Search

The Swedish debate regarding the reform of the third person pronoun plural has been examined with the NLS theory and with the perspective of literacy as not only a mental process but also as a social practice. The debate was initiated in autumn of 2016 by an article written by the teacher Henrik Birkebo in which he argued for a reform. To examine the legitimacy of the main arguments in the debate in relation to pupils’ actual use of the Swedish alternatives for the third person pronoun plural de/dem and dom in secondary school, 307 answers to the National Tests in Swedish and Swedish as a Second Language from 2015 has been quantified in a corpus. The result shows that the argument for a reform due to the hardship for pupils to make out the difference between de and dem sees literacy mainly as a mental process. This is not shown in the corpus. A minority cannot use de and dem as the norm requires, and this minority consists of pupils with high and low grades. The argument to not too hastily make a reform sees literacy as a social practice and as a performance in a social context. This is more likely to be true according to the results of the analysis of the corpus. 82 % of the pupils want to use de/dem which shows that this is seen as a more respected literacy than the use of dom, which only 6 % of the pupils use in the corpus.

This study aims to find an understanding of how pleasure reading outside of a classroom context can assist in the development of English as a second language. The study primarily seeks to examine what teachers and parents say about how the access to and active reading of English books in children’s home environment can benefit their language skills development in the classroom, and this has been done through qualitative interviews. The interviewees were categorized into two groups, one group consisting of four teachers working as English teachers in grades 4-6 at four different schools, and the other consisting of parents of children currently studying in grades 4-6. The results of the study show that most of the interviewed parents encourage their children to read in English, however most of the mentioned children engage more in pleasure reading in Swedish rather than English. The study also shows that the interviewed teachers share the opinion that students who read in English during their free time bring better comprehension of and proficiency in the English language to the classroom. Den här studien syftar till att få en förståelse för hur nöjesläsning utanför ett klassrumssammanhang kan assistera i utvecklingen av engelska som andraspråk. Studien riktar sig i första hand mot att undersöka vad lärare och föräldrar säger om hur tillgången till och läsningen av böcker på engelska i ett barns hemmiljö kan gynna utvecklingen av deras språkkunskaper i klassrummet, och detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer. De intervjuade deltagarna kategoriserades i två grupper, en grupp bestående av fyra lärare som arbetar som engelsklärare i årskurserna 4-6 på fyra olika skolor, och den andra gruppen bestående av fyra föräldrar till barn som går i årskurs 4-6. Resultaten av studien visar att de flesta intervjuade föräldrarna uppmuntrar sina barn att nöjesläsa på engelska, men att de flesta av de nämnda barnen ägnar sig mer åt nöjesläsning på svenska. Studien visar också att de intervjuade lärarna delar åsikten att elever som läser på engelska under sin fritid har med sig bättre förståelse och språkfärdighet i det engelska språket till klassrummet.

I denna studie undersöks hur de svenska rörelseverben komma och gå används för att bilda perspektiv när de används i tredje person i två klassiska svenska romaner. Vidare undersöks vilka faktorer som påverkar perspektivbildningen och om perspektiven är konsistenta eller inkonsistenta. Paradigmatiska och lexikala relationer mellan komma och gå har undersökts med hjälp av substitutionstest. Komma och gå är polysema verb, men det är enbart den primära grundbetydelsen av verben som används vid perspektivbildning. Som visats i andra studier är empatisk identifikation vanlig vid perspektivbildning.Inkonsistenta perspektiv är sällsynta och substitution leder till ogrammatiska eller icke idiomatiska meningar i hälften av fallen. Detta talar för att det enbart är i vissa sammanhang som rörelseverben komma och gå fungerar som deiktiska motsatspar. This study examines how the Swedish verbs of motion komma and gå (’come’ and ’go’) are used to form perspective when they are used in the third person in two classic Swedish novels. Furthermore, it examines which factors influence the formation of perspectives and whether the perspectives are consistent or inconsistent. Paradigmatic and lexical relations between komma and gå have been investigated using substitution tests. Komma and gå are polysemous verbs, but only the primary basic meaning of the verbs is used in perspective formation. As shown in other studies, empathic identification is common in perspective formation. Inconsistent perspectives are rare, and substitution leads to ungrammatical or non-idiomatic sentences in half of the cases. This suggests that it is only in certain contexts that the motion verbs komma and gå function as deictic pairs of opposites.

Minoritetsgrupper i Sverige har en särställning, där språklig representation är en rättighet som den svenska offentligheten har ansvar att upprätthålla. Sverige har utvecklats till att bli ett flerspråkigt land under flera årtionden. Dessutom har forskning inom flerspråkighet och språkpraktiker kopplat till användning av olika språk genomförts och utvecklats sedan 1900-talet. Detta är en kvalitativ undersökning om hur translanguaging kommer till uttryck i serien Brus, som under 2022 hade sin premiär på public service-plattformen SVT Play. Brus handlar om sverigefinska ungdomar som bor i Stockholm, en grupp som även i tidigare forskning har synliggjorts. Den här studien bygger på sociolingvistiska teorier om translanguaging och språklig ackommodation, ur vilka för mediet lämpliga analysverktyg och begrepp valts ut. Resultatet visar att translanguaging synliggörs i Brus genom kodväxling, implicit och explicit representation av språkliga repertoarer samt genom användningen av så kallade translanguaging-markörer, i tidigare forskning även kallade markörer för kodväxling. Resultatet visar även tecken på att karaktärerna anpassar sig språkligt till varandra genom ackommodation. Karaktärernas språkliga praktiker sammanfaller i hög grad med de tankar om flexibelt språkande, som den moderna flerspråkighetsforskningen lutar sig på.

With the aim of examining how literary texts can be used to reach curricular goals relating to global citizenship education and intercultural understanding, a reader study was conducted with ninety-two high school students around Yasmina Khadra’s The Sirens of Baghdad, a novel about an aspiring terrorist in Iraq. A twenty-seven-item survey was conducted, covering nine aspects of learning and engagement. The results suggest that the novel produced high levels of transportation, contextualized understanding, and identification with the protagonist’s emotions. No significant undesired effects, such as an appetite for violence, were observed. The underlying hypothesis that the studied type of fictional narratives are suitable for upper secondary education was tentatively confirmed, but more research is needed to generalize the findings. The present study has contributed to developing methods for such continued research., I syfte att öka kunskaperna om hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och interkulturell förståelse gjordes en läsarundersökning kring nittiotvå gymnasieelevers läsning av Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad. Tidigare receptionsstudier med vuxna läsare har antytt att romanen förmedlar värdefulla kunskaper om Mellanöstern på ett underhållande sätt. Läsarundersökningen syftade också till metodutveckling. Enkätsvaren visar att eleverna identifierade sig med huvudpersonen och upplevde ökad förståelse för situationen i Irak och för terrorismens drivkrafter. Oönskade effekter som våldsbenägenhet var inte signifikanta. Hypotesen att fiktiva berättelser av det studerade slaget är lämpliga att använda på svenska gymnasieskolor bekräftades tentativt, men mer praktiknära forskning behövs för att dra generella slutsatser. Den genomförda undersökningen har bidragit till att utveckla metoder för ett sådant arbete.

Denna studie syftar till att få en förståelse för gymnasieelevers syn på läsning av skönlitterära romaner i kursen svenska 1 utifrån tre frågeställningar: 1) hur ser elever på läsning av skönlitteratur, 2) vad påverkar deras syn, samt 3) hur väl elevernas syfte med att läsa skönlitteratur överensstämmer med aktuella styrdokuments skrivningar. Materialet samlades in via enkät samt semistrukturerade intervjuer med frivilliga respondenter från enkäten. Resultaten visar att en stor del elever är positivt inställda till läsning av skönlitteratur, men att denna positivitet kan påverkas negativt av framför allt vilken roman som läses samt uppgiften kopplad till läsningen. Vidare är det tydligt att skönlitteraturens syfte i gymnasieskolans svenska 1 till viss del är otydligt för eleverna och behöver göras tydligare i undervisningen för att underlätta för eleverna att nå Skolverkets mål med läsning av skönlitteratur.

Skolverket implementerar nytt kunskapsområde hösten 2022. Detta nya kunskapsområde kallas Sexualitet, samtycke och relationer och ska genomsyra alla ämnen, framför allt i svenskan. Syftet med detta examensarbete är att analysera tre litterära verk utifrån de teman Skolverket tar upp som ska bearbetas i svenskundervisningen för att kunna bearbeta det nya området: kärlek, kön, relationer och sexualitet. Om urvalet av litteratur kan främja ingången för litteratursamtal inom Sexualitet, samtycke och relationer är även något som undersökts i detta arbete. Studien baseras på en litteraturanalys av litterära verk som svensklärarna på en gymnasieskola i Stockholmsområdet använder sig av där närläsning med ett hermeneutiskt synsätt har anammats. Analyserna visar att litteraturen som används i svenskundervisningen innehåller de teman Skolverket tar upp på ett eller annat sätt. Litteraturen har därmed potential att främja ingången för litteratursamtal inom det nya kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Forskning visar att samhällets goda avsikter med sexualundervisningen i skolan inte riktigt når fram till eleverna och därmed uppfylls inte dessa avsikter. Detta är följaktligen en utgångspunkt i detta examensarbete. Att sexualundervisningen således behöver förändras och uppdateras för att anpassas till elevernas behov är därmed en slutsats vi genom detta arbete drar. Tack vare Skolverkets implementering av det nya kunskapsområdet är en förändring på god väg och skolan kommer därför förhoppningsvis snart att ha etablerat en jämställd och adekvat sexualundervisning där fler känner sig inkluderade oavsett sexualitet.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskaperna kring talrädda elevers uppfattningar angående deras möjligheter till att uppfylla de mål som finns gällande muntliga framställningar i ämnet svenska på gymnasiet. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats, och semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter. Den data som samlades in i samband med studien har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod och resultatet visar att även om dessa elever når upp till ett godkänt betyg, saknar de ändå den stöttning som behövs för att nå högre betyg och för att komma över sin talrädsla. Detta resulterar i att de hindras dels i sin utveckling och sina möjligheter till att inhämta ny kunskap, dels minskar framtida arbetsmöjligheter och därmed sina förmågor att verka som goda samhällsmedborgare.

Är lättläst skönlitteratur till hjälp för elever och lärare i dagens klassrum på högstadiet? Med PISA-undersökningarnas försämrade resultat i åtanke undersöker den systematiska litteraturstudien 15 olika forskningar samt uttalanden från bland annat förlag och författare bakom lättläst skönlitteratur. I underlaget för litteraturstudien undersöks vad forskningen säger om läsundervisning och studierna försöker finna hur det påverkar elevernas läsutveckling. Litteraturstudien resulterar i att det finns forskning som definierar lättläst skönlitteratur som fenomen och även om hur lärare kan arbeta didaktiskt med läsning i klassrummet. Det finns även forskningar i resultatet som visar på hur lättläst skönlitteratur påverkar elever på högstadiet. Litteraturstudiens slutsats är att forskning angående definitionen av lättläst finns, men dess påverkan på ungas läsutveckling är ett desto mindre beforskat ämne. Lättläst skönlitteratur anses vara totalt nödvändigt för elever i behov av det. Den här gruppen elever identifieras som elever med ett annars modersmål än svenska, omotiverade läsare samt elever med faktiska lässvårigheter. Många elever anses dock vara ”läslata” då att de har förmågan att läsa svårare texter. Bibliotekarier samt lärare finner det svårt att avgöra vilka elever som ska ges lättläst skönlitteratur. De kan ge lässtarka elever lättläst skönlitteratur trots att de har en utvecklad läsförmåga, då att det faktum att eleven då läser över huvud taget väger tyngre än vad de läser. Nackdelen med ett sådant resonemang blir att den ”läslata” eleven inte utmanas av den lättlästa skönlitteraturen och således inte utvecklas i sitt läsande. Väljer bibliotekarien eller läraren att neka den lässtarka eleven lättläst skönlitteratur på grund av detta, riskerar man att eleven väljer att avstå från läsningen helt och hållet. Lärarens didaktiska val påverkar således elevernas läsutveckling. Lättläst kan hjälpa vissa elever att utveckla sin läsförmåga, men lättläst skönlitteratur kan även hämma redan läskunniga elever att utvecklas. Does easy read literature have a positive effect for students and teachers in contemporary classrooms in Swedish high schools today? PISA-results shows a down going spiral when it comes to reading comprehension in Swedish. This Systematic literature study focuses on 15 different studies, and statements from writers behind easy read literature. Our study tries to discover what researchers say about easy read and how it may affect the students’ reading ability. The result shows that researchers define the genre easy read as a phenomenon, and it tell us about how teachers can work through a didactic point of view. In addition, there are studies that show how easy read literature affect student in the age 13-15 years old. The literature study concludes that there is research that takes on easy read as a genre, but there is a lack of studies that shows the direct effect on the reading comprehension on students. Easy read literature is considered a necessity to the students who are in need. This group of students identifies as those who have Swedish as their second language, unmotivated students and the student who have difficult with reading due to medical conditions. A lot of students today ar econsidered as “lazy readers” because they choose not to read the most challenging text compared to their ability. Librarians and teachers find it hard to decide which students that should read easy read literature and may give a student with a higher reading ability easy read material because it's better that students read something than nothing at all. A negative effect of that would be that you don’t challenge the “lazy reader”, and therefore their reading ability will stay the same as before. On the other hand, there might be no reading at all if the student is denied easy read literature, which isn’t what neither teachers nor librarians wish. The didactic choice of teachers does influence students reading development. If it’s given to the students who need it, there can be a positive development, but if given to the students who are bette readers the effect will be on the contrary.

Varför gör vi saker och ting i skolan? Vad har vi för nytta av det vi lär oss? Didaktikensgrundfrågor är: vad, hur och varför. Vilket syfte har den här lektionen? Så har vi lärt oss atttänka som lärare. Den här studien handlar om hur lärare arbetar med språkhistoria och vad desjälva tycker är viktigt att eleverna lär sig, samt vad är egentligen själva nyttan medspråkhistorisk kunskap? Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv ta reda på defyra intervjuade lärarnas uppfattningar om innehållsmomentet språkhistoria i kursen Svenska3 på gymnasiet. Resultatet visar att det övergripande målet med språkhistoria enligt lärarna äratt man får en känsla för hur det svenska språket utvecklats till vad det är idag samt hursamhället och andra språk påverkat språkutvecklingen. Nyttan med språkhistoria enligtlärarna är att man får en ökad förståelse för andra språk och kulturer och att det är eninkörsport till andra språk.

Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Teavsttaid čállis lea davvisámegiella nubbingiellan ja ruoŧagiella eatnigiellan. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmma ja ahte muhtin morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit hástaleaddjit. Go kompleksiteahtta teavsttain lassána ja gihput ja cealkagat šaddet guhkibun ja viiddibun de dat maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahkki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá láidet čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái cealkagiid divvun ja njulgen šaddá váddáset go cealkagiid struktuvra ja kompleksiteahtta lassána. Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifika texttyper och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten har haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska egenskaper och strukturer har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar.

This master thesis researches the possibility for the established musicals to reach via translanguaging to new audiences of underrepresented language groups. The essay focuses on the musical In the Heights and the Spanglish fenomenon. The tools given can be used as a tool for any cultural and group including activities. There are suggestions on how to handle the dramaturgy and how to elaborate the scripts without using translations and text machines on stage. It also reflects on what hurdles and difficulties you might find during the process. It touches the subject of cultural appropriation, stereotypes and how to avoid and deal with these matters in a respectful way.

I studien undersöks svensklärares val av undervisningsmetoder och innehåll vid arbetet med skönlitteratur i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D. Studien ämnade att svara på hur lärarna motiverar didaktiska val utifrån skolans uppdrag, vilka val lärarna gör kopplat till elevernas måluppfyllelse och utbildningsform samt hur läraren implementerar elevinflytande och medbestämmande vid skönlitterära inslag i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna genomfördes tretton tematiserade kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare och svaren har sedan diskuterats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att styrdokumenten anses vara svårtolkade och frasen skönlitteratur och andra typer av texter har tolkats på flertalet olika sätt. Det resultaten visar är att eleverna inte ges likvärdig tillgång till skönlitterära texter i svenskundervisningen och att det främst beror på lärarens tolkning av styrdokumenten eller på grund av att läraren anser att eleverna, som främst företräds av studerande på yrkesprogram, anses vara för lässvaga. De övergripande resultaten visar att elever på yrkesförberedande program möts av för låga förväntningar i undervisningen i kurser som avser Svenska vilket resulterar i att en av fyra yrkeselever riskerar att inte nå måluppfyllelse i kursen Svenska 1 vilket går i linje med resultat från Skolverks kvalitetsgranskningar.

I undersökningar såsom PISA framkommer att de allra flesta barn och tonåringar saknar läslust när det gäller läsning i och för skolans svenskundervisning. Dessutom finns en minskning av andelen ungdomar som läser av fri vilja och för att det är underhållande. I tidigare forskning finns flertalet undersökningar utifrån lärares perspektiv på läslust bland dagens unga i skolan samt hur man kan väcka deras läsengagemang. Det finns emellertid få studier som antar ungdomars perspektiv på området. Utifrån detta syftar föreliggande uppsats till att synliggöra elevers perspektiv på vad som skapar motivation och engagemang vid läsning av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne med hjälp av följande frågeställningar: Hur bör, utifrån ett elev-perspektiv, läsning av skönlitteratur organiseras och genomföras inom gymnasieskolans svenskämne för att skapa läslust? Vad bör, utifrån ett elevperspektiv, läsas inom gymnasie-skolans svenskämne för att skapa läslust? samt Vad vill elever få ut av att läsa skönlitteratur, enligt eleverna själva, och är läslust, utifrån ett elevperspektiv, relevant för läsning av skön-litteratur inom gymnasieskolans svenskämne? Undersökningens omfång avgränsas genom ramen läsning i och för gymnasieskolans svenskämne samt genom definitionen av skön-litteratur som fiktionsprosa med sociokulturell teorin som utgångspunkt. För att besvara syftet har tre kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med tolv gymnasieelever i grupper om tre till fem elever per intervjugrupp. Resultatet av studien visar att elever har förväntningar om meningsfullhet, lärande och utveckling i samband med läsning av skönlitteratur i svensk-ämnet och att läsengagemang och motivation anses viktigare än läslust med betydelse att läsa enbart för nöje och upplevelsen av intrigen. Eleverna ser en vinning genom att kombinera yttre och inre motivation för att både tillägna sig spänningen i att se vad som händer i en bok och nyttan av att lära sig något eller en personlig utveckling genom exempelvis vidgade perspektiv. Dessutom synliggörs boksamtalet och den sociala interaktionen kring böcker som central för att skapa motiverade och läsengagerade elever som främjar läslust. Slutligen visar resultatet även på lärarens betydelse i planering och organisering av litteraturundervisningen för att skapa stimulerande läsmiljöer som stöttar och engagerar elevers läsning av skönlitteratur inom gymnasieskolans svenskämne i riktning mot ett lustfyllt läsande.

This thesis is a text analysis of knitting patterns. The material are six knitting patterns from 1847 -2018. All the investigated material is written in Swedish. The purpose of the study was to analyse the relationship between the writer and the reader, and the view of the reader. This has been done by studying the values of the knitting books. The context dependent of the patterns has also been analysed, in terms of how the text addresses the reader, the voice of the writer and how much room the writer has to explain his or her intentions and inspiration. An important part of the study has been to analyse the pictures and illustrations in the pattern, and how they relate to the text. The result of the study showed that the older knitting patterns are more context dependent than the modern ones. There is a distinct development from passive addressing of the reader to a more direct, using personal pronouns and a friendlier approach. Newer patterns also give the writer more space to write about his or her inspiration and intentions. The relationship between the pictures and the text stays mostly the same during the investigated period. Godkänt datum 2021-08-24

Den här är en läromedelsanalys som studerar hur lyrik framställs och presenteras i tre läromedelsserier. Det perspektiv som används för att studera representationen av manligt och kvinnligt är ett genusperspektiv som utgår från Judith Butlers teorier om genus och kön. Den metod som används i studien är både kvantitativ och kvalitativ textanalys och utgår från tre olika faser. Den kvantitativa analysen används för att se förekomsten av manliga och kvinnliga lyriker medan den kvalitativa analysen används för att studera hur lyriken framställs. Det material som används i studien är läroböcker från läromedelsserierna svenska impulser, Svenska helt enkelt samt Formativ svenska. I dessa serier ingår tre böcker vardera. Det vi undersöker i materialet är hur kvinnliga respektive manliga lyriker framställs, hur mycket plats lyrikgenren får ta i läroböckerna samt hur det presenterade materialet svarar mot det centrala innehållet för kurserna svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Resultatet visar att det manliga lyrikerna är överrepresenterade vad gäller representationen av lyriker i läroböckerna. Detta visas i den kvantitativa analysen där vi räknar hur många gånger män respektive kvinnor nämns i läroböckerna. Läroböckerna visar att det förekommer lyrik men att det sker på olika sätt och i olika utsträckning beroende på vilken läromedelsserie det är samt vilka författarna till läroböckerna är. Slutsatsen som kan dras utifrån den här studien är att läroböckerna som studeras har goda möjligheter att användas i (lyrik-)undervisningen. En annan slutsats som kan dras av studiens resultat är att kvinnor och män blir representerade i olika utsträckning. Män nämns fler gånger och får mer utrymme i läroböckerna än vad kvinnorna får. Detta ser vi både genom den kvantitativa och den kvalitativa analysen.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur utomhuspedagogik kan främja elevers lärande i ämnet svenska. Det traditionella sättet att undervisa på i svenska skolor har varit och är fortfarande inne i klassrummet, så även i ämnet svenska. För att besvara syftet undersöker vi därför hur lärare som arbetar med utomhusundervisning i årskurserna F-3 resonerar kring utomhuspedagogik som undervisningsform med speciellt fokus på ämnet svenska. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med lärare användes som metod. Den insamlade datan analyserades sedan i enlighet med grundad teori. De teoretiska perspektiv som används som ramverk för studien är både det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. I resultatet av studien synliggörs flera positiva aspekter som kan främja elevers lärande i svenska genom utomhuspedagogik. Det mest framträdande var den språkliga utvecklingen som sker naturligt genom att befinna sig utanför klassrummet där elever på ett utforskande sätt upptäcker, samtalar och resonerar över det som de tillsammans upplever. Elevernas språkutveckling gynnas av att undervisas i utomhusmiljö där ord och begrepp tränas automatiskt och mer spontant. En annan framträdande upptäckt i resultatet var att intresset för utomhuspedagogik hos de deltagande lärarna i studien var en avgörande del i att de använde sig av utomhuspedagogik som undervisningsform med sina egna elever. I resultatet av studien har även en del eventuella svårigheter med utomhuspedagogik kommit fram. Dessa svårigheter berörde bland annat elevers koncentration, elevers säkerhet och väderförhållanden.

This thesis deals with the linguistic concept of mediation. Although mediation is very common and oc- curs naturally in communication between people, there is no uniform international definition of this linguistic phenomenon. One of the aims of this thesis is to gain clarity about the term and three different definitions of mediation are presented in the theoretical part of the thesis. The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessing (CEFR) was published by the Council of Europe in 2001 and in the framework, mediation is presented as one of four linguistic activi- ties, alongside production, reception and interaction. In 2018, the CEFR was complemented by a com- panion volume, in which new descriptors for aspects of mediation are presented. The CEFR and the companion volume are documents that have a major influence on the design of curricula and syllabuses for foreign language education in many European countries, to some extent also in Sweden. Neverthe- less, mediation is deliberately omitted from Sweden's school legislation. The reason given for this is that it should be possible to hold lessons solely in the target language (Skolverket 2011b: 11). Transla- tion and interpreting, both aspects of mediation, should therefore not be taught in class. As shown in this thesis many aspects of mediation can however take place within a single language. The result of the text analysis of the Swedish school legislation for the subject German as a foreign language is that some mediation aspects are implemented in the Swedish school legislation, even if they are named differently.

In this study the information structure in children´s picture books for the age range 3-6 is analyzed. The information structure is primarily visible in the word order and is largely language specific, which means that it plays a central role when a text is translated into a new language. In this study the translations of children´s picture books between Swedish and German and their originals are analyzed. The purpose is to find what constituents are put in the initial position (Vorfeld). The initial position is important in terms of cohesion and thematic development and is generally where the topic is placed. German is overall believed to have a bigger variation in the initial position, with more initial adverbials, whereas Swedish is more prone to place a subject in initial position. The languages are also believed to have different levels of markedness in terms of an object or a cleft-construction in the initial position. The results show that while the German books and translations do have a bigger variation and the Swedish books and translations have a higher subject frequency, the differences are not striking. This is partly attributed to the fact that an age range of three years is quite large and two of the three German books are written for younger children, while the Swedish books seem to have an older target group, which also means a higher rate of linguistic complexity. The marked structures object and cleft-construction in initial position do however follow strong language specific tendencies.

I den svenska skolan går många elever med annat modersmål än svenska och tidigare forskning har visat att elevernas undervisning förbättras genom att eleverna får tillgång till hela sin språkliga förmåga (se exempelvis García & Wei, 2018; Svensson et al., 2018). Därför bör elevernas samtliga språk ges utrymme i undervisningen. Det här självständiga arbetet belyser hur svensklärare i den svenska grundskolan förhåller sig till flerspråkighet i sin undervisning och vilka skillnader som kan identifieras beroende på var lärarna är verksamma och deras ålder. Undersökningen har genomförts genom en enkät besvarad av 107 lärare undervisande i svenska, svenska som andraspråk eller båda ämnena. Studien visar att svensklärarna generellt ser elevernas flerspråkighet som en tillgång i undervisningen och som något som ska värnas. Vidare framgår det också att en stor del av svensklärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker på olika sätt i undervisningen. Vidare visar studien också på att skillnader mellan äldre och yngre svensklärares förhållningssätt kan identifieras där det framstår som att de äldre lärarna i något större utsträckning än de yngre lärarna inkluderar flerspråkiga undervisningspraktiker i undervisningen. Studien visar också på att det finns skillnader mellan på vilka sätt flerspråkigheten blir inkluderad i undervisningen i och utanför större tätortsområden. Godkänt datum 2021-01-17

Syftet med denna studie är att undersöka interbedömarreliabiliteten mellan svensklärarstudenter på lärarprogrammets sista år och i vilken utsträckning deras summativa och formativa bedömning är samstämmig. Fem svensklärarstudenter från samma universitet fick i uppgift att individuellt bedöma tre olika elevtexter. Dessa autentiska texter hämtades från en gymnasieskola i södra Sverige och skrevs inom kursen Svenska 1. Lärarstudenternas summativa bedömning analyserades utifrån Hoels (2001) texttriangel för att synliggöra hur de bedömde texternas kvalitet utifrån global och lokalnivå. Vidare analyserades lärarstudenternas formativa kommentarer med hjälp av Johanssons (2018) modell för olika roller som lärare antar i responsarbetet. Resultatet visar att variation i de summativa bedömningarna påträffades när lärarstudenterna bedömde elevtexterna utifrån den globala nivån men även i bedömningen av de enskilda kunskapskraven och i summerandet av ett helhetsbetyg. De bedömarvariationer som uppstod grundar sig i lärarstudenternas olika bedömningspraktiker och subjektiva tolkningar av textkvalitet. Samtidigt visar resultatet att helhetsbetyget aldrig skiljde sig med mer än ett betygssteg mellan bedömarna. I de formativa kommentarerna var en roll särskilt framträdande, nämligen rollen som processare, vilket visar på en samstämmighet i responsen. Studien visar att interbedömarreliabiliteten och tolkningsgemenskapen bland lärarstudenterna var stark trots viss bedömarvariation.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur grundskollärare arbetar med skrivundervisningen i ämnet svenska i det flerspråkiga klassrummet. Med ett särskilt fokus på elever med annat modersmål än svenska. För att kunna samla in relevant information, olika strategier och metoder som gynnar elever med svenska som andraspråk har det genomförts tre semistrukturearade intervjuer och nio observationer. Metoden som användes var teamtisering och det gjordes efter alla intervjusvar. Tematisering innebär att man undersöker vilka olika teman man hittar, vad som är relevant och samla in information till en och samma tema. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisning. Under rubriken resultat i vår studie finns det olika användbara metoder som alla lärare kan tillämpa i sin undervisning. Efter att ha analyserat lärarnas intervjusvar kom vi fram till att alla tre lärare flitigt använder sig av multimodala verktyg och har strategier som de anser vara fungerande till svenska som andraspråkseleverna. Dessa strategier ska stötta eleverna samtidigt som det ska vara lärorikt. Det som även dykt upp i vår studie visar hur viktigt modersmålet har visat sig vara för både kunskapsutvecklingen och för idenitetsskapningen. Alla tre lärare som blivit intervjuade arbetar med andraspråkselever aktivt.

Då en av vår tids stora frågor är hur vi ska lösa den rådande klimatkrisen har den föreliggande studien utforskat hur svensklärare kan arbeta med hållbar utveckling i litteraturundervisningen. Studien syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i romanen Oryx och Crake (2003) av Margaret Atwood i förhållande till hur den kan användas som en utgångspunkt för att arbeta med hållbar utveckling i svenskundervisningen på gymnasiet. Romanen analyserades utifrån ett ekokritiskt perspektiv, och i analysen argumenteras det för hur ekokritiken kan användas som en språngbräda för att arbeta med hållbar utveckling i svenskämnet. En tematisk analys har tillämpats vid analysen av romanen, där två teman har identifierats: antropocentrism och framställningen av djur. Vidare analyserades också skönlitteraturens möjligheter utifrån Louise Rosenblatts teori och tankar. Den didaktiska analysen av romanen fokuserade på dess didaktiska potential i förhållande till läroplanen för gymnasieskolan och hållbar utveckling. Analysen visade att romanen innehar en didaktisk potential i förhållande till arbete med hållbar utveckling i litteraturundervisningen, då temana som utkristalliserades i litteraturanalysen kan fungera som ingångspunkter till arbete om hållbar utveckling. Den didaktiska analysen visade även hur romanen kan användas för att uppfylla de mål som uttrycks i läroplanen som är kopplade till hållbar utveckling.

Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om likheter och skillnader i behandlingen av skönlitteratur i gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Studien syftar också till att belysa hur dessa likheter och skillnader visar sig i hur yrkesverksamma lärare inom SVA respektive SVE väljer skönlitteratur i deras undervisning och hur de säger sig arbeta med den. Forskningen visar att skönlitteratur är ett viktigt medel i utbildandet av världsmedborgare, då den kan ge en inblick i ”den andres” liv samt hjälpa individen i utvecklingen av ett kritiskt tänkande (Nussbaum, 1998). Läsning av skönlitteratur ökar dessutom förutsättningarna för lyckade studier på universitetsnivå (Martinsson, 2018), vilket är av intresse för elever inom SVE och SVA som båda är högskoleförberedande ämnen. Den här studien är en kvalitativ studie, där en kvalitativ textanalys av styrdokument för SVE och SVA utfördes samt kvalitativa semistrukturerade digitala intervjuer gjordes med fyra lärare inom SVE samt fyra lärare inom SVA. Tre av dessa intervjuer utfördes genom mailintervjuer. Tillsammans med den kvalitativa textanalysen och intervjuerna med lärarna från de två grupperna, så fick studien en jämförande karaktär där likheter och skillnader i de två ämnena studerades. Resultaten analyserades genom läroplansteorier och ämnesdidaktiska teorier, vilka belyser skolans och undervisningens påverkan på samhället och vice versa. Resultaten från textanalysen och intervjuerna visade att skönlitteratur och litteraturhistoria tar betydligt mer plats inom SVE än inom SVA, medan SVA-ämnet har ett större fokus på språkutveckling än SVE. Detta indikerar på att elever i SVE och SVA inte får en likvärdig utbildning när det kommer till läsning av skönlitteratur, som i sin tur utmanar deras förutsättningar för framtida studier samt medverkan i samhället (Nussbaum, 1998) (Martinsson, 2018). Studien visade även att lärare inom SVE och SVA tenderar att använda sig av skönlitteratur från västvärlden i högre utsträckning än icke västerländsk skönlitteratur. På grund av detta riskerar elever med icke västerländsk bakgrund att inte känna sig representerade i den skönlitteratur de möter i skolan, vilket kan påverka deras självbild och känsla av inkludering i samhället (Ackerman, 2018). Med den här studien vill jag problematisera gymnasieämnena svenska och svenska som andraspråk, samt föra diskussionen vidare om hur dessa ämnen kan uppnå en högre likvärdighet vad gäller läsandet av och arbetet med skönlitteratur.

Denna studie ämnar undersöka rollspråket, det vill säga sättet fiktiva karaktärer talar på, i den japanska översättningen av Pippi Långstrump och jämföra det med den svenska källtexten. Syftet med studien är att ta reda på om rollspråk förekommer, vilken kategori det tillhör samt hur rollspråket förändrar läsarens uppfattning av karaktärerna. Studien bygger på en analys som följer Satoshi Kinsuis teorier om rollspråk. Analysen visar att det finns nyansskillnader i karaktärernas språk men huruvida de ska räknas som rollspråk eller inte är en öppen fråga. This study intends to investigate the role language, which is the way fictional characters speak, in the Japanese translation of Pippi Longstocking and compare it to the Swedish source text. The purpose of this study is to find out if role language occurs, what category it belongs to and how the readers perception of the characters change due to the use of role language. The study is based on an analysis that follows Satoshi Kinsui's theories regarding role language. The analysis shows that there are nuances in the characters way of speaking but whether it could be valid as role language or not is an open question.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning lärare använder sig av digitala medel kontra traditionella böcker i årskurs 1–3 på lågstadiet, under tyst enskild läsning i ämnet svenska. Detta för att bidra med kunskap om vilken påverkan det kan ha på yngre elevers läsutveckling. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa aspekter lärarna såg med den digitala läsningen samt hur läsningen schemalades, även hur och om den tysta enskilda läsningen följdes upp. Här gjordes en jämförelse mellan den digitala och den traditionella läsningen. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs 1–3, med både kvantitativa och kvalitativa delar, inom en utvald kommun. Resultatet visade att samtliga skolor i undersökningen hade god tillgång till digitala medel.Både digitala verktyg och traditionella böcker användes i den tysta enskilda läsningen. Dock fanns det skillnader i schemaläggningen samt kring hur och vilka elever som tilläts använda de digitala verktygen. Digital läsning följs upp i mindre utsträckning än den traditionella, vilket bör ses som oroväckande, då forskning visar på sämre läsförståelse vid skärmläsning. Vidare framkom möjlighet till inkludering som en positiv aspekt för digital läsning men att lärarna inte nyttjade den digitala potentialen fullt ut. The purpose of the study is to investigate the extent to which teachers use digital means versus traditional books in grades 1–3 in primary school, during silent individual reading in the subject Swedish. This is to gain knowledge about the impacts it can have on younger students reading development. Furthermore, it was investigated which positive and negative aspects the teachers saw with the digital reading and how the reading was scheduled, also how and if the silent individual reading was followed up. Here, a comparison was made between digital and traditional reading. To answer the purpose and the questions, a questionnaire survey was conducted by teachers in grades 1–3, with both quantitative and qualitative parts, within a selected municipality. The results showed that all schools in the survey had good access to digital means and both digital tools and traditional books were used in the silent individual reading. However, there were differences in the scheduling as well as how and which students were allowed to use the digital tools. Digital reading is followed up to a lesser extent than the traditional one, which should be seen as worrying, as research shows poorer reading comprehension when screen reading. Furthermore, the possibility of inclusion emerged as apositive aspect for digital reading, but that the teachers did not make full use of the digital potential.

Studien handlar om hur lågstadielärare arbetar med läsförståelse i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i Sverige arbetar med läsförståelse genom att ta reda på vilka läromedel och lässtrategier de använder, hur de väljer läromedel och hur de arbetar både med läromedlen och i övrigt. Sju lärare i årskurserna två och tre verksamma på fyra olika skolor har intervjuats. Svaren har sedan transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys utifrån förförståelse, tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar att lärarna använder sig av en kombination av läromedel i läsförståelseundervisningen. Ett huvudsakligen använt läromedel kompletteras med ytterligare ett. Som huvudläromedel används antingen läromedel Läsförståelse eller Abc-klubben och som komplettering Äppel-serien och Ottos klass. Olika typer av lässtrategier används, till exempel bildstöd, textsamtal/läsfixarna och genrepedagogik. Vidare visar resultaten att lärarna endast undantagsvist haft möjligt att aktivt delta i valet. När det gäller arbetssätt framkommer att lärarna i början på läsundervisningen anpassar sig efter elevernas nivå och använder olika typer av anpassade läromedel och hjälpmedel. Efter hand utvecklas undervisningen i förhållande till elevernas progressiva lärande. Det framkommer även att lärarna istället för att låta eleverna arbeta på egen hand försöker samverka så mycket som möjligt med eleverna. Några frågeställningar som kan ställas utifrån studiens resultat är vilka faktorer som är viktiga vid urval av läromedel och vilket inflygande lärarna har på valet.

Denna kandidatuppsats består av en längre översättning i form av en undertextning från nederländska till svenska, samt en kommentar till översättningen. Källtexten utgörs av inslaget De online fabeltjesfuik (ordagrant ’fabelryssjan’) ur det nederländska satiriska nyhetsprogrammet Zondag met Lubach. I kommentarsdelen beskrivs den teoretiska bakgrunden bakom den översättningsprincip och rangordning av översättningsprioriteringar som styrt undertextningsarbetet. Därefter behandlas ett urval av översättningsproblem samt strategierna för att lösa dem, med ett särskilt fokus på kulturella referenser och humor. Det största problemet utgörs dock i slutändan av översättningsformens egna begränsningar när det kommer till tid och utrymme, vilka styr alla andra översättningsval. This bachelor’s essay consists of a longer translation in the form of Dutch-to-Swedish subtitles, including a section commenting on the translation. The source text is made up of the segment De online fabeltjesfuik (literally ‘the fable fyke’) from the Dutch satirical news show Zondag met Lubach. The comment section describes the theoretical background behind the translation principle and the translation priorities which have guided the subtitling. Then a sample of translation problems along with the strategies used to solve them are presented, focusing on cultural references and humour. The largest issue remains the inherent limitations of subtitling as pertains to time and space, which influence all other translation choices made.

Denna magisteruppsats behandlar norrmäns attityder till svenska låneord (svecismer) inom det norska språket. Undersökningens fokus ligger i högre grad på informanternas vardagliga talspråk och i mindre grad på deras skriftspråk (bokmål). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna norrmännen är om förekomsten av svenska lånord i sitt modersmål och hur de uppfattar dessa. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur informanterna själva använder utvalda svecismer som kartlagts från de relativt aktuella digitala norska källorna. Undersökningen är av kvantitativ karaktär och har utförts med hjälp av en enkät som besvarats av 55 informanter. Enligt informanterna finns det få svenska lånord i norskan och detta språkliga fenomen diskuteras sällan i Norge. Majoriteten av informanterna uppvisar en positiv inställning till svenska lånord i det norska språket, men en del är mindre positiva. Det framgår att informanterna är mer benägna att tolerera svecismer ifall de inte ersätter etablerade norska ord och uttryck. Resultatet i denna studie har också jämförts med tidigare undersökningar som tar upp grannspråksattityder i Skandinavien. Det visar sig att den här studien går i linje med tidigare forskning, som också visar på en positiv inställning till svenska språket hos norrmän. I studien framgår också att alla utvalda svecismer enligt informanterna är användbara, dock skiljer sig bruket mycket på grund av lånordens olika stilistiska nivå och etableringsgrad i det norska språket. Informanterna har också demonstrerat att utvalda svenska lånord i högre grad är kopplade till deras talspråk, och att de sällan används i formell skrift.

Syftet med undersökningen handlar om att analysera ett läromedel i ämnet svenska för att se om det är möjligt att uppnå kunskapskraven för betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för svenska i årskurs 4–6 genom att enbart arbeta efter läromedlet. Om det inte skulle vara möjligt skulle vi även redovisa för vilka delar som saknas och hur det kan kompletteras. Vi avgränsade oss till ett läromedel, Liber svenska, i denna undersökning. Metoden vi använde oss av var kvalitativ deduktiv innehållsanalys med strukturerade tabeller och teorin var didaktiskt forskningsperspektiv. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att det är möjligt för eleverna att uppnå betyget E i slutet på årskurs sex samt täcka alla delar av det centrala innehållet för årskurserna 4–6 genom att arbeta utifrån läromedlet förutsatt att läraren är uppmärksam och varierar arbetssätten till uppgifterna så som att låta eleverna skriva både för hand och på digitala enheter.

I denna studie undersöks gymnasielärares attityder om lyrikämnet i den svenska skolan. För att inhämta kunskap om lyrikens möjliga funktion i skolundervisningen genomförs kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare. Lärarnas svar analyseras med perspektiv om poetiskt tänkande och undervisningsdimensioner för att undersöka vilken funktion lyriken har. Studiens resultat visar att lärare uppfattar att elever finner lyrik tråkigt och svårt. Med särskilda strategier och uppgifter går det att motivera eleverna till kreativt skrivande som även kan förändra deras fördomar om lyrik. Nästan alla av lärarnas lyrikundervisning uppfyller de tre målen inom undervisningsdimensionerna: kvalifikationer, socialisationen och subjektiveringen. Uppgifterna lärarna utformar visar på att eleverna kan utveckla ett poetiskt tänkande. Lyriken öppnar upp till en ny språklig värld för eleverna som kan anpassa sitt skrivande, då kreativt skrivande leder till behärskning att växla mellan olika texttyper.

Undersökningar visar att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig för ett kvalifi-cerat arbete eller vidare studier. Detta tyder på att skrivundervisningen i skolan inte lyckas utveckla elevernas skriftspråkliga kompetens. Skrivundervisningen består av flera olika komponenter, bland andra språkfärdigheter, kunskaper om skrift och grammatik. En anledning till att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig skulle alltså kunna vara grammatikundervisningens utformning. Denna studie undersöker därför de senaste decenniernas grammatikundervisning i gymnasieskolans svensk-ämne utifrån den didaktiska frågan hur. Mer specifikt gäller frågeställningarna grammatikundervisningens undervisningsmetoder och undervisningsmaterial. För att uppnå syftet används en systematisk litteraturstudie och den litteratur som an-vänds i studien är forskning om svensk grammatikundervisning. Forskningen har studerats och analyserats genom en innehållsanalys där studiernas innehåll om grammatikens hur-fråga har kodats. Resultatet av studien visar att grammatikunder-visningen i de allra flesta fall är formell och produktinriktad och att en funktionell grammatikundervisning inte är särskilt vanlig. Vidare används mest konstruerat undervisningsmaterial i form av läroböcker och lärarnas eget material. Genom att analysera grammatikundervisningens hur-fråga skymtar även svaret på grammatik-undervisningens varför. Lärarna använder främst tre argument för att legitimera grammatikundervisningen i svenskämnet: språkriktighetsargumentet, metaspråksar-gumentet och främmandespråksargumentet. Dock är inte dessa argument riktigt un-derbyggda av lärarna vilket leder till att svaret på grammatikens varför-fråga blir otydligt och spretigt. De slutsatser som dras utifrån studien är att på grund av lärares otydliga svar på grammatikens varför-fråga blir hur-frågan lidande. Detta leder till att eleverna inte tillägnar sig ett grammatiskt metaspråk och att grammatikundervis-ningen knappast kan bidra till utvecklingen av den skriftspråkliga kompetensen. Framtida grammatikundervisning skulle därför antagligen behöva få ett tydligare svar på varför-frågan för att möta elevernas behov av att utveckla ett grammatiskt metaspråk och en skriftspråklig kompetens.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur fyra svensklärare på högstadiet arbetar med boksamtal för att främja elevers läsförståelse. Genom semistrukturerade intervjuer har resultaten visat att det ges för lite tid för förarbete inför läsningen. Klassuppsättningar är begränsade och skönlitteratur prioriteras inte på skolorna vid läromedelsbeställningar vilket begränsar lärarnas förutsättningar till att anpassa sitt val av litteratur. Vidare har studien visat att många elever på högstadiet har en bristande avkodningsförmåga och saknar motivation vilket blir problematiskt för att få till reflekterande samtal.

Denna studie undersöker vilka läsarter gymnasieelever intar på egen hand och med stöttning i litteratursamtal. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande genom att undersöka hur stöttning och kommunikation bidrar till att elever kan inta och utveckla att inta olika läsarter. Kunskapskraven för svenskämnet i gymnasieskolan ställer krav på att elever ska kunna inta olika förhållningssätt till skönlitterära texter och det är svenskundervisningens ansvar att ge eleverna förutsättningar att bemöta kunskapskravens efterfrågan på läsarter. Metoden för studien är kvalitativa litteratursamtal med gymnasieelever från studie- och yrkesförberedande program som läser Svenska 1 och Svenska 3. Det föregående examensarbetet undersökte läsarter inom tidigare svensk forskning om läsarter. Det arbetet visade att det verkar finnas en diskrepans mellan vilka läsarter elever intar i svenskundervisningen och vilka som efterfrågas av styrdokument och nationell examination. Därför undersöker denna studie vilka läsarter som elever intar i litteratursamtal, både med och utan stöttning. Resultatet visar att gymnasieelever överlag intar de flesta läsarter med enkelhet eller i viss utsträckning. Resultatet visar också att stöttning är ett viktigt verktyg för att få eleverna att fördjupa sina resonemang och få dem att inta flera läsarter. Det finns dock skillnader för vilka läsarter de intar beroende på vilken program och vilken kurs de läser. De läsarter som elever intar utan stöttning skiljer sig beroende på vilken svenskkurs de läser. För de läsarter eleverna intar när de stöttas består skillnaden i om det går ett studie- eller yrkesförberedande program. Styrdokumenten gör ingen skillnad beroende på programtillhörighet, vilket innebär att det finns ett möjligt didaktiskt problem. För att synliggöra ett sådant didaktiskt problem behövs mer empirisk forskning på området med liknande upplägg – att undersöka gymnasieelevers förutsättningar att inta läsarter i svenskundervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

The aim with this study is to analyze the different parts of the Swedish syllabus and writing assignments in textbooks used in Swedish education for children in first grade. The analysis is based on Ivanič’s (2004) article and framework for different aspects of language and discourses of writing. The study analyzes in what extent the discourses of writing are expressed in the different parts of the syllabus and in the textbooks. Further in the study the textbooks are analyzed from a qualitative perspective to notice the expressions of the discourses. The analysis is based on discourse analysis and Ivanič’s (2004) discourses of writing. The syllabus and the textbooks are analyzed in two stages – a quantitative and a qualitative. The results of the study show that all discourses are expressed in the different parts of the syllabus – but in various ways. In the parts that is addressed to grade 1–3 the skills discourse of writing and the genre discourse of writing dominates. The analysis of the textbooks shows that there is a variation between the tasks. The skills discourse of writing is dominating in the textbooks with 68 % of all pages. The result show that there partially is a conformity between the syllabus and the textbooks. Finally, the result is discussed in relation to relevant literature and previous studies. Syftet med denna undersökning är att analysera hur skrivdiskurser uttrycks i kursplanen i svenska för årskurs 1–3 samt i skrivuppgifter i fyra läromedel för svenska i årskurs 1. Analysen utgår från Ivanič (2004) teoretiska ramverk för språklager och skrivdiskurser. Undersökningen analyserar i vilken omfattning skrivdiskurserna uttrycks i kursplanens olika delar och i de valda läromedlen. Vidare analyseras läromedlen ur ett kvalitativt perspektiv för att få syn på hur skrivdiskurserna uttrycks i läromedlens uppgifter. Metoden i undersökningen är diskursanalys och utgår från Ivanič (2004) skrivdiskurser. Kursplanen och läromedlen analyseras i två faser - en kvantitativ och en kvalitativ. Analysens resultat visar att samtliga skrivdiskurser uttrycks i kursplanens delar, men i varierande grad. I kursplanens delar som syftar till undervisning i årskurs 1–3 är färdighets- och genrediskursen dominerande. Analysen av läromedlen visar att det finns stor variation mellan läromedlens uppgifter. I läromedlen är färdighetsdiskursen dominerande och står för 68 % av alla sidor i de analyserade läromedlen. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det till viss del finns en överenstämmelse mellan kursplanen och läromedlen men det råder stor variation inom och mellan läromedlen. Slutligen diskuteras undersökningens resultat i relation till relevant litteratur och tidigare studier inom ämnet.

Denna studie syftar till att undersöka vilken attityd svensklärare har till att användaskönlitteratur i syfte att motverka främlingsfientlighet och intolerans. Studien diskuterarbegreppen främlingsfientlighet och intolerans och vilken relation de har till skolansvärdegrundsuppdrag. Vidare diskuterar uppsatsen svenskämnets roll i motverkandet avfrämlingsfientlighet och intolerans samt vilken roll skönlitteraturen enligt kursplanenska ha i det arbetet. Svenskämnet och skönlitteraturens möjligheter samt problem attbemöta sådana frågor diskuteras utifrån ett interkulturellt perspektiv.

Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1. För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer. Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

I den här studien intervjuades fyra finlandssvenska lärare om sin undervisning i språkhistoria. Intervjuerna analyserades genom interpretativ fenomenologisk analys (IPA) och resultatet kategoriserades utifrån de didaktiska frågorna vad?, hur? och varför?. Kategoriseringen visade en stor övervikt för varför- och hur-frågorna, och de finlandssvenska lärarna hade en samsyn på implementeringen av dessa. Detta kan ses som en konsekvens av styrdokumentens tydliga framskrivning av både historiemedvetande direkt kopplat till språk, en historisk medvetenhet om språket och den konsensus som skapas av utformningen av den kurs där språkhistoriemomentet är placerat i den finska gymnasieskolan. Utifrån den didaktiska varför-frågan kan följande fyra kategorier utläsas: allmänspråklig kompetens, identitet, historiemedvetande och centralstyrning. Den didaktiska hur-frågan gav upphov till tre kategorier: personlig identitetsprofilering, begrepp och litteratur samt läromedel. Didaktikens vad-fråga fanns bara i begränsad mängd i lärarnas utsagor. Undersökningen visade också att paralleller fanns mellan relativt omfattande ämnesstudier hos lärarna, inom språk i allmänhet och nordiska språk i synnerhet, och deras möjlighet att anpassa undervisningen i den tvåspråkiga miljön. Intervjustudien har ett komparativt perspektiv i förhållande till en tidigare studie. Språkhistoria i undervisningen: Att rekontextualisera styrdokumentens intentioner i en undervisningspraktik (2017) i vilken tre svenska gymnasielärare intervjuades. Ett förslag till vidare forskning i den studien var att genomföra en liknande undersökning i en ny kontext, och det finlandssvenska utbildningssystemet utgör denna nya kontext i föreliggande studie.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

Föreliggande studie har som intresse att bidra till den interkulturella diskussionen i skolan utifrån värdegrunden. Genom att undersöka hur läromedelsböcker synliggör den etniska mångfalden vilken representeras i skönlitterära texter och bilder åskådliggörs hur läromedelsböcker kan fungera som ett verktyg i denna diskussion. I studien har läromedelsböckerna Svenska impulser 1, 2 och 3 granskats. Teorin har utgått från diskursteori där maktperspektiv beaktats på olika etniciteter vilka syns olika mycket. Detta i förhållande till skolans värdegrund är det grundläggande fundamentet för studien. Metoden som använt i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys samt en hermeneutisk analysmetod och i de båda fallen finns kvantitativa element. Innehållsanalysen appliceras på de skönlitterära texterna medan hermeneutiken kopplas till bildmaterialet. Resultatet visar att etnisk mångfald inte synliggörs i tillräcklig utsträckning, som önskas, i förhållande till skolans värdegrund där samtliga etniska tillhörigheter ska värderas lika. Dessutom visar även resultatet att läromedelsböckerna skiljer sig minimalt åt vad gäller att synliggöra den etniska mångfalden. Detta berörs både i bild- och textperspektiv men även i författarrepresentationerna.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad högstadieeleverna anser om användningen av smarta mobiltelefoner i skolan och mer specifikt inom svenskämnet samt vilka råd de vill ge lärare gällande mobiltelefonanvändningen inom svenskämnet och vilket inflytande de önskar inom svenskämnet. I digitaliseringsdebatten är pedagogers och hjärn-forskares röster höga emedan eleverna lyser med sin frånvaro. Enligt Skolverkets läroplaner reviderade 2018 för grundskolan (LGr11) och gymnasiet (LGy11) ska eleverna förses med digitala hjälpmedel i undervisningen för att utveckla de krav på digitala kunskaper som samhället ställer. Användningen av digitala verktyg i undervisningen ses å ena sidan som distraktioner och å andra sidan som en välbehövlig paus i studierna. Åsikterna kring hur användningen av digitala verktyg föreligger går isär, där pedagoger ser det som ett tillskott och hjärnforskare som negativt genom medförande distraktioner. Vad anser eleverna i denna fråga? Det är inte lika utforskat. I föreliggande empirisk studie genomförs kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i strategiskt valda fokusgrupper. Medverkande elever läser svenska och går i årskurs 9 i en högstadieskola inom Stockholmsregionen. Etiska aspekter har efterlevts i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed. Resultatet i studien visar att eleverna använder mobiltelefonen till skolrelaterat arbete, så som att söka information, inspiration, lyssna på musik, använda som extra skärm, lyssna på texter, ord och ljudböcker. Några använder den för översättning av ord under skrivprocessen eller för att kommunicera med andra elever gällande skolrelaterade göromål. Elevernas upplevelse av inflytande när skolan beslutade kring mobiltelefonförbudet är lågt. Vidare är upplevelsen att inflytandet är lågt även i andra frågor och förslag som de framfört. Avslut-ningsvis ger eleverna råd till lärare kring den önskade användningen av mobiltelefonen och hur inflytandet bör utformas.

Med hjälp av en fenomenografisk metodansats undersöker den här studien svensklärares arbete med feedback på elevers skriftliga uppgifter inom ämnet svenska på gymnasiet. Motivet till studien kommer från läroplanens fordran om att elever kontinuerligt ska informeras om hur de ligger till i studierna, genom både framgångar och utvecklingsområden. Hur det här arbetet ska operationaliseras i praktiken framgår inte av styrdokumenten och min egen erfarenhet från VFU visar att lärares arbete med feedback varierar. Därför syftar den här studien till att lyfta fram de didaktiska tankar som ligger bakom den variationen och som kan förklara och motivera de olika varieteterna. Datainsamlingen gjordes via intervjuer med fem svensklärare om vilket syfte deras feedback har, hur den gestaltar sig och vad den innehåller när det handlar om elevers skrivundervisning. Resultatet visar att syftet är att feedbacken ska utgöra ett verktyg för att utveckla elevernas skriftliga förmågor utifrån olika aspekter. Svensklärarnas mål med skrivundervisningen speglas i den feedback som eleverna möter; feedbacken är i hög grad koncentrerad till den specifika uppgiften och därmed relevant för målet att utveckla eleverna till goda skribenter och kommunikatörer. De olika förklaringar svensklärarna motiverar sitt arbete med feedback utifrån gör att samtliga av dem kan kategoriseras som medskapare eller kommunicerande responsgivare, eftersom de alla strävar efter att arbeta formativt utifrån de förutsättningar som de upplever att de har. Det formativa arbetet ter sig dock olika, vilket kongruerar med annan forskning om feedback i skrivundervisning. De svårigheter som framkommer att svensklärarna upplever i arbetet med feedback återfinns även det i annan forskning. De handlar om att tiden inte alltid räcker till, att eleverna inte alltid tar åt sig feedbacken som önskat, och att det ibland är svårt att formulera den skriftliga feedbacken på ett sätt som gör att eleverna förstår den. En orsak till den här problematiken skulle kunna vara att eleverna inte är helt införstådda med, eller delar svensklärarnas uppfattning om syftet med skrivundervisningen och därför inte heller ställer upp de arbetsformer som syftet kräver.

Sammanfattning Bakgrund: Skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för varje elev att ha har möjlighet att lära och inhämta kunskap (Skolverket, 2019). Det innebär för individen att ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt utifrån elevens egna förutsättningar. 2014 formulerades skollagens (SFS 2010:800) bestämmelser kring stödinsatser om, begreppet ”extra anpass­ningar” tog form och ett tydligt regelverk kring hur skolans ska agera vid misstanke om att en elev inte utvecklas mot målen skapades. Detta innebar att lärare behövde förändra sitt arbets­sätt med elever som har behov av stöd samt också ett ökat ansvar för den enskilde läraren gentemot eleven. En rapport från Skolinspektionen (2016) visar dock att det finns stora brister och flera områden som bör utvecklas vad gäller extra anpassningar och arbetet kring dessa. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i ämnet svenska upplever extra anpassningar och arbetet med dessa i klassrummet inom ramen för ordinarie undervisning. Metod: Detta är en kvalitativ studie och vald datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer. Resultat: Det övergripande resultatet visar att lärarna ser positivt på extra anpassningar inom ämnet svenska genom att få behålla eleverna i klassrummet och få helhetsgreppet om elevernas kunskaper och behov. Det som tydligast framkommer som negativt är den dokumentation och det i perioder tidskrävande arbetet med att dokumentera som är nödvändigt för att kunna utveckla och utvärdera elevernas extra anpassningar. Att utskilja extra anpassningar i svenskämnet upplevs som svårt då de anpassningar som görs i ett teoretiskt ämne ofta återkommer i fler ämnen.

Syftet med studien var att undersöka hur fyra läromedel på gymnasier ser ut angående momentet grammatik genom att beakta deras innehåll, elevers förkunskaper från grundskolan och LGY11s kunskapskrav. Den metod som användes för att besvara forskningsfrågorna var en kvalitativ komparativ metod och för att kunna genomföra läromedelsanalysen användes en kvalitativ text- och innehållsanalys. Resultatet visade att läromedel fokuserar olika mycket på grammatik beroende på vilken svenskkurs innehåll de är tänkta att representera. Resultatet visade därför att Insikter i svenska 2–3 och Handbok I svenska språket är de läromedel som främst behandlar olika grammatiska segment då de ska representera kursen Svenska 2, som är en svenskkurs på gymnasienivå som innehåller mest kunskapskrav om grammatik. Vidare visade även resultatet att alla läromedel avstår från att gå igenom fraser trots att det står med i kunskapskraven i LGY11. Då studien enbart har analyserat fyra läromedel som används för grammatikundervisning i svenska på gymnasiet kan inga generella slutsatser dras. I studien dras slutsatsen att läromedlen inte innehåller alla delar som de bör innehålla för att uppfylla kunskapskraven i LGY11 (LGR11). Det läromedlen inte innehåller är fraser trots att det står med som ett explicit kunskapskrav i LGY11.

Syftet med föreliggande studie är att genom en komparativ funktionell textanalys jämföra textuella och språkliga drag i en skriftlig respektive talsyntetiserad version av svensklärares uppgiftsinstruktioner. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på J.Ongs (1991) beskrivning av muntliga och skriftliga uttrycksformer där särskild vikt läggs på begreppet sekundär talspråklighet. Vidare grundas studien på en induktiv ansats.Studien bygger på kvalitativa data där empirin bestod av uppgiftsinstruktioner som är skrivna av verksamma svensklärare på gymnasial nivå. Samtliga uppgiftsinstruktioner blev upplästa och analyserade genom talsyntesprogrammet Oribi Speak. Resultatet visar att talsyntesen brister i läsflyt och beror främst på en avsaknad av punkt som finalt skiljetecken. Studiens slutsats är att talsyntesen kan ses göra anspråk på andra skrivregler än de som anses vara allmänt vedertagna. Höga krav ställs således på textförfattaren och förutsätter en medvetenhet kring hur en text bör utformas för att vara kompatibel med talsyntes. The aim of this study has been to through a comparative functional text analysis comparing textual and linguistic features in a written and synthesized version of assignment instructions made by Swedish native teachers. Furthermore, the study is permeated by J. Ongs (1991) description of oral and written forms of expressions whereas the concept of secondary orality is of special importance.The study is based on a qualitative method, where the empirical data was collected by assignment instructions made by high school teachers educating in the subject Swedish. The empirical data consisted of assignment instructions where all were read and analyzed through the text-to-speech program Oribi Speak. The result shows that Text-To-Speech (TTS) presents deficiencies regarding reading flow and is mainly due to a lack of point and final punctuation. The study's conclusion is thereby that the TTS can be seen inferring to claim writing rules other than those considered to be generally valid. High demands are placed on the author of the text and requires an awareness of how a text should be designed to be compatible with text-to-speech programs.

Avsikten med examensarbetet är att få kunskap om vad gymnasielärare har för åsikter kring nationella provens syfte och utformning, hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska samt vad de anser om nationella proven när det gäller betyg och bedömning. Ytterligare ämnar sig studien att få kunskap om vad gymnasieelever i årskurs 3 har för uppfattningar kring de nationella provens utformning och dess betydelse. Studiens ändamål är att ge en djupare inblick i nationella provens betydelse från två olika perspektiv. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ och en kvantitativ metodik använts i form av intervjuer och en enkätundersökning. Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med nationella prov. Till exempel ger proven en vägledande bild av elevernas kunskaper och att de stödjer en likvärdig bedömning. Däremot behandlar proven endast en liten del av kursen. I korthet visar resultaten att nationella provens syften inte uppfylls helt.

Denna studie undersöker antalet av den multimodala resursen som kan kategoriseras som fotografi som finns representerat i fyra stycken läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Undersökningsmaterialet avgränsas till de arbetsområden som behandlar de fiktivt berättande genrerna lyrik, epik och dramatik i läromedlen. Med ett urval av tre stycken fotografier från varje läromedel analyseras också samspelet mellan den multimodala resursen och den tillhörande texten. Dessutom undersöker studien om det råder några likheter eller skillnader för fotografierna gällande deras kommunikationssyfte och potential som meningsskapande. Undersökningen tar avstamp i den socialsemiotiska teorin på multimodalitet och genom både en kvantitativ och kvalitativ metodansats besvaras frågeställningarna. Studien visar att antalet fotografier som används som multimodal resurs är jämt i tre av fyra undersökta läromedel. Ett av läromedlen använder en mindre mängd fotografier som multimodal resurs. Undersökningen visar också att det råder ett samspel mellan fotografiet och den tillhörande texten i de flesta av exemplen med ett fåtal undantag. Studien uppmärksammar dessutom likheter och skillnader mellan fotografiernas kommunikationssyften och potentialer som meningsskapande.