Search

Meningsfullhet i arbete är kopplat till individers psykiska välbefinnande och organisationers välmående. Tidigare studier betonar vikten av att ledare förstår, upprätthåller och kommunicerar meningsfullhet i sitt arbete. Denna studie använder kombinerad metodansats för att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har koppling till upplevd meningsfullhet i arbetsuppgifter, bland tjänstemän i chefsbefattning inom offentlig sektor. Studien syftar även till att undersöka om resultaten är jämförbara över tid samt hur chefer definierar upplevelsen av meningsfulla arbetsuppgifter. Kvantitativ enkätdata från tre mättillfällen (2016, 2017, 2018; n = 130 - 160) analyserades med hierarkisk regressionsanalys. Under 2023 genomfördes fem intervjuer med personer i chefsbefattning som analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultatet visade att chefer inom offentlig sektor upplever en hög grad av meningsfullhet i sina arbetsuppgifter, att arbetsuppgifter i sig själva kan betraktas som neutrala och dynamiska, samt att upplevd meningsfullhet tillskrivs uppgiften i relation till olika rådande förutsättningar. Resultaten tycks hänga samman med den specifika och föränderliga kontext där cheferna är verksamma. Den kombinerade metoden utgör en styrka medan starka samband i kvantitativa tvärsnittsdata utgör en begränsning. För framtida studier rekommenderas användning av validerade mätinstrument i bredare yrkesgrupper. Organisera arbetsmiljö för främjande av hållbar hälsa

Forskningsfrågor Vad har ledare och utövare för uppfattning om ledarskap, och finns det några likheter och/eller skillnader? Är egenskaper avgörande för ett framgångsrikt ledarskap? Syfte Syftet med studien är att undersöka ledare- och utövares syn på ledarskap inom idrott och om olika egenskaper är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap inom idrott. Metod En kvalitativ studie har genomförts med en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts som undersökningsmetod och även sekundärkällor har använts för att styrka studiens empiri och analys. Slutsats De slutsatser som studien visade var att båda målgruppernas perspektiv av ett framgångsrikt ledarskap var snarlika. Båda grupper är eniga om vikten av ett visat tydligt engagemang, att situationsanpassa sig, att arbete med målsättning och skapa personliga relationer. Gruppernas beskrivningar skiljer sig när utövarna framför allt beskriver vikten av feedback och medvetenhet om att motivation smittar av sig på omgivningen. Studiens slutsats är också att enskilda egenskaper inte är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap. Det handlar snarare om personlighet och förmågan att anpassa sitt ledarskap till olika situationer. Research questions What are leaders and practitioners’ perception of leadership, and are there any differences and/or similarities? Are characteristics crucial for a successful leadership? Purpose The aim of this paper is to study the perspective on leadership in sports of both leaders and practitioners, also to see if characteristics play a crucial part in a successful sports leadership. Method A qualitative study has been done with an abductive approach. Semi-structured interviews were used as survey method and secondary sources have also been used to strengthen the empirical data and analysis. Conclusion The conclusions of the study showed that both target groups shared similar perspectives on successful leadership. Both leaders and practitioners agree on the importance of demonstrated commitment, situation adapted leadership, goal-setting and personal relationships. The groups somewhat divide as the practitioners find feedback and awareness of contagious motivation as two of the most important factors of a successful leadership. The study also concludes that characteristics aren’t crucial to achieve a successful leadership. It's rather about personality traits and the ability to adapt to different situations.

Ledarskap är något som studeras, praktiseras och ett fenomen som alla på ett eller annat sätt stöter på. Huvudfokus ligger på de personer som utövar ledarskap och vad de bör eller inte bör göra för att uppnå ett framgångsrikt ledarskap. Men för att någon ska implementera ett ledarskap krävs det att personer faktiskt följer det. I ledarskapsteorin riktas mycket fokus på den som utövar ledarskap och inte på den grupp som är tänkt att följa det. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om chefer från olika företag och branscher har följarna i beaktning när de utövar sitt ledarskap. Författarna har genomfört en uppsats baserad på en kvalitativ studie genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med kandidater som är behöriga för denna studies syfte. Resultaten från denna studie är att ledare i viss mån tänker på följarna när de utövar sitt ledarskap. Även om de inte verkar vara bekanta med begreppet följare, erkänner och agerar de fortfarande på ett sätt som visar en medvetenhet om följarnas betydelse. Leadership is something that is studied, practiced and a phenomenon that everybody in one way or another will come across in life. The main focus is on the people practicing leadership, what they should or should not do to attain a successful leadership. But for someone to implement a leadership, it is required that people actually follow it. In leaderships-theory, a great deal of focus is targeted on the person practicing leadership and not on the group that is meant to follow it. The purpose of this study is to investigate how and if managers from different companies and industries are having the intended followers at thought when practicing leadership. The authors have conducted an essay based on a qualitative study by performing semi-structured interviews on candidates that are eligible for the purpose of this study. The findings from this study is that leaders in somewhat are having the followers at thought when practicing their leadership. Even though they do not seem familiar with the concept of followership, they still acknowledge and act in a way that shows an awareness of the follower’s importance.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ forskningsmetod söka förståelse för och försöka fånga upplevelser av hur det är att leda det mindre företaget utan HR-avdelning. Studien har haft för avsikt att undersöka hur bland annat bristen på HR-stöd kan upplevas för den relativt ensamma ledaren. Utgångspunkt har tagits utifrån ledarrollen. Runt denna har teorier inhämtats som på något sätt kan knytas till upplevelser i ledningspositionen, från ledningsmodeller till grundläggande socialpsykologiska aspekter. Sex intervjuer har genomförts med fyra män och två kvinnor på högsta chefsnivå inom respektive företag. Varje respondent har olika erfarenheter och utbildningar och representerar vitt skilda branscher. Intervjuerna har spelats in och sedan noggrant transkriberats till text för bearbetning och analys. Analys har genomförts inledningsvis utifrån Grundad teori, där all teori och förförståelse bortsetts ifrån i möjligaste mån för att kategorisera texterna i två steg, i en typ av tematisering. Därefter har intervjusvar kopplats ihop med det teoretiska ramverket och befintlig forskning, och sedan tolkats utifrån detta. Studiens slutsatser pekar på många likheter i upplevelser på de olika företagen. Många utmaningar delas av samtliga och detsamma gäller belöningar. I enstaka fall skiljer de sig åt av olika skäl. Resultaten indikerar att arbetet med människor upplevs som det mest utmanande och krävande, men även som något av det mest positiva. Men det finns orosmoln av lite olika slag beroende på verksamhetssektor. Det finns också stöd utifrån att inhämta för ledaren genom lite olika strategier, enligt respondenterna i studien. Ledarskapet i det mindre företaget utan HR, kan tidvis som studiens titel indikerar upplevas som ensamt. Men behöver inte vara det hela tiden. The purpose of this study is to, through a qualitative research method, seek an understanding of and try to capture experiences of what it is like to lead the smaller business without an HR department. The study intended to investigate how, among other things, the lack of HR support can be experienced for the relatively solitary leader. The starting point has been taken based on the leadership role. Around this, theories have been gathered that can in some way be linked to experiences in the management position, from management models to basic social psychological aspects. Six interviews have been conducted with four men and two women at the highest management level within each company. Each respondent has different experiences and educations and represents widely different industries. The interviews have been recorded and then carefully transcribed into text for processing and analysis. Analysis has initially been carried out on the basis of Grounded theory, where all theory and pre-understanding is set aside as much as possible in order to categorize the texts in two steps, in a type of thematization. Interview responses have then been connected with the theoretical framework and existing research, and then interpreted based on this. The study's conclusions point to many similarities in experiences at the various businesses. Many challenges are shared by all and the same goes for rewards. In some cases, they differ for various reasons. The results indicate that working with people is experienced as the most challenging and demanding, but also as one of the most positive. But there are clouds of concern of slightly different kinds depending on the business sector. There is also support based on obtaining for the leader through slightly different strategies, according to the respondents in the study. Leadership in the smaller company without HR, as the title of the study indicates, can sometimes be experienced as lonely. But it doesn't have to be all the time.

The purpose of this study is to increase the understanding of leader and follower exchange-relationships when work is conducted remotely, as well as the creation and development of such relationships. The study focuses on remote work in the form of full-time and hybrid solutions, which have become more common for many organizations. The theoretical framework of the study includes theories about remote work, leader-member-exchange, and followership. To conduct the study the authors used a qualitative research method with multiple case studies and semi-structured interviews. The respondents of the study consisted of four leaders and four followers. The results of the study indicate that reduced physical contact and interaction in remote work pose challenges to leaders and followers in their previous abilities to create and develop qualitative exchange relationships. Furthermore, leaders and followers establish exchange relationships through daily conversations and meetings via digital platforms. These relationships develop through common factors such as social identity, self-categorization, social categorization, human capital, social capital and personal attributes. Similarities in these factors contribute favorably to the creation of high-quality exchange relationships between leaders and followers. Remote work has brought forth new factors critical to developing high-quality exchange relationships, and both leaders and followers have different perspectives on remote work. Leaders find it challenging to lead and support their followers, while followers on the other hand don't think that their job tasks have been significantly affected. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för ledare och följares utbytesrelationer när arbetet sker på distans, samt skapandet och utvecklandet av utbytesrelationer. Studien fokuserar på distansarbete i form av heltids- och hybridlösningar, arbetsformer som har blivit vanligare för allt fler organisationer. Studiens teoretiska referensram innehåller teorier om distansarbete, leader-member-exchange och följarskap. För att genomföra studien använde författarna en kvalitativ forskningsmetod med flerfallstudier och semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien bestod av fyra ledare och fyra följare. Resultaten från studien visar att den minskade fysiska kontakten och interaktionen vid distansarbete utmanar ledare och följares tidigare förmågor att skapa och utveckla utbytesrelationer. Respondenterna skapar utbytesrelationer genom dagliga samtal och möten via digitala plattformar. Utbytesrelationerna utvecklas genom gemensamma faktorer som social identitet, självkategorisering, social kategorisering, humankapital, socialt kapital och personliga egenskaper. Där likheter i ovanstående faktorer fördelaktigare bidrar till skapandet av högkvalitativa utbytesrelationer mellan ledare och följare. Vidare har distansarbete medfört att nya faktorer är kritiska för att utveckla högkvalitativa utbytesrelationer, samt att både ledare och följare har olika syn på distansarbete. Ledare upplever det svårt att leda och stödja följarna, medan följarna å andra sidan anser att deras arbetsuppgifter inte påverkats särskilt mycket.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapsbeteendet på en arbetsplats påverkar arbetsmotivationen, det psykosociala välbefinnandet och prestationen hos medarbetare och jämföra hur detta upplevs i en kvinnodominerad respektive mansdominerad bransch. Metoden som används för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Den huvudsakliga teorin som kommer användas är självbestämmandeteorin. Resultatet av studien visar bland annat att medarbetarna inom båda branscherna känner en starkare motivation om de har en ledare som har ett relationsorienterat och ett transformativt ledarskap. Studiens resultat visar även att medarbetare och ledare inom sjukvården är överens om att ett relationsorienterat och transformativt ledarskap motiverar medarbetare och bidrar till ett bra välbefinnande, och ledarna och medarbetarna inom byggbranschen är överens om att ett transformativt ledarskap bidrar till medarbetares motivation och välbefinnande. Skillnaden som finns mellan branscherna är att sjukvården använder sig mer av feedback, peppning samt regelbundna medarbetarsamtal och visar på ett relationsorienterat och transformativt ledarskap. Byggbranschen är mer mål och uppgiftsinriktad men också familjära, vilket tyder på en blandning mellan transformativt-, transaktionellt och uppgiftsorienterat ledarskap. The purpose of this study is to analyze how leadership behavior in a workplace affects work motivation, the psychosocial well-being and performance of employees and to compare how this is experienced in a female-dominated and a male-dominated industry. The method used for this study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews and a quantitative method in the form of a survey. The main theory that will be used is the self-determination theory. The results of the study show, among other things, that the employees in both industries feel stronger motivation if they have a leader who has a relationship-oriented and transformative leadership. The results of the study also show that employees and leaders in healthcare agree that a relationship-oriented and transformative leadership motivates employees and contributes to good well-being, and the leaders and employees in the construction industry agree that a transformative leadership contributes to employee motivation and well-being. The difference that exists between the industries is that healthcare uses more feedback, encouragement and regular employee meetings and demonstrates a relationship-oriented and transformative leadership. The construction industry is more goal and task oriented but also familial, which indicates a mix between transformative, transactional and task oriented leadership.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå vilka ledarskapsstilar som kvinnor använder sig utav i kvinno- och mansdominerande idrotter. Teori: I teorin beskrivs det situationsanpassade ledarskapet, den auktoritära-, demokratiska-,transaktionella-, transformativa-, autentiska-, karismatiska-, och byråkratiska ledarskapsstilen. Metod: i min studie har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetodik och ansats. En abduktiv ansats har använts genom att utgå från teorier och tidigare forskning. Intervjumaterialet har kodats genom en tematisk analys. Sju personer har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutligen har empirin kopplats till teori och ledarskapsstilar. Slutsats: Min slutsats är att nästintill alla respondenter använder sig utav det situationsanpassade ledarskapet på ett eller annat sätt, beroende på grupp och situation. Utöver det fanns det tendenser från det demokratiska, auktoritära, transformativa, autentiska, karismatiska och byråkratiska ledarskapet. Den transaktionella ledarskapsstilen återfanns inte hos någon av respondenterna. Många av kvinnorna upplevde inga större skillnader jämte deras manliga kollegor i ledarskapet även om de flesta tog upp några punkter. De tar upp både nackdelar och fördelar. Barnen anförtror sig mer till kvinnliga ledare och flickor lyssnar bättre i viss utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till kunskap och förståelse om hur en kvinnlig ledare utövar sitt ledarskap. Min studie bidrar även med viktig kunskap om ledarskap inom ungdomsidrotten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan fokusera på likheter och skillnader mellan män och kvinnors ledarstilar inom idrotten, men även ledarskapsstilar inom näringslivet. Purpose: The purpose of the thesis is to examine and understand the leadership styles by women in sports, both in female- and male dominated sports. Theory: The theoretical framework includes the situational leadership theory, as well as the authoritarian, democratic, transactional, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles. Method: A qualitative research methodology and approach were employed in this study, using an abductive approach based on existing theories and previous research. Semi-structured interviews were conducted with seven participants, and the interview data was analyzed thematically. The empirical findings were then connected to the theoretical framework of leadership styles. Conclusion: The findings suggest that nearly all respondents employ some form of situational leadership, adapting their leadership style based on the group and the situation. Additionally, tendencies towards democratic, authoritarian, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles were identified, while the transactional leadership style was not found among any of the respondents. Many of the participants reported few significant differences in their leadership compared to their male colleagues, although some points were raised regarding both advantages and disadvantages. Children were found to confide more in female leaders, and girls were observed to listen better to a certain extent. Contribution of the thesis: This thesis contributes to knowledge and insights into how female leaders exercise their leadership in sports. It also provides important information about female leadership in youth sports as experienced by female youth leaders. Suggestions for future research: Suggestions for further research include comparing the similarities and differences in leadership styles between men and women in sports, as well as exploring leadership styles in the sports industry and the business sector.

Ledare 1/2022

Titel: Leadership in remote work during the covid-19 pandemic. Level: Bachelor’s degree in Business Administration Author: Sibel Kervanci & Martial Ntungane Supervisor: Monika Wallmon Date: 2022 - January Aim: The purpose of this work is with the help of path goal theory to investigate how leaders apply their leadership in remote work. Method: This study has used a qualitative method in the form of 9 semi-structured interviews at the same time as a quantitative method in the form of a questionnaire with 9 participants was produced. Conclusion: The result presented through the study has been that the majority of the respondents showed a mixture of the directive and achievement-oriented leadership behavior. The motivation and relationship of the employees has been affected during the pandemic and to remedy this, all leaders have used digital aids. Contribution of the thesis: This study will contribute to an expanded understanding of how leaders in different industries can lead and motivate employees in times of crisis. The study can benefit both leaders and employees, but the main focus is on how leaders should act during remote work. Suggestions for future research: This study is conducted from a leadership perspective, for further research it would be interesting to present a study based on the path goal theory with a focus on from employee perspective. Regarding the goal path theory, we have based this study on the four leadership styles that House (1974) highlights. However, new leadership styles have been developed since then and it would therefore be interesting to include the new leadership styles in future research. Titel: Ledarskap vid distansarbete under covid-19 pandemin. Nivå: Examensarbete på Grundnivå i företagsekonomi. Författare: Sibel Kervanci & Martial Ntungane Handledare: Monika Wallmon Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med detta arbete är att med hjälp av målvägsteorin undersöka hur ledare tillämpar sitt ledarskap vid distansarbete. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod i form av 9 semistrukturerade intervjuer samtidigt som en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 9 deltagare framställts. Resultat och Slutsats: Resultatet som framförts genom studien har varit att majoriteten av respondenterna uppvisat en blandning av det vägledande och prestationsinriktade ledarbeteendet. Motivationen samt relationen hos medarbetarna har påverkats negativt under pandemin och för att åtgärda detta har samtliga ledare använt sig av digitala hjälpmedel. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till en utökad förståelse kring hur ledare inom olika branscher kan gå tillväga för att leda samt motivera medarbetare vid distansarbete. Studien kommer att kunna tas del av ledare och medarbetare. Fokuset riktas främst till hur ledarna bör agera under distansarbete. Förslag till vidare forskning: I denna studie har vi utgått ifrån ett ledarperspektiv, till vidare forskning hade det varit intressant att framföra en liknande studie som utgår ifrån målvägsteorin men med fokus på medarbetarperspektiv för att kunna få en större uppfattning ur deras synvinkel. Utifrån målvägsteorin har vi utgått ifrån de fyra ledarskapsstilarna som House (1974) belyser. Det har däremot framtagits nya ledarskapsstilar som hade varit intresseväckande att inkludera i framtida forskning.

Arbetsförmedlingen har under en lång tid arbetat för att minska arbetslösheten i Sverige. Arbetsförmedlingen är en av Sveriges största myndigheter som arbetar och ansvarar för arbetsmarknadspolitiken. Det byråkratiska styret tillsammans med storleken på organisationen gör det oerhört intressant att vidare studera dess ledarskap med kultur och organisationsstruktur som faktorer. Syftet med studien är att ta reda på hur Arbetsförmedlingens chefer upplever ledarskapet i förhållande till organisationsstruktur och kultur i den pågående reformeringen. Teoretiska utgångspunkterna som används i studien är Webers organisationsteori, Scheins kulturella perspektiv och olika definitioner av ledarskap. Metoden som används är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där jag ställer frågor och respondenterna besvarar genom att belysa livsvärden de upplever på sin arbetsplats. Det framgår av resultaten i studien att Arbetsförmedlingens verksamhet är byråkratisk/hierarkisk styrd med en centraliserad styrning högt upp i organisationen och en mer decentraliserad styrning lägre ned i organisationen. Vidare framgår av resultaten att en kulturövergång har skett i samband med den pågående reformeringen och att detta i sin tur har haft en påverkan på chefernas ledarskap. Intervjupersonerna upplever att en stor anledning till detta är att det gått mot ett mer digitaliserat arbete. Organisationsstrukturen som sådan i den pågående reformeringen har inte haft en lika hög eller direkt inverkan på chefernas ledarskap. Slutligen går det att dra slutsatsen att Arbetsförmedlingens chefer utövar en ledarskapsstil utifrån ”det demokratiska ledarskapet” då samtliga intervjupersoner menar att medarbetare ofta är med och påverkar beslutsfattandet. The Swedish Public Employment Service has for a long time worked to reduce unemployment in Sweden. The Swedish Public Employment Service is one of Sweden's largest authorities that works and is responsible for labor market policy. The bureaucratic government together with the size of the organization makes it extremely interesting to further study its leadership with culture and organizational structure as factors. The purpose of the study is to find out how the Swedish Public Employment Service managers experience leadership in relation to organizational structure and culture in the ongoing reform. The theoretical starting points used in the study are Weber's organizational theory, Schein's cultural perspective and different definitions of leadership. The method used is a qualitative approach with semi-structured interviews where I ask questions and the respondents answer by highlighting the life values they experience in their workplace. It appears from the results of the study that Swedish Public Employment Service operations are bureaucratically/ hierarchically controlled with a centralized control high up in the organization and a more decentralized control the further down in the organization you come. Furthermore, the results show that a cultural transition has taken place in connection with the ongoing reform and that this in turn has had an impact on the managers' leadership. The interviewees feel that a major reason for this is that they have moved towards more digitalized work. The organizational structure as such in the ongoing reform has not had as high or direct an impact on the leadership of managers. Finally, it can be concluded that Swedish Public Employment Service managers exercise a leadership style based on “democratic leadership” as all interviewees believe that employees are often involved and influence decision-making.

Organisationer investerar årligen avsevärda summor pengar i ledarskapsutbildningar enligt tidigare forskning. Ledarskapsutbildningen UL är en av Sveriges mest etablerade. Det är av intresse att studera hur utbildningens målsättning uppfylls hos dess deltagare. Denna studie är en kandidatuppsats i Personal och arbetslivsprogrammet på Högskolan Dalarna. Studiens syfte är att undersöka förståelsen för det egna ledarskapet i relation till UL:s målsättningar mellan respondenter som genomgått utbildningen år 2020 respektive 2022. Studiens utgångspunkt grundar sig i ett medarbetarperspektiv men resultatet är även av intresse ur ett arbetsgivarperspektiv. Tolkningen av denna kvalitativa studies empiri grundar sig i den begränsade tidigare forskning som finns kring en av Sveriges mest etablerade ledarskapsutbildningar. Åtta intervjuer med chefer inom kommunal verksamhet ligger till grund för studiens datainsamling. Respondenternas svar har sedan sammanställts via en tematisk analys. Resultatet visar att förståelsen för det egna ledarskapet i relation till UL:s målsättningar skiljer sig mellan respondenter som genomgått utbildningen år 2020 respektive 2022. En mindre skillnad mellan respektive respondentgrupp kunde utläsas gällande upplevelsen av dialog för att uppnå högre effektivitet. I den ena gruppen återger flera respondenter endast vad som bör göras hypotetiskt medan merparten av den andra gruppen ingående beskriver genomförandet knutet till faktiska handlingar och situationer. Respondentgrupperna kunde ej skiljas åt gällande reflektionens betydelse, dock så återgavs tidsbrist i det dagliga arbetet av samtliga respondenterna som ett hinder för utförandet samt prioriterandet av reflektionen. Den markanta skillnaden mellan grupperna återfanns i användandet av självinsikt för att utveckla det egna ledarskapet. Den ena gruppen beskrev aktivt hur de använde sig av självinsikt samt medvetenhet kring det, något som ej kunnat identifierats i den andra gruppen som endast återgav förmodade svar i form av vad som borde göras eller övergripande svar om hur ledare i allmänhet bör agera. Organizations annually invest significant amounts of money in leadership training, according to previous research. The leadership training UL is one of Sweden´s most established. It is of interest to study how the objectives of the education are met by its participants. This study is a bachelor´s thesis in the Human Resources and Labour Relations Programme at Dalarna University. The purpose of this study is to examine the understanding of one's own leadership in relation to UL's objectives between respondents who completed the education in 2020 and 2022. The study's starting point is based on an employee perspective, but the results are also of interest from an employer perspective. The interpretation of this qualitative empirical study is based on the limited previous research that exists around one of Sweden's most established leadership educations. Eight interviews with managers in municipal operations form the basis for the study's data collection. The respondents' answers have then been compiled via a thematic analysis. The results show that the understanding of one's own leadership in relation to UL's objectives differs between respondents who completed the training in 2020 and 2022, respectively. In one group, several respondents only reproduce what should be done hypothetically, while most of the other group are involved in the detailed implementation of actual actions and situations. The respondent groups could not be separated as to the significance of the reflection, however, lack of time in the daily work was reproduced jointly by the respondents as an obstacle to the execution and prioritization of the reflection. The marked difference between the groups was found in the use of self-insight to develop their own leadership. One group actively described how they used self-insight and awareness about it, something that could not be identified in the other group that only reproduced presumed answers in the form of what should be done or overall answers about how the leader in general should act.

Title: An active chain process of self-leadership: Dynamically practising self-leading strategies for sustainability. Keywords: Active and dynamic, Chain process of self-leadership, Self-leadership strategies Background: Sustainability is important and of current interest, requiring all organisations to be well-functioning, committed to sustainability and create strategic decisions for their long-term sustainability. Organisations thence benefit from training the employees into self-leaders, as it results in beneficial outcomes that lead to greatness within organisations, and hence society at large. Research question: Why do individuals succeed in maintaining and practising an active chain process of self-leadership? Purpose: This study aims to understand why individuals sustain maintaining an active chain process of self-leadership by dynamically practising self-leadership strategies, where they continue to be self-aware, manage and lead themselves, practice self-leadership strategies, attain self-efficacy and achieve beneficial outputs that in extension contribute to a more efficient and long-term sustainable society. To better understand what activates the chain process of self-leadership and creates the dynamic, the authors have developed a summarising model (see model 5.1 in chapter 5). Method: The study is of qualitative character with an abductive research approach, where the empirical data have been collected through semi-structured interviews and a collective case study design with ten informants who practise self-leadership, and then analysed by the Gioia method. Findings: The chain process of self-leadership is holistic and what maintains it active are feelings of well-being, competence, and efficacy, as well as succeeding, contributing to a greater good and seeing things in a greater context. Of significance is to be reminded and followed up regularly. Paper type: Master thesis

I Sverige finns det en underrepresentation av ett antal befolkningsgrupper, bland annat, kvinnor och utlandsfödda kopplade till VD-rollen. Tidigare forskning visar att just dessa befolkningsgrupper kan utsättas för negativa stereotyper och glastaket vilket skulle kunna vara en förklaring till varför de är underrepresenterade bland VD:ar. Till denna studie intervjuade vi fem olika VD:ar som tillhör en eller flera av dessa befolkningsgrupper med syfte att förstå vilka utmaningar och fördelar de kan ha stött på på grund av deras befolkningsgrupptillhörighet. Vi fann att respondenterna tycks ha stött på en del utmaningar men noterbart fler fördelar i deras avancemang till att avancera på karrriärstegen hela vägen till VD.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors ledarskap har påverkats av feminina och maskulina personlighetsdrag i en chefsposition. Vidare är syftet att undersöka ifall sådana personlighetsdrag påverkat kvinnors ledarskap i enlighet med tidigare studier, definitioner samt teorier från Alvesson & Spicer (2012) och Yukl (2010). En kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning samt abduktiva inslag har tillämpats för att skapa en förståelse inom valt område, där sex kvinnliga respondenter har deltagit i en semistrukturerad intervju som har bidragit till resultat samt analysen av vår studie. Studiens resultat visar att kvinnor i chefspositioner tenderar att visa både maskulina och feminina personlighetsdrag och att dessa drag har format och påverkat deras ledarskap i en chefsposition. The purpose of this study is to investigate how feminine and masculine personality traits affect women's leadership in a managerial position. The aim is to investigate if such personality traits have affected women's leadership by following previous studies, definitions and theories from Alvesson & Spicer (2012) and Yukl (2010). A qualitative method with a hermeneutic orientation and abductive elements has been applied to create an understanding of the chosen field, where six female respondents have also participated in a semi-structured interview that has contributed to our study's results and analysis. The results of the study show that women in managerial positions tend to display masculine and feminine personality traits and the participants have also shaped and been influenced by these traits in their leadership.

The purpose of the study was to investigate what employees in fine-dining restaurants perceive to be desirable characteristics of a leader based on transformative, transactional, and authoritarian leadership. The study was qualitative and used a deductive thematic analysis with eight semi-structured interviews. The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) designed by Bass (1985) and authoritarian leadership was used as the theoretical background. The two requirements to participate was for the respondents to have worked in a fine-dining restaurant within the last two years. The results showed that the desirable characteristics of a leader were committed, encouraging, solution-oriented, creative, patient, responsive, caring, ambitious, relationship-building, and communicative. The desirable qualities characterize a transformative leadership. The results of the study may be relevant to the development of leadership in fine-dining restaurants.

Att utveckla atleter bygger på förmågan att som ledare kunna skapa goda relationer till sina atleter. En viktig del i att skapa goda relationer handlar om att kunna individanpassa sitt bemötande, beroende på den enskilda individens behov. Syftet var att studera sambandet mellan föredraget ledarskapsbeteende och personlighet, kön, ålder samt typ av idrott (lag- och individuell idrott). Idrottare N=113, 25st män och 88st kvinnor svarade på en online-enkät innehållande demografisk information, Leadership Scale for Sports och NEO Five-factor Inventory. Personlighetsegenskapen Trevlighet hade positivt samband med Autokratiskt ledarskapsbeteende och negativt samband med Positiv Feedback, Demokratiskt- samt Socialt stödjande ledarskapsbeteende. Neuroticism hade ett positivt samband med Autokratiskt ledarskapsbeteende och Extroversion hade ett negativt samband med Instruerande ledarskapsbeteende. Kvinnor föredrar Socialt stödjande ledarskapsbeteende mer än män och män föredrar Demokratiskt ledarskapsbeteende mer än kvinnor. Äldre personer föredrar Socialt stödjande ledarskapsbeteende mer än yngre. I föreliggande studie finns inget entydigt resultat eller distinkt samband mellan flera individuella faktorer, som pekar på att någon av de fem olika ledarskapsdimensionerna skulle vara mer föredraget framför de andra. De individuella faktorerna kan förklara vissa behov hos atleter, men dess betydelse behöver först identifieras av både atleten själv och ledaren, för att därefter kunna tillämpa ett passande beteende. Developing athletes is based on the ability as a leader to create good relationships with their athletes.!An important part of creating good relationships is about being able to adapt one's attitude to the individual, depending on the individual's needs. The objective of the study was to examine the relationship between preferred leadership behaviour and personality, gender, age and type of sport (team and individual sport). Athletes N=113, 25 men and 88 females answered an online-survey containing demographic information, Leadership Scale for Sports and NEO Five-factor Inventory. Agreeableness had a positive correlation with Autocratic leadership and a negative correlation with Positive Feedback, Democratic leadership and Social support. Neuroticism had a positive correlation with Autocratic leadership and Extroversion had a negative correlation with Instructive Leadership. Women prefer Social support more than men and men prefer Democratic leadership more than women. Older people prefer Social support more than younger people. In the present study, there is no unambiguous result or distinct relationship between several individual factors, which indicates that one of the five different leadership dimensions would be more preferred over the others. The individual factors may explain certain needs of athletes, but their meaning must first be identified by both the athlete and the leader, in order to apply an appropriate behavior.

Syftet i denna studie var att undersöka äldres uppfattningar om vikten av ledares egenskaper för att delta i gruppträning och vad de äldre anser vara ett framgångsrikt ledarskap. Frågeställningarna som användes för att besvara syftet var: Vilka egenskaper hos ledare är av störst vikt för äldres deltagande i gruppträning? Skiljer sig äldres uppfattningar om vikten av ledares egenskaper i förhållande till vilken gruppaktivitet som utövas? Vilken ledarskapsinriktning kan man koppla till de ledaregenskaper som är av vikt för äldres deltagande inom gruppträning? Metoden för att besvara syftet har tillämpats utifrån en tvärsnittsstudie hos äldre (65 +) som deltar i gruppträning för äldre. Data har samlats in via enkäter som besvarades av 81 respondenter och valdes utifrån ett ändamålsenligt urval. Resultatet visar att den egenskap hos ledaren som respondenterna bedömde som viktigast för eget deltagande var ledarens förmåga att vara engagerad, och där relationsorienterat ledarskap skattades högst sett till de äldres uppfattningar för ett framgångsrikt ledarskap. De äldres uppfattningar hade ingen avsevärd skillnad vid jämförande av gruppaktivitet. Slutsatsen för studien blir därmed att den viktigaste egenskapen hos ledaren är engagerad, och att äldre inom gruppträning vill ha en ledare med ett relationsinriktat ledarskap. The purpose of this study was to examine elderly´s perceptions about the importance of leader's characteristics in participating in group training. The views of the elderly on the leader's role and importance permeates the study to try to demonstrate tendencies of important characteristics in a successful leadership. The issues used to supplement the purpose were: What qualities of leaders are most important for elderly people's participation in group training? Are the views of the elderly different on the importance of leader's characteristics in relation to which group activity is exercised? Which leadership focus can be linked to the leadership qualities that are important for the elderly's participation in group training? The method for answering the purpose has been applied on the basis of a cross-sectional study to find out the prevalence of leaders' characteristics against group training for the elderly (65+). Data has been collected via questionnaires that were answered by 81 respondents who participate in group training for the elderly who were selected on the basis of an appropriate selection. The result shows that the attribute of the leader that the respondents considered most important for their own participation was the leader's ability to be engaged, and where relationship-oriented leadership was highly regarded in the opinion of the elderly. The perceptions of the elderly had no significant difference when comparing group activity. The conclusion of the study thus becomes that the most important characteristic of the leader is engaged, and that older people in group training want a leader with a relationship-oriented leadership.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ledares åsikter om förändringar, Uppsatsens är skriven med en kvalitativ metod som har utförts med hjälp av intervjuer av ledare som arbetar i södra Sverige på multinationella bolag. Den använda ansatsen i studien är deduktiv och använder sig av teorierna förändringar, organisationskultur och ledare och ledarskap. Resultatet av studien visa att många av ledarnas åsikter, hantering och implementering av förändringar är starkt relaterade med tidigare erfarenheter och vilken roll de har idag. Enligt ledarna intervjuade är det information och kommunikation som är två viktiga komponenter i förändringsarbete.

Ledarskap är en av de grundläggande och viktigaste faktorerna i ett byggprojekt. Ledarskap kan ses som konsten att påverka andra till att uppnå gemensamma mål. Studien undersöker vilka egenskaper en bra ledare ska ha och hur personer i branschen värderar de olika egenskaperna. Studien undersöker även hur egenskaperna kan utvecklas och vilken inverkan de har på projektets framgång. Syftet med denna studie är att identifiera de viktigaste egenskaperna hos ledarna som påverkar framgången för byggprojekt, samt vilka färdigheter som en person med ledande befattning bör inneha. Utöver detta undersöks även samband mellan projektmisslyckande och projektledaregenskaper. Målet med studien är dels att identifiera byggledarens ledaregenskaper som påverkar framgången för byggprojektet, och dels undersöka om det finns ett samband mellan projektmisslyckande och projektledaregenskaper. Studien utfördes med hjälp av en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Litteraturstudien studerade fakta om ledarskap och egenskaper. Gällande den kvalitativa intervjun så intervjuades totalt tre personer, där två är anställda på Serneke och en är anställd på AB CD. I enkätundersökningarna deltog 8 respondenter från olika byggföretag. Studiens litteraturstudie visar att ledarskap är potentialen att påverka andras beteende och att en projektledare som är effektiv ska vara resultatinriktad. I de kvalitativa intervjuerna visar det sig att egenskaper som kommunikation, ta beslut, delegera och påverka, självdisciplin, självförtroende och motivera anses som de mest väsentligaste egenskaperna för ett framgångsrikt byggprojekt. Vidare i enkätundersökningarna framgår det att problemlösningsförmåga och välgrundad bedömning har ett starkt inflytande på framgången för projektet. Dessutom kan ledaregenskaperna utvecklas genomarbetslivserfarenhet och det finns ett starkt samband mellan projektledarens självförtroende och ett projektmisslyckande. Utifrån de resultat som framkommit anses ledarskapet ha en väldigt stor inverkan för en lyckad produktion. Respondenterna som besvarat intervjuerna från Serneke gav intressant nog väldigt lika svar på samtliga frågor och de svaren som framkom från enkätundersökningarna stödde även svaren som framkom i intervjuerna. Detta förmedlar en känsla av att de egenskaper och olika faktorer som ansågs vara väsentligast enligt respondenterna har en stor betydelse för att ledarskapet kan utvecklas och förbättras för att nå en lyckad produktion genom respektive egenskap. The purpose of this study is to identify the most important characteristics of the leaders that affect the success of construction projects, as well as what skills a person with a senior position should possess. In addition to this, the relationship between project failure and project manager characteristics is also examined. The aim of the study is partly to identify the construction manager's leadership characteristics that affect the success of the construction project, and partly to investigate whether there is a connection between project failure and project management characteristics. The study was conducted using a literature study, qualitative interviews and questionnaires. The literature study studied facts about leadership and characteristics. Regarding the qualitative interview, a total of three people were interviewed, where two are employed at Serneke and one is employed at AB CD. In the surveys, 8 respondents from different construction companies participated. The study's literature study shows that leadership is the potential to influence the behavior of others and that a project manager who is effective should be results-oriented. In the qualitative interviews, it turns out that characteristics such as communication, making decisions, delegating and influencing, self-discipline, self-confidence and motivating are considered the most essential characteristics for a successful construction project. Furthermore, the surveys show that problem-solving ability and well-founded assessment have a strong influence on the success of the project. In addition, the leadership characteristics can be developed through work experience and there is a strong connection between the project manager's self-confidence and a project failure. Based on the results that have emerged, the leadership is considered to have a very large impact for a successful production. The respondents who answered the interviews from Serneke gave, interestingly enough, very similar answers to all the questions and the answers that emerged from the questionnaires also supported the answers that emerged in the interviews. This conveys a feeling that the characteristics and various factors that were considered to be most important according to the respondents are of great importance for the leadership to be developed and improved in order to achieve a successful production through each characteristic.

Covid-19 påskyndade den digitala utvecklingen, något som tog med sig utmaningar i arbetslivet där kvalitet på kommunikation fick ett större behov (Connley, Hess, och Liu, 2020). Chefer och ledare inom organisationer fick en instrumental roll i utvecklingen, där kommunikationen blev viktigare och svårare (Heide, Johansson och Simonsson, 2012). I bakgrund av detta fick studien sitt syfte att fördjupa sig i chefer och ledares upplevelser av villkor för kommunikation under covid-19. Den teoretiska modellen som användes för att utföra analysen var krav, kontroll och stödmodellen tillsammans med tidigare forskning om kommunikation under covid-19. Genom kvalitativ metod utfördes semistrukturerade intervjuer med chefer och ledare vid ett industriföretag i Danmark. Med hjälp av en tematisk analys i relation till den teoretiska modellen utformades studien. Resultaten visade att höga krav kompletterat med stor egenkontroll och starkt socialt stöd hos chefer och ledare skapat goda villkor för kommunikation. Informanternas kravfyllda arbeten resulterade i givande arbeten som gav möjlighet till utveckling. Under vissa perioder uppkom problematik i att uppnå en likvärdig balans mellan kraven och egenkontrollen som ställdes på informanterna, något som resulterade i att kommunikationen inte var lika rak och transparant. Att bibehålla ett högt socialt stöd visade sig vara en nyckelfaktor för att återfå kontrollen. Slutsatserna av denna studie blev genom detta att kraven på chefer och ledare inom organisationen behövde kompenseras med stor egenkontroll och ett starkt socialt stöd för att uppleva goda villkor för kommunikation.

Problemformulering: Idag har internkommunikation en viktig roll i en organisation, samtidigt är intranätet i sin tur en central del av den interna kommunikationen. Historiskt sett har majoriteten av forskningen kring intranät kretsat kring tekniska aspekter. Ur ett kommunikationsperspektiv är intranätet relativt outforskat, vilket gör det inomvetenskapligt intressant att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare och medarbetare på IKEA Sundsvall uppfattar internkommunikationen via intranätet. Metod och material: Denna studie genomfördes med stöd av semistrukturerade intervjuer. Sex anställda på IKEA Sundsvall intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) ledarna och medarbetarna använder intranätet på olika sätt. Ledarna använder intranätet främst för att dela och hämta information samtidigt som medarbetarna enbart hämtar information. Ledarna och medarbetarnas svar pekar på att IKEA Sundsvalls intranät befinner sig i kommunikationsfasen. (2) Endast en ledare säger sig uppfatta att ledarskap utövas på intranätet på IKEA Sundsvall. De andra två ledarna och samtliga medarbetare i vår studie uppfattar inte att ledarskap utövas på intranätet på IKEA Sundsvall. (3) En ledare och två medarbetare uppfattar att intranätet används för att skapa mening i arbetet. De andra två ledarna och den tredje medarbetaren var av motsatt uppfattning.

Title: Motivation to lead: A study that research to what extent a leader’s motivation to lead affect the motivation among its followers Authors: Felicia Edenhammar and Yasmine Hansson Olaussson Keywords: Motivation to lead (MTL), motivation, leadership, job satisfaction, leader, follower Background: Motivation is an important resource for organizations if they wish to achieve a higher effectivity and productivity. Leadership is important to be able to reach this motivation. Even though leadership is important, it is a very difficult word which is dependent on relationships between leaders and followers. These relationships have great importance for job satisfaction. There are many studies about how the followers' motivation affects the company, but very rarely it is studied how leaders' motivation affect themselves and furthermore their followers. Research question: To what extent does leader’s MTL affect their followers' motivation? Purpose: The purpose of this study is to explain to what extent leaders MTL affect its followers' motivation. Method: This study uses both a qualitative and quantitative approach where an abduction isused. Empirical data has been gathered by holding eight interviews with leaders as well as surveys with their followers. The empirical data is analyzed by in case analysis and cross case analysis. Theoretical framework: This study begins by connecting motivation and different theories. Among these are the two-factor theory, intrinsic and extrinsic motivation, the self-determination theory and the cognitive evaluation theory. After this we define leadership basedon Rost (1993) definition to continue into the similarity attraction theory, the social learning theory and leader-member exchange theory. Lastly, we present the motivation to lead theory which this study builds upon. Findings: The findings are that a leader's MTL influences the follower’s motivation. It was shown that SN-MTL has the greatest effect on followers' motivation. While the amount of AFFMTL and NC-MTL did not really matter, it was found that the existence of these MTL were important.

Titel: Kulturstyrning i kölvattnet av distansarbete Författare: Axel Kagevik och Oliwer Sanderup Handledare: Janet Johansson Bakgrund och problemdiskussion: Sedan lång tid tillbaka har ledare förlitat sig på kontoret i utövandet av ekonomistyrning. När distansarbete föreligger identifieras en avsaknad på synlighet och fysisk närvaro som innebär ett problem för styrning av medarbetare. Organisationskulturen har vidare konstaterats förändrats till följd av distansarbetets implementation vilket talar för ett ökat behov av kulturstyrning. Därför är det intressant att undersöka kulturstyrningens tillämpning i tider av distansarbete. Syfte: Studien syftar till att skapa ökad förståelse för tillämpningen av kulturstyrning i tider av distansarbete utifrån ett ledarperspektiv. Metod: Studien är utformad i linje med en kvalitativ forskningsstrategi och ett hermeneutiskt perspektiv. Arbetet med denna studie har skett genom en abduktiv ansats. Syfte och frågeställningarna besvaras genom insamlandet av datamaterial i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av tio ledare från fem olika organisationer. Slutsatser: Distansarbetets har tvingat ledare att förändra sina tillvägagångssätt i hur de förhåller sig till medarbetare och hur de arbetar för att skapa målkongruent organisationskultur. Tillämpningen av kulturstyrning genom inkludering och skapande av deltagande inom organisationen samt genom användning av sin ledarroll för att förmedla och kommunicera viktiga budskap. Nyckeln för att ledarna fortsatt haft möjlighet att tillämpa kulstyrning, har grundat sig i nya initiativ och tillvägagångssätt som motverkar distansarbetets övervägande negativa effekter på förutsättningarna att tillämpa kulturstyrning utifrån ett ledarperspektiv. Title: Cultural control in the wake of remote work Authors: Axel Kagevik and Oliwer Sanderup Supervisor: Janet Johansson Background and problem discussion: Since a long time ago, leaders have depended on the office as a means of controlling employees. When distance work is imminent a lack of visibility and presence is identified which is a problem for controlling employees. Change in the organizational culture has been identified because of the implementation of remote work, which indicates a further need for cultural control. For that reason, it is interesting to study the application of cultural control in the context of remote work. Purpose: The aim of the study is to enhance the understanding of the application of cultural control in the context of remote from a leader’s perspective. Methodology: The study was designed as a qualitative study with a hermeneutical perspective. The work followed an abductive approach. Purpose and questions are answered through a qualitative interview study consisting of ten leaders from five different organizations. Conclusion: Remote work has forced leaders to change their strategies in which ways they interact with employees and how they work in creating goal congruent organizational culture. The application of cultural control has been done through inclusion and creating participation within the organization and leaders have also used their leader role in mediating and communicating important messages. They key behind the continuous ability to apply cultural control is based on new initiatives and strategies to mitigate the predominant negative effects that remote work has on the prerequisites of applying cultural control from a leader’s perspective.

SammanfattningBakgrund: Ledarskapets ansvar som medföljer legitimerade sjuksköterskor är ettansvarsområde som kan vara svårt att behärska. En nyutexaminerad sjuksköterskasaknas den erfarenhet och kunskap som ledarskapsansvar kräver och i linje med dettakan känslor som otrygghet, osäkerhet och otillräcklighet uppstå. Genom att få fördjupadkunskap av ledarskap som nyutexaminerad sjuksköterska kan det främjaomvårdnadsarbetet som i slutändan främjar patientens hälsa. Syfte: Att beskrivasjuksköterskans erfarenhet av hur ledarskap påverkar vårdarbetet. Metod: En deskriptivlitteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativansats. Framtagna med hjälp av databasen Medline via Pubmed genom biblioteket påHögskolan i Gävle. Huvudresultat: Resultatet uppvisar att ledarskapet kan ha positivoch negativ påverkan på sjuksköterskans vårdarbete. Inspirerande och stödjande ledareger förutsättningar som resulterar i positivt vårdresultat. Kommunikationen var viktig iledarskapet för att skapa samarbete och delaktighet i teamet, det visar även på ökatsjälvförtroende och förståelse för ledarskapets arbetsuppgifter. Det framkom i flertaletstudier att ledarskapet hade betydelse för arbetsmiljön. Slutsats: Ledarskapet som ärkopplat till sjuksköterskans vårdarbete kan ha positiv och negativ påverkan. Vikten avkommunikation i ledarskapet framkom vid behovet av samarbete och delaktighet iteamet. Inspirerande och stödjande ledarskap har större möjlighet att få ett positivtvårdresultat. När ledaren möjliggjorde förutsättningar för teamet att få ett forum där dekunde delge och lyssna på varandras erfarenheter ökade förståelsen för varandra ochbidrog till ny kunskap.

Idag forskar man mycket inom kommunikation inom ledarskap. Vi befinner oss för tillfället i en pandemi. Denna pandemi har haft omfattande konsekvenser för alla aspekter av människans liv över hela världen. Genom denna studie undersöker vi effekten de rådande omständigheterna medfört för att belysa de kommunikativa störningar som orsakats av övergången till digitala arbetsförhållanden. Vi belyser detta genom att undersöka fyra ledare på Länsförsäkringar Blekinge. Detta företag valdes då det ansågs av författarna som ett spännande företag vad gäller sambandet mellan kommunikation och effektiv verksamhet.

This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees. Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare. Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.

Titel: MOTIVERANDE LEDARBETEENDEN I FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHEN - Ur ett ledarskapsperspektiv Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Rasmus Israelsson & Vincent Lanner Handledare: Monika Wallmon Examinator: Svante Brunåker Datum: Juni 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur motiverande ledarbeteenden tar sig uttryck inom specifika fastighetsmäklarföretag. Med fokus på målvägsteorin och intern konkurrens. Empiri: I den empiriska delen av uppsatsen presenteras en sammanställning av intervjusvaren, det vi ansåg vara mest väsentligt utifrån målvägsteorin framhävs. Metod: En kvalitativ metod användes för att genomföra studien. Semistrukturerade intervjuer användes vid genomförandet av de kvalitativa intervjuerna för att få mer utvecklade svar. 10 kontorschefer/franchisetagare intervjuades via zoom, telefon samt fysiska möten. Slutsats: Både intern konkurrens och målvägsteorin kan skapa motivation för medarbetare. Intern konkurrens är ett fenomen som kan styras med hjälp av målvägsteorin till en motivationsfaktor. Studiens bidrag: Tidigare forskning har främst fokuserat på fallstudier med inriktning på målvägsteorin. Denna studie har undersökt sambanden mellan målvägsteorin och intern konkurrens samt haft fokus på en bransch som tidigare inte studerats med målvägsteorin. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning som rekommenderas är att även inkludera medarbetare i studien för att få ett bredare perspektiv på problemet. Nyckelord: intern konkurrens, motivation, ledare, fastighetsmäklare, målvägsteorin Title: MOTIVATING LEADERSHIP BEHAVIORS IN THE REAL ESTATE AGENCY INDUSTRY - From a leadership perspective Level: C-thesis in the subject business administration Authors: Rasmus Israelsson & Vincent Lanner Supervisor: Monika Wallmon Examiner: Svante Brunåker Date: June 2021 Aim: The aim of this study is to investigate how motivating leadership behaviors are expressed within specific brokerage firms. Focus is on goal path theory and internal competition. Empirical data: In the empirical part of the essay, a compilation of the interview answers is presented, which we considered to be most important based on the path-goal theory. Method: A qualitative method was used to conduct the study. Conclusion: The conclusion is that internal competition and the path-goal theory can both create motivation for employees. Internal competition is a phenomenon that can be controlled with the help of the path-goal theory to a motivating factor. Contributions of the thesis: Previous research has mainly focused on case studies focusing on the path-goal theory. This study has examined the connections between the path-goal theory and internal competition and focused on an industry that has not previously been studied with the path-goal theory. Suggestions for further research: Further research that is recommended is to also include employees in the study in order to gain a broader perspective on the problem. Keywords: internal competition, motivation, leaders, real estate agent, path-goal theory

Med anledning av covid-19 pandemin har rekommendationen om hemarbete gällt i Sverige sedan 16 mars 2020, då Folkhälsomyndigheten uppmanade arbetsgivare att införa distansarbete. Detta ledde till att individer i olika grad började arbeta hemifrån, vilket i sin tur skapade både positiva och negativa upplevelser då varken medarbetare eller ledare de tidigare inte arbetat på detta sätt. Distansarbetet har för en del helt- eller delvis pågått under en längre tid och börjar för en del att kännas som ett nytt sätt att arbeta. Syftet är att undersöka och analysera hur medarbetare som helt eller delvis arbetat hemifrån under covid-19 pandemin, upplevt situationen och hur de fortsatt föredrar att arbeta post covid-19. Detta för att få en djupare förståelse för vilken kunskap arbetsgivare och ledare behöver och vilka frågor som behöver lyftas för att kunna planera för att medverka till individuella medarbetares trivsel och balans i arbetslivet samtidigt som ledaren behöver arbeta för att tillgodose alla medarbetares och organisationens behov. Genom empiri i form av enkätundersökning, sekundärdata, teoretisk referensram och analys har arbetet mynnat ut i relevant viktig kunskap för ledare kring trivsel och balans i arbetet och i en lista med viktiga, användbara och relevanta frågor att lyfta i dialog mellan medarbetare och ledare för att mynna ut i en överenskommelse och en individuell plan för den enskilde medarbetaren. Den teoretiska referensramen ligger inom det arbetspsykologiska området där människan studeras i arbetslivet och berör upplevelsen av förändring i organisationen kopplat till ledarskap, tillit, trivsel på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid och effektivitet.

Title: Relationships in the workplace based on LMX-theory -How relationships affect real estate agents performances Level:Final assignment for bachelor’s degree in business administration Authors: Linn Emilsson and Denise Hägerstrand Supervisor: Monika Wallmon Examinator: Svante Brunåker Date: VT 2021 Purpose: The purpose of this study is to investigate how real estate agents' performance is affected by the relationship with the franchisee of the office. Method: In the implementation of this bachelor thesis project, a qualitative method was applied. The approach was in the form of 16 interviews with real estate agents and franchisees, respectively. In addition, semi-structured interviews were applied in order to obtain more developed answers. Result: The result is presented in a compilation of the 16 interviews conducted with the real estate agents and the franchisees, respectively. The writers present only the essentials of the interviews and present them in three categories.1. Employees2. Leader3. Consequences Conclusion: After conducting the study, we can state that a good relationship requires commitment of each party. Above all, trust and confidence are important factors in the relationship between leaders and employees. Both leaders and employee’s personality traits also have an impact on the outcome of the relationship. Finally, we can state that good relationships lead to commitment among employees and increased satisfaction with salary. Contribution of the study: The study's theoretical contribution provides an understanding of how real estate agents and franchisees handle working relationships and what a good and less good relationship can lead to consequences. The practical contribution that the study makes is knowledge of how relationships are created and important components in building a relationship. Suggestions for further research: A proposal for further research is to investigate how the relationship between managers and employees differs geographically. Another interesting aspect to research further would also have been to study how the relationship between employees affects performance. Keywords: Leaders, employees, real estate agents, franchisees, relationships

Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Pandemin har en stor påverkan på arbetsmarknaden där de som drabbats hårdast av pandemin är hotell- och restaurangbranschen. Arbetsplatsen har en stor påverkan på den anställdes kompetensutveckling och hälsa. Kompetensutveckling har uppmärksammats som betydelsefullt på arbetsplatsen eftersom detta resulterar i engagerade anställda, högre ekonomisk omsättning i företaget samt ett främjande inlärningsklimat. Därför är det betydelsefullt att undersöka hur ledare bemöter utmaningar inom hotell- och restaurangbranschen såsom pandemin, personalomsättningen samt utvecklingen som sker inom företaget. Syftet med studien var att beskriva ledares erfarenheter av hälsa och kompetensutveckling inom hotell- och restaurangbranschen under pandemin. Studiens teoretiska referensram och pedagogiska utgångspunkt är det anpassnings- och utvecklingssinriktade lärandet, där hälsoteorin KASAM tillåter studiens hälsoaspekter träda fram. För att svara på studiens syfte har elva ledare från olika hotell och restauranger deltagit i semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet utifrån intervjuerna analyserades sedan genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sociala sammanhang på arbetsplatsen under pandemin främjar kompetensutveckling och god hälsa, stress och krav på arbetet påverkar hälsan negativt, att planerat eller påtvingad kompetensutveckling inte alltid är hållbart utan endast ett medel för ett större mål. Konklusionen är att sociala relationer har en positiv påverkan på både kompetensutvecklingen och hälsan. Om lärandet upplevs meningsfullt, hanterbart och begripligt anses det indirekt vara hälsofrämjande. Den kompetensutveckling som sker påtvingat har visats påverka hälsan negativt. Avslutningsvis anses ledarnas kompetensutveckling och hälsa vara en process, vars erfarenheter upplevs påfrestande av den pandemiska kontexten. The pandemic has a major impact on the labor market, and the hotel and restaurant business has been the most affected. The workplace has a big impact on the employee's skills development and health. Skills development has been found to be a significant contributing factor within different companies. This results in engaged employees, higher financial turnover and a promoting learning climate. Therefore, it was of importance to study how leaders respond to challenges within the hotel and restaurant business. Business such as the pandemic context, staff turnover and the development that takes place within the company. The aim of this study was to describe leaders experiences of health and skills development in the hotel and restaurant business during the pandemic. The study's theoretical frame and pedagogical view is: The Developmental and adaptive learning and SOC. To answer the study's aim, eleven leaders from different hotels and restaurants participated in semi-structured interviews. The findings suggest that social contexts within the workplace during the pandemic promote skills development and good health. Furthermore, stress and imposed work demands has a negative impact on health, where planned or forced skills development is not viewed as sustainable. In conclusion, social relationships are positively associated with skills development and health. Additionally, if the learning is experienced as meaningful, manageable and comprehensible, it is indirectly considered to be health-promoting. The skills development that is forced has shown a negative effect on health. Finally, the interdisciplinary basis of this study is considered to have contributed new and original knowledge about skills development and health in a pandemic context.

Att vara en ledare kan vara svårt, även under normala förhållanden. Att vara en ledare under en kris ställer ledaren inför ytterligare utmaningar. Vi befinner oss just nu mitt i en kris, en pandemi orsakad av sjukdomen Covid-19. Pandemin har resulterat i restriktioner, som avråder folk från sådant som kan sprida smittan, såsom resor eller trängsel. Detta har resulterat i att hotellbranschen lidit svåra nederlag i form av sviktande kundunderlag. Ledare i den svenska hotellbranschen befinner sig just nu mitt uppe i en kris, där de ska navigera sin personal och sin organisation ut ur detta. Syftet med uppsatsen är att studera ledarskapet i en bransch som befinner sig i kris. I detta fall är det den svenska hotellbranschen under påverkan av Covid-19-pandemin. Uppsatsen har gjorts med en kvalitativ undersökning, i form av semistrukturerade intervjuer med ledare inom den svenska hotellbranschen. På grund av det speciella läget har intervjuerna genomförts digitalt med ledarna. Intervjuerna transkriberades, för att sedan kunna användas i analys tillsammans med tidigare forskning och teorier. Studiens slutsats är att alla kriser är till viss del unika i hur de utspelar sig vilket innebär att även krishanteringen skiljer sig. Även om det här är en helt ny kris som organisationerna har ställts inför så stämmer resultatet med tidigare forskning överens till stor del. Ingen av organisationerna har haft någon krisberedskap för att kunna hantera detta men har ändå till viss del haft nytta av tidigare erfarenheter. Organisationerna har behövt struktur och vara flexibla och anpassningsbara för att kunna fungera vilket ställt stora krav på ledarskapet. Being a leader is considered a difficult task, even under normal circumstances. Being a leader in times of a crisis means the leader is faced with further challenges. Right now, we are in the middle of a crisis, a pandemic caused by the viral infection Covid-19. The pandemic has resulted in restrictions that advise against activities that could spread the disease, such as travelling or being in crowds. Due to this, the hotel industry has suffered great losses in the form of a lacking customer base. The leaders of the Swedish hotel industry are in the midst of a crisis, where they are trying to navigate their staff and their organisation out of it. The purpose of the thesis is to study leadership in an industry facing a crisis. In this case, the Swedish hotel industry during the impact of the Covid-19 pandemic is being studied. The thesis has been conducted with qualitative research, in the form of semi structured interviews with leaders from the Swedish hotel industry. Due to the special situation, the interviews have been held digitally. The interviews were transcribed, to then be used in the analysis with earlier research and theories. The conclusion of the study is that all crises to some extents are unique regarding how they play out, which means that the crisis management differs as well. Even if this is a new type of crisis that the organisations now are facing, the result of earlier research holds up to a large extent. None of the organisations have had a crisis readiness to cope with this but have still benefited from earlier experiences. The organisations have required structure as well as flexible and adaptive to be able to function which in turn has put strain on the leadership.

Ledarskap är ett väl studerat område som många forskare tagit sig an. Bergengren (2003) menar att ledarskap är en process som syftar till att en ledare ska påverka andra att nå ett gemensamt mål. Det finns inga givna riktlinjer för hur en ledare bör vara för att ses som lyckad, studier som gjorts har dock fokuserat på olika egenskaper en ledare bör besitta för att ha de bästa förutsättningarna att leda ett team till framgång. Så kallat personligt ledarskap har fått allt större plats inom ledarskapsteorier och handlar om att ledare utövar ledarskap på olika sätt beroende på vilka egenskaper de besitter. Berglund och Sewerin (2019) menar att en ledares uppgift handlar om att leda en grupp människor, att samarbeta och tillsammans utföra en tilldelad uppgift. Det handlar också om att specifika ledaregenskaper bidrar till inflytande som används för att påverka andra att uppnå produktivitet för att i sin tur nå ett specifikt mål. Med andra ord så har tidigare studier fokuserat på att kunna identifiera dessa ledaregenskaper genom att studera människor och på så sätt skapa en möjlighet att rekrytera de personer som har de så kallat rätta egenskaperna och de rätta förutsättningarna för att leda team i organisationer och företag. Traditionella ledarskapsteorier handlar också om hur viktiga ledarens egenskaper är för att främja en god tillväxt och ökad produktivitet inom företag. Det talas då om vikten av att en ledare anpassar sitt ledarskap för att engagera medarbetarna till att utföra ett bra arbete. (Berglund & Sewerin, 2019) Få ledarskapsteorier handlar om vikten av att få medarbetare till att driva sitt eget engagemang, att motivera sig själva och att skapa en egen drivkraft. Resultatet i denna studie påvisar vikten av att medarbetare driver sitt egna engagemang med ledarens stöd och stöttning. Respondenterna i studien påvisar att det är ledarens ansvar att skapa en god kultur och en god relation kollegor emellan genom tydlig kommunikation, att motivation och engagemang då kommer av sig självt. De egenskaper som förväntas av ledare behöver nödvändigtvis inte alltid vara desamma eller ens listas, det viktiga enligt respondenterna är tydlighet, kommunikation och förmågan att bygga relationer. Studien visar att det finns en önskan om att ledarskapet ska handla om att bygga relationer och att drivet och motivationen måste komma från medarbetaren. Medan tidigare ledarskapsteorier snarare handlar om att ledaren ska skapa motivation hos sin medarbetare. Utifrån respondenternas svar kan man utläsa att ingen av studiens tre ledarstilar; situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och transaktionellt ledarskap har alla de egenskaper som medarbetarna förväntar sig av en ledare. Slutsatsen som kan dras av studien är att modern ledarskapsteori inte endast bör fokusera på ledarens egenskaper, trots att de fortfarande är viktiga, teorierna bör fokusera mer på medarbetarstil och vilka egenskaper en medarbetare bör ha för att kunna bidra till ökad produktivitet inom en organisation. Leadership is a well-studied area that many researchers have tackled. Previous research believes that leadership is a process that aims for one leader to influence others to achieve a common goal. There are no guidelines for how a leader should act to be seen as successful, however, previous studies have focused on different qualities that leaders should possess to have the best conditions to lead a team to success. So-called personal leadership has gained an increasing place in leadership theories, the theories focus on leaders exercising leadership in different ways depending on what qualities they possess. (Bergengren, 2003) According to previous studies, a leader's task is about leading a group of people in order to get them to collaborate to perform an assigned task. (Berglund & Sewerin, 2019) The theories is also about specific leadership qualities contributing to influence others to achieve a specific goal. In other words, according to previous studies, they have wanted to be able to identify these leadership qualities by studying people in order to recruit the people who have the so-called right qualities and the right conditions to lead teams in organizations and companies. (Berglund & Sewerin, 2019) Traditional leadership theories are also about how important the leader's qualities are to promote good growth through increased productivity within companies. It´s also about the importance of a leader adapting his leadership to engage employees to do a good job.Few leadership theories talk about the importance of getting employees to drive their own commitment, to motivate themselves and to create their own driving force. The results of this study demonstrate the importance of pursuing one's own commitment with the leader's support. The participants in this study mean that it is the leader's responsibility to create a good culture and a good relationship between colleagues through good communication, also that motivation and commitment then comes naturally as a result. The qualities expected of the leader do not necessarily always have to be the same or even listed, the important thing is clarity, communication and the ability to build relationships. The study shows that there is a desire that leadership should be about building relationships and that motivation must come from the employee. While previous leadership theories talk about the leader’s role in creating motivation rather than the employee’s role in creating his own motivation. Based on the respondents' answers in this study, it can be deduced that none of the three leadership styles; situations-adapted leadership, transformative leadership and transactional leadership compared in this study has all the qualities that the employees expect from a leader. The conclusion that can be drawn from the study is that in modern leadership theory one should not only focus on the leader's qualities, even though they are still important, one should focus more on employee style and what qualities an employee should have to contribute to increased productivity within an organization.

Rapporten handlar om civilsamhällets ledare och bygger på en enkätundersökning som genomfördes under hösten 2017 med 140 ledare för nationella och regionala organisationer i det civila samhället i Sverige (N. 140). Syftet med rapporten är att ge en bred bild av dessa ledares positioner, de resurser de förfogar över, deras aktiviteter och inflytande, deras erfarenheter kring ledarskap och motiv till engagemang.

Arbetsmiljö för ledare.En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare.Under många år har arbetsmiljöarbetet varit fokuserat på den fysiska arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa är något som ständigt ökar, inte minst inom första linjens ledare. För att motverka detta har nya föreskrifter och regler om den psykosociala arbetsmiljön tillkommit för att förebygga psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar även att arbetsgivare har stor inverkan på individens psykosociala hälsa. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: Författarna till denna studie har valt en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Som grund för empiri har fjorton ledare inom ett offentligt bolag blivit intervjuade. Teori: Begrepp som organisatorisk lärandeprocess och proaktiv samt reaktiv handling har använts för att skapa förståelse om det studerade ämnet. Resultat: Resultatet visar att ledarna upplever att det psykosociala arbetsmiljöarbetet sker enligt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. Ledarna upplever att organisationen har tydliga riktlinjer och en god organisatorisk struktur. De upplever att de högsta arbetskraven kommer från organisationen men samtidigt erbjuder organisationen stödfunktioner när det behövs. Ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö enligt SAM, men själva arbetet med deras psykosociala arbetsmiljö sker inte löpande utan genom punktinsatser. Ledarna upplever ett gott organisatoriskt stöd och att organisationen erbjuder möjligheter till nätverkande och kompetensutveckling. Working environment for leaders.A qualitative interview study regarding psychosocial work environment for leaders.For many years, work environment has been focused on physical environment. Previous research shows that mental illness is something that is constantly increasing for first-line leaders. To counteract this, new regulations and rules regarding the psychosocial work environment have been added to prevent mental illness. Previous research also shows that employers have a major impact on the individual's psychosocial health. The overall purpose of this study is to examine how leaders experience the organizational works with their psychosocial work environment. Method: The data collection method is a qualitative interview study with semi-structured interviews. As a basis for empirical evidence, fourteen leaders in a public company have been interviewed. Theory: Concepts such as organizational learning process and proactive as well as reactive action have been used to create understanding of the subject studied. Results: The results show that the leaders feel that the work with the psychosocial work environment is conducted in accordance with the requirements set by the Swedish Work Environment Authority. The leaders feel that the organization has clear guidelines and a good organizational structure. They feel that the highest work demands come from the organization, but at the same time the organization offers support functions when needed. The leaders feel that the organization works with their psychosocial work environment according to SAM, but the actual work with their psychosocial work environment is not conducted on an ongoing basis but on an as-needed basis. The leaders experience good organizational support and that the organization offers opportunities for networking and development of skills.

Forskningen har visat kunskapsbrister när det gäller användningen och nyttan av headhunting som strategiskt kompetensförsörjningsverktyg. Studiens syfte var att undersöka vilka strategiska verksamhetsmål, behov och förutsättningar som utgör grunden för beslutet att framgångsrikt rekrytera chefer och andra affärskritiska roller via metoden headhunting. För att besvara forskningsfrågorna samlades data in med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där fem respondenter var delaktiga. Studiens resultat tydde på att den strategiska kompetensförsörjningens omfattning samvarierar med företagens storlek. Studien visade även på att rationella, situationsberoende beslut är ytterligare en parameter som styr valet av rekryteringsmetod. De förutsättningar som studien visade ligger till grund för valet av headhunting som rekryteringsmetod är brist på intern kompetens, behov av specifika, komplexa kompetenser, affärskritisk roll samt riskminimering. Identifierade framgångsfaktorer är en tydlig kravprofil, ett gediget förarbete, intern rekryteringskompetens och god kommunikation. The research has shown deficiencies in the use and utility of headhunting as a strategic competence tool. The purpose of the study was to investigate which strategic business goals, needs and conditions form the basis for the decision to successfully recruit managers and other business-critical roles via the headhunting method. In order to answer our research questions, data were collected by using qualitative semi-structured interviews in which five respondents participated. The results of the study indicated that the scope of strategic competence supply varies with the size of the companies. The study also showed that rational, situation-dependent decisions are another parameter that governs the choice of recruiting method. The prerequisites that the study shows are the basis for the choice of headhunting as a recruitment method is a lack of internal competence, need for specific, complex skills, business-critical role and risk minimization. Identified success factors are a clear requirement profile, solid preliminary work, internal recruitment skills and good communication.

Motivation is considered to be an important factor for employees' well-being in their workplace, and is especially important in digital change work (Gilley et al., 2009). This is due to the company's changing environment since there is a risk that employees' motivation will be affected (ibid.). The problem is that there is still not much research on digital change work having any effect on employee motivation. The purpose of this study is therefore to analyze how digital change work affects employees' motivation in their workplace, as well as what factors influence employee motivation. The analysis is based on the employees and managers point of view from two medium sizes companies in Stockholm. The study is based on a qualitative research method in form of semi-structured interviews which where conducted at two medium-sized companies in Stockholm. Both companies have an ongoing digital change work. To gain a deeper understanding, the authors interviewed a total of twelve respondents where ten of them are employees and two of them are leaders. The study's results show that digital change work has a positive impact on most employees. The majority have a positive attitude towards the new digital change and feel that the change will facilitate their tasks in the future. The result has also shown that the crucial factors such as appreciation, own responsibility and support from managers can lead to increased motivation among employees in a digital change work. Motivation anses vara en viktig faktor för medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen, och har speciellt stor betydelse vid ett digitalt förändringsarbete (Gilley et al., 2009). Detta med tanke på företagets föränderliga miljö då det finns risk att medarbetarnas motivation påverkas (ibid.). Problemet är att det fortfarande inte finns så mycket forskning om hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation. Syftet med denna studie är därför att analysera hur ett digitalt förändringsarbete påverkar medarbetarnas motivation på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som har påverkan på medarbetarnas motivation. Detta ska analyseras utifrån medarbetarnas och ledarnas synvinkel. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes på två medelstora företag i Stockholm, vilka har ett pågående digitalt förändringsarbete. För att få en djupare förståelse om ämnet och kunna besvara studiens frågeställning har totalt tolv respondenter intervjuats, varav tio är medarbetare och två ledare. Studiens resultat visar att ett digitalt förändringsarbete har en positiv påverkan på de flesta medarbetare som upplever att förändringen ska underlätta deras arbetsuppgifter i framtiden. Resultatet har även visat att de avgörande faktorerna som kan leda till ökad motivation hos medarbetarna vid ett digitalt förändringsarbete på arbetsplatsen är uppskattning, eget ansvar och stöd från ledare.

Denna studie syftade till att skapa förståelse för ledarnas föreställningar om vad de anser påverkar medarbetarnas motivation inom den offentliga sektorn utifrån frågeställningarna “Vilka föreställningar har cheferna om vilka faktorer som påverkar medarbetarnas motivation?” samt “Hur anser ledare att de kan motivera sina medarbetare?”. Metoden i studien grundar sig på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. För empiriinsamling genomfördes sex intervjuer med personer som har eller haft en ledarbefattning inom offentlig sektor. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare studier om arbetsmotivation samt klassiskt etablerade teorier i form av Självbestämmandeteorin, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman & Oldhams arbetsdesignteori. Resultatet visade att det främst är den inre motivationen cheferna anser vara motivationsskapande. För att motivera medarbetarna fokuserar de således på att stimulera inre motivationsfaktorer hos medarbetarna. Beroende på vilka föreställningar de hade kring vilka faktorer som var mest motiverande kunde det variera vilka motivationsverktyg de fokuserade mest på. De mest framträdande motivationsverktygen cheferna använde sig av var bekräftelse/beröm samt en ständig dialog med sina medarbetare. This study aimed to create an understanding of leaders perception of what they believe affects the employees motivation in the public sector based on the questions “what ideas do managers have about what factors affect their employees motivation?” and “how does the leaders think that they can motivate their employees?”. The method on this study is based on a qualitative method with an approach of semi-structured interviews. For the empirical data collection, six interviews were made with people who have or had a leader position in the public sector. The theoretical frame for this study was based on the Self-determination theory, Herzberg's two-factor theory and Hackman & Oldham's job characteristics model. The result showed that it is primarily the internal motivation that managers consider to be motivational. To motivate employees, they focus on stimulating internal motivational factors among employees. Depending on their perceptions of which factors were most motivating, it could vary which motivational tools they focused most on. The most prominent motivational tools that the managers used were affirmation, praise and as well as constant dialogue with their employees.

Titel: Samband mellan emotionell intelligens och nationell kultur – en kvalitativ studie med empiri från Frankrike, Kina och Sverige Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Kokko och Daniel Wiberg Handledare: Tomas Källquist och Pär Vilhelmson Datum: 2020 - Januari Syfte: Studiens syfte är att synliggöra samband mellan emotionell intelligens och nationell kultur med hjälp av en modell, detta genom att med utgångspunkt i Hofstedes kulturdimensionsteori jämföra emotionell intelligens hos ledare i tre olika nationella kulturer. Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod där sexton semistrukturerade intervjuer har genomförts med ledare från Frankrike, Kina och Sverige. Resultat & slutsats: Studien bidrar till att belysa sambandstendenser mellan emotionell intelligens och nationell kultur. Utifrån författade propositioner presenteras en modell som illustrerar dessa sambandstendenser och som också visar vilka dimensioner av nationell kultur som kan ha en påverkan på specifika delar inom emotionell intelligens. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en fördjupad förståelse kring emotionell intelligens genom att synliggöra samband till nationell kultur. Genom den presenterade modellen, vilken indikerar vilka dimensioner av nationell kultur som tenderar påverka vilka delar inom emotionell intelligens, kan såväl ledare som medarbetare utveckla sin kunskap om sin egen och andras emotionella intelligens. Denna kunskap kan användas i interaktionen med andra individer för att bland annat förstå sig själva och andra bättre, fördjupa sociala relationer och skapa gemenskap och sammanhållning. Modellen kan alltså användas som ett redskap i att förbättra sin egen emotionella intelligens. Förslag till fortsatt forskning: Studien indikerar att det finns samband mellan nationell kultur och emotionell intelligens, men påvisar samtidigt behov på framtida forskning. Propositioner som påvisar sambandstendenser har författats och ligger till grund för studiens teoretiska bidrag. Dessa bör prövas ytterligare i framtida forskning. En sådan proposition som särskilt föreslås prövas är den som rör dimensionen av maskulinitet inom nationell kultur, detta då studien visar indikationer på att den kan påverka mer än en av delarna som utgör emotionell intelligens. Nyckelord: Emotionell intelligens, nationell kultur, Hofstede, Frankrike, Kina, Sverige, ledare Title: Relation between emotional intelligence and national culture – a qualitative study with empirical data from France, China and Sweden Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Kokko and Daniel Wiberg Supervisor: Tomas Källquist and Pär Vilhelmson Date: 2020 - January Purpose: The purpose of the study is to visualize the connection between emotional intelligence and national culture through a model, based on Hofstede's theory of cultural dimensions, comparing the emotional intelligence of leaders in different national cultures. Method: The study has been based on a qualitative method where sixteen semi-structured interviews have been conducted with leaders from France, China and Sweden.Result & Conclusions: The study helps to elucidate the connection tendencies between emotional intelligence and national culture. Based on written propositions, a model is presented that illustrates these connection trends and which also shows which dimensions of national culture can have an impact on specific parts of emotional intelligence.Contribution of the thesis: The study contributes to a deeper understanding of emotional intelligence by visualizing connections to national culture. Through the presented model, which indicates which dimensions of national culture tend to influence specific parts of emotional intelligence, both leaders and employees can develop their knowledge of their own and others' emotional intelligence. This knowledge can be used in the interaction with other individuals to, among other things, understand themselves and others better, deepen social relationships and create community and cohesion. The model can thus be used as a tool in improving one's own emotional intelligence. Suggestions for future research: The study indicates that there is a connection between national culture and emotional intelligence, but in addition highlights the need for future research. Propositions that show connection tendencies have been outlined and form the basis of the study's theoretical contribution. These should be further tested in future research. One such proposition that is particularly suggested is the one that concerns the dimension of masculinity in national culture, this since the study shows indications that this dimension may affect more than one of the parts that constitute emotional intelligence. Key words: Emotional intelligence, national culture, Hofstede, France, China, Sweden, leader

Denna studie undersöker en kulturell föreställning om vad som kännetecknar en bra ledare, såsom den kommer i uttryck i självhjälpslitteratur för ledare. Självhjälpslitteratur för ledare indikerar vilken funktion ledarskap har i den samtida kulturen samt hur de framställs som goda ledare. Studien har genomförts med utgångspunkt i Max Webers teori om auktoritet som presenteras i boken Ekonomi och samhälle (1983) genom en hermeneutisk tolkning av fem stycken storsäljande ledarskapsböcker för att undersöka föreställningen av vad en god ledare är idag. Sammanfattningsvis har det framkommit att det finns ett stort utrymme för karismatiska ledare i vår kultur. Utifrån de aspekter som studien identifierat visar det sig att den ideala ledaren är en person som ser till att bejaka individers olikheter i form av att vara accepterande. Ledaren är en person som är lyhörd på dessa individers olika behov och tar ansvar för att upprätthålla rättvisa på arbetsplatsen. Ledaren är också omhändertagande på så vis att den tar ansvar för att utbilda och uppfostra de anställda i önskad riktning samtidigt som den är empatisk och värnar om den personliga integriteten och tryggheten på arbetsplatsen. Slutligen värnar ledaren om relationsbyggande och goda relationer.

Syftet med studien är att beskriva och bidra med ökad kunskap om lärares ledarskapsstilargenom att jämföra med etablerade ledarskapsstilar.För att besvara syfte togs tre frågeställningarfram: Vad är lärares erfarenheter av ledarskap?Vilka ledarskapsstilar framkommer i intervjuer med lärare?Vilka fördelar och nackdelar med olika ledarskapsstilar framkommer i intervju med lärare?För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem lärarei en medelstor kommun i Sverige. Datan analyserades genom tematisering och tillvägagångssättet framework. Elvateman skapades och ställdes senare mot valda teorier och tidigare forskning. Resultatet ställdes mot Lewins tre ledarskapsstilar, auktoritär ledarskapsstil, demokratisk ledarskapsstil och låt-gå ledarskap, Bass två ledarskapsstilar, transformativ ledarskapsstil och transaktionell ledarskapsstil samt Hersey och Blanchards modellför situationsanpassad ledarskapsstil. Resultatet visar att lärare upplever att ledarskap är en viktig del av arbetet men att de saknar utbildning i ledarskap. Resultatet visarävenatt den auktoritära ledarskapsstilen, transformativa ledarskapsstilen, transaktionella ledarskapsstilen och den situationsanpassade ledarskapsstilen framkommer i intervjuer med lärare medan den demokratiska ledarskapsstilen och låt-gå ledarskap inte framkommer. Utöver de tidigare nämnda etablerade ledarskapsstilarna framkommer även en ledarskapsstil som inte har någon koppling till de etablerade ledarskapsstilarna. Denna benämns relationsskapande och framkommer i alla intervjuer. I alla lärares beskrivningar av sitt ledarskap kan minst tre ledarskapsstilar karaktäriseras. Till sist visar även resultatet fördelar med den auktoritära ledarskapsstilen, den transformativa ledarskapsstilen samtden transaktionella ledarskapsstilen.

In this paper, the aim has been to describe the Young Eagles in Norrbotten and the organization during the period 1955-1970. It was a knowledge on research on Young Eagles in Norrbotten in the previous research There is research on Young Eagles around outdoor life and citizenship. There is also research on the Workers' Education Association and IOGT, which were other organizations related to the Young Eagle's National Association. Through my addition to writing about Young Eagles in Norrbotten, the picture of the Young Eagles National Association's activities is widening. The questions were How was the organization of Young Eagles in Norrbotten 1955-1970? and What was the main purpose of their organization? There was a district board and local departments that were part of the Young Eagles National Association which stood for the values ​​of democracy solidarity and cooperation. The organization was conducted through activities of various kinds. These were summer camps, activities for teens, study circles, leadership education outdoor courses and courses for the board in the departments. The first main purpose of the Young Eagles in Norrbotten from 1955 to 1970 was to attract teens to the activities within the district and to the local associations through forum groups and study circles. The other main purpose was to educate young people into the ideas and values ​​of the Young Eagles National Association through leadership training and activities of various kinds. The third main purpose was to encourage leaders in the Young Eagles in Norrbotten. The source material has been handled with a qualitative text analysis aimed at idea and ideology analysis. I denna uppsats har syftet varit att beskriva Unga Örnar i Norrbottens verksamhet under perioden 1955–1970. Det finns en kunskapslucka kring Unga Örnar i Norrbotten i den tidigare forskningen. Det finns forskning om Unga Örnar kring friluftsliv och medborgarskap. Det finns även forskning om Arbetarnas bildningsförbund och IOGT som var andra organisationer med koppling till Unga Örnars Riksförbund. Genom mitt bidrag att skriva om Unga Örnar i Norrbotten breddas bilden av Unga Örnars Riksförbunds verksamhet. Frågeställningarna var Hur bedrevs verksamheten inom Unga Örnar i Norrbotten 1955–1970? och Vad var huvudsyftet med deras verksamhet 1955–1970? Det fanns en distriktsstyrelse och lokalavdelningar som var en del av Unga Örnars Riksförbund som stod för värderingarna demokrati solidaritet och samarbete. Verksamheten bedrevs genom aktiviteter av olika slag. Dessa var sommarläger, tonårsinriktade aktiviteter, studiecirklar, ledarutbildningar, friluftskurser och kurser för styrelsearbete. Det första huvudsyftet med verksamheten 1955–1970 var att locka tonåringar till aktiviteterna inom distriktet och de lokala föreningarna genom forum grupper och studiecirklar. Det andra huvudsyftet var att fostra ungdomar in i Unga Örnars Riksförbunds idéer och värderingar genom ledarutbildningar och aktiviteter av olika slag. Det tredje huvudsyftet var att fostra ledare inom Unga Örnar i Norrbotten. Källmaterialet har hanterats med en kvalitativ textanalys inriktad mot idé och ideologianalys.

I den här uppsatsen kommer jag förklara med hjälp av kvalitativa intervjuer hur chefer i den offentliga verksamheten motiverar sina anställda. Med hjälp av teorin som behandlar forskning om motivation och andra motivationsfaktorer som till exempel belöningssystem och feedback att visa i analysen vad arbetsledares bästa sätt att motivera sina anställda. Detta kommer sedan avslutas med en slutdiskussion där jag kommer fram till vilka slutsatser somjag kommit fram till. Slutsatsen visar att chefer i de offentliga verksamheterna mycket förlitar sig på humana relationer med sina anställda. Man menade att man har gått ifrån New public management-eran och nu satsar det istället mer på tätare relationer med anställda. De visar även att belöningssystem inte har en stor plats i offentliga verksamheter. Det beror för det första på att man inte har råd med belöningssystem, men även att man tycker det inte leder till ökad motivation. En stor majoritet av cheferna argumenterade istället för feedback och att det är en arbetsledares största verktyg för ökad motivation. This study is about motivation and how leaders in public management motivate their employees. This essay is mainly done to show what kind of leaders. In this essay I will explain with the help of qualitative interviews how managers in the public sector motivates their employees. With the help of the theory that deals with research on motivation and other motivators such as reward systems and feedback to display in the analysis what the supervisor's the best way to motivate their employees. This will then conclude with a final discussion where I come to the conclusions that I have reached. The conclusion shows that managers in government activities much rely on human relationships with their employees. They argued that it is gone from New Public Management era and are now focusing instead on closer relations with employees. They also show that the reward system does not have a big place in the public sector. It depends firstly on not afford reward system, but also because they think it does not lead to increased motivation. A large majority of the managers argued instead for feedback that there is a supervisor's main tool for increased motivation.

Syftet med studien är att genom intervjuer och sammanställning av policydokument ta fram chefers upplevelse av deras förutsättningar i sitt yrke och arbetsgivarens förväntningar och krav på chefernas prestation i den demografiska utvecklingen. Den teoretiska referensramen grundar sig i organisationsteori och organisationskultur för att ta med organisationernas strukturer kontra de kulturer som råder på arbetsplatser och synen på olika arbetsroller. Resultatet visar att chefernas förutsättningar i olika kommuner är relativt lika men att deras upplevelse av förutsättningar är olika beroende på den ledning och styrning som finns ovanför. Chefer med stora enheter och högt antal medarbetare ansågs sig ha bättre förutsättningar när det kom till både utvecklingsarbete och förändringsarbete än chefer med färre medarbetare och mindre enheter även om de i praktiken hade väldigt lika arbetsförhållanden. Det som skiljde sig åt var respondenternas beskrivning av sina arbetsgivare. De som hade större enheter och därav en högre arbetsbelastning hade en god relation till sin chef och ett högt förtroende vilket gjorde att upplevelsen av bättre förutsättningar blev högre. Resultatet visar också att samtliga respondenter arbetar med att leda på distans men att ingen av de tillfrågade upplever att det är någonting som de får stöd med från sin arbetsgivare. Samtliga respondenter visade också ett intresse för ämnet och kunde tydligt problematisera hur det påverkar en chef och ledare att inte ha daglig tillgång till sina personalgrupper. Det framkommer även tydligt hos samtliga respondenter att det inte diskuteras ledarskap i ledningsgrupperna utan att arbetet till största delen är operativt och praktiskt. The purpose of the study is to, through interviews and compilation of policy documents, present managers' experience of their conditions in their profession and employers' expectations and demands on managers' performance in demographic development. The theoretical frame of reference is based on organizational theory and organizational culture to include the structures of the organizations versus the cultures that exist in the workplace and the view of different work roles. The result shows that the managers' conditions in different municipalities are relatively similar, but that their experience of the conditions is different depending on the management and governance that is above. Managers with large units and a high number of employees were considered to have better conditions when it came to both development work and change work than managers with fewer and smaller units, although in practice they had very similar working conditions. What differed was the respondents' description of their employers. Those who had larger units and therefore a higher workload had a good relationship with their manager and a high level of confidence, which made the experience of better conditions higher. The results also show that all respondents are working to manage remotely, but that none of the respondents feel that it is something they receive support from their employer. All respondents also showed an interest in the topic and could clearly problematize how it affects a manager and leader not to have daily access to their staff groups. It is also clear in all respondents that leadership is not discussed in the management groups, but that the work is largely operational and practical.

Att konflikter uppstår är oundvikligt och de kan ha en avgörande effekt för framtida samarbeten mellan enskilda individer, en arbetsgrupp eller för en hel arbetsplats. När det uppstår meningsskiljaktigheter är det viktigt för sjuksköterskan att komma fram till en lösning, innan en konflikt blir större och påverkar vårdarbetet med patienterna. Kommunikation har en viktig betydelse i informationsöverföringen mellan medarbetare och kan ligga till grund för att motverka underliggande konflikter på arbetsplatsen. Om en konflikt uppdagas i ett tidigt stadie och hanteras med skicklighet och god kompetens kan den ses som lärande inom organisationen. Som ledare är det viktigt att inte brista i kommunikation och att kunna fördela resurserna på ett bra sätt, för det kan underlätta till en hållbar samarbetskultur på arbetsplatsen. Många gånger har en sjuksköterska i arbetsteamet tagit sig an ledarrollen, vilket har kunnat skapa en osäkerhet inför det nya ansvaret. Detta medför risker för att konflikter uppstår. Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur en sjuksköterskas arbetsplats blir påverkad av konflikter som uppstår och hur de hanteras. Genom en litteraturstudie med fokus på sju vetenskapliga artiklar har ett analysarbete gjorts av tidigare forskning i området, för att öka kunskap och förståelse. Resultatet av analysarbetet gav tre teman, Ledning, Arbetsmiljö samt Relationer och till det följer nio subteman. Sjuksköterskor upplever att deras ledare undviker att ta tag i pågående konflikter. Hur konflikter uppstår och vilka som involveras kan ha med relationer, makt och roller att göra. Kommunikation kan hjälpa ett sjukskötersketeam att lyfta konflikter i ett tidigt stadie och på så sätt undvika brister i vårdkvalite och arbetsresultat. Slutsatsen är att det är viktigt med en trygg ledare som inte undviker konflikter utan besitter kompetens inom konflikthantering. Brister i kommunikation ligger till grund för många konflikter på sjuksköterskans arbetsplats. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling både hos ledare och sjuksköterskor när det kommer till strategier i att inte undvika konflikter utan istället hantera dem.

Syftet med denna studie är att ta fram ett förbättringsförslag för avvikelsehanteringsprocessen hos organisationen Green Landscaping AB. Organisationen har ett regelbundet arbete med förbättringar och det finns ett engagemang om att utveckla och förbättra processen för avvikelsehantering. Detta tillsammans med tidigare genomförd förstudie har legat till grund för denna studie. Den teoretiska bakgrunden innefattar process, processkartläggning, processutveckling, arbetsdelning, samordning, ansvar, ledarskap och benchmarking. Datamaterialet som används i denna studie har samlats in genom kvalitativa metoder i form av intervjuer, en visuell dokumentation samt en benchmarking. Resultatet redogör för att det finns en nuvarande visualiserad process för avvikelsehanteringen, i analysen framgår det dock att verkligheten inte stämmer helt överens med den visualiserade processen. Vikten av produktionschefernas arbete inom avvikelsehanteringen framgår även vara värdefullt för att motivera och engagera medarbetarna. Av analysen framgick även att det saknas en helhetsförståelse för avvikelsehanteringsprocessen på alla plan i organisationsstruktur. Högre upp i organisationen var processen mer välkänd till skillnad från lägre ned i hierarkin. Utifrån analysen av nuläget framgick det att främst processkartan var i behov av förbättring, förhoppningsvis genererar en ny processkarta ett större värde och förståelsen för avvikelsehanteringsprocessen ökar. Den förbättrade avvikelsehanteringsprocessen innehåller en visualisering av en ny processkarta som inspirerades av modellen, blueprinting. Den nya processkartan tydliggör vad som skall genomföras, var och vem som ska genomföra det, delprocesser, återkoppling och även en definition av avvikelser. The purpose of this study is to produce an improvement proposal for the deviation management process at Green Landscaping AB. The organization regularly works with improvements and there is a commitment to develop and improve the deviation management process. This commitment alongside a previously conducted study analyzing the organization circumstances, has been the basis for this study. The theoretical background consists of concepts such as process, process mapping, process development, division of labor, coordination, responsibility, leadership and benchmarking. The data used in this study was collected through qualitative methods in the form of interviews, a visual documentation and a benchmarking. The result presents the current visualized process for deviation management, however, the analysis shows that the reality does not fully match the visualized process. The importance of the production managers work in deviation management appears to be a key factor to motivate and engage the employees. The analysis also showed that there is no comprehensive understanding of the deviation management process at all levels in the organizational structure. The process was more familiar higher up in the organization then further down the company ladder. Based on the analysis of the current situation, it was found that the process map was in need of improvement. A new process map could generate a greater value and increase the understanding of the deviation management process. The improved deviation management process includes a visualization of a new process map, inspired by blueprint. The new process map defines activities and responsibilities, sub-processes, feedback and clarifies the definition of deviations.

En sökning på ledarskapsutveckling via Google och databasen APA PsycInfo renderar sammanlagt drygt 200 000 träffar. Detta tyder på ett stort intresse för ledarskapsutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur deltagare tar sig an uppgiften att bearbeta samt eventuellt vidareutveckla upplevelser samt förändringar som tar plats under och efter en UGL kurs. Frågeställningarna berör ämnen runt hur de i sin ledarroll arbetat med inhämtade kunskaper och hur de som individer upplever att de har påverkats. Vi intervjuade sex ledare från mellersta och södra Sverige som deltagit på en UGL kurs under 2019. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju där valet föll på att bearbeta insamlad empiri med hjälp av en tematisk analys. Det som framkom när det gällde ledarrollen var utveckling av tydlighet, trygghet samt effekter av det egna ledarskapet och behovet av användbara verktyg. Det mest utmärkande på det individuella planet var att deltagarna upplevde att de fick kunskaper om sig själv. Grupputvecklingens betydelse var ett ämne som de flesta frekvent återkom till under intervjuerna. Trots det ringa, men ändå väl geografiskt spridda respondentdeltagandet, har vi fått ett relativt fylligt resultat. Detta gav insyn i deras upplevelser av hur kursen har påverkat dem, kunskaper de förvärvat som ledare och inverkan det haft på dem som individer. When searching for leadership development at Google and the database APA PsycInfo you get a about 200,000 hits. This indicates interest for the subject. The purpose of this essay is to study how the participants handle the processing and possible further develop experiences and changes that takes place during and after a course in UGL. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with obtained knowledge. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with acquired knowledge and the effect on them as an individual. We interviewed six leaders from central and south part of Sweden who, during 2019, has participated in a UGL course. We used semistructured interviews and choose to process the collected data using a thematic analysis. The most important thing that emerged about the role of the leader were the development of clarity, security and the effects of the individual leadership and the need for useful tools. The most characteristic on an individual level was gaining good knowledge about yourself. Group development was the topic that most frequently were mentioned during the interviews. Despite the small but well geographically dispersed participation of respondents, we provide insight into their experiences of how they got affected by the course, knowledge they acquired as leaders and the influence it had on them as individuals.

Background: Circle of Security - Parenting (COS-P) is a parenting support program that´s has establish all over the world. COS-P is an intervention program that is based on the attachment theory and focuses on strengthening the connection between parent and child. Aim: The aim of this study is to examine leaders’ experiences of the parenting support program, Circle of Security in a medium-sized municipality in Sweden. Method: A descriptive qualitative study was performed. A Semi-structured interview were conducted by an independent interviewer. Intensity sampling was used as a selection method. There were five participants in total, three from Social services and two from the Swedish Church. A qualitative content analysis was used to analyze the collected data. Results: Two main categories are presented (1) The efficacy of Circle of Security (2) Circle of Security as a method. Under each main category there are subcategories that have emerged in the analysis process. The leaders found COS-P to be effective, easily understandable, adaptable to different client groups and emotionally challenging. The leaders considered that there were development opportunities regarding the COS-P material and had shared opinions in explaining the program's adaptability. Conclusion: This qualitative study has shown that the leaders experiences of the parenting support program COS-P were largely positive, but there were also some development opportunities. Bakgrund: Trygghetscirkeln (COS-P) är ett föräldraskapsstödsprogram som etablerats runt om i hela världen. Trygghetscirkeln är ett interventionsprogram som grundar sig i anknytningsteorin och fokuserar på att stärka anknytningen mellan förälder och barn. Syfte: Syftet med studien är att undersöka utbildade ledares uppfattningar och erfarenheter av föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln i en medelstor kommun i Sverige. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Semi-strukturerad intervju genomfördes av en intervjuare. Intensity sampling användes som urvalsmetod. Det var totalt fem respondenter, tre från Socialtjänsten och två från Svenska kyrkan. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier (1) Trygghetscirkelns verkan (2) Trygghetscirkeln som metod. Under varje huvudkategori tillkommer underkategorier som framkommit i analysprocessen. I resultatet beskrevs Trygghetscirkeln av ledare som effektivt, lättförståeligt, anpassningsbar till olika klientgrupper och känslomässigt utmanande. Ledarna ansåg att det fanns utvecklingsmöjligheter gällande Trygghetscirkelns material och hade delade meningar i förklarningen av programmets anpassningsbarhet. Slutsats: Denna kvalitativa undersökning har visat att upplevelser och erfarenheter från ledare av föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln var till största del positiv men det framkom även vissa utvecklingsmöjligheter.