Search

Förekomsten av icke smittsamma sjukdomar är enligt Världshälsoorganisationen en av de största hälsoutmaningarna vad gäller både människolidande och påverkan på den socioekonomiska situationen i världens länder. Hjärtsjukdom förblir den ledande dödsorsaken och utgör 46 procent av icke-smittsamma sjukdomar följt av cancer, lungsjukdomar och diabetes. Majoriteten av dessa sjukdomar kan förebyggas och har gemensamma riskfaktorer som tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det vinns ett vetenskapligt stöd för måttlig lågkolhydratkost vid övervikt och fetma samt Diabetes Mellitus typ II. Lågkolhydratkost är ett kostalternativ som används av personer med övervikt, Metabolt Syndrom och Diabetes Mellitus typ II. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av lågkolhydratkost hos personer vid övervikt, Metabola Syndromet och Diabetes Mellitus typ II. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva informanter intervjuades. Datamaterialet bearbetades med manifest och latent innehållsanalys. Resultatet utmynnade i ett tema: “Inre kraft är motor till egenvård”. Kategorier var “Lågkolhydratkost som en välfungerande hälsostrategi” samt “Betydelsen av stöd vid tillämpning av lågkolhydratkost”. Hälsofördelarna som informanterna upplevde till följd av lågkolhydratkost var: viktnedgång, normalisering av blodtryck, blodsocker och blodfetter, lugnare mage, minskad medicinering samt förbättrad psykisk hälsa och livskvalitet. Viktigt för informanterna var tillgång till forum för att träffa likasinnade personer i samma situation för utbyte av råd och stöd hos varandra. Informanterna beskrev en relation med sjukvårdspersonal, närstående och kollegor som var av stor betydelse och påverkade deras upplevelse av kosten i både negativ och positiv riktning beroende på attityden hos personen de mötte. Det var tydligt att den interpersonella relationen påverkades genom kunskap och inställning hos motparten. Slutsatsen av denna studie var att informanterna hade en positiv upplevelse av lågkolhydratkost avseende hälsa och livskvalitet. Informanterna upplevde att tillämpning av lågkolhydratkost påverkades av omgivningen både positivt och negativt och betonade vikten av socialt stöd och stöd från grupper via sociala medier. Det var viktigt för informanterna att det fanns kunnig och lyhörd sjukvårdpersonal som kunde bistå med kvalificerat stöd kring hälsoproblemen.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar både i Sverige och andra länder. Kost anses vara en viktigt komponent i behandlinngen. Det råder diskussion kring vilken kost som anses ge bästa resultat på vikt och hälsa. Lågkolhydratkost har lyfts fram som ett effektivt alternativ. Syfte: Att undersöka effekter av en lågkolhydratkost hos personer med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie som innehåller 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar positiva effekter på viktminskning, blodtryck, blodsocer, HbA1c, insulinresistens och blodfetter. Kosten ansågs vara gynnsam för de som har metaboliskt syndrom och diabetes typ 2. I några av studierna förekom skilda resultat på totalkolesterol och LDL. För att undvika risker med lågkolhydratkost är det viktigt med hög kvalitet på de ingående makronutrienterna. Slutsats: Resultatet av studien visar att lågkolhydratkost kan vara en användbar metod för personer med övervikt eller fetma. Lågkolhydratkost passar dock inte alla och därför krävs noggrann övervakning och handledning från sjukvården. sjuksköterska har en viktigt roll för att förklara och delge patienten information. Det finns ett behov av fler långsiktiga studier, helst i Sverige för att säkerställa evidens att kosten passar en svensk befolkning.

Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II. Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II. Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade. Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård. Generellt kunde en negativ attityd till lågkolhydratkost urskiljas. För att upprätthålla en evidensbaserad hälso- och sjukvård är det av största vikt att diabetessjuksköterskor får möjlighet att inom arbetsplatsen hålla sig uppdaterade om aktuella forskningsresultat samt att skapa reflektion kring vilken extern och intern påverkan sjuksköterskor kan exponeras för. Background Diabetes type II is an increasing problem on a national and global scale. Low carbohydrate diets have created debate in today society, all though it has come to show positive effects in studies made on this patient group. In the national guidelines by The National Board of Health and Welfare moderate low-carbohydrate diet is described as a primary diet recommendation for patients with diabetes type II. Aim To investigate the attitude and knowledge of nursing staff towards low-carbohydrate diets as a method for patients with diabetes type II to achieve positive health benefits. Method Qualitative semi-structured interviews with seven nurses in district health centers in Uppsala, Sweden. Result The nursing staff had observed health benefits as a result from low-carbohydrate diets in their daily clinical work with patient suffering from diabetes type II, yet none of the nurses did suggest patients to eat according to this diet. Apprehensions that low-carbohydrate diets, and specifically the increased intake of fat, would contribute to an increased risk of heart disease or cause other harmful bodily effects over a long period of time were described. The awareness of national guidelines and recommendation did vary widely among the nurses. Conclusion Awareness and knowledge regarding a low carbohydrate diet when it comes to patients with diabetes type II ranged with the diabetic nurses in Uppsala Primary Care. Generally, a negative attitude towards low carbohydrate diet could be distinguished. To maintain an evidence-based health care, it is important that diabetes nurses have the opportunity to be updated of current research and to make reflections on what kind of external and internal influences nurses may be exposed to.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är en av våra vanligaste folksjukdomar med olika allvarliga senkomplikationer där hjärt-/kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken. Kostbehandling av sjukdomen är en av de viktigaste egenvårdsåtgärderna. 2008 godkände Socialstyrelsen lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter.Syfte: Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på databassökningar. Tretton artiklar värderades, varav tio bedömdes hålla tillräckligt hög kvalitet för inklusion. Resultatet kopplades till Orems egenvårdsteori.Resultat: Fördelarna som studien visade på sammanfattades i fyra teman; viktminskning, sänkta glukos- och insulinhalter, förbättrade lipidvärden och minskad läkemedelsanvändning. De identifierade nackdelarna sammanfattades i två teman; compliance och kostrekommendation.Diskussion: Lågkolhydratkost har flera stora medicinska fördelar jämfört med lågfettkost. Nackdelarna är kopplade till problem att följa dieten på längre sikt och till avsaknaden av enhetliga kostråd. Mer forskning på dessa områden krävs samt en fastställd rekommendation från Socialstyrelsen.Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 2, egenvård, Hba1c, kostrekommendationer, lipidvärde, lågkolhydratkost, viktminskning. Background: Type 2 Diabetes Mellitus (DMT2) is one of our most common diseases with several serious complications, where cardiovascular disease is the most common cause of death. Dietary treatment is one of the most important parts of the patient’s management of the disease. In 2008 the National Swedish Board of Health and Welfare approved of Low Carbohydrate Diet to be used as dietary recommendation for patients with DMT2.Aim: The aim of the study was to study the benefits and the setbacks with low carbohydrate diets as dietary recommendation for patients with DMT2.Method: The study is a systematic literary study based on articles found in the PubMed database. Thirteen articles were valued and ten of them were considered to be of high enough quality to be included in the study. The result of the study was discussed with regard to Orem’s nursing theory.Result: The benefits of the study were sorted into four themes; weight loss, lowered levels of glucose and insulin, improved lipid levels and reduced use of anti-diabetic medication. The identified setbacks were sorted into two themes; compliance and dietary advice.Discussion: Low Carbohydrate Diets has several big medical benefits compared to a Low Fat Diet. The setbacks are connected to long-term adherence of dietary advice and the lack of standard dietary advice. More research in these areas is duly needed, together with a set recommendation from the National Swedish Board of Health and Welfare.Keywords: Type 2 Diabetes Mellitus, Dietary Recommendation, HbA1c, lipid levels, Low Carbohydrate Diet, Self-Care, weight loss.

Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien. Dessa artiklar lästes och analyserades genom att sammanföra likheter och skillnader under olika kategorier. Resultatet beskrivs under följande fem rubriker: ”Kroppsvikt”, ”blodsocker”, ”blodfetter”, ”läkemedel” samt ”livskvalitet”. Resultatet pekar på att deltagare som åt lågkolhydratkost gick ner mer i vikt, fick förbättrade värden rörande blodsocker, blodfetter och kunde trappa ner eller sluta ta läkemedel vid diabetes. Livskvaliteten tolkas ha förbättrats vid viktnedgång.

Validerat; 20101217 (root)

Bakgrund: Diagnostiserade fall av personer med typ 1-diabetes ökar globalt och komplikationer kan uppstå i samband med sjukdomen. Lågkolhydratkost har visat sig vara en potentiell metod för att förbättra blodsockerreglering. Sjuksköterskor ansvarar för kostrådgivning och därav behövs mer kunskap om ämnet då det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka påverkan av lågkolhydratkost hos personer med typ 1-diabetes. Metod: En litteraturstudie av 10 vetenskapliga artiklar genomfördes med en induktiv ansats. Resultat: Följande huvudkategorier presenterades i studiens resultat: kroppsliga förändringar och upplevelser. Underkategorierna var: blodsocker, insulin, blodfetter, ketoner, vikt och BMI, vitalparametrar, positiva erfarenheter och utmaningar. Effekter av lågkolhydratkost varierade avseende blodsocker, insulin, blodfetter, vikt och blodtryck. BMI förbättrades, ketonnivåer höjdes och diabetes ketoacidos förekom i samband med lågkolhydratkost. Erfarenheter av lågkolhydratkost varierade. Konklusion: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver information om lågkolhydratkost och typ 1-diabetes. På så sätt kan adekvat information, evidensbaserad vård och personcentrerad vård erbjudas till personer med typ 1- diabetes. Background: Diagnosed cases of people with type 1 diabetes are growing globally and complications can occur in correlation with the disease. Low carbohydrate diets have shown to be a potential method to improve blood sugar regulation. Nurses are responsible for dietary advice and therefore more knowledge is needed on the subject as the scientific basis is insufficient. Aim: The aim of this thesis was to examine the impact of a low carbohydrate diet for people with type 1 diabetes. Method: A literature study of 10 scientific articles was conducted with an inductive approach. Results: The following main categories was presented: bodily changes and experiences. The subcategories were: blood sugar, insulin, blood fats, ketones, weight and BMI, vital parameters, positive experiences and challenges. The effects of low carbohydrate diets varied regarding blood sugar, insulin, blood fats, weight and blood pressure. BMI improved, ketone levels were raised, diabetic ketoacidosis occurred and experiences with a low-carbohydrate diet varied. Conclusion: Nurses and nursing students need information about low carbohydrate diets and type 1 diabetes. In this way adequate information, evidence-based care and person-centered care can be offered to people with type 1 diabetes.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma har blivit en hälsofarlig nödsituation i västvärlden, i synnerhet bukfetma som är en av de viktigaste riskfaktorerna för kardiovaskulära sjukdomar. Den västerländska dieten domineras av högt förädlade livsmedel till låg kostnad vilket snabbt har utvecklat övervikt och överviktsrelaterade sjukdomar. Det finns olika behandlingsmetoder för att minska övervikt och fetma, där kost är en viktig komponent. Lågkolhydratkost kommer alltmer i fokus, som ett alternativ till de rådande näringsrekommendationerna. För att stödja och motivera personer med övervikt och fetma kan sjuksköterskan förmedla en personcentrerad egenvård enligt Orem. Sjuksköterskan skall enligt lag arbeta evidensbaserat och det krävs ständig uppdatering av forskningsläget. Syfte: Syftet var att studera effekten av lågkolhydratkost hos personer med övervikt och fetma. Metod: Litteraturöversikten är av kvantitativ metod och innehåller 15 vetenskapliga artiklar. Analysmodellen som användes var Fribergs analys. Resultat: Effekter av lågkolhydratkost visar signifikanta förbättringar i framförallt viktnedgång men även i blodtryck, blodfetter och blodsocker. De största effekterna av de olika variablerna sågs efter sex månader. Dessa effekter gav ofta en minskad användning av antidiabetika som följd. Slutsats: Då lågkolhydratkost har gynnsamma effekter på viktnedgång, blodfetter och blodsocker är behovet stort av långtidsstudier. Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja och motivera personer med övervikt och fetma till livsstilsförändringar. Nyckelord: Viktnedgång, ketogen kost, lågkolhydratkost, egenvård Summary Low-carbohydrate diets for overweight and obesity - A literature review Background: Overweight and obesity has become a health hazard emergency in the western world, especially abdominal obesity which is one of the major risk factors for cardiovascular diseases. The Western diet is dominated by highly processed food at low cost, which has rapidly developed obesity and obesity related diseases. There are various treatment methods to reduce overweight and obesity by diet which is an important component. Low-carbohydrate diet comes increasingly into focus, as an alternative to the current nutritional recommendations. To support and motivate people with overweight and obesity, the nurse can convey a person-centered self-care according to Orem. The nurse should, by law, set their work based on evidence and that requires a continuous update of available research. Objective: The objective was to study the effect of low-carbohydrate diet in people with overweight and obesity. Method: The literature review is the quantitative method and contains 15 scientific articles. The analysis model used was Friberg analysis. an important role to support and motivate people with overweight Result: Effects of low-carbohydrate show significant improvements especially in weight loss but also in blood pressure, blood fats and blood sugar. The main effects of the different variables were observed after six months. These effects often gave a reduced use of antidiabetic drugs as a result. Conclusion: Since low-carbohydrate proven to have beneficial effects on weight loss, blood fat and blood sugar there is a great need for long-term studies. The nurse has and obesity to lifestyle changes. Keywords: Weight loss, ketogenic diet, low-carbohydrate diet, self-care

Bakgrund: Prevalensen av människor som är överviktiga/drabbade av fetma ökar ständigt. Detta kan bero på förändrade levnadsvanor som gjort att människor idag äter allt mer onyttigt och den fysiska aktiviteten minskat, vilket i sin tur kan leda till övervikt och fetma. I tidigare forskning har lågkolhydratkost visat sig vara ett möjligt sätt att gå ner i vikt men fortsätter trots det vara ett kontroversiellt kostråd. Syfte: Att kartlägga effekter av interventioner baserade på lågkolhydratskost i jämförelse med lågfettkost bland personer med övervikt och fetma. Metod: Litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Påverkan på kroppsammansättning, fysiologiska effekter och övriga resultat var områden som framkom. Viss effekt av lågkolhydratkost kunde visas över tid i flera områden som bland annat vikt, BMI, midjemått, blodtryck, blodsocker och blodfetter. Konklusion: Resultat i den genomförda litteraturstudien antyder att lågkolhydratkost kan ha effekt vid viktnedgång men även förbättra personers hälsa i form av sänkt blodtryck, sänkt blodsockervärde, triglyceridnivåer och ökat HDL. Effekten av enbart förändrade kostvanor är dock sannolikt inte tillräckligt för många personer.

Bakgrund: I den systematiska litteratur studien Mat vid diabetes (SBU 2010) framgår det att lågkolhydratkost har likartade metabola effekter hos personer med diabetes i jämförelse med en traditionell lågfettskost. Trotts dessa råd visar en undersökning ifrån samma studie att endast 18 % av de tillfrågade sjuksköterskorna kliniskt tillämpade denna typ av kostintervention. Detta tycks vara problematiskt vilket nyligen uttryckts i en rad olika mediala sammanhang. Utöver denna debatt har vi idag också en epidemiskt stor utbredning av patienter med typ 2 diabetes mellitus vilket ställer krav på de allt mer begränsade resurser som finns inom vård och omsorg. Syfte: Syftet var att beskriva lågkolhydratkostens metabola påverkan hos patienter med Diabetes Mellitus typ 2. Metod: Den elektroniska sökningen av artiklar utfördes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite, Scopus, Web of Science, PsycINFO (2009-2014) samt PMC (2011-2014). 13 artiklar bedömdes utifrån studiedesign, metabola markörer, intervention/kontrollgrupp, inklusions och exklusionskriterer vara lämpliga för studien. Resultat: En övergripande majoritet studierna visade på att lågkolhydratkosten gav signifikant förbättrade metabola markörer och framförallt gällande HbA1c och HDL-kolesterol. Endast en studie visade på ett negativt icke-signifikant resultat. Konklusion: Lågkolhydratkost förefaller utifrån studiens syfte och resultat som ett fullgott alternativ till den traditionella diabeteskost som utgör stora delar av den kostbehandling som patienter med T2DM får idag. Men kan innebära ett stort ansvar i det arbetsätt som sjuksköterskan tillämpar för att stödja och hjälpa en patient med T2DM att nå en god egenvård, hälsa och metabolkontroll Nyckelord: Typ 2 diabetes mellitus. Lågkolhydratkost. Traditionell diabeteskost. Chronic Care Model. Egenvård. Empowerment. Background: The systematic literature review Mat vid diabetes (SBU 2010) indicates that a low carbohydrate diet possesses similar metabolic effects in people with diabetes compared to a traditional low-fat diet. Contrary to this advice, a review from the same study portrayed that only 18% of the surveyed nurses clinically applied this type of diet intervention. This seems to be problematic, as was recently expressed in a variety of media. In addition to this debate, health care now also face a widespread epidemic of patients with type 2 diabetes mellitus which in turn puts the increasingly diminished and limited resources in health care under additional pressure. Aim: The aim of this study was to describe a low-carbohydrate diet and its metabolic effects in patients with Diabetes Mellitus type 2. Method: Included articles in this review was found by searching PubMed, CINAHL, Academic Search Elite, Scopus, Web of Science, PsycINFO (2009-2014) and PMC (2011-2014). 13 articles were assessed to be eligible for this review by assessing study-design, metabolic markers, intervention / control group, inclusion and exclusions criteria. Results: An overall majority of studies proved that a low carbohydrate diet could result in significantly improved metabolic markers, and in particular the HbA1c and HDL cholesterol. Only one study showed a negative non-significant result. Conclusion: A low-carbohydrate diet seems based on our findings as a viable alternative to the traditional diabetic diet which constitute a large part of the diet treatment that patients with T2DM receives from current healthcare. But this in turn implies that a greater responsibility is taken by the nurse in order to support and help a patient with T2DM to achieve a good self-care, health and metabolic control. Keywords: Type 2 diabetes mellitus. Low carbohydrate diets. Traditional diabetic diet. Chronic Care Model. Self-care. Empowerment.

Diabetesmellitus typ 2 ökar kraftigt både i Sverige och i övriga världen. Detta kanrelateras till sämre matvanor och övervikt. Förvirringen kring vad människorska äta för att hålla sig friska och sunda har aldrig varit större. Det finnsskilda uppfattningar och media sänder olika budskap. Sjuksköterskan ska arbetaefter vetenskap och beprövad erfarenhet, och ska därmed kunna ge rättinformation till patienter avseende kost. Syftet med litteraturstudien var attkartlägga effekterna av lågkolhydratkost till patienter med diabetes typ 2genom att sammanställa aktuell forskning. Resultatet visade bland annatbetydande viktreduktion samt minskning av HbA1c och antidiabetika.Inga negativa effekter på kardiovaskulära riskfaktorer sågs. Sjuksköterskan kandärför ge information om lågkolhydratkost och dess effekter för att underlättaför diabetes patienter att ta beslut i sin egenvård. Det ställer dock krav påuppföljning från sjukvården för att undvika hypoglykemi hos patienterna. Dåartikelsökningen endast genererade i kvantitativa studier behövs det iframtiden kvalitativa studier för att få fram effekterna av lågkolhydratkost påpatientens upplevelse av hälsa och livskvalitet. Det behövs ocksåuppföljningsstudier för att få fram långtidseffekterna av att ätalågkolhydratkost för diabetiker. Diabetes mellitus type 2 is increasing rapidly in Sweden and all over the world. This can be related to bad eating habits and overweight. The confusion about what people should eat to stay healthy and slim has never been bigger. There are different ideas and media sends different messages. The nurse shall work for science and proven experience, and will therefore be able to provide the right information to patients regarding diet. The purpose of this study was to identify the effects of low carbohydrate diet in patients with type 2 diabetes by compiling the current research. The result showed among other things, significant weight reduction and decrease of HbA1c and antidiabetic medications. No negative effects were observed on the cardiovascular risk factors. The nurse can therefore provide information about low carbohydrate diet and its effects to make it easier for diabetics to make decisions in their self-care. It does however require follow-up from health care to avoid hypoglycaemia in patients. Since the article search only generated in quantitative studies, qualitative studies are needed in the future to obtain the long term effects of low carbohydrate diet in patients experience of health and quality of life. It also needs follow-up studies to obtain the long term effects of eating low carbohydrate diet for diabetics.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers upplevelser av att minimera intaget av socker/snabba kolhydrater. Detta genomfördes med kvalitativa ostrukturerade intervjuer där föräldrarna i familjen fritt fick berätta utifrån olika teman. Dessa teman täckte områden som anledning, tillvägagångssätt, reaktioner, svårigheter, beteenden och eventuella hälsovinster relaterade till kostomläggningen. Utöver dessa familjer valdes tre bloggar ut inom området lågkolhydratkost. Dessa följdes och analyserades som komplement till intervjuerna. Resultaten tolkades utifrån socialkonstruktivistiskt synsätt och teorin om symbolisk interaktionism. De mest framträdande resultaten var att samtliga som ingått i studien har upplevt förbättringar i sin hälsa, i de flesta fall förbättrades även barnens kognitiva förmåga. Vidare upplevde de att traditionen med sötsaker som både belöning och tröst, är djupt rotad vilket innebar att kostomläggningen inte var så enkel att genomföra utan att få höra epitet som "fanatisk" och "extrem". Ingen av intervjupersonerna uppger att de kan tänka sig att återgå till kolhydratrik kost. The aim of this study was to examine families' experiences of minimizing the intake of sugar/highcarbs. This has been studied with a qualitative unstructured method with the parents in three families from different free to tell based themes. These themes covered areas like reason, procedures, reactions, problems, behaviors and potential health benefits related to their dietary change. In addition to these families, three blogs were selected in the field of low carbohydrate diets. These were followed and analyzed as a supplement to the interviews. The results were interpreted on the basis of social constructivist approach and the theory of symbolic interactionism. The most prominent findings was that all who entered the study have experienced improvements in their health, in most cases also improved children's cognitive ability . Furthermore , they felt that the tradition of sweets as both reward and comfort, made their dietary change implement difficult without hearing the epithet as " fanatical " and " extreme" . None of the interviewees stated that they would be willing to return to the high-carbohydrate diet.

Validerat; 20150517 (global_studentproject_submitter)

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hälsosam livsstil utifrån hur den påverkar olika hälsomarkörer hos normalviktiga personer där en viktminskning ej har eftersträvats. Frågeställningen var följande: Hur påverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt deras kroppsvikt? Metod En experimentell studie har genomförts på 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 år. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansättning, midje- och höftmått samt kroppsvikt mättes vid normala levnadsförhållanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag. Resultat BMR sänktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P