Search

I denna studie har vi undersökt hur ledare i säljorganisationer beskriver att de skapar förutsättningar samt vilka strategier de använder sig av när det kommer till medarbetarnas lärande och utveckling. Vidare har vi undersökt hur ledarna beskriver sig själva i relation till medarbetarnas lärande och utveckling samt vad lärande har för betydelse för organisationen. Material till studien insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med de ledare som deltog. De teoretiska ramverk som användes var erfarenhetsbaserat lärande, ledarskap för lärande samt det humanistiska och det ledningsrationella perspektivet. Vi har tittat på den insamlade empirin för att hitta både avvikelser och mönster mellan respondenternas upplevelser och uppfattningar för att sedan dra en allmängiltig slutsats, vilket kan liknas vid en induktiv ansats. Resultatet visar att ledare ser sig själva som ansvariga för medarbetarnas lärande och utveckling men att de endast har möjlighet att påverka lärandet och utvecklingen till viss del då individens egen vilja, engagemang, motivation eller nyfikenhet är avgörande för om lärande kommer äga rum. Vidare framkom det även att det finns olika ledarskapsstilar och roller som ledaren växlar mellan samt att ledaren använder sig av olika strategier för att skapa förutsättningar och underlätta lärande och utveckling hos medarbetarna. Lärande fann vi sker till stor del i informella miljöer och i det dagliga arbetet där formella lärandemiljöer fungerar som en stöttning i lärprocessen. Slutligen kunde vi konstatera att respondenterna beskrev att lärande och utveckling har en betydelse för organisationen både i form av ekonomisk vinning men också en mer välmående arbetsplats där individer mår bra och vill stanna kvar på. In this study, we have examined how leaders in sales organizations describe that they create prerequisites and what strategies they use when it comes to employees' learning and development. Also, we have examined how these leaders describe themselves in relation to employees' learning and development and what significance learning has for the organization. The material of the study was collected through seven semi-structured interviews with the leaders who participated. The theoretical frameworks used were experiential learning, learning-oriented leadership as well as the humanistic and the management rational perspective. We have looked at the collected empirical data to find both deviations and patterns between the respondents' experiences and perceptions to then make a general conclusion, which can be considered an inductive approach. The results show that leaders see themselves as responsible for employees' learning and development, but that they only could influence learning and development to some extent as the individual's own will, commitment, motivation or curiosity is decisive for whether learning will take place. Furthermore, it also emerged that there are different leadership styles and roles that the leader alternate between, and that the leader uses different strategies to create conditions and facilitate learning and development among employees. We found that learning takes place largely in informal environments and in the daily work where formal learning environments function as a support in the learning process. Finally, we could state that the respondents described that learning and development have an impact on the organization both in terms of financial gain but also a more prosperous workplace where individuals feel good and want to stay.

The thesis focuses on workplace development programmes (WPDPs) that operationalize national policies on workplace development. WPDPs are time-limited and they provide support to organizations that aim to improve their operational performance or employees’ work conditions. The support that such programmes provide to organizations consists of competence-development activities provided through networks, courses or hands-on coaching. The supported organizations aimed at changing work practices to increase their operational performance. Departing from a workplace-learning perspective, the overall aim of the thesis was to contribute to knowledge about learning in workplace development programmes and the supported organizations when realizing policies on workplace development. A qualitative multiple-case study design was used and a total of 115 interviews and notes from meetings are included in the data material. Four substudies made up the empirical base. The findings revealed that realizing policies on workplace development required continuous learning among stakeholders at different levels of the WPDPs. Thus, conditions that enabled learning were important throughout the whole WPDP, which was seen as a large, complex social learning system. Learning between different levels of the WPDP was especially important, which required stakeholder representatives with the appropriate qualifications or characteristics that enabled them to take on roles as brokers between the stakeholders involved in realizing the policy. The overall conclusion pointed towards the dynamics of realizing policies of workplace learning, which cannot be achieved by a one-size-fitsall model for learning. The findings imply that funders and other authorities that make policies on workplace development through WPDPs should scrutinize how learning among stakeholders that enter into partnership to operate WPDPs is to be facilitated. Linear plans that are not complemented with careful explanations of how such learning is to be facilitated may constitute warning signs. Furthermore, the findings imply that organizations looking for external support to develop the innovative capabilities of employees must be careful in choosing their support. A WPDP may consume the resources of an organization without providing any benefit, if it does not provide the appropriate support. On the other hand, a WPDP may be a great source for learning, particularly if it includes support in designing the change effort, and help in developing an internal support infrastructure that will continue supporting workplace development after the programme ends. I denna avhandling ligger fokus på tre nationella utvecklingsprogram vars avsikt är att stödja arbetsplatser och organisationer för att realisera beslutsfattares policyer. Med utgångspunkt från ett arbetsplatslärandeperspektiv är syftet med avhandlingen att bidra med kunskap om lärande i arbetsplatsutvecklingsprogram och organisationer som dessa stödjer för att realisera policyer för utveckling av arbetsplatser. Studien har en multipel fallstudiedesign och totalt 115 intervjuer och anteckningar från möten ingår i datamaterialet. Resultaten visar att kontinuerligt lärande mellan intressenter på olika nivåer i programmen var en nödvändig förutsättning när en policy skulle realiseras. Särskilt viktigt var att de som representerade intressenterna tog rollen som mäklare vilket krävde rätt kvalifikationer och karaktärer för att kunna knyta samman de olika intressenterna som realiserade policyn. Den övergripande slutsatsen är att dynamiken i realiserande av policyer av detta slag visar på orimligheten i att hitta en modell för lärande som passar alla arbetsplatsutvecklingsprogram. Vidare kan ett utvecklingsprogram skapa goda förutsättningar för lärande i deltagande organisationer om programmet ger stöd vid utformning av förändringsinsatsen och vid utveckling av en intern infrastruktur som fortsätter att stödja utveckling av arbetsplatsen efter det att programmet avslutas.

Syftet med studien är att undersöka hur lärandet framgår inom lageryrket. Fokus är på lagerarbetares egna erfarenheter och hur de själva beskriver att de utvecklade sitt yrkeskunnande och sin kompetens, samt undersöka vilket stöd de hade av den formella introduktionen som arbetsgivaren tillgodosåg, såväl som den informella, av sina kollegor. Denna uppsats ämnar att behandla lärandet inom lageryrket. En kvalitativ metod har använts, där det empiriska materialet samlats genom semistrukturerade intervjuer. Fokus i studien är på informellt, formelllt, utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. Begreppen har tillämpats i studien genom att sättas i relation till lagerarbetares erfarenheter av hur de blivit kompetenta lagerarbetare. Resultatet visar att trots kort formell introduktion lyckas lagerarbetare lära sig arbetsuppgifterna, det är dock det informella lärandet som är mest utmärkande på arbetsplatsen. Lageryrket kräver inte några speciella förkunskaper. Anställda på företaget lär sig genom att göra. Det utvecklingsinriktade och anpassningsinriktade lärandet tillämpas i studien genom att kopplas ihop med dels hur medarbetarna utvecklar sin kompetens men även hur fria personalen är på arbetsplatsen. Gemenskapen och stödet av kollegorna är betydelsefullt för att utveckla sin yrkeskompetens och trygghet på arbetsplatsen. Avslutningsvis sammanfattas studien med en motiverande förklaring att studien är av pedagogisk relevans då det framgår att lärande på arbetsplatsen är avgörande för att bidra till en ökad kompetensutveckling. Studien bidrar med ett sätt att se på lärande på arbetsplatsen i och med kopplingen mellan olika teorier och tidigare forskning, inom lågstatusyrken. Det skulle vara intressant att studera liknande område utifrån ett genusperspektiv eller chefsperspektiv.

This project is a case study conducted at Ericsson where a new type of learning activity has been tested. The reason for conducting this study is that Ericsson together with other companies within the technology field faces a significant challenge to acquire knowledge fast enough to keep up with new trends and technological developments. The main research questions in this study are how the participants experience these learning activities and what the most important factors are for successful learning within this context. Further, it is investigated how these learning activities are affected when they are scaled from one to many locations with interactive video conferencing rooms. Data were collected in a four-month period, and the data consisted of qualitative interviews, observations, questionnaires and impressions perceived during the time spent in Ericsson’s office. Given this collected data, the direction of the study changed during the study’s duration, since new questions arose that needed to be answered. The results indicate that the interaction changes when video conferencing tools are used, the number of interaction decreases; however, there are indications that the quality of content increases. The participants believe that interaction is an essential part of learning, and to create a safe environment for having discussions and for asking questions. Further, motivation and expectations seem to be crucial factors for successful learning activities. The analysis of these results implies that clear information, planning and a high level of structure in the implementation is required for a truly interactive learning environment to exist, in particular, if more than one location is participating. To make it possible for the participants to prior their personal development, it seems to help them to set the right expectations in prior is important. Furthermore, the social aspect regarding relations and the possibility to build personal networks seems to become the ground for motivation and attitude when it comes to participating. In conclusion, the studied activity of interactive learning seems to be a way forward for Ericsson to face technical development and new trends in the market since this is a way of creating awareness and giving a broader perspective. This activity can, with support from the theoretical perspectives, be seen as a starting point for learning, where the process for each continues afterwards. For Ericsson to continue to develop this interactive learning activity, recommendations are given at the end of this report for further improvements. Detta är en fallstudie genomförd på Ericsson där en ny typ av lärandeaktivitet har undersökts. Anledningen till att dessa tester görs är att Ericsson och andra teknikföretag står inför en stor utmaning att kunna lära sig nya områden i samma takt som nya trender kommer och tekniken utvecklas. Huvudfrågorna i denna studie är hur deltagarna upplever det lärandekoncept som testats, samt vilka framgångsfaktorerna är och vad som händer med interaktionen när konceptet skalas upp med hjälp utav interaktiva videokonferensrum. Datainsamling gjordes löpande under fyra månaders tid och bestod utav kvalitativa intervjuer, observationer, frågeformulär och allmänna observationer och intryck under tidens gång på Ericsson. Utifrån insamlade data ändrades studiens riktning under arbetets gång för att besvara nya frågor som dykt upp. Resultaten visar på att interaktionen förändras när videokonferensverktyg används, och att mängden interaktion minskar men att kvalitén på innehållet i interaktionen kan öka. Deltagarna anser att interaktionen är en viktig del i lärandet, samt att det är ett tryggt klimat för att diskutera och ställa frågor. Motivation och förväntningar anses också vara viktiga faktorer. Analys visar på att det krävs tydlig information, planering och struktur i genomförandet för att ett interaktivt lärandeklimat ska kunna existera, särskilt när flera rum är sammankopplade. För att deltagare ska kunna prioritera sitt lärande tycks förväntningar vara centrala, och det är upp till organisatörerna att hjälpa deltagarna sätta rätt förväntningar. Den sociala aspekten gällande relationer och möjligheten att bygga kontaktnätverk verkar ligga till grund för motivation och attityd vad gäller deltagande. Sammanfattningsvis verkar denna typ av interaktiva lärandeaktiviteter vara ett sätt för Ericsson att möta den tekniska utvecklingen och de nya trender som de har framför sig, då det bidrar till förståelse och ett bredare perspektiv. Dessa aktiviteter kan, med stöd från de teoretiska perspektiven, ses som en startpunkt för lärande där processen hos varje individ fortsätter även efteråt. För att i framtiden fortsätta arbetet med att förbättra dessa lärandeaktiviteter avslutas denna rapport med ett antal rekommendationer för fortsatt utveckling.

Skadligt bruk är ett brett begrepp som omfattar många olika former av bruk, till exempel av alkohol, droger eller spel om pengar vilket kan påverka arbetsprestationen negativt hos en arbetstagare. På uppdrag av Folkhälsomyndigheten ville man värdera verkningsgraden av genomförda utbildningsinsatser kopplat till problematiskt spelande. Syftet med den här studien är att kvalitativt utvärdera upplevelser av genomförda utbildningsinsatser som organisationen Alna genomfört kring skadligt bruk med fokus på spelproblem. Tematisk analys användes och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio HR-medarbetare, vars fem organisationer ingick i utbildningsprojektet Spel och spelförebyggande insatser för arbetslivet. Resultatet visar att Alnas metoder och verktyg upplevs som effektiva och värdefulla av undersökningsdeltagarna. Vissa hinder för effektiv implementering av uppdaterade policys och riktlinjer identifierades och dessa kunde bestå av tidsbrist, underbemanning eller eftersatt prioritering av spelfrågan. Vidare framgår det att Alnas utbildningsinsatser främjat utformandet av policys och riktlinjer kring skadligt bruk med fokus på spel och spelproblem i organisationerna. The complex concept regarding harmful use of different nature, could be related to the use of alcohol, drugs or gambling. Such activities could affect the efficiency and productivity of an employee in a workplace environment in a negative way. At the request of the Public Health Agency of Sweden, a group of scientist was given the task to evaluate a project regarding education concerning problematic gambling. The purpose of the current study is to evaluate a project regarding education concerning gambling and gambling prevention, and was carried out by the organization Alna. Thematic analysis was used and collection of data was done with semi structured interviews, with ten HR-employees whose five organisations was included in the project Gambling and gambling preventive efforts directed towards the labour market. The results show that the methods and tools used by Alna is perceived as efficient and valuable by the participants. Some obstacles which works against efficient implementation of updated policies and guidelines were identified and these could consist of time constraints, under staffing or subordinated priority of the gambling issue per se. Furthermore it seems that the education project regarding gambling prevention performed by Alna has contributed to the development of policies and guidelines regarding harmful use of different kinds with focus on the gambling issue. Utvärdering av projektet Spelförebyggande Insatser för Arbetslivet – Praktisk Tillämpning och utvärdering.

Syftet med den här studien har varit att bidra med kunskap om den grundläggande officersutbildningens betydelse för kadetters lärande. Studien är en kvalitativ fallstudie där en explorativ ansats med en etnografisk undersökningsdesign har använts. Forskningsprocessen har involverat deltagande observationer och intervjuer i både ett akademiskt och ett militärt sammanhang. Studien har velat besvara frågor om hur utbildningen organiseras, hur aktörer kommunicerar och samspelar, vilka förväntningar de har på utbildningen samt hur de upplever den. I resultaten har det framkommit att den grundläggande officersutbildningen är komplex, genom att den omfattar två sammanhang som skiljer sig så tydligt åt att man kan tala om två olika kontext. Resultaten har visat att utbildningen tycks involvera två dimensioner av lärande: dels kunskapsinhämtning, dels en fostrande socialiseringsprocess in i ett militärt meningssammanhang som kadetterna ska komma att verka i framöver. Ett av huvudfynden har varit att kadetter tycks delta i utbildningen på väldigt olika sätt, varför fokus har varit att studera lärande genom kadetters olika sätt att delta i utbildningens sociala processer. Dessa har visat sig innehålla ett antal motstående förväntningar, som kadetterna verkar förhålla sig till på olika sätt. Studiens huvudsakliga slutsatser är att kadetters sätt att delta i utbildningens sociala processer tycks vara av avgörande betydelse för lärandet, samt att lärandet förefaller ske inom ramen för kontinuerligt pågående sociala processer, där villkor, lärprocesser och utfall på olika sätt påverkar, kompletterar och är beroende av varandra. Utbildningens organisering tycks dock innebära en del utmaningar gällande hur de två kontextens sociala praktiker gemensamt ska kunna främja kadetters deltagande och deras upplevelser av autonomi, handlingsutrymme och kontroll, och därmed främja de lärprocesser och dimensioner av lärande som utbildningsanordnaren har tänkt. Den yrkesidentitet och kompetens som officersprofessionen kräver tycks inkludera en analytisk kompetens, som inte ska särskiljas från den militära praktiken utan ses som en del av den. The intention of this case study has been to increase knowledge of how education can contribute to the learning of cadets. It’s a qualitative study using an exploratory ethnographic design of analysis. The research process has involved participative observations and interviews during a three month period at the Military Academy Karlberg, studying both the academic and the military context. Main focus has been on studying the cadets’ participation in the education, with starting-point in the social processes. Therefore I’ve been seeking to answer questions on how education is organized, how actors communicate and interact, and actors’ experiences compared to their expectations. I have found that the education of cadets seem to involve two dimensions of learning. It’s not all about academic and military knowledge, becoming an officer also involves a socialization process. This includes not only how to act as a military leader, but also who you are and how you behave, always, and therefore includes the fundamental values from which you lead your life as a whole. Hence, the study shows that the cadets need to develop a professional military identity that is also a social one. The results indicate that organizing an education that requires collaboration of two public authorities has proved to involve a number of challenges in combining two separate learning environments into one learning context. As a result, in the making of officers, a number of opposing conditions have been found, within as well as between the educations’ military and academic context, which seem to challenge cadets’ learning processes in various ways and degrees. Main findings of the study indicate that cadets’ access to participation combined with individual differences in contributing in the social processes seem to be crucial to learning. To develop the competence of an officer, the cadets need to develop a military professional identity and expertise, which also includes analytical academic skills.

Syftet med den här studien har varit att bidra med kunskap om den grundläggande officersutbildningens betydelse för kadetters lärande. Studien är en kvalitativ fallstudie där en explorativ ansats med en etnografisk undersökningsdesign har använts. Forskningsprocessen har involverat deltagande observationer och intervjuer i både ett akademiskt och ett militärt sammanhang. Studien har velat besvara frågor om hur utbildningen organiseras, hur aktörer kommunicerar och samspelar, vilka förväntningar de har på utbildningen samt hur de upplever den. I resultaten har det framkommit att den grundläggande officersutbildningen är komplex, genom att den omfattar två sammanhang som skiljer sig så tydligt åt att man kan tala om två olika kontext. Resultaten har visat att utbildningen tycks involvera två dimensioner av lärande: dels kunskapsinhämtning, dels en fostrande socialiseringsprocess in i ett militärt meningssammanhang som kadetterna ska komma att verka i framöver. Ett av huvudfynden har varit att kadetter tycks delta i utbildningen på väldigt olika sätt, varför fokus har varit att studera lärande genom kadetters olika sätt att delta i utbildningens sociala processer. Dessa har visat sig innehålla ett antal motstående förväntningar, som kadetterna verkar förhålla sig till på olika sätt. Studiens huvudsakliga slutsatser är att kadetters sätt att delta i utbildningens sociala processer tycks vara av avgörande betydelse för lärandet, samt att lärandet förefaller ske inom ramen för kontinuerligt pågående sociala processer, där villkor, lärprocesser och utfall på olika sätt påverkar, kompletterar och är beroende av varandra. Utbildningens organisering tycks dock innebära en del utmaningar gällande hur de två kontextens sociala praktiker gemensamt ska kunna främja kadetters deltagande och deras upplevelser av autonomi, handlingsutrymme och kontroll, och därmed främja de lärprocesser och dimensioner av lärande som utbildningsanordnaren har tänkt. Den yrkesidentitet och kompetens som officersprofessionen kräver tycks inkludera en analytisk kompetens, som inte ska särskiljas från den militära praktiken utan ses som en del av den. The intention of this case study has been to increase knowledge of how education can contribute to the learning of cadets. It’s a qualitative study using an exploratory ethnographic design of analysis. The research process has involved participative observations and interviews during a three month period at the Military Academy Karlberg, studying both the academic and the military context. Main focus has been on studying the cadets’ participation in the education, with starting-point in the social processes. Therefore I’ve been seeking to answer questions on how education is organized, how actors communicate and interact, and actors’ experiences compared to their expectations. I have found that the education of cadets seem to involve two dimensions of learning. It’s not all about academic and military knowledge, becoming an officer also involves a socialization process. This includes not only how to act as a military leader, but also who you are and how you behave, always, and therefore includes the fundamental values from which you lead your life as a whole. Hence, the study shows that the cadets need to develop a professional military identity that is also a social one. The results indicate that organizing an education that requires collaboration of two public authorities has proved to involve a number of challenges in combining two separate learning environments into one learning context. As a result, in the making of officers, a number of opposing conditions have been found, within as well as between the educations’ military and academic context, which seem to challenge cadets’ learning processes in various ways and degrees. Main findings of the study indicate that cadets’ access to participation combined with individual differences in contributing in the social processes seem to be crucial to learning. To develop the competence of an officer, the cadets need to develop a military professional identity and expertise, which also includes analytical academic skills.

1990 började Eric Mazur, professor vid Harvard University, att använda sig av vad som idag blivit känt som flipped classroom. Han ville testa ett nytt sätt att undervisa. Det han provade var att få studenterna att läsa kursboken innan de kom till klassrummet. Väl i klassrummet fick studenterna utnyttja den inlästa kunskapen för att befästa kunskaperna. I denna rapport undersöks hur företag jobbar med att öka den interna kompetensen genom utbildning. Syftet är att undersöka huruvida flipped classroom är en utbildningsmetod som kan höja nivån på den kompetensutveckling som företag bedriver. De teorier som arbetet grundar sig på är främst Jack Mezirows arbete om hur vuxna lär sig och vad som krävs av en kursledare för att lärandet ska bli lyckat, samt Knud Illeris arbete om hur kunskap förvärvas av individen. Kompetens är ett begrepp som grundar sig i Aristoteles fronesis, som ungefär betyder praktisk klokhet. Idag finns ingen exakt definition av begrepp utan olika instanser tillskriver begreppet olika innebörd. Insamlingen av data har skett genom att göra deltagande observationer av utbildningar som gavs av det undersökta företaget; genom att studera interaktionsmönster på de observerade utbildningarna; genom enkätstudier i samband med de observerade utbildningarna; genom fokusgruppssamtal; genom intervjuer samt studie av tidigare kursutvärderingar. Resultatet av detta visar på att kursdeltagarna upplever att det behöver ges mer utrymme för diskussioner och övningar. Deltagarna upplever att tiden behöver användas bättre för att täcka in det som är menat att gås igenom. Kursdeltagarna anser också att det behövs mer erfarenhetsutbyten samt att utbildningens ämne på ett tydligare sätt behöver förankras och relateras till deltagarnas arbete och verklighetssituation. Denna studie visar att flipped classroom är en metod som skulle kunna användas för att få kursdeltagarna mer aktiva och därigenom facilitera ett bättre och effektivare lärande. Detta skulle kunna gynna företaget ekonomiskt. Under studien har det framkommit att ett framtida forskningsområde är hur företag validerar kunskap hos anställda som genomgått en utbildning. Eric Mazur, professor at Harvard University, began in 1990 using what would later become flipped classroom. He wanted to try a new method in teaching. He let the students read from the textbook in advance of a lecture so that when they came to class they were all prepared. The students would then work with practical exercises in the classroom where they got to apply the beforehand studied material. This report seeks to investigate how companies work with increasing the internal competence through education. The main purpose of the report is to evaluate the potential of flipped classroom as a method for competence development in company environments. The theoretical framework upon which this thesis is build consist mainly of Jack Mezirow and his work about adult learning and how to successfully educate adults, and Knud Illeris’s work on how knowledge is acquired by the individual. Competence as a concept can be traced back to Aristoteles fronesis, which translates approximately to practical knowledge. Today there is no universal definition of competence and different institutions ascribe different meaning to the word. The data was collected by using participating observations on courses given by the evaluated company along with questionnaires that were handed out at the observed courses. This along with interviews and interaction pattern observations at the given courses constituted the result of this thesis. The result of this indicates that the course participants experience a need for more discussions and exercises. The participants experience that time could be used more efficiently to cover the intended material. The result also indicates that there is a desire for more exchange of experience among the participants and the course subject needs to be better anchored and related to each participant’s work and life situation. This study shows that flipped classroom is a method which could be used to make course participant more activated and through that facilitate a better and more effective learning. This would benefit the economy of the company more. It has surfaced during this study that a future area in which there is a need for research is in how company work with validating the acquired knowledge during a course.

The purpose of this study is to research possibilities to create educational programs at large companies that engage employees using the company intranet to contribute to the development and efficiency of the business. The goal is to through experience of employees and related research suggest pedagogically and technically effective methods to introducing company employees to an intranet. The importance of this study lies in its potential to increase a more operational use of intranets. What has been done in this thesis is an investigation of what a large consultant company need in terms of introduction to a system e.g. an intranet, a customer relation management system or a time report system. A study of what is available in terms of earlier work and research has been done. Interviews and surveys were completed to get to know the experiences that employees at a company has in the area. The most important results from the investigation are that e-learning is especially suitable to large consultant companies. It is also that a company need more than informal learning, even if the system to learn is intuitive. What are also significant outcomes that are important to e-learning at companies is the organization of courses and of learning so that the learner knows of existence of a course, where to find it and that there is an organization for updating the material and maintaining the quality of the course. What is also important is to have a clear reason for the employee to attend the course. The possibility to get an overview of the course and a time schedule of the course facilitates learning for employees. That the learners are able to discuss the course material and get feedback on the results does also facilitate the learning. Learners also get motivated from practical training that is directly applicable in work. Syftet med studien är att undersöka möjligheter att skapa utbildningsprogram till stora företag som engagerar de anställda som använder företagets intranät att bidra till utvecklingen och effektiviteten av verksamheten. Målet är att genom erfarenheter från anställda och annan forskning föreslå pedagogiskt och tekniskt effektiva metoder för att introducera anställda till ett intranät. Det som har gjorts i studien är en undersökning av vad som efterfrågas av ett stort konsultföretag i form av en introduktion till ett system, t.ex. ett intranät, ett customer relation managment-system eller ett tidrapporteringssystem. En undersökning av vad som finns tillgängligt i form av tidigare forskning har gjorts. Intervjuer och enkäter har genomförts för att ta del av erfarenheter som anställda på ett företag har i området. De viktigaste resultaten från studien är att e-lärande är speciellt lämpligt för stora konsultföretag. Ett företag behöver mer än bara informellt lärande även då systemet är intuitivt. Vad som också är betydelsefulla resultat från studien som är viktigt för e-lärande på företag är organiseringen av kurser och lärande så att kursdeltagaren vet att det existerar en kurs, var den finns och att det finns en organisation för uppdatering av materialet och att bibehålla kvaliteten på kursen. Vad som också är viktigt är att ha en självklar anledning tillgänglig för den anställde att delta i kursen. Möjligheten att få en översikt av kursen och ett tidsschema för kursen underlättar lärande. Att kursdeltagaren har möjlighet att diskutera kursmaterialet och att få feedback från resultaten underlättar även det lärandet. Kursdeltagare blir även motiverade av praktisk användbar utbildning som är direkt applicerbar i arbetet.

Avhandlingen, som är en kvalitativ studie, rör yrkesgruppen undersköterskor inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien har varit att studera och bidra med ökad kunskap, dels om villkoren för lärande och kunskapsbildning i arbetslivet, dels mer specifikt om undersköterskors arbete, arbetsvillkor samt villkor för lärande och utveckling på arbetsplatsen. Avhandlingens teoretiska referensram utgår från tidigare forskning och teoribildning om arbetsrelaterat lärande som kunnat sammanfattas i en modell, i vilken fyra olika grupper av faktorer, som är betydelsefulla för lärande i och genom arbetet, beskrivs. De fyra är: 1) Arbetets och organisering 2) Formell och icke-formell utbildning 3) Sociala aspekter och 4) Individuella faktorer. Tre olika sjukvårdsenheter; en akutsjukvårdsenhet, en barnsjukvårdsenhet och en operationssjukvårdsenhet, samtliga vid ett större sjukhus, ingår i studien. 17 undersköterskor och 5 vårdenhetschefer har intervjuats. Avhandlingen visar att undersköterskor som verkar inom akut eller traumatisk sjukvård också har ett varierat och oförutsett arbete, vilket ger dem goda möjligheter till lärande och utveckling. Vidare har undersköterskor som arbetar med uppgifter inom vårdens kärnverksamhet möjlighet att lära i arbetet. Avgörande i sammanhanget är att dessa arbetsuppgifter uppfattas som intressanta, meningsfulla och stimulerande. Lärande underlättas för de undersköterskor som arbetar vid en vårdenhet där de görs delaktiga i vårdarbetet och arbetsgemenskapen. Undersköterskor som arbetar tillsammans med andra yrkesgrupper kan ha möjlighet att lära i arbetet. Även delegering av arbetsuppgifter har betydelse för möjligheterna att lära. Avhandlingen visar också att undersköterskor kan hindras från att lära i arbetet om den sjuksköterska som de arbetar närmast (i vårdpar eller i team) inte tillåter dem att utföra vissa arbetsuppgifter. Det framkommer också att undersköterskor som saknar intresse, eller ork hindras från att lära och utvecklas i arbetet. Undersköterskor har begränsade möjligheter att delta i, och utvecklas genom formella läraktiviteter. Kursutbudet är litet och en del av de kurser som erbjuds rör inte vårdens kärnverksamhet. The dissertation, which is a qualitative study, concerns auxiliary nurses in the health care. The aim of the study has partly been to generate knowledge about the prerequisites for learning and knowledge development in working life and partly to specifically study the work of auxiliary nurses, their working conditions and the prerequisites for learning and development in the workplace. The dissertation’s theoretical frame of reference is based on previous research and theories of workplace learning and have been summarised in a model. Four different groups of factors that are significant for learning in and through the work are described. The four groups are: 1) Work and organisation 2) Formal and non-formal learning activities, 3) Social aspects and 4) Individual factors. Three different health care units – an emergency care unit, a children’s unit and an operating unit – in a large hospital were included in the study. 17 auxiliary nurses and 5 care unit managers were interviewed. The dissertation shows that the work of auxiliary nurses involved in emergency care or the treatment of trauma is varied and unpredictable, which creates good opportunities for learning and development. Further, auxiliary nurses who are involved in core care activities are able to learn on the job. What is crucial here is that these duties are perceived as interesting, meaningful and stimulating. Learning is facilitated for auxiliary nurses who work in a care unit where they are involved in both the work and the work community. Auxiliary nurses who collaborate with other professional groups may find it easier to learn on the job. The delegation of tasks also affects the possibilities to learn. The dissertation also shows that auxiliary nurses can be prevented from learning on the job if the nurse with whom they work (in a nursing pair or team) does not allow them to perform certain tasks. It is also clear that auxiliary nurses who lack interest or stamina are prevented from learning and developing. Auxiliary nurses have limited opportunities to take part in and develop through formal learning activities. Few courses are available for auxiliary nurses, and those offered are seldom dealing with core care work.

Avhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader. Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori. Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer. I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper. This dissertation focuses on the participation of a group of industrial workers in different learning activities at the workplace in connection with an organizational change. The purpose is to describe the employees’ participation in learning activities in terms of actual participation and attitude to participation, and to try to explain any differences. Participation is understood in motivational terms, which exist in a complex interaction between individual-related factors and factors connected to work, learning activities, change process and external environment. The motivational theories used are the expectancy-valence theory, work-related theory and one contextual motivation theory. The study is based on one case study within a department of a traditional production company. The empirical material consists mainly of interviews with the industrial workers. In addition, data have been collected through informal study visits at the workplace, as well as through documentary analysis and informant interviews. Three groups with different participation patterns emerge from the data, and based on these patterns they are called “the dedicated group”, “the reluctant group” and “the insecure group”. This indicates that industrial workers are not a homogenous group. The “dedicated” group saw no obstacles in participating in learning activities. They also had their own personal motives for participation. The individual-related explanations seem particularly important to explain motivation, and this group had entered something which could be described positive learning spirals. The “reluctant” group did not consider it important to participate in learning activities. Their relationship to the company appear to be significant. Consequently, the contextual explanations are of great importance in order to understand the participation of this group. The “insecure” group showed little confidence in their own ability and had limited experience of previous learning activities. The design of the learning activities was especially important to this group. The “insecure” and the “reluctant” groups seems to have entered negative development spirals. The study thus shows that different factors are important to different groups.

Avhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader. Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori. Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer. I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper. This dissertation focuses on the participation of a group of industrial workers in different learning activities at the workplace in connection with an organizational change. The purpose is to describe the employees’ participation in learning activities in terms of actual participation and attitude to participation, and to try to explain any differences. Participation is understood in motivational terms, which exist in a complex interaction between individual-related factors and factors connected to work, learning activities, change process and external environment. The motivational theories used are the expectancy-valence theory, work-related theory and one contextual motivation theory. The study is based on one case study within a department of a traditional production company. The empirical material consists mainly of interviews with the industrial workers. In addition, data have been collected through informal study visits at the workplace, as well as through documentary analysis and informant interviews. Three groups with different participation patterns emerge from the data, and based on these patterns they are called “the dedicated group”, “the reluctant group” and “the insecure group”. This indicates that industrial workers are not a homogenous group. The “dedicated” group saw no obstacles in participating in learning activities. They also had their own personal motives for participation. The individual-related explanations seem particularly important to explain motivation, and this group had entered something which could be described positive learning spirals. The “reluctant” group did not consider it important to participate in learning activities. Their relationship to the company appear to be significant. Consequently, the contextual explanations are of great importance in order to understand the participation of this group. The “insecure” group showed little confidence in their own ability and had limited experience of previous learning activities. The design of the learning activities was especially important to this group. The “insecure” and the “reluctant” groups seems to have entered negative development spirals. The study thus shows that different factors are important to different groups.