Search

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is a critical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skills development organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.

Integrationen på arbetsmarknaden visar sig vara en utmaning på grund av den höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sverige. Vi har valt att utföra en studie med syftet att se hur arbetssökande personer med utländsk bakgrund från Mellanöstern upplever arbetsmarknadensintegrationen i Halmstad. Vi har analyserat hur denna målgrupp har för upplevelser och erfarenheter inom de satsningar och arbete som de deltar vid och personliga metoder och tillvägagångssätt när de ansöker om ett arbete. Under studien belyser vi hur det kan uppstå sociala klyftor i samhället utifrån integrationsmarknaden i Halmstad. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsintervju som består av åtta stycken arbetssökande män mellan 30–45 år, med utländsk bakgrund från Mellanöstern, som är bosatta i Halmstad. Vi har använt oss av relevanta teorier från Pierre Bourdieu och Erving Goffman för att analysera resultatet i studien. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika upplevelser när det gäller integrationen på arbetsmarknaden i Halmstad. Mer än hälften av intervjupersonerna upplever att integrationsarbetet är bristande. De övriga intervjupersonerna upplever integrationsarbetet som duglig, men menar att det finns utvecklingspotential. Integration in the labor market proves to be a challenge due to the high unemployment among foreign-born in Sweden. We have chosen to carry out a study with the aim of seeing how jobseekers with a foreign background from the Middle East experience labor market integration in Halmstad. We have analyzed how this target group experiences the initiatives and work in which they participate and personal methods and approaches they use when applying for a job. During the study, we shed light on how social gaps can arise in society based on the integration market in Halmstad. We have started from a qualitative research interview consisting of eight job-seeking men between the ages of 30 and 45, with a foreign background from the Middle East, who live in Halmstad. We have used relevant theories from Pierre Bourdieu and Erving Goffman to analyze the results of the study. The results show that interviewees have different experiences when it comes to integration in the labor market in Halmstad. More than half of the interviewees feel that the integration work is lacking. The other interviewees perceive the integration work as capable but believe that there is development potential.

Studien syftar till att undersöka hur utrikes födda kvinnor etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Inledningsvis presenteras statistik och undersökningar som belyser en ökning av utrikes födda i Sverige. En markant ökning skedde under åren 2014–2018 på grund av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder, majoriteten var arabisktalande. Därtill stannar utrikes födda kvinnor längre i etableringsprocessen mot svensk arbetsmarknad, än inrikes födda och utrikes födda män. Därför finns ett behov av att undersöka och synliggöra bakomliggande faktorer som genererar effektivitet och långsiktighet i utrikes födda kvinnors etableringsprocess av arbetsmarknadsintegrering. I ljuset av detta formuleras undersökningens frågeställningar enligt följande. ”Hur etablerar sig arabisktalande utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?” och “Vilka faktorer påverkar arabisktalande utrikes födda kvinnors etableringsfas?”. För att få svar på forskningsfrågorna användes en enkät till arabisktalande utrikes födda kvinnor. Resultaten från enkäten har analyserats utifrån Skeggs och Bourdieus teorier för att försöka förstå och förklara dessa kvinnors uppfattning om deras etableringsfas samt de faktorer som upplevs som betydelsefulla för processen. Resultatet av undersökningen pekar på att nätverk, typ av utbildning, erfarenhet, traditioner samt språk är betydelsefulla faktorer för utrikes födda kvinnors etablering på svensk arbetsmarknad. Kvinnorna använder olika former av kapital för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilken typ av kapital de besitter bestäms av deras samhällsposition, som i sin tur främst avgörs utifrån deras typ av utbildning och de sociala nätverk de har.

The purpose of this study is to investigate and identify underlying problems in newspaper representation of integration and labor market. My media analysis includes articles published in 2018-2022. The purpose of this is to get as nuanced picture as possible. This thesis uses theories that individually or jointly help define and answer problems in medial narratives of integration and labor market. Social constructivism is applied as theoretical and conceptual lens by which to analyze and critically study social constructions shaped by language. Conceptually, the notion of stigma is utilized together with empirical work in order to understand the structural discrimination that occurs in the news texts. Established and outsiders brings out the dichotomy between different groups in society. I have found that the explored debate articles show complexity of a divided society. Integration and the labor market produces immigrants as a societal problem. Immigrants become synonymous with criminals and threats to the economy. My media analysis shows that the debate is used as a political instrument, used to blame others for its failed reforms and efforts. Since most articles use this type of representation, this contributes and is reproduced as knowledge to the reader.

Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren. The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.

The purpose of this study is to investigate from an administrator perspective how authorities integrate newly arrived to the Swedish labor market. The results are analyzed and understood by two theories, theory about Intersectionality and Goodman theory. The empirical material is based on seven interviews with people who are employed in the public sector and who are working with establishment on the labor market among newly arrived individuals. The previous research is based on conditions and obstacles that helps newly arrived people on their way to establishment on the Swedish labor market. A main result in the study is that the respondents are experiencing that the group newly arrived have a hard time to integrate at the Swedish labor market. They lift women, mainly women born outside of Europe as a group that has a harder time to integrate on the labor market than other newly arrived and that they need particularly targeted efforts. This is explained by high demands on the Swedish language, competence and education which this group is not able to make. The result also shows that a big part of the newly arrived individuals are dependent off support from the authorities while they at the same time are being referred to steer their own establishment process towards self-sufficiency. The role of the individuals working at the authorities is not considered to be intended to offer individual support for newly arrived people. This is judged to have a negative impact on weak groups and they tend to end up in long term unemployment without customized efforts. The study finally shows that the respondents have a low trust for the short-term investments that are being made to ensure that the investments create a permanent solution for newly arrived at the labor market. This is confirmed by that there is a chain of support that is prepositioned related to the labor market for individuals that extend over a long period of time, where the ambition seems to be primarily to employ a big group of individuals rather than consider each individual. Syftet med denna studie är att utifrån ett handläggarperspektiv undersöka hur myndigheter arbetar med att integrera nyanlända individer på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet i studien analyseras och förstås med stöd av två teorier, teorin om Intersektionalitet samt Goodmans teori. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med personer anställda i offentlig sektor som arbetar med integration av nyanlända kopplat till etablering på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen grundar sig i förutsättningar och hinder som hjälper nyanlända vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Ett huvudresultat i studien är att respondenterna upplever att gruppen nyanlända individer har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Respondenterna lyfter att kvinnor, främst de som är födda utanför Europa har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra nyanlända och behöver särskilt riktade insatser. Detta förklaras med att det ställs höga krav på språknivå i svenska, kompetens och utbildning som denna grupp inte bedöms kunna tillgodogöra sig. Resultatet visar också att en stor andel nyanlända är beroende av omfattande stöd från myndigheter, samtidigt som de av samma insatser hänvisas till att på ett självgående sätt driva sin etableringsprocess mot självförsörjning. Handläggare arbetsmarknaden anses inte vara ämnade till att erbjuda individuellt anpassat stöd för nyanlända individer. Detta bedöms påverka svaga grupper negativt då dessa grupper riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet utan anpassade stödinsatser. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna har låg tilltro till att de kortsiktiga satsningarna som görs skapar en permanent lösning för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Detta bekräftas genom att de nyanlända individerna erbjuds generaliserande insatser som sträcker sig under en lång period, där ambitionen primärt blivit att sysselsätta ett stort flöde av individer.

This paper explores various ideas about the function of humans inside the society, as presented in debate books of the 1960s in Sweden, with the background of the discussion that led to the abolition of joint taxation in 1971. The questions that the essay presents are about ideas of equality, housewife, leisure time versus working time, and the definition of work (wage labor) within the debate. På grund av reglerna angående COVID-19 var platsen dem digitala rummet.Angående ORCID-id och Lokalt användarid - Tyvärr har jag ingen aning vad detta ska vara.

Flera studier pekar på att många vuxna utrikes födda har ett lägre socialt kapital och saknar värdefulla kontakter, vilket påverkar deras möjligheter att träda in på arbetsmarknaden och etablera sig i samhället. Syftet med studien är att undersöka hur utrikes födda som har kommit till Sverige i vuxen ålder fått sina första arbeten i Sverige, och på vilka sätt deras sociala kapital haft betydelse för att träda in på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har informanterna gått tillväga för att få sina första arbeten i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har socialt kapital haft för informanternas väg in på den svenska arbetsmarknaden? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där åtta informanter intervjuades. Studien utgick efter en social nätverksanalys som analysmetod, vilket är en metod för att studera sociala relationer. Studiens teoretiska utgångspunkt är Pierre Bourdieus socialt kapital och Robert Putnams anknytande samt överbryggande socialt kapital.Resultatet visar att informanterna hade olika möjligheter samt begränsningar till att komma in i arbetslivet och skaffa sitt första jobb. En del informanter hade bättre förutsättningar än andra tack vare sina kontaktnät som de kunde dra nytta av vilket resulterade till att de fick ett arbete. Andra informanter hade sämre förutsättningar och hamnade utanför arbetsmarknaden flera år i följd. Några andra informanter fick sina första arbeten i Sverige genom Arbetsförmedlingen eller på egen hand, vilket tyder på att deras socialt kapital var mindre betydelsefullt i förhållande till deras första arbete i Sverige. Several studies indicate that many foreign-born adults had low social capital and lacked valuable contacts, which affected their opportunities to enter the labor market and establish themselves in society. The purpose of this study is to investigate how the foreign-born interviewees got their first jobs in Sweden, and in what ways their social capital was vital for their entry into the Swedish labor market. The study's questions are: 1) How did the informants go about getting their first jobs in the Swedish labor market 2) What significance did social capital have for the informants' way into the Swedish labor market? To investigate this, a qualitative method was used where eight informants were interviewed. The study was based on a social network analysis as the analysis method, which is a method for studying social relations. The theoretical starting point of the study is Pierre Bourdieu's social capital and Robert Putnam's bonding and bridging social capital.The results of this study show that the informants had different opportunities and limitations to enter working life and get their first job. Some informants had better opportunities than others thanks to their contact networks that they took advantage of, which resulted in their employment. Other informants had worse conditions and ended up outside the labor market for several years. Other informants got their first jobs in Sweden through the Swedish Public Employment Service or on their own, which indicates that their social capital was less important.

Arbete är en betydelsefull del av både ett socialt och ekonomiskt oberoende liv för alla människor i yrkesverksam ålder. Individer med funktionsnedsättning har generellt svårare att hitta, få och behålla ett arbete på en öppen, konkurrensutsatt arbetsmarknad. I denna kvalitativa studie har vi valt att fokusera på individer med schizofreni och genom ett systemteoretiskt perspektiv undersöka vad som möjliggör och hindrar individer med schizofreni att få en plats på arbetsmarknaden. Metoden vi har använt i denna studie är en scoping study enligt Arksey och O’Malley. Vi valde att utgå från systemteori, stigmatisering och interaktionsordning vid analysering av resultatet för att få en helhetsbild av de främjande och hindrande faktorerna på olika systemnivåer. Frågeställningarna avser vad som hindrar eller främjar målgruppens tillträde på arbetsmarknaden utifrån individernas livssituation, professionellas arbetssätt samt insatsernas effektivitet. Inför analysen identifierades fem teman, vilket sattes ihop till fyra under processens gång. Resultaten visar på att det finns behov av individualisera arbetet för att professionella ska kunna skapa individuella förutsättningar och inte se gruppen som homogen. Detta kan ske genom specialiserade kunskaper inom området för att främja samverkan mellan professionella. Resultaten synliggör problemen som finns på olika systemnivåer inom den svenska kontexten. Vi anser att vi besvarat forskningsfrågorna samt att våra resultat stämmer överens med övrig forskning som tagits upp i arbetet. Vidare kunskap behövs inom området som berör den arbetsinriktade forskningen för att få fram lösningar på hur man kan stötta fler individer med schizofreni ut på arbetsmarknaden. Specifikt avser våra kunskapsluckor ett glapp i den forskning som berör implementering av IPS i befintliga återhämtningsinrikade verksamheter, arbetsgivares perspektiv på att anställa individer med psykiska funktionsnedsättningar samt hur de ekonomiska klyftorna för individerna kan förändras eller förbättras. Work is an important part of both a socially and financially independent life for all people of working age. Individuals with disabilities generally find it more difficult to find, get and keep a job in an open, competitive labor market. In this qualitative study, we have chosen to focus on individuals with schizophrenia and, through a systems theory perspective, examine what enables and hinders individuals with schizophrenia a place in the labor market. The method we have used in this study is a scoping study according to Arksey and O’Malley. We chose to start from systems theory, stigma and interaction order when analyzing the results to get an overall picture of the promoting and hindering factors at different system levels. The questions refer to what hinders or promotes the target group's access to the labor market based on the individuals' life situation, the working methods of professionals and the effectiveness of the efforts. Prior to the analysis, five themes were identified, which was put together into four during the process. The results show that there is a need to individualize the work so that professionals can create individual conditions and not see the group as homogeneous. The results make visible the problems that exist at different system levels within the Swedish context. We believe that we have answered the research questions and that our results are in line with other research that has been included in the work. Further knowledge is needed in the area that concerns work-oriented research in order to find solutions on how to support more individuals with schizophrenia into the labor market. Specifically, our knowledge gaps refer to a gap in the research that concerns the implementation of IPS in existing recovery-oriented businesses, employers' perspectives on employing individuals with mental disabilities and how the financial gaps for individuals can be changed or improved.

Den här litteraturöversikten fokuserar på missgynnande och diskriminering på hyresbostadsmarknaden och deras respektive kopplingar till etableringshinder på arbetsmarknaden. Genom en scoping review genomfördes sex intervjuer med forskare knutna till fältet, 1100 artiklar identifierades i en initial litteratursökning och 32 artiklar ansågs uppfylla kriterierna för litteraturöversikten. Av översikten kan vi dra slutsatsen att missgynnande och diskriminering förekommer på hyresbostadsmarknaden och utgör etableringshinder som i förlängningen försvårar arbetsmarknadsetablering. Det rör sig såväl om direkt diskriminering i ansökningsprocesser som om missgynnande till följd av socioekonomisk ojämlikhet och effekter av policyer. Vidare framkommer att det saknas forskning på direkt diskriminering på grund av religion, könsidentitet, ålder eller funktionsnedsättning. Även adresseffekter måste anses vara ett outforskat område i Sverige.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om utländskt utbildade farmaceuters lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot deras upplevelser av den svenska arbetsmarknaden. Detta är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och en förutsättning för en resursstark arbetsmarknad är att alla kompetenser tillvaratas. Med hjälp av sociokulturella perspektiv riktas särskild uppmärksamhet mot lärande som en aspekt av farmaceuternas upplevelser. Materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma apotekare som tidigare deltagit i Uppsala universitets kompletteringsutbildning för utländskt utbildade farmaceuter. Forskningsfrågorna som ställs är: I vilka avseenden skiljer sig den kunskap om apotekaryrket som behövs i Sverige från farmaceuternas hemländer? Vilka lärsituationer uppger farmaceuterna uppkommit i deras arbetsliv? samt vad i kompletteringsutbildningens utformande och innehåll anser farmaceuterna varit särskilt utmärkande? Några av de mer framträdande resultaten är att det som främst skiljer apotekaryrket i Sverige från informanternas hemländer är lagregleringen av yrket, att nya system och hjälpmedel upplevs som utmanande samt förekomsten av nedsättande kommentarer från både kunder och kollegor. Sammantaget kan sägas att informanternas lärande i huvudsak är relaterat till skillnader mellan å ena sidan svensk yrkes- och professionskultur och å andra sidan den kultur som varit bärande i deras ursprungsländer. The purpose of this study is to expand knowledge about foreign educated pharmacists’ learning. More specifically, this study aims to look at their experiences of the Swedish labor market. To utilize all competences is essential in order to maintain a profitable labor market. Special attention is paid to the pharmacists’ experiences of learning, viewed from socio-cultural perspectives. The results of the study are based on four qualitative interviews with working pharmacists who have completed the complementary programme at Uppsala University for pharmacists with a foreign degree. This study focuses on the differences in the profession between Sweden and other cultures, what learning situations the pharmacists experience in their working life, and aspects of the complementary programme. The results show that the law regulation and working routines in Sweden are what mainly differs from the respondents home countries. Furthermore, they regularly meet customers who act offensive towards them. The essential aspect of the respondents learning seems to be to understanding the Swedish working culture, which differs from that of other cultures. Learning is context-dependent and, depending on how much this is understood, learning situations can become more or less adapted.

The aim of this study is to investigate how women who came to Sweden as unaccompanied children experienced their entry into the Swedish labor market based on six qualitative interviews with woman in the age range of 24-32. The interviews were analyzed and interpreted using social capital as a theory. The results show that the informants turned to their friends consisting of other unaccompanied children, and that this network provided security and answers especially in the beginning of their stay in Sweden. Furthermore, our results show that bonding social capital played an important part as an enabler to search for contacts outside the network. All respondents report that it is difficult to get to know Swedes. The respondents did not attribute any significant importance to their social worker but they all emphasized that a significant key to enter the labour market is to learn the Swedish language.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur man arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och vilka problem som kan uppstå. Problemformuleringen grundar sig i hur en enskild kommun ska kunna komma att lösa matchningen av en viss grupp av personer som står utanför arbetsmarknaden med företag på arbetsmarknaden. Personer med utländskbakgrund har det svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att personal behövs inom olika yrkesgrupper. Det är in denna uppsats intressant att undersöka hur kommunen arbetar för att etablera dessa personer på arbetsmarknaden. Det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med personer inom tre olika områden. Resultatet delas upp i flera olika teman, bland dessa finns kategorierna ”validering”, ”språk och kompetens” samt de olika perspektiven ”arbetstagare” och ”arbetsgivare”. Resultatet visar på hur projektet som undersöks och socialförvaltningen arbetar med etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Resultatet har delats upp i tre delar utefter de informanter som varit med och vad som anses vara relevant för att besvara syftet. Ett genomgående tema som framkommer visar på att språk och kompetens betyder mycket för både arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom uppmärksammas validering av kompetens och hur detta fungerar i kommunen i empirin. Sammanfattningsvis beskrivs etableringsprocesser som råder, de problem som existerat på arbetsplatsen och vid rekrytering samt vikten av att ett samarbete mellan aktörer sker. Slutsatserna av resultatet är dels att varje enskild del i etableringen av denna grupp av människor är viktigt. Dels att det är ytterst viktigt att kunna tillämpa helhetsperspektivet när delproblem uppstår. The purpose of the essay is to describe how the municipality of Luleå works to integrate people with foreign backgrounds in the labor market and why. The problem formulation is based on establishing persons with foreign background in the labor market in the municipality of Luleå. This group of people has difficulties entering the labor market despite this. It is in this essay interesting to examine how the municipality works to establish these people in the labor market. The empirical material is collected through four qualitative interviews with adult people in three different areas. The essay results in several different categorizations, among which are the categories "validation", "language and competence" and the different perspectives "workers" and "employers". The results show how the project under investigation and social administration works with the establishment of new arrivals in the labor market. The result has been divided into three parts, according to the informants and what is considered relevant to answer the purpose. A comprehensive theme that appears shows that languages and competences mean a lot to both employers and employees. In addition, the validation of competence is recognized and how this works in the municipality and in the social administration. In summary, the establishment processes that prevail, the problems in the workplace and recruitment and the importance of cooperation between actors are described. The conclusion of the result is that each individual part of the establishment of this group of people is important, and that it is extremely important to be able to apply the holistic approach when some problems arise.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera betydelsen av det arbetsplatsförlagda lärandet för elever på gymnasiesärskolan, och nyttan den har för övergången mellan skola och arbetsliv. Syftet leder fram till följande frågeställningar: Hurpåverkar det arbetsplatsförlagda lärandet elevernas framtida yrkesbana? Hur samordnas och utvärderas elevernas arbetsplatsförlagda lärande? Vilken vägledning och vilket stöd erbjuds eleverna för att gagna det framtida yrkesverksamma livet? För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod används. Den består av tretton semistrukturerade intervjuer med lärare, studie- och yrkesvägledare samt före detta elever vid gymnasiesärskolor i två kommuner. Intervjuer har också genomförts med handläggare vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men dessa har endast använts som personlig kontakt. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna normaliseringsprincipen och careerchipteori. Resultatet visar att arbetsplatsförlagt lärande har stor betydelse för att göra övergången mellan gymnasiessärskolan och arbetslivet så smidig som möjligt. Studien visar dock på svårigheter att hitta lämpliga platser som både möter elevens önskemål och arbetsmarknades efterfrågan. Den arbetsplatsförlagda utbildningen förbereder både elever och arbetsmarknaden och möjliggör i större grad att eleverna förvärvar ett arbete efter avslutade studier. Samverkan mellan skola, arbetsmarknad och övriga externa aktörer har förbättras under de senaste decenniet, vilket också gynnat eleverna. Genom stöd och handledning till både elever och handledare på arbetsmarknaden kan hinder röjas och framgång nås. The purpose of this study is to describe and analyze the importance of workplace-basedlearning for students in upper secondary school, and the benefits it has for the transition between school and work life. The purpose leads to the following questions: How does workplace-based learning affect the students' future career path? How are the students' workplace-based learning coordinated and evaluated? What guidance and support is offered to students to benefit their future professional life? To answer the purpose and the questions, a qualitative method has been implemented. It consists of ten semi-structured interviews with teachers, study and career counselors and former students at upper secondary schools in two municipalities. Interviews have also beenconducted with officials at the Social Insurance Agency and the Employment Service, but these have only been used as personal contact. The result is analyzed using previous research as well as the theoretical starting points of the normalization principle and career-chip theory. The results show that workplace-based learning is of great importance in making the transition between upper secondary school and working life as smooth as possible. However, the study shows difficulties in finding suitable places that meet the student's wishes and the demand of the labor market. Workplace-based education prepares both students and the labor market, and enables more students to acquire a job after completed studies. Collaboration between schools, the labor market and other external actors has improved over the past decade, which also benefits the students. Through support and supervision for both students and supervisors in the labor market, barriers can be cleared and success achieved.

Ett hett omdebatterat ämne just nu är hur vi från Sveriges sida kan öka antalet sysselsatta invandrare. En grupp som i större grad behöver ta sig in på arbetsmarknaden för att möjliggöra att Sverige fortsatt kan behålla den välfärd som finns tillgänglig för medborgarna, utan att höja skatterna. Den här studien fokuserade på upplevelserna av hur en utvald kommuns arbete med att tillvarata kompetensen i gruppen av invandrare fungerar ur ett organisatoriskt perspektiv. Upplevelserna ställdes mot kommunens riktlinjer och mål för hur organisationen ska fungera i det tidigare nämnda arbetet. För att teoretiskt analysera det material som har framkommit i studien har en kombination av Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet, Pierre Bourdieus fältteori och Malin Lindelöws resonemang rörande kompetensförsörjning tillämpats. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningmodell. Den kvalitativa metoden som har tillämpats grundar sig på nio intervjuer som har utförts med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Vidare är den slutledningsmodell som har tillämpats i studien induktiv, men med abduktiva inslag. Den kvalitativa modellen användes i studien för att möjliggöra en djupare förståelse för de upplevelser som informanterna berättade om. I studien av den utvalda kommunens arbete med att tillvarata kompetensen hos invandrare framträder brister i arbetet. De brister som framträder rör avvikelser från egna riktlinjer och mål i hur kommunens arbete ska fungera och hur det verkligen fungerar i praktiken. Bristerna rör även det valideringsarbete som bedrivs och endast fokuserar på specifika yrkesområden. Vidare upplevs det finnas en uppfattning om att invandrare ska anvisas mot de områden som har brist på personal. Trots att kompetenserna som återfinns hos den specifika individen kanske kommer till bättre användning i ett annat yrkesområde. Som ett uppslag till vidare forskning skulle invandrares motivation gentemot arbetsmarknaden i stort samt kommunen i synnerhet vara intressant att undersöka. An often debated topic at the moment is how we can increase the number of immigrant amongst the work force. A group that needs to increase their numbers in the labor marker to enable Sweden to retain the welfare that is available to citizens, without raising the taxes. This study focused on the experiences of how a chosen municipality’s work to utilize the competence in the group of immigrants from an organizational perspective. The experiences were compared to the municipality’s guidelines and goals for how the organization should function and how it did function in practice. To theoretically analyze the material that has been collected in the study, a combination of Anthony Gidden's theory of ontological safety, Pierre Bourdieus field theory and Malin Lindelöw's reasoning regarding competence management have been applied. The study has been conducted using a qualitative research model. The qualitative method that has been applied is based on nine interviews that have been conducted using a semi-structured interview guide. Furthermore, the inference model that has been applied in the study is inductive, but with abductive elements. The qualitative model was used in the study to enable a deeper understanding of the experiences that the informants described. In the study of the municipality’s work with utilizing the competence of the immigrant’s shortcoming in their work appeared. Deviations from their own guidelines and goals in how their work should function and how it did function in practice. The shortcomings also concern the validation work being conducted and how it only focused on specific parts of the labor market. Furthermore, the result shows that the immigrants are being directed to areas of the labor market lacking personal. Even though the skills found in the particular individual may come to better use in another profession.

Bakgrund; Arbetslösheten är högre för personer med funktionsnedsättningar än i befolkningen i övrigt. Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Syfte; Beskriva stödinsatser för unga vuxna med Aspergers syndrom (ASD) för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Metod; En litteraturöversikt har gjorts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Resultat; Studien har delats upp i fyra olika teman (tidsaspekten, samordning av insatser, stöd som finns och stöd som saknas) vilket belyser vilka stödinsatser som finns, och vilket stöd som efterfrågas för personer med ASD Diskussion; Personer med ASD har komplexa behov av stöd och stödet är effektivast när det individualiseras. Samordning mellan olika aktörer tillsammans med individen och icke tidsbegränsat stöd efterfrågas i större omfattning för att öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden. Slutsats; Etableringen på arbetsmarknaden för unga vuxna med ASD kan förbättras genom individanpassat, samordnat och icke tidsbegränsat stöd. Nyckelord; Aspergers syndrom (ASD), arbetsmarknad, etablering, stöd, unga vuxna Background; Unemployment is higher for people with disabilities than in the rest of the population. People with neuropsychiatric disabilities (NPF) have difficulties in establishing themselves in the labor market. Purpose; Describe support measures for young adults with Asperger's syndrome (ASD) in order to establish themselves in the labor market Method; A literature rewive was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result; The study has been divided into four different themes (time aspect, coordination of efforts, existing support and lack of support), highlighting what support efforts are available and what support is requested for people with ASD Discussion; Individuals with ASD have complex support needs and support is most effective when individualized. Coordination between different actors together with the individuals and non-timelimited support is increasingly demanded to increase the chances of establishing in the labor market. Conclusion; The establishment of the young adults with ASD can be improved through personalized, coordinated and non-timelimited support. Keywords; Asperger syndrome (ASD), labor market, establishment, support, young adult

Arbetskraftsbrist och en krympande välfärdsstat har ökat fokusen på individer som står långt från arbetsmarknaden såväl som på arbetsintegrerande sociala företag. I den här hermeneutiska studien som baseras på intervjuer med tjänstemän som arbetar gentemot dessa grupper undersöker vi hur tjänstemännen upplever sitt handlingsutrymme och sin roll gentemot klienterna. För att kunna utföra sitt arbete behöver de handlingsutrymme vilket ligger i linje med Michael Lipskys teori om gatubyråkrater (Lipsky 2010). Sociala företag beskrivs som behövda för att lösa brister på arbetsmarknaden men också problematiska eftersom både de sociala entreprenörerna och klienterna har en bakgrund med bristfällig skolgång vilket leder till problem att navigera i samhället. Tjänstemännen kompenserar för det genom att ta på sig olika roller. Paradoxen med de sociala företagen analyseras med hjälp av en teori om pre-paradigmatiska fält och isomorfism som för med sig ett tryck på organisationerna att anpassa sig för att uppnå legitimitet och få tillgång till resurser. Med mer kunskap om den roll som tjänstemän kan spela för att förebygga utestängningar från arbetsmarknaden skulle det kunna möjliggöra för resurser att distribueras effektivare inom välfärdssystemet. Lack of workers and a shrinking welfare state have increased the focus on individuals who are excluded from the labor market as well as social enterprises. In this hermeneutic study, based on interviews with officials working towards these groups, we investigate how officials perceive their discretion and role towards clients. To be able to do their job they need discretion which is in line with Michael Lipsky's theory on street-level bureaucrats (Lipsky 2010). Social enterprises are described as needed to solve shortcomings in the labor market, but also problematic, as the social entrepreneurs could be lacking skills, as both clients and social entrepreneurs have a background of failed schooling due to disabilities and socio-economic causes. Bourdieu’s concept of doxa is applied to understand how failed schooling lead to shortcomings in navigating society and how officials compensate for this by taking on different roles. The paradox of the social enterprises is analyzed with a theory on pre-paradigmatic fields and isomorphism which brings a pressure for organizations to conform to gain legitimacy and access to resources. More knowledge on the role the officials can play to prevent exclusion from the labor market could enable resources to be more effectively distributed within the welfare system.

The purpose of this thesis was to investigate young adult workers' experience of having an insecure employment and whether it affects the employee's ability to establish themselves in society. The study is based on six qualitative interviews with young adults between the age of 20–30 years old. The young adult had a part time or temporary employment. These types of employment are classified as insecure employment in this study. The employee´s have harder to plan their future, privacy, working life and economics. The data material has been analyzed using different theoretical perspectives. These are flexible labor markets, precarious employment, shame model and self-identity theory. The results of the study show that insecure employment affects young adult workers in their daily lives and working life. The form of employment has shown in the interviewees that it affects the mental health by experience stress and concern for the future. The stress is primarily based on the planning of everyday life. We could see that well-being at the workplace was an important part of the interviewer's experience of good working conditions. Other consequences of insecure employment is that the economy becomes unpredictable as the workings days are in many case only short term planned without a promise of extended employment. There were also some positive effects of having an insecure employment. These positive consequences are not as obvious as the negative ones. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxna arbetstagares upplevelser av att inneha en osäker anställning och om det påverkar arbetstagarens möjligheter att etablera sig i samhället. Studien är kvalitativ och det har gjorts sex intervjuer med unga vuxna arbetstagare i åldern 20-30 år. De unga vuxna arbetstagarna ska ha en tidsbegränsad anställning i form av vikariatsanställning, deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning. I denna studie har vi utgått ifrån att dessa anställningsformer är osäkra anställningar eftersom arbetstagarna har svårare att planera sin framtid och ekonomi samt sitt privatliv och arbetsliv. Datamaterialet har analyserats med hjälp av olika teoretiska perspektiv. Dessa är flexibel arbetsmarknad, prekär anställning, skam-modellen samt självidentitetsteori. Studiens slutsats är att osäkra anställningar påverkar unga vuxna arbetstagare i deras vardagsliv samt arbetsliv. Anställningsformen har visat sig påverka intervjupersonernas psykiska hälsa där de upplever stress och oro inför framtiden. Stressen grundar sig främst i svårigheten att planera vardagslivet. Vi kunde se att trivsel på arbetsplatsen var en viktig del för att intervjupersonen skulle må väl och vilja stanna kvar längre trots anställningsformen. Andra konsekvenser av att ha en osäker anställning är att ekonomin blir oförutsägbar eftersom arbetstagaren inte vet hur många timmar hen får ihop eller om anställningen kommer att förnyas. Det fanns även spår av positiva effekter av att inneha en osäker anställning. Dessa positiva konsekvenser framkommer dock inte lika tydligt som de negativa.

Bakgrund; Arbetslösheten är högre för personer med funktionsnedsättningar än i befolkningen i övrigt. Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Syfte; Beskriva stödinsatser för unga vuxna med Aspergers syndrom (ASD) för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Metod; En litteraturöversikt har gjorts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Resultat; Studien har delats upp i fyra olika teman (tidsaspekten, samordning av insatser, stöd som finns och stöd som saknas) vilket belyser vilka stödinsatser som finns, och vilket stöd som efterfrågas för personer med ASD Diskussion; Personer med ASD har komplexa behov av stöd och stödet är effektivast när det individualiseras. Samordning mellan olika aktörer tillsammans med individen och icke tidsbegränsat stöd efterfrågas i större omfattning för att öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden. Slutsats; Etableringen på arbetsmarknaden för unga vuxna med ASD kan förbättras genom individanpassat, samordnat och icke tidsbegränsat stöd. Nyckelord; Aspergers syndrom (ASD), arbetsmarknad, etablering, stöd, unga vuxna Background; Unemployment is higher for people with disabilities than in the rest of the population. People with neuropsychiatric disabilities (NPF) have difficulties in establishing themselves in the labor market. Purpose; Describe support measures for young adults with Asperger's syndrome (ASD) in order to establish themselves in the labor market Method; A literature rewive was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result; The study has been divided into four different themes (time aspect, coordination of efforts, existing support and lack of support), highlighting what support efforts are available and what support is requested for people with ASD Discussion; Individuals with ASD have complex support needs and support is most effective when individualized. Coordination between different actors together with the individuals and non-timelimited support is increasingly demanded to increase the chances of establishing in the labor market. Conclusion; The establishment of the young adults with ASD can be improved through personalized, coordinated and non-timelimited support. Keywords; Asperger syndrome (ASD), labor market, establishment, support, young adult

The aim of this study is to examine the description of experiences in the field of employment for people with disabilities who hold academic qualifications. The collection of empirical data has been prepared through semi-structured qualitative interviews conducted with five people working in the same industry with various occupational categories. The report is based on Pierre Bourdieu's theory of capital, field and habitus. According to the study, the majority of those interviewed said that a well-established professional network can be a decisive factor in the search for work and equally important an academic qualification can open up the door to more opportunities in the labor market. Furthermore, a considerable proportion of the interviewees also outlined that due to their disability they do not have the ability to perform all type of work, such as a physical demanding job and they therefore said that to hold an academic qualification facilitates by the fact that the public sector often is less physically demanding. Moreover, the result outlines that the interviewees habitus is very much characterized by the right to be like "everyone else". Social capital also play a significant part in the decision making regarding higher academic qualifications. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur personer i åldern 30-40 år med funktionsnedsättning och akademisk utbildning beskriver sina erfarenheter av arbetsmarknaden. Den insamlade empirin har framtagits genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som arbetar inom samma bransch inom olika yrkeskategorier. Den teori som studien utgått ifrån har varit Pierre Bourdieus teori om kapital, fält och habitus. Studiens resultat visar att den studerade gruppen beskrivit att ett stort kontaktnät kan vara en avgörande faktor vid arbetssökandet samt att en akademisk utbildning öppnar upp fler möjligheter på arbetsmarknaden. Flertalet av intervjupersonerna har beskrivit att deras funktionsnedsättning medför att de inte har möjlighet att utföra alla typer av arbeten som till exempel ett fysiskt arbete. En akademisk utbildning underlättar då genom att tjänstemannayrken ofta är mindre fysiska. Vidare visade resultatet att intervjupersonerna habitus präglas mycket av rätten att vara som "alla andra". Det sociala kapitalet spelar även en viktig roll för valet av vidareutbildning då studien visat att samtliga intervjupersoner har minst en förälder med en akademisk bakgrund.

Följande frågor driver denna studie framåt. Hur upplever invandrarkvinnor det svenska samhällets krav på egen försörjning i förhållande till deras förutsättningar gällande familjens förväntningar på dem själva? Hur balanserar de samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva inom familjen? Den svenska arbetsmarknaden kan vara svår att integrera sig på för alla, inte minst för invandrare som inte behärskar språket. Därtill är det ännu svårare för en kvinna som lever i en patriarkal familjestruktur att ta sig ut på arbetsmarknaden, eftersom en sådan struktur bygger på att mannen styr i familjen och att männen därför står högre i rang än kvinnorna. Detta innebär att kvinnorna alltid måste fråga mannen först innan de tar sig för något, vad det än handlar om. En sådan struktur är enligt enförsörjarmodellen och det är mannen som arbetar, kvinnan ska vara hemma och ta hand om barn och hushåll. I ett nytt samhälle där tvåförsörjarmodellen styr blir det därför en stor vändning när kvinnan plötsligt ges möjlighet att arbeta. Studien lägger fram, genom kvalitativa intervjuer, hur sju kvinnor flydde till Sverige från Kosovo på 90-talet och deras upplevelser av möjligheter till integration på den svenska arbetsmarknaden i förhållande till deras familjetradition. Resultatet visar att de invandrade kvinnorna vill jobba men att de stöter på hinder i form av familjens traditioner och deras upplevelse av omgivningens förväntningar. Kvinnorna känner sig väl bemötta av myndigheter, men upplever att de inte får den hjälp de egentligen är i behov av med tanke på deras familjetraditioner. Detta i sin tur gör det svårt för dem att balansera samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva. Following questions drive this study forward. How do immigrant women experience the Swedish society’s demands for self-sufficiency in relation to their requirements regarding the family's expectations of themselves? How do they balance the society’s expectations of self-sufficiency in relation to their family’s expectations on themselves within the family? The Swedish labor market can be hard to be integrated in for anyone, not at least for immigrants who do not master the language. In addition, it is even harder for a woman who lives in a patriarchal family structure to establish herself on the labor market, because such structures are based on the man ruling the family and that the men therefore have higher rank than the women. This means that the women always have to ask for their husbands’ permission before they do anything, no matter what it is. In such a structure only one supply for the family and the man works while the woman stays at home and takes care of the children and the household. Therefore, in a new society where both men and women supply for the family, it makes a large change when the woman suddenly is given the opportunity to work. This study presents, through qualitative interviews, how seven women fled to Sweden from Kosovo in the 90s and their experiences of opportunities for integration in the Swedish labor market in relation to their family tradition. The result shows that the immigrated women want to work but that they meet obstacles in terms of family traditions and their experiences of the expectations from the surroundings. The women feel that they are well received by the authorities, but they experience that they do not get the help that they truly need, considering their family traditions. This, in turn, makes it harder for them to balance society’s expectations concerning their own provision in relation to the family’s expectations on themselves.

"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag. "Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.

Av de före detta kriminella som avtjänat sitt straff återfaller hela 40 % i brottslighet inom tre år. Organisationen Krami arbetar för att minska antalet återfall genom att hjälpa målgruppen till sysselsättning. Med avstamp i detta är syftet med vår studie att undersöka hur anställda i Krami ser på sina arbeten med att värna om före detta kriminellas respekt och integritet i individernas process in på arbetsmarknaden och i att undvika återfall. Detta gör vi genom att undersöka hur åtta intervjupersoner A) ser på de före detta kriminellas möjligheter kontra begränsningar på arbetsmarknaden och B) hur dessa intervjupersoner ser på sina möjligheter att arbeta med de tidigare kriminellas värderingar för att motverka återfall i brott. De teorier som används i vår studie är: Värderingsbaserad teori med begreppet värderingar; Social cognitive career theory (SCCT) med begreppen självuppfattning, förväntade resultat och personliga mål; Känsla av sammanhang (KASAM) med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Utöver ovanstående teorier har begreppen cooling down och pushing up använts. Studiens resultat visar att intervjupersonerna använder sig av cooling down och pushing up med avsikten att öka målgruppens möjligheter på arbetsmarknaden. Intervjupersonerna upplever att de behöver stötta målgruppen i att öka sin känsla av hanterbarhet för att kunna förändra vissa värderingar, vilka intervjupersonerna anser nödvändiga för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden och för att motverka återfall. Samtliga intervjupersoner upplever att det är viktigt att tro på varje enskild individ, och att alla förtjänar en andra chans. 40 % of convicted criminals relapse to criminal behavior within three years. Krami is an organization working towards dwindling/reducing recoil numbers by providing alternative occupation. The purpose of this study is to investigate how Krami employees perceive their task in shielding ex-convicts’ respect and well being through their journey towards employment as well as dodging any form of criminal relapse. This will be examined by analyzing how eight interviewees A) experience ex-convicts’ opportunities counter the limitation through the labor market, and B) how they evaluate the prospect to work with ex-convict valuation to diminish criminal relapse. The theories used in this study is: Value based theory based on the concept of valuation; Social cognitive career theory (SCCT) with the conceptions of self-efficacy, outcome expectations and personal goals; Sense of coherence (SOC) in the concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness. In addition to aforementioned concepts, we have cooling down and pushing up. The results show that the interviewees make use of cooling down and pushing up with the intention to amplify the target audiences prospective as employees. The interviewees experience support requirements from the target audience to gain coping to handle and change certain values i.e. what the interviewees consider to be necessary to enhance employment opportunities and reduce criminal recoil. All interviewees feel that it is important to believe in every solitary individual and that everyone deserves a second chance.

Studien syftar till att förstå unga lagöverträdares marginaliseringsprocesser i relation till skolan och arbetsmarknaden. För att förstå dessa processer har vi genom en kvalitativ studie av biografier analyserat resultatet med den symboliska interaktionismen, stämplingsteorin och Ted Goldbergs redogörelse för avvikarkarriären tillsammans med tidigare forskning kring ämnet. Studiens resultat visar att de unga lagöverträdarnas marginaliseringsprocesser börjar i skolan med social marginalisering. De unga lagöverträdarna beskriver svårigheter med att bli socialt accepterade. Studiens resultat visar också att de unga lagöverträdarnas marginaliseringsprocesser som är en följd av upprepad stämpling fortgår även utanför skolan då de ansluter sig till umgängeskretsar med en lagöverträdande livsstil och liknande visioner. Studien pekar på att de unga lagöverträdarna möter svårigheter med att nå en förankrad position på arbetsmarknaden. Dessa svårigheter beror på deras brottsbelastning och att de genom stämpling har upprättat en negativ självbild. The study aims to understand the young offenders marginalization processes in relation to the school and the labor market. To understand these processes, we have used a qualitative study of the biographies and analyzed the results with the symbolic interactionism, the labeling theory and Ted Goldberg's account of deviation career together with previous research in this topic. Study results show that young offenders processes of marginalization begins in school with social marginalization. Young offenders describes the difficulties to be socially accepted. 2 The study also shows that young offenders processes of marginalization as a result of repetitive labeling continues even outside the school when they join social circles with an offending lifestyle and similar visions. The study suggests that young offenders faced difficulties in reaching an entrenched position in the labor market. These difficulties are due to their crimes burden and by labeling has drawn up a negative self-image.

Utbildning ses ofta som en nödvändighet för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriär. För att bli en lyckad företagare är det inte säkert att utbildning är lika nödvändigt. Tidigare forskning tyder på att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning påverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och män. Resultatet tyder på ett negativt samband för både kvinnor och män. I undersökning kontrolleras även faktorer så som civilstånd och barn som enligt befintlig forskning har betydelse i valet att bli företagare.

Denna studie handlar om deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt i en mellansvensk kommun, där vi undersökt vad det betyder för deltagarna att vara i projektet. Vi har också undersökt vad som är viktigt för deltagarna för att få ett arbete i framtiden och hur detta kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Arbetslinjen, som är ett begrepp inom arbetsmarknadspolitiken i Sverige, är tänkt som en strä-van mot ett arbetsliv för alla, där de som inte finner arbete skall erbjudas praktik eller utbildning i ett led att komma närmare arbetsmarknaden. Mot bakgrund av att arbetslöshet är ett samhälls-problem och ett hot mot den sociala sammanhållningen, så anser vi att det är relevant att an-vända socialpedagogik som ett kunskapsområde för att uppmärksamma arbetslösas situation. Vi använder också maktbegreppet för att förstå deltagarnas position i ett arbetsmarknadspro-jekt. Det som framkommer är att deltagarna får hjälp med en form av grundkunskaper som t.ex. svenskundervisning och skriva personligt brev. Deltagarna svarar att söka jobb, skriva person-ligt brev, få samhällsinformation, göra studiebesök och få svenskundervisning är det som bed-rivs i själva projektet. Det som vi har sett utifrån våra intervjuer med deltagarna är att kontakter, gemenskap och att bli sedd, är det som är mest framträdande och betydelsefullt för dem. Delta-garna betonar också att språkundervisningen är särskilt viktig för att komma närmare ett arbete. Det som kan betonas vara skillnad mellan projektet och det som vi sett i tidigare forskning, är att i vår studie är deltagarna i huvudsak positiva till personalens bemötande och att vistelsen i projektet har gett deltagarna nya kontakter, vänner och bättre självförtroende. Flera deltagare betonar att det ökade självförtroendet och nya kontakter också gjort att de ser ljusare på fram-tiden, vilket i några fall också lett till praktik och arbete. Dock uttrycker deltagarna även att de omgärdas av makt, t.ex. genom att deltagarna inte får ersättning från arbetsförmedlingen om de väljer att inte delta i projektet. Deltagarna beskriver också en upplevd diskriminering från ar-betsgivare utifrån att de är invandrare. This study is about participants in a labour market project in a town in central Sweden, where we investigated what it meant to the participants to be in the project. We have also investigated what it is that important for the participants in order to gain employment in the future and how this can bee understood from a power perspective. The so called arbetslinjen, a Swedish concept in labor market policy, is intended as a pursuit of a working life for all, where those who do not find work will be offered work experience or training in an effort to get closer to the labor market. Given that unemployment is a societal problem and a threat to social cohesion, we think it is relevant to use social Pedagogic as a field of knowledge to draw attention to the unemployed and their situation. We also use the concept of power to understand the participants' position in the labor market project. What emerges is that the participants are assisted in a form of basic skills such as Swedish teaching and writing personalized letters. Participants responded that job search, writing per-sonalized letters get community information, study visits and Swedish teaching is conducted in the project itself. What we have seen from our interviews with the participants is that contacts, mutual support between the participants, and been given attention and consideration to, is what is most prominent and important to them. Participants also emphasized that Swedish teaching is particularly important to move closer to work. What may be emphasized is the difference between this project and what we have seen in pre-vious research, which is that in our study, participants are mainly positive about the attitude of the staff and the participation in the project gave the participants new contacts, friends and more confidence. Several participants emphasize that the increased confidence and new contacts also meant that they see a brighter future ahead, which in some cases also led to job training and work. Although the participants also express that they are surrounded by power and control within the project. E.g. the participants do not receive unemployment benefits if they choose not to participate in the project. Participants also describe a perceived discrimination towards them by employers on the basis that they are immigrants.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i att diskriminerande mekanismer försvårar etnisk inkludering på arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utländsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger på 18 intervjuer och 6 policydokument från 16 olika företag. Studien visar att mångfald och antidiskrimineringsarbete ses som självklarheter. Det är också en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frågor inte förekommer i större utsträckning än vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud. Vad som skulle driva ett aktivt arbete med dessa frågor är att företagsledningar ser kopplingen till vinstskapande. Resultatet stärker även tidigare forskning om att arbetsgivare kan fungera som grindvakter. Det yttrar sig genom att de i större utsträckning anställer via nätverksrekrytering och genom att ge mindre prioritet åt mångfald- och diskrimineringsfrågor i jämförelse med jämställdhetsfrågor. Resultatet pekar även på att det finns en grad av preferensdriven diskriminering där arbetsgivare har en så kallad smak för att anställa en spegling av sig själv. Detta sker omedvetet men även på grund av en subtil rädsla för repressalierför att bryta mot den rådande normen som upplevs som ett säkert kort. Tendensen från företagen att överlåta stora delar av anställningsprocessen till bemanningsföretag kan medföra svårigheter med att säkerställa att innehållet i deras policydokument efterföljs. The present study has its starting point in that discriminatory mechanisms complicates ethnic inclusion in the swedish labor market. The study wants to empirically illuminate attitudes and practices in finance and IT sectors in the private sector with regard to recruitment of person with foreign origin and examine the results in light of three discrimination theories: Stigma, preference-based and structural discrimination. The study is based on 18 interviews and 6 policy documents. The study shows that work concerning diversity and anti discrimination are seen as certainties. This also explain why an active work on these issues are not concerned to a greater extent that what the anti discrimination legacy states in terms of prohibition of discrimination. What would encourage an active work on these issues is that the companies management are able to see the connection to profit. The results also strengthen previous research that employers may act as gatekeepers. This appears by the fact that they to greater extent hire through network recruitment and by giving less priority to diversity and discrimination issues compared to gender equality. The results also indicate that there is a degree of preference-driven discrimination where employers have a taste for hiring a reflection of themselves. This occurs unconsciously but also because of a subtle fear for reprisals for breaking the current norm which is perceived as a safe card. The tendency of the companies to leave great parts of the hiring process to recruitment agencies may induce difficulties in ensuring that the content in their policy documents are followed.

In Sweden 13% of the general adult population (16-84 years), with or without hearing aids (HAs), report that they have difficulties following a conversation when more than two people are involved. This means that more than one million people in Sweden (9 500 000 inhabitants in total) report subjective hearing difficulties. Observations further indicate that that people with hearing impairment (HI) have an unfavorable position in the labor market. Individuals with HI report poorer health more frequently and estimate their own health to be worse than their normally-hearing peers. Increased unemployment, early health-related retirement and sick leaves are also more common for people with hearing loss compared to the population at large. The focus of the present thesis is employees with mild-moderate aided HI in the labor market. The research project had three general aims: 1) to develop knowledge about how HI interacts with cognitive abilities, and different types of work-related sound environments and workrelated tasks, 2) develop tests and assessment methods that allow for the analysis and assessment of perceived problems in clinical settings and 3) to develop knowledge that enables the possibility to provide recommendations of room acoustics and work-related tasks for employees with HI. Four studies were carried out. The studies presented in papers I-III are quantitative laboratory studies focusing on health related quality of life, cognition and effort and disturbance perceived in different types of occupational noise (daycare, office and traffic). Paper IV is a qualitative interview study aiming at exploring the conceptions of working life among employees with mild-moderate aided HI. The results from papers I-IV clearly demonstrate that noise has negative effects on employees with mild-moderate aided HI. In addition to generating significantly greater effort and disturbance, it is further reported from the participants that noise at work in combination with a HI has an impact on daily life. This includes a sense of exposure during work hours, physical and mental fatigue after work, and withdrawal from social situations in the work environment and leisure activities. None of the participants with HI performed significantly worse on the visual working tasks employed in this project compared to their normallyhearing peers. This thesis shows that employees with HI objectively perform the employed working tasks at a level similar to a well-matched normally-hearing control group. Instead, the findings of this thesis indicates that working in a noisy environment with a HI occurs at the expense of this group reporting significantly worse results on subjective measurements, including greater effort and disturbance, and lower physical health status. Interviews with these participants further confirm that these effects are indeed mostly due to noise at the workplace which could have a negative impact both physically, mentally and socially during and after work hours. The main findings of this thesis demonstrate that there is a need for extensive services for employees with HI even after a HA fitting. This thesis therefore emphasizes the importance of identifying the need for assistive listening devices, examining the room acoustics of the individual’s work setting and providing the workplace with information about the consequences of having a HI in order to facilitate communication at work. The latter is especially important as colleagues showing support and employers making adjustments at the workplace (technically or acoustically) are facilitating factors that would benefit both employees with HI and those with normal hearing. Additional research should focus on including and comparing other types of cognitive tests, work-related noises and working tasks. More research is also needed to unravel the complex area of research between factors such as cognitive processes, hearing and effort. Tidigare forskning har visat att yrkesverksamma hörselskadade oftast har en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden. Statistik visar att gruppen upplever en högre grad av trötthet och en lägre grad av arbetstillfredställelse. Avhandlingen har tre övergripande syften: 1) att utveckla ny teoretisk kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter, och 2) utveckla test- och utredningsmetoder ger möjlighet till analys och diagnos av upplevda problem samt 3) utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade. Projektets resultat visar på att yrkesverksamma med hörselnedsättning rapporterar en lägre fysisk hälsostatus och att en högre grad av upplevd ansträngning samt störning kan upplevas när de utför olika arbetsuppgifter i buller. Detta beror bland annat på att de kognitiva förmågorna blir mer belastade i en bullrig miljö och att hörselskadade är mer känsliga för höga bullernivåer. Djupintervjuer med gruppen visar även på att fysisk trötthet upplevs även efter jobbet som i sin tur kan leda till psykosociala konsekvenser för individen. Denna avhandling visar att de negativa effekterna av buller redan ses vid en lätt-måttlig hörselnedsättning hos en grupp som redan använder hörapparater. Från ett kliniskt perspektiv innebär det att dagens rehabiliteringsåtgärder bör vara mer omfattande än endast hörapparaturprovning för denna grupp. Tekniska hjälpmedel (FM-system, streamers, hörslinga, etc.) är viktiga för yrkesverksamma med hörselskada och information om konsekvenserna av att leva med en hörselnedsättning bör nås ut till arbetsgivare och kollegor för att underlätta kommunikation på jobbet.

Engineers are a group of individuals who are attractive when companies are in need for competence in technology. Today it is a shortage of these competences in the labor market. Because of this there has grown a competition among companies when they strive to recruit the best engineers. Therefore companies spend more resources on marketing themselves as an attractive employer. This study was set out to find what engineers think is an attractive employer through a demographic perspective. Another objective was to understand what Employer Brand (EB) is and understand what a successful EB consists of. The study was based on a survey where 147 engineers from Umeå University participated. The study showed that age, years at work and number of terms studied plays an important role to explain how an engineer student rate as a good employer. Further on can we conclude from a theoretic perspective that EB is a complex concept when creating a brand. Although, the study shows that by interacting with the target group is a god indicator to seen as a future employer for engineer students and as a good brand.

Syftet för denna uppsats är att utreda och undersöka vad det krävs i ett ledarskap för att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden. Fokus för studien är att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anställd samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden.Studien har även i syfte att bidra till den i nuläget begränsade forskningen kring ämnet.Telefonintervjuer med chefer och biträdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivå behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. Utifrån studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbättra utbildningen för cheferna. The purpose of this study is to investigate and examine what is required in anleadership to be able to get disabled individuals into the labor market. The studies focus isthat from a qualitative perspective examine the importance of interaction between the manager and the employee and also what factors that make collaboration successful and less successful in the process of get disabled into the labor market. Current research in the subject is very limited so this study has a purpose to contribute to this. The method of this study has been telephone interviews with managers and assistant managers. The results show that there are several of needs for developing the leadership in this process. More education, more open communication and a higher level of knowledge is needed to make the process more effective and more favorable. Based on this study the authors has developed various of development opportunities and also developed a method in how to make the education for the manager more effective and better.

The purpose of this study is to increase understanding of the unemployed youth. To achievethat, we have investigated who the unemployed young people are, how their wellbeing isaffected and what they need for a change to take place. The study was conducted in amedium-sized Swedish city with the help of a method combination. The target population forthis study is people enrolled in “Job-guarantee for Youth” in spring 2014. The quantitativepart of the study was conducted using questionnaires and qualitatively through interviewswith seven young people in the group. The result shows that the social heritage is reflected inwhich education the young people have chosen and what future plans they have. Furthermore,the study shows that mental health is affected. The economy as well. Syftet med den här studien är att öka förståelsen för arbetslösa ungdomar. För att uppnå detsyftet har vi undersökt vilka de arbetslösa är, hur de mår och vad de behöver för att enförändring ska kunna ske. Studien genomfördes i en medelstor svensk stad med hjälp av enmetodkombination. Målgruppen för vår studie är personer inskrivna i ”jobbgaranti förungdomar” under våren 2014. Den kvantitativa delen i studien genomfördes med hjälp avenkäter och den kvalitativa med hjälp av intervjuer med sju berörda personer i gruppen.Resultatet visar att det sociala arvet avspeglar sig i vilken utbildning de unga har valt ochvilka framtidsplaner dem har. Dessutom visar studien att den psykiska hälsan påverkasnegativt. Ekonomin likaså.

During a long period of time, rental doctors have created a vast debate in Sweden. Currently, there is a shortage of doctors working in Sweden and to guarantee the lawful right to healthcare of high quality the counties must hire doctors through employment agencies. There are different opinions about rental doctors, some thinks the temporary employment results in a negative work environment and furthermore puts the patients at risk. Other people consider the Swedish healthcare to not function without rental doctors. The purpose of this essay is to investigate rental doctors through a legal perspective and how temporary employment actually affects the patients’ security and the work environment in Sweden’s healthcare. Additionally, I want to examine options for counties to reduce the dependence of rental doctors and employment agencies. Through this essay I have foremost found a shortage of specialized doctors in Sweden, although there has been an incline of students in medicine. Counties in the northern parts of Sweden and sparsely populated areas have the vastest dependence of rental doctors, which results in future complications. Rental doctors are a necessity to guarantee a positive healthcare in counties that are having difficulties recruiting personal, but in long-term dependence of rental doctors complications appear. The long-termed temporary employment jeopardies the patient’s security and consistency of the treatment and affects the work environment in the healthcare. A majority of workers values social relations at work and a constant shortage of staff results in stress and illness. Therefore it is a necessity to reduce the dependency of rental doctors, although they are a necessity when no other caregiver is of disposal. When Sweden became a part of the European Union, the possibilities expanded for doctors to educate and work all around the union. All states in the union accepted the directive 2005/36/EG which means that all education for doctors to be equal and a simplification of the international labor market. In the beginning of the 21st century there was a growth in Swedish medical students that study and work abroad. There is also an incline of foreign doctors who decides to work in Sweden; furthermore it creates complications including longer introductions and language difficulties. However the inclines of foreign doctors are a useful alternative to reduce the dependence of rental doctors. Hyrläkare, även kallat stafettläkare har länge skapat en hård debatt i Sverige. En läkarbrist råder i Sverige och för att garantera en god vård till befolkningen enligt HSL måste landstingen hyra in läkare genom bemanningsföretag. Det finns olika åsikter kring stafettläkare, vissa menar att inhyrningen orsakar en negativ arbetsmiljö som dessutom riskerar patientsäkerheten. Samtidigt som andra menar att den svenska vården inte skulle fungera utan stafettläkare. Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att belysa fenomenet stafettläkare ur ett rättsligt perspektiv och hur inhyrd personal påverkar patientsäkerheten samt arbetsmiljön i Sveriges hälso- och sjukvård. Uppsatsen ska även utreda tillgången på läkare, landstingens alternativ gällande bemanning och undersöka huruvida det är möjligt för landstingen att minska sitt beroende av stafettläkare. Genom denna uppsats har det framförallt visat sig en rådande brist på specialistläkare i Sverige, trots en ökning av studenter på läkarutbildningen. Beroendet av hyrpersonal är speciellt märkvärt i glesbygden och de norra delarna av Sverige. Stafettläkare är en nödvändighet för att kunna garantera en god vård för befolkningen där det finns svårigheter att rekrytera läkare, men genom ett långvarigt behov uppstår det komplikationer. Stafettläkare riskerar att skada kontinuiteten i behandlingen samt patientsäkerheten. Ytterligare kan ett långvarigt användande av stafettläkare innebära negativa upplevelser av arbetsmiljön. Många arbetstagare värdesätter en social relation med sina arbetskamrater och ständig underbemanning skapar stress och ohälsa. Därför är det viktigt att finna alternativ för ett minskat behov av stafettläkare, trots att de är räddare i nöden när ingen annan vårdgivare finns. När Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen utvidgades möjligheterna markant för läkare att både utbildas och arbeta i unionens medlemsstater. Medlemstaterna harmoniserade direktivet 2005/36/EG som innebar att alla läkarutbildningar ska anses likvärdiga och underlätta läkares fria rörlighet inom unionen. I början av 2000-talet ökade antalet studenter som utbildar sig samt arbetar i ett annat land. Dessutom ökar antalet utländska läkare som kommer och arbetar i Sverige, vilket skapar ett tillskott av tillgången på läkare. Dock råder problematik gällande utländsk arbetskraft, det krävs en längre introduktion och komplikationer kring språkbarriärer. Trots detta är utländsk arbetskraft ett bra alternativ för att minska beroendet av stafettläkare.

This study aims to investigate whether perceived institutional discrimination among job seekers within minority groups in Sweden is higher than in Canada. Perceived institutional discrimination is argued to be determined by cultural differences, more specifically, cultural Tight-Looseness and perceived everyday discrimination. Questionnaires and interviews were conducted both in Swedish and Canadian work centres. The results were compared with views on the perceived openness of the labour market. Results indicate that higher perceived institutional discrimination is related to the labour market being perceived as more closed for minority groups in Sweden while the same results could not be seen in Canada.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman). Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan. Med detta följer behov av att finna arbetskraft som kan leva upp till dessa krav. Vidare leder detta till att arbetssökande tenderar att kategoriseras alltmer i termer av funktionsförmåga och effektivitet. Det visar sig dock att situationen kan vara mer komplex än så, då även faktorer som etnicitet, kön, ålder, trosuppfattning och klass har betydelse. Potentiell arbetskraft tenderar att väljas ut inom ramen för vad vi idag betraktar som normalitet men också utifrån vem arbetsgivaren och dennes organisation kan identifiera sig med mest. Stereotypa föreställningar kring människor som indelats i olika sociala kategorier, tycks många gånger vara avgörande när det kommer till vem som får arbete och inte. This paper aims to provide a contribution in the fight for greater participation in society for persons with disabilities. Research shows that it is important for people with mental disabilities to be seen in the labor market to counter stigmatizing effects. It turns out, however, that people with mental disabilities today is the group that has the most difficulties in entering the labor market. The purpose is to increase an understanding of the situation of disabled people in the labor market. The study is qualitative in nature and is based on interviews that are interpreted by an intersectional perspective, theory of rationalization (Weber) and social categorization (Tideman). The result shows a picture of how the labor market today is permeated by rationalization, efficiency, flexibility and profit endeavor. This brings with it a need to find employees who can meet these requirements. Furthermore, this leads to that job seekers tend to be categorized more in terms of functional capacity and efficiency. It turns out, however, that the situation may be more complex than this, since factors such as ethnicity, gender, age, religion and class matters. Potential labor tends to be selected within the framework of what we now regard as normality but also on who the employer and his organization can identify with most. Stereotypical notions about people, who are divided into different social categories, frequently appear to be crucial when it comes to who gets the job or not.

The purpose of this paper is to examine how work and individuals is portrayed in today’s labor market policies and workrelated coaching. To do this I am using discourse analysis. My theoretical points are social constructivism, governmentality, coaching and theories regarding activity. The results portray a picture of work as the foundation of society and the main way to break isolation. The result shows that the individual is at the center in today’s labor policy, which also can be seen in relation to workrelated coaching.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utsträckning före detta studenter från Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden. Med hjälp av en enkät har vi intervjuat 149 personer två respektive fem år efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfällen, och vi har även kunnat använda resultaten av dessa i vår analys. Vi har undersökt många olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gått, hur gamla de är, och i fall de studerat något annat utöver journalistik. Vi har också ställt frågor om vilka kompetenser respondenterna själva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehållit mer eller mindre undervisning inom dessa områden. Vi har även studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik närliggande branscherna PR och kommunikation. Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband. De tillfrågade som gått programmet Journalistik och multimedia (förkortat JMM) har journalistiskt arbete i betydligt högre utsträckning än övriga. Allra lägst etableringsgrad har de som vid intervjutillfället var äldre än 35 år. En annan faktor som påverkar är ifall respondenten har erfarenhet av andra eftergymnasiala studier än de som ingår i utbildningsprogrammet. Är så fallet är sannolikheten mindre att personen arbetar journalistiskt. In this thesis we have studied how and in what extent former students at Södertörn University’s four journalism programs establish themselves in the journalistic labor market. This is accomplished through a survey of 149 students that graduated from these programs two respectively five years ago. Similar studies have been done three times before and we have also been able to use those in our analysis. Many factors have been studied, e.g. what program the students attended, the age of the students and if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In our survey the respondents have answered what kind of knowledge they think is most useful to them and what knowledge they feel they would like to have acquired more or less of from the journalistic program. We have also studied which of the students who establish themselves in the labor markets of public relations and communication. Several correlations between these variables are established in this thesis. Those who have attended the program Journalism and multimedia establish themselves in the journalistic labor market in a higher extent than students in the other programs. The students who are over 35 years of age at the moment of the survey are established at a considerably lower extent than younger students. Another factor that affects in what extent the students establish themselves is if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In those cases, the probability of those people working with journalism is considerably lower.

In the growing multiculturalism of Swedish society, we see a significant amount of citizens of various heritages experience difficulty when venturing into the Swedish labor market. These difficulties have been explained earlier by either cultural or structural factors. The cultural factors state that individuals raised outside of the traditional ―Swedish‖ culture have greater difficulty in understanding the subtle idiomatic properties of the Swedish labor market. On the other hand, the structural factors state that it is the deficiency in Swedish language and education that stand as the main obstacles in finding lucrative professions on the labor market. To determine the structural and/or cultural factors, I have performed field research in restaurants of the Norrköping district. The restaurant is a setting in which several aspects are shown to have influence over the informants‘ decision to become a restaurant owner. These aspects include the labor market, food, family relations, and networks between friends and professional associates. Why have these individuals chosen restaurants? Is it out of economic necessity, or is it a family profession they feel compelled to safeguard? In this thesis, several restaurant owners will answer questions regarding their choice of profession, their prospects on the labor market, the influence of their families, the importance of cuisine as a cultural foundation, and the discrepancies behind social and financial networks among ethnic groups in Sweden.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor. In this thesis we investigate whether immigrant are being discriminated on the Swedish labor market. We also examine if this differentiates itself when we put our focus on the women as a group and thereafter make comparison between Swedish born women and women born outside Sweden. We have employed two models in order to determine wage differences, the dummy variable model and the Blinder-Oaxaca model. Our results show a distinct indication of wage discrimination against immigrants, women and even a more comprehensive discrimination towards immigrant women. Immigrant women have in general 28,4% lower wage than the average population. According to our findings therefore, foreign women are subjects to double discrimination.

Research has shown that immigrants in the Swedish society often, when seeking jobs, don’t get the same opportunities as the rest of the population. This thesis is a qualitative research that examines the problematic situation of unemployment among immigrants in the municipality of Finspång. The purpose of this study is to analyze how civil servants in Finspång apprehend and describe the labor market problems surrounding the immigrant groups that live in the municipality of Finspång. The empirical material is build upon seven qualitative interviews with eight civil servants working in Finspång. The main focus has been to study how power relations that could be generated through structural/institutional discrimination related to ethnic/ cultural and gender based differentiation take place and regulate opportunities on the Swedish labor market.

In 1997 the number of long-term absences due to illness began and continued to rise in Sweden. Traditional explanations of why this is so have been centered on either blaming the individual or blaming the work environment. By focusing on long-term illness of the unemployed, this dissertation suggests that there is a growing residual unemployment within advanced welfare states. The main question this dissertation poses is: “Why are the unemployed in increasing numbers filing for long-term illness benefits and what is preventing them from finding a job and returning to work?” This central question has led to two other questions; “How do street level bureaucrats at the employment agency and the social insurance agency carry out their work to return the unemployed ill back to work?” and; “How do the unemployed ill convey their intention of returning to work?” The main question and the two sub-questions are linked by the simple fact that those that are unemployed and long-term ill stay on sick leave for longer durations than their employed counterparts with similar illnesses. The analytical approach is inspired by phenomenology and ethnomethodology. Focus is on both understanding the street level administrators work and the experienced situation of the unemployed ill. The empirical basis of the dissertation is a combination of observational fieldwork and interviews. Observations were carried out on the day to day working of a coordinated project between the social insurance agency and the employment agency, including observing both administrative meetings between the organizations as well as observing the administrators meetings with the unemployed ill. Interviews were completed with nine unemployed ill individuals. The conclusion is reached through a method of elimination of possible answers to the main question of the dissertation. The author first analyzes and eliminates the meso-level of behavior as the most determining explanation, because the project’s additional resources and methods are still inadequate as administrators are unable to create jobs that are not subsidized through financial support provided by the state. The micro-level of behavior is also eliminated, because it shows that failure to return to work cannot be found in a lack of individual motivation. The conclusion is that the labor market regulates the concept of work ability and that the state adjusts to this definition. State agencies, in their turn, influence the individuals definition of him/her self. The author argues that the primary question of why the proportion of the unemployed who are long-term ill is increasing and what is hindering their return to work, has to be answered at the macro-level of societal change. 1997 ökade långtidssjukskrivningarna i Sverige, vilka fortsatte att öka till och med 2002. Vanligtvis förklaras ökningen med orsaker på individnivå eller i arbetsmiljön. Genom att avgränsa avhandlingen till långtidssjukskrivningar bland arbetslösa, hamnar en annan förståelse i fokus, sammanfattad som att välfärdsstater utvecklar dold arbetslöshet bland dem med begränsad arbetsförmåga. Avhandlingens övergripande fråga är: ”Varför blir arbetslösa, sjukskrivna och vad hindrar dem att återgå till arbete?” Utöver syftet att besvara denna fråga har ytterliga två frågor utvecklats under arbetets gång; ”Hur beter sig (handläggarna på) Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att återfå arbetslösa sjukskrivna till arbete?”; och ”Hur ger de arbetslösa sjukskrivna uttryck för sin arbetsorientering?” Frågorna länkas samman genom det faktum att arbetslösas sjukskrivningar varar längre än anställdas, även vid samma sjukdomsdiagnos. Arbetslösa ökar således inte nödvändigtvis i inflödet till långtidssjukskrivna, men då de har svårare att lämna sjukskrivningen för arbete, ökar de som andel bland långtidssjukskrivna. Avhandlingens analytiska angreppssätt är inspirerat av fenomenologiska och etnometodologiska tankegångar. Fokus ligger på att förstå såväl ”närbyråkraternas” (handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) arbete och problematik, som de försäkrades upplevelse av att vara arbetslösa sjukskrivna. Det empiriska materialet består av ett fältarbete där ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan studerades, genom deltagande i myndigheternas styrgruppsmöten samt handläggarnas möten med varandra, och handläggarnas möte med arbetslösa sjukskrivna. Härtill har nio intervjuer genomförts med arbetslösa sjukskrivna, och lika många med handläggare som arbetar i samverkan mellan myndigheterna. Författaren når sin konklusion genom att via analys av det empiriska materialet utesluta olika förklaringar till arbetslösas överrepresentation bland långtidssjukskrivna. Samhällets mesonivå utesluts som den mest avgörande förklaringen, då samverkan trots sina extra resurser inte kan skapa arbete för arbetslösa sjukskrivna utan stöd av statliga subventioner. Individnivån kan heller inte betraktas vara den mest avgörande, eftersom de försäkrade visar sig vara motiverade att återgå till arbete och då deras uttryckta eller bristande motivation inte avgör om de återgår till arbete eller inte. Slutsatsen är att den främsta orsaken till att arbetslösa har ökat som andel av långtidssjukskrivna, och vad som hindrar dem från att återgå till arbete, står att finna i att arbetsmarknaden har förändrat sin bedömning av arbetsförmåga och att staten har anpassat sig efter marknadens definition. Myndigheterna kan i sin tur påverka de försäkrades upplevelse av arbetsoförmåga. Härmed växelverkar samhällets nivåer, och aktörerna kan medverka till att förändra strukturen.