured interviews for interviewing four teachers currently teaching mathematically talented students in grades 4–6. In all interviews the emerging themes indicated that the knowledge of these pupils' need for attention is high, but the resources to give them what they need are inadequate, which results in them often having to cope with their own learning on their own.

Syftet med denna empiriska forskningsstudie är att undersöka om - och i sådana fall - hur problemlösning kan utmana och utveckla elever med fallenhet för matematik i årskurs 4. I studien behandlas två frågeställningar; Vilken inverkan har problemlösning på utvecklingen hos elever med fallenhet för matematik och på vilka sätt kan gruppens homogena sammansättning påverka elevernas utveckling? Studien är av kvalitativ karaktär och de metoder som använts är deltagande observation och utvärdering i grupp. I resultatet framkom det att den utvalda problemlösningsuppgiften bidrog till att de utvalda eleverna utvecklade flera matematiska förmågor när de fick arbeta i en mindre homogen grupp med avseende på kunskapsnivå. Problemlösningsuppgiften bidrog bland annat till ett ökat engagemang, en utveckling av deras matematiska kreativitet samt kritiska tänkande och att eleverna fick möjlighet att fördjupa sig i ett matematiskt innehåll. Gruppens homogena sammansättning hade en positiv inverkan på elevernas utveckling. Grupperingen ledde till en internalisering där eleverna tog tillvara på varandras kunskaper och kvaliteter och därigenom utmanade varandra. Eftersom eleverna var på ungefär samma kunskapsnivå förstod de varandras tankar och beräkningar vilket också bidrog till deras ökade engagemang och intresse för uppgiften.

Inledning I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2018, ss. 54–58) står det både i syftet samt i det centrala innehållet att eleverna ska arbeta med problem och problemlösning. Enligt våra egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen, faller detta ämne ofta i skymundan. Det fokuseras snarare på rutinuppgifter, i vilka elever följer arbetsprocessen utifrån lärarens instruktioner. I detta arbete har vi tagit upp vad forskning säger om problemlösning i matematikämnet. Syfte Kunskapsöversiktens syfte är att analysera vad som kännetecknar forskningen kring problemlösning i matematikämnet i årskurserna 4–6 samt reflektera kring hur problemlösning kan bedrivas i matematikundervisningen. Metod Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning via databaserna Primo, ERIC (ProQuest) och SwePub innehållande orden: problem solving mathematics, problem-solving in mathematics som är vetenskapligt granskade, publicerade senaste tio åren och berör årskurserna 4–6. Resultat Resultaten från analysen och kartläggningen ger verktyg och modeller att applicera i undervisningen i arbetet med problemlösning. De presenterar en rad viktiga aspekter i arbetet med problemlösning och lyfter vikten av motivation och synen på problemlösning för att arbetet ska bli meningsfullt. De lyfter även upp vikten av att problemlösning i undervisningen kan utveckla elevernas kunskaper att lösa olika problem i matematiken.

Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

This degree project will study students' number sense based on teacher experiences from teaching fractions and if it affects the outcome. It will also highlight a number of common difficulties that the students may encounter but also how the teaching can be designed to support the students. The collection of the material on which the result is based has been received through qualitative interviews with active mathematics teachers in grade four to six. In order to investigate whether pupils' number sense affects the results in learning fractions, the theoretical framework number sense will be used. Number sense is created by McIntosh, Reys and Reys (1992) and is a tool for analyzing students' knowledge of understanding numbers, understanding operations, and making calculations with numbers. During the analysis of the data, teachers 'responses were documented in a table showing whether any of the student difficulties that became visible matched the categories for a good number sense.

Elevers otillräckliga matematikkunskaper är en pågående diskussion i skolans värld, vilket kan tolkas som att den matematikundervisning som ges inte är tillräckligt kunskapsfrämjande och tilltalande för alla elever. Denna kunskapsöversikt handlar om hur kunskapsläget ser ut i anknytning till musik- och matematikintegration samt om hur man praktiskt kan implementera musik i matematikundervisning. Syftet var att undersöka vad tidigare forskning beskriver om undersökningsområdet och hur de två ämnena kan integrera med varandra. Undersökningen gick ut på att analysera vetenskapliga artiklar och skapa en översikt över hur forskningsfältet inom området såg ut. Den metod som användes vid insamling av data var en systematisk litteraturstudie där ett flertal vetenskapliga artiklar utgjorde underlag för arbetet. Resultatet som framkom genom analys av artiklar visar på att musik och matematik har ett tydligt samband. De flesta artiklarna hade liknande studier som tillvägagångssätt där man undersökt om musikintegrerad matematikundervisning gynnar elevers lärande. Forskningen visade att det hade positiv inverkan på elevers motivation i matematik och var kunskapsfrämjande. Vidare visar resultatet att det saknas forskning inom området vilket implicerar att ytterligare forskning inom musikintegrerad matematikundervisning är behövligt och önskvärt.

Studiens syfte är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs fyra uppfattar lärarrespons i ämnet matematik. Den teoretiska utgångspunkten var Säljös tolkning av det sociokulturella perspektivet samt fenomenologisk metodologi. Studien genomfördes genom klassrumsobservationer och elevintervjuer. Vid observationerna identifierades fem olika former av lärarrespons och vid intervjuerna fick eleverna delge sin uppfattning om de olika formerna. Materialet bearbetades med IPA-modellen och elevernas uppfattningar presenterades i tabeller. Resultatet visade att eleverna var mest positiva till respons där läraren tydliggör förbättringar. Studien är relevant för blivande och verksamma lärare eftersom det finns få studier som intar ett elevperspektiv på lärarrespons i matematik.

Vilket matematisk mindset skolelever har och hur de ser på matematiskt lärande har en betydande roll för vad de lär sig och presterar i matematiken. En elevs matematiska mindset behöver dock inte var helt statiskt eller helt dynamiskt utan kan inneha en viss variation. För att möjliggöra att lärare i framtiden kan arbeta för att eleverna ska utveckla ett helt dynamiskt mindset och på så sätt främja deras lärande syftar den aktuella studien till att bidra med ökad kunskap om olika aspekter av elevers mindset i ämnet matematik genom att undersöka på vilket sätt elevers matematiska mindset kan variera. Undersökningen har skett genom en kvantitativ enkätstudie där totalt 137 mellanstadieelever från åtta skolklasser har medverkat. Studiens resultat visar att elevers matematiska mindset kan variera både mellan och inom de tre komponenterna medfödd förmåga, ansträngning och misstag vilka tillsammans utgör ett matematiskt mindset. Framförallt visar variationen på att eleverna har ett högre dynamiskt mindset gällande komponenterna ansträngning och misstag jämfört med komponenten medfödd förmåga. I diskussionsavsnittet diskuteras bland annat att arbetet med sociomatematiska normer i klassrummen kan vara en påverkansfaktor till vilket matematiskt mindset eleverna har till de olika komponenterna., The mathematical mindset of pupils affects the way they view mathematical learning which in turn affects their own learning and achievements. However, a pupil’s mathematical mindset is not necessarily fixed but can hold a certain variation. To enable teachers to help their pupils develop a growth mindset and, in that way, promote pupils’ learning, the present study aims to contribute with increased knowledge of various aspects of pupils' mathematical mindset by investigating in what way pupils' mindset can vary. For the survey, a quantitative survey has been used, in which a total of 137 pupils from one elementary school have participated. The result of the study indicates that pupils’ mathematical mindset can vary both between and within the tree components innate ability, effort and mistakes, which together constitutes a mathematical mindset. The variation shows that the pupils possess a more complete growth mindset in relation to the components effort and mistakes compared to the component innate ability. The discussion section discusses, among other things, that the work with sociomathematic norms in classrooms might be an influence on which mathematical mindset the pupils possess to the different components.

The purpose with this research is to investigate different types of challenges a teacher may face in mathematical problem solving teaching and how the challenges can be solved. This study investigates how teachers’ percieve different types of difficulties in their teaching and how they handle them. The data collections method that was chosen for this research were nine qualitative interviews which conducted through a physical meeting with recording. The selection in the study consists of active teachers in middle school mathematics. Based on the analysis of the result; there are several different challenges a teacher may face. A special way of working has been highlighted and used by all of the teachers in the study in their problem solving teaching.

Svenska resultat i PISA-undersökningar har varit en nedåtgående spiral de senaste åren och det är skilda åsikter om varför det varit en negativ utveckling. Men i senaste PISAundersökningen visade Sverige en uppåtgående kurva och många är nu optimistiska kring att trenden har vänt. Syftet med denna studie är att undersöka om eleverna kan utvecklas genom arbete med problemlösning med hjälp av olika lösningsstrategier, gruppkonstellationer och kommunikation. Undersökningen görs med hjälp av att intervjua aktiva och legitimerade lärare i mellanstadiet som undervisar kontinuerligt i matematik. De lärare som deltar arbetar i årskurs 5 och 6. Resultatet visar att lärarna har olika sätt att undervisa i problemlösning men att det i regel handlar om ett tillåtande klassrumsklimat. Generellt sett försöker många lärare basera sin undervisning på forskning inom fältet, men studien visar även på några avvikelser. Swedish results in PISA have been a downward spiral in recent years, and there are many different opinions about the negative trend. However, in the latest PISA survey, Sweden had shown improvements and many people in Sweden are now optimistic about the trend being changed. The purpose of this study is to investigate if pupils can develop by working with problem solving combined with different solution strategies, group constellations and communication. The study is conducted by interviewing active middle school teachers with teacher diplomas. The teachers teach continuously in mathematics and work in grade 5 and 6. The results show that teachers have different ways of teaching problem solving, but that the classroom environment is generally permissive. In general, several of the teacher try to base their teaching on research within the field. However, the study also shows some discrepancies.

Syftet med studien var att se hur programmering på ett framgångsrikt sätt kan implementeras i matematikundervisningen i grundskolan. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer där nio lärare med erfarenhet av programmering deltog. Resultaten visar att lärarna anser att programmering bör användas för att utveckla matematiken och att det går att koppla arbetet till samtliga matematikområden i kursplanen. Vidare anser de också att samtliga av de fem förmågorna som ligger till grund för kunskapskraven går att bedöma i arbetet med programmering. Den progression som går att utläsa ur respondenternas svar stämmer relativt väl överens med den progression som kan ses i läroplanen för grundskolan både gällande typ av programmeringsmiljö och hur programmering används. Avslutningsvis kan nämnas att lärarna belyser ett antal aspekter som avgörande för att implementeringen ska bli framgångsrik, bland annat att läraren har tillräckliga kunskaper inom området och att det finns tillgång till digitala resurser på skolorna.

Tidigare forskning har visat att pojkars och flickors motivation till matematikämnet påverkas olika vad gäller självbilden, självförtroendet samt av de stereotypiska uppfattningar om matematik som omgivningen bidrar till. Forskningen visar en nedåtgående trend i mellanstadiet för elevers motivation i matematikämnet samt att flickor har sämre motivation till ämnet än pojkar. Syftet med denna studie är att testa om olika abstraktionsnivåer i matematikens område geometri har påverkan på och effekter för elevers motivation, självtillit och prestationer. Den syftar även till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors motivation till matematik. Studien är av experimentell design i vilken abstraktionsnivåer i matematiken har manipulerats, undersökningen har dessutom genomförts vid två tillfällen. Detta i syfte att se hur värdering av självtillit och motivation påverkas hos eleverna utöver de faktiska resultaten och prestationerna i matematiktest. Deltagande elever går i mellanstadiet i olika kommuner i Sverige och vårdnadshavare har godkänt deltagandet. Denna studies resultat visar tvärtemot tidigare forskning att flickorna har högre motivation i matematikämnet än pojkarna. Undantaget är att pojkarnas inre motivation höjdes av den högre abstraktionsnivån i matematiktesterna. Det intressanta resultatet kan inte förklaras med varken självtillitsnivå eller spatial förmåga.

Syftet med denna empiriska undersökning har varit att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar. Dessa enskilda individers behov och förutsättningar har vi i denna empiriska undersökning kopplat till de fyra inlärningsstilarna som Boström & Wallenberg (1997) använder. Matematikämnet är ett skolämne som vi anser har stor potential till att kunna varieras så att den inkluderar samtliga inlärningsstilar. Dock har vi insett att problematiken ligger i att matematiken sällan sker i praktisk form, utan mestadels sker den i visuell och auditiv form. Därav ville vi undersöka hur matematiken kan varieras för att även ske i praktisk form. Den empiriska undersökningen skedde genom att vi kombinerade den kvalitativa metoden med den kvantitativa metoden, då vi ansåg att delar av de olika metoderna kunde komplettera varandra så att validiteten i denna empiri skulle förbli hög. Vi valde att endast göra undersökningen i årskurs 6 eftersom att vi ville att samtliga elever och pedagoger skulle ha samma förutsättningar inför intervjutillfällena. Eftersom vi delade ut enkäter till samtliga elever ville vi att eleverna skulle vara jämnåriga, då det gav oss större möjlighet för att jämföra resultatet av den empiriska undersökningen.

Syftet med undersökningen är att se hur några utvalda lärare ser på utomhusundervisning i matematik och hur elever kan gynnas av detta. För- och nackdelar som lärarna upplever med att undervisa elever matematik utomhus kommer att redovisas. Undersökningen har en fenomenografisk ansats som grund och som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det är tre stycken lärare som har intervjuats. Lärarna är verksamma på tre olika skolor i två olika kommuner. Samtliga lärare som deltog i undersökningen använder sig av utomhusmatematik vid elevernas lärande. Lärarna har erfarenheter av att utomhusmatematik kan gynna elevernas lärande om lärarna ger eleverna förutsättningar för detta. Detta innebär bland annat att läraren ska förbereda eleverna noga innan de går ut. Eleverna ska känna till syftet med uppgifterna. Efteråt måste läraren ge eleverna tid för att kunna reflektera med varandra över genomförandet och vilka kunskaper de använt. Lärarna som deltog i undersökningen ger olika idéer om hur uppgifterna kan se ut för delar inom geometriämnet och när eleverna befäster multiplikationstabellerna.

Detta examensarbete syftar till att jämföra föräldrars inställning till matematikläxor. Vi jämför två olika grupper. Grupperna skiljer sig åt på så vis att den ena i stor utsträckning utgörs av flerspråkiga föräldrar med svenska som andra språk och den andra utgörs av enspråkiga föräldrar med svenska som modersmål. Vår arbetsprocess började med att undersöka tidigare forskning kring föräldrars syn på matematikläxor och fortsatte sedan i en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till berörda föräldrar på mellanstadiet på två skolor. Resultatet visade att de flerspråkiga föräldrarna spenderade mer tid vid läxläsning än de enspråkiga föräldrarna.

Syftet med studien är att analysera och beskriva hur lärare behandlar innehållet när de undervisar om växande geometriska mönster. Lärares handlingar och undervisning, där vissa aspekter av undervisningsinnehållet fokuseras och andra lämnas ofokuserade, ses som potential för förändringar i elevers erfarande av det undervisade innehållet. I studien analyseras vilka aspekter av innehållet växande geometriska mönster som är fokuserade i undervisningen. Centrala frågor i studien är vilka dimensioner av variation öppnar lärare upp och vad ges möjligt för eleverna att lära. Studien omfattar fyra lärare, deras undervisning om växande geometriska mönster och elever i klasser som är undervisade av dessa lärare. Samtliga lärare undervisar i årskurserna 4-6. Fyra videofilmade matematiklektioner, en för varje lärare, där växande geometriska mönster behandlas utgör studiens data. Materialet har analyserats i fyra steg. Vid analysen användes variationsteori och variationsteoretiska begrepp. Resultatet visar att samtliga lärare behandlar det matematiska innehållet på ett sådant sätt att de åstadkommer, medvetet eller omedvetet, någon form av innehållsvariation. Beroende på vilka aspekter av växande geometriska mönster som varieras och hålls konstanta öppnas olika dimensioner av variation i undervisningen och eleverna erbjuds att erfara ett ämnesinnehåll med skilda innebörder. De öppnade dimensionerna av variation resulterar i konstitution av olika lärandeobjekt i de fyra lärarnas undervisning, trots att lärarna undervisar om samma matematiska innehåll. Tre av dessa lärandeobjekt kan relateras till innehållet växande mönster. Dessa lärandeobjekt benämns i studien som 1. Beskriva ett matematiskt mönster, 2. Fortsätta på redan påbörjat matematiskt mönster och konstruera egna matematiska mönster samt 3. Uttrycka generellt hur ett mönster växer med matematiskt symbolspråk. Två lärandeobjekt hör till annat matematiskt innehåll. Det identifierades fler skillnader än likheter mellan hur fyra lärare behandlar innehållet växande geometriska mönster. En av likheterna är att samma variationsmönster iscensätts i olika lärares undervisning. En annan likhet är att flera lärare öppnar samma dimension av variation. Däremot skiljer sig sättet att öppna en och samma dimension av variation åt i de olika lärares undervisning när olika aspekter i en och samma dimension varieras. Det kan bidra till att eleverna förstår samma ämnesinnehåll på olika sätt. Vissa lärare öppnar fler dimensioner av variation än andra vilket kan bidra till en större möjlighet till elevernas lärande. I vissa klasser är det lärare som riktar elevernas uppmärksamhet mot en aspekt genom att variera värden inom aspekten. I andra klasser är det elever som öppnar en dimension av variation.

Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling. Det finns möjlighet att lärarens attityd påverkar elevernas. Denna studie riktar in sig på attityder till matematik hos både lärare och elever från fyra olika klasser i mellanstadiet, för att sedan reflektera kring samband mellan läraren och elevernas attityder. Elever i fyra klasser har fått deltaga i en enkätundersökning för att se deras attityd till matematik. Vi har också intervjuat klasslärarna till dessa klasser för att sedan kunna reflektera kring samband mellan lärarnas och elevernas attityder. Resultatet i studien visar på positiva attityder hos både eleverna och lärarna. Vi finner möjliga samband mellan lärare och elever vilka vi diskuterar.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt. Vi har nämligen sett i beskrivningarna av dessa samtal att vissa lärare beskriver dessa som ett sätt för eleverna att redogöra för sina svar vid exempelvis genomgångarna medan andra beskriver gruppdiskussioner där det matematiska språket och begreppen finns med. Problemlösning och samtal där eleverna hjälper varandra är de vanligaste exempel på samtal som lärarna tar upp. Vi har i både enkäterna och intervjuerna sett att det är skillnader mellan lärarnas svar beroende på vilken utbildning de har i matematik. De lärare med fler högskolepoäng matematik/matematikdidaktik har i de flesta fall en mer varierad undervisning, planerar sina matematiska samtal i klassrummet mer noggrant och har fler motiveringar till varför man ska använda sig av kommunikation i matematikundervisningen. Vi har även sett att lärare som är osäkra i sina matematiska språk, matematiska kunskaper eller osäkerhet i att lära eleverna att kommunicera matematik väljer att samtala under matematikundervisningen mer sällan än övriga lärare i studien.

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning. Studien behandlar huruvida det förekommer några uppenbara skillnader mellan dessa två elevgrupper. Resultatet visar att eleverna i årskurs 3 har en mer positiv attityd gentemot matematik än vad eleverna i årskurs 6 har, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Den mest uppenbara skillnaden som studien visat är inom delområdena intresse och yttre motivation där en signifikant skillnad mellan årskurserna förekom. Studien har vidare visat att eleverna i båda årskurserna har en relativt hög tilltro till sin egen förmåga samt låg oro i samband med matematikämnet.

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt. Inför eleverna har läraren kallat projektet för geografiprojektet. Det centrala i arbetet har varit att ta reda på hur eleverna har uppfattat och upplevt projektet. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra. Har uppgifterna i projektet upplevts som roliga? Vad tycker eleverna om innehållet och arbetsformerna? Kan man lättare uppnå vissa mål som finns i kursplanerna för respektive ämnen när man arbetar integrerat? Utöver litteraturstudier är de metoder som använts deltagande observation, enkäter och intervjuer. De resultat som framkommit genom undersökningen visar att eleverna generellt sett har upplevt och uppfattat projektet som mycket tillfredställande. Eleverna har gillat både upplägg av uppgifter och det ämnesintegrerade innehållet. Det har medfört att eleverna även har tyckt att det har varit roligt att arbeta med projektets delar. En av andledningarna till att eleverna tycker så är på grund av en varierad undervisning. Andra viktiga resultat som framkommit och som kan knytas till innehållet och arbetsmetoderna är att det var viktigt att låta eleverna få vara med och bestämma. I projektet har eleverna till exempel fått vara med och påverka om de ville arbeta självständigt, i par eller i mindre grupper. Det har fungerat bra och eleverna har på så vis blivit stimulerade och motiverade till att arbeta med uppgifterna. I projektet ingick även ett grupparbete som inte föll väl ut. Det berodde till största del på bristande erfanheter av att grupparbeta, men även på bristande ämneskunskaper. Faktorer som gruppens sammansättning, att eleverna inte accepterade de roller som delgivits i grupperna medförde att vissa grupper fungerade sämre. De grupper som ändå fungerade bra hade en klar målorientering.

Stipendiat 2003.

Validerat; 20101217 (root)

Avhandlingen är en sammanfattning av två empiriska studier som analyserar karaktären av kognitiva aktiviteter vid de betingelser för kommunikation som är utmärkande för pedagogiska miljöer. Elever i årskurs 6 har under vanliga matematiklektioner fått lösa vissa räkneuppgifter under olika situationella krav. I det ena experimentet ingår en enkel divisionsuppgift i ur skolsynpunkt oväntade sammanhang. I det andra omges en viss uppgift av i olika omfattning 'stöttande', analoga uppgifter. Resultaten visar att den mikrokommunikativa problemmiljön har ett avgörande inflytande på hur problem definieras och löses. De svårigheter att framgångsrikt hantera de förelagda uppgifterna som har observerats, tycks i stor utsträckning ha att göra med fastställandet av problemets innebörd snarare än med dess lösning i snäv, algoritmisk bemärkelse. I analysen hävdas att teoretisk och praktisk förståelse av de svårigheter elever har vid elementär problemlösning, måste grundas på insikter rörande de skillnader i att bygga upp och strukturera inlärningsuppgifter som är typiska för skolan som kommunikativ miljö å ena sidan, och de som är naturliga i andra kontexter å den andra. S. 1-22: sammanfattning, s. 23-51: 2 uppsatser