Search

"I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection. I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normalizes the gender patterns that go against the accepted norms. Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion. Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som går emot de vedertagna normerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar i medelklassområden i Stockholm resonerar kring det ständigt aktuella ämnet könsnormer och barnuppfostran. Sverige rankas ofta som ett av de mest jämställda länderna, men ojämställdhet finns fortfarande inom många olika sektorer i samhället – något som delvis kan kopplas till hur kön görs redan i småbarnsåldern. De stereotypa könsrollerna finns kvar och mycket av det vi ser i samhället är att flickor och pojkar framställs på olika sätt, flickor som söta prinsessor och pojkar som tuffa superhjältar. Hur resonerar småbarnsföräldrar kring detta i relation till sina egna barn? I och med att ämnet debatteras flitigt i dags- och kvällspressen, och även numera ingår i förskolans läroplan, kan vi anta att ämnet på ett eller annat sätt aktualiseras i deras egen vardag. För att undersöka detta har vi i denna studie intervjuat sju föräldrar till barn som var mellan ett och fem år gamla vid tidpunkten för intervjuerna. Studiens teoretiska ramverk är doing gender och symbolisk interaktionism. Genom en tematisk analys av intervjuerna kommer vi fram till att föräldrarna är öppna för att bryta könsnormer i det egna hemmet; där kan deras pojkar måla nagellack eller bära klänning, och flickorna bära till exempel en Spiderman-tröja. Utanför hemmet, exempelvis på förskolan, är föräldrarna däremot inte lika tillåtande till sådana ”könsöverskridande” attribut eller praktiker. Detta förklarar föräldrarna som att de vill ”skydda barnen” från ett samhälle som inte är lika ”tolererande” som de själva.

This paper will examine, how queer is represented in the animated tv-serie She-Ra and the princesses of powerfrom 2018-2020. To understand this work, the paper will define representation, gender and queer, and examine the visual and narrative elements in the tv-serie. Through a visual analysis, the paper can understand if the serie represent queer values. Then the paper will look at some characters from the serie, to see if their visual design and the narrative structure reflects queer characteristics. This means the paper will define what are queer values and how is it shown in the characters of the show. It will be supplied with theory about queer and gender, for examples Raewyn Connell and Stuart Hall. The theory will supply characteristics, which have defined the social norms about genders through history. This paper concludes that the tv-serie reflects queer values through it’s visual and narrative structure. The characters have queer personalities. I need this paper with a discussion of the effects of queer representation and other ways to look at the serie from a perspective of gender.

The purpose of this study is to investigate social workers' experience in meeting men who are victims of domestic violence by women. Through this study we want to acquire an in-depth understanding of how social norms of gender and masculinity have an impact on domestic violence by women as well as its impact on social workers in their treatment of the abused men. The methodological starting point of this study is based on a hermeneutic qualitative approach where empirical data have been obtained through semi-structured interviews. The interviews were conducted with six social workers who all come in contact with domestic violence through their work. Results from this study show that the norms of gender and masculinity which exist in our society do affect the view of men and manhood and it affects the view on women’s violence and violence in general. It also affects how the social workers treat men who are victims of domestic abuse by women. The result of this is that men feel a lot of shame about being victims of domestic abuse hence making it hard to reach them in efforts to help. Our conclusion is that social workers need to learn more about how norms of gender and masculinity affect what the men are feeling and hence find ways to treat these men without shame interfering in that treatment.

Denna studie grundar sig i sex förskollärares upplevelser kring jämställdhet och genus i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar kring normer om kön. Målsättningen är att jämföra och få förståelse för hur förskollärare och förskolor arbetar för att alla barn ska få samma möjligheter, oavsett kön Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre förskollärare på en mindre ort och tre förskollärare på en större ort, båda i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån tre strategier om genusarbete i förskolan; könsneutral pedagogik, kompensatorisk pedagogik och komplicerande genuspedagogik. Resultatet visar att förskollärare idag inte använder sig av enbart en strategi i arbetet med genus och normkritik. Olika strategier används i olika situationer. Den könsneutrala pedagogiken används främst i frågor om den pedagogiska miljön. Den kompensatoriska pedagogiken används främst i syfte att utmana barnen. Resultatet visar att förskollärares tankar och arbetssätt främst går i linje med den komplicerande genuspedagogiken. De menar att barnet ska ses som en individ och att mindre fokus ska ligga på om barnet är en pojke eller flicka.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan genusneutral pedagogik i förskolan och jämställdhet samt hur denna pedagogik ämnas påverka olika könsnormer och beteendemönster hos barn i förskoleålder. Uppsatsens frågeställningar riktades till att fånga hur pedagoger förhåller sig till sambandet mellan genusneutral pedagogik och jämställdhet samt hur de upplever att genuspedagogiken påverkar förskolebarns könsstereotypa normer och attityder. Det teoretiska ramverket för analysen grundar sig i teorier om könssocialisation. För att undersöka detta gjordes intervjuer med sju stycken individer som arbetar på fyra olika genusneutrala förskolor i Stockholmsområde. Studien har en fenomenologisk ansats och lägger fokus på förståelse av upplevelser och professionella erfarenheter av att arbeta genusmedvetet. I analysen framkom att barn i förskolan möter olika villkor och behandlas olika utifrån kön på grund av samhällets befintliga traditionella könsnormer och könsroller. Exempelvis är vuxna i förskolan oftast närmare flickorna än pojkarna och därför utvecklar flickor bättre språkförmåga medan pojkar har sämre ordförråd och känslospråk. Att vuxna bemöter och behandlar barn olika upplevs begränsa barnens lika möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. En genusneutral pedagogik i tidig ålder anses motverka rådande könsstereotypa könsnormer och könsmönster. Jämställdhet, öppenhet och likabehandling främjas genom att barnen lär sig respekt för olikheter, får större handlingsutrymme och interagerar tillsammans med vuxna och andra barn i kollektiva sammanhang, i olika sociala rum. Resultatet tyder dessutom på att barn från genusneutrala förskolor visar stor benägenhet att umgås och leka med barn av andra kön, men även att det kan finnas en viss tendens att bilda grupperingar och välja mer könsstereotypa aktiviteter och lekar när de inte styrs av vuxna, exempelvis under den fria leken. Genusneutral pedagogik formar barn till kritiska individer som ifrågasätter och utmanar samhällets sociala och kulturella strukturer i strävan efter social förändring.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger inom förskolans kontext talar om könsnormer i bilderboken. Syftet konkretiserades i följande frågeställningar: Hur framställs bilderbokens värde för samtal om könsnormer? och hur konstruerar pedagogerna kön i sina berättelser om hur de läser bilderböcker tillsammans med barnen? Arbetet utgår från socialkonstruktionism och queerteori, begreppen genus, kön och könsnormer är också centrala. För att analysera studiens empiri används diskurspsykologisk metodologi och analysverktygen: tolkningsrepertoar, retorik och funktion. För att besvara syftets frågeställningar används semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog fem kvinnliga pedagoger, en barnskötare och fyra förskollärare. Pedagogerna är verksamma på samma förskola, uppdelade på två avdelningar. Studiens resultat visar att det finns olikheter i hur pedagogerna konstruerar bilderbokens värde. I analysen av pedagogernas språk framgår bland annat att bilderboken kan betraktas som en belastning, ett tvång men även som ett värdefullt medel för att samtala med barn om könsnormer. I resultatet går det också att urskilja att pedagogerna använder bilderboken för att samtala med barn om könsnormer. Pedagogerna använder samma tillvägagångssätt i hur de talar med barnen om könsnormer då de byter ut karaktärernas roller. Trots att resultatet visar på ett gemensamt arbetssätt hos pedagogerna konstruerar de kön på olika vis.

There is some research that indicates that there is a difference being made between men and women in many different contexts in Swedish society, including in social services. The differences being made can be anything from how social workers think about men and women to the adaptation of the language according to the client’s gender, and what kind of help the clients are being granted, based on their gender. There is however limited research in regard to how social services treat women and men according to their gender, and there are reasons to believe that there is room for more research in this field. A lack of gender awareness and reflection can cause harm for the individual, hence he or she does not receive adequate help. More research in this field could contribute to increased understanding of the problem and hopefully a disclosure of the gender awareness. The intention of this vignette study has been to examine whether these differences are being made within the social services for children and youth, and how these differences are being expressed in the work field. The choice fell on examining social workers within the field from all cities with a population of between 100,000 and 150,000 citizens, thus a total sample of the chosen population. The number of the cities that are corresponding with the intended selection is eleven. However, the results in this study cannot be generalized to the entire selected population, due to the great lack of participation. Four cities participated in this study and 57 social workers answered the questionnaire. Regarding the question whether the youth should be granted any service, the results point at no significant difference between genders of the clients. On the other hand, there is a significant difference regarding which type of service would be granted for the youth social workers considered being in need of service. More respondents granted family treatment for the boy than for the girl. Regarding other types of services being granted there were no significant differences. Regardless of these findings, tendencies can be distinguished that more boys than girls are granted services. The possible explanation is that this has to do with clients’ gender, inclination of the vignette or loss of participants. Det finns en del forskning som tyder på att det görs skillnad mellan män och kvinnor i många olika sammanhang i det svenska samhället, också inom socialtjänsten. Skillnaderna kan vara allt ifrån hur socialsekreterare tänker kring män och kvinnor, till hur de anpassar språket utefter klientens kön, samt vilka insatser klienterna blir beviljade baserat på deras kön. Forskning kring hur just socialtjänsten bemöter kvinnor och män är emellertid begränsad och det finns anledningar att tro att det är ett område där det finns utrymme för mer forskning. En brist i könsmedvetenhet och reflektion kan åsamka skada för den enskilde individen genom att denne inte får adekvat hjälp. Mer forskning på området skulle bidra till en ökad förståelse för problematiken och att socialtjänsten blir medveten om att klientens kön faktiskt har en påverkan. I denna studie är avsikten att undersöka om dessa skillnader återfinns inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter och hur dessa skillnader följaktligen ser ut. Studien är gjord med en vinjett med en kort historia, och en enkät där deltagarna utifrån informationen i texten ombeds ta ställning till ett antal frågor. Valet föll på att undersöka ungdomshandläggare från alla svenska städer med en population på mellan 100.000 och 150.000 invånare, således ett totalurval för den valda populationen. Antalet städer som överensstämmer med tänkt urval är elva men på grund av det stora bortfallet kan resultaten inte generaliseras till hela den valda populationen. Fyra städer deltog i studien, med totalt 57 handläggare som svarade på enkäten. Gällande beslut om vilka insatser som ska beviljas visar resultaten på att det inte finns några signifikanta skillnader om insatser beviljas beroende på klienternas kön, däremot finns det en signifikant skillnad i vad för typ av insats som beviljades till ungdomarna som handläggarna ansåg var i behov av en åtgärd. Fler respondenter beviljade familjebehandling till pojken än till flickan. Gällande övriga beviljade insatser finns det inga signifikanta skillnader. Trots dessa fynd kan tendenser skönjas, som tyder på att fler pojkar än flickor blir beviljade insats. Detta kan tänkas att tendensernas styrka kan bero på faktorer som klientens kön, vinklingen i vinjetten, eller bortfall från studien.

Nice Guys A research of gender equality in Sweden 2017 focusing on men and men's roles. A study how I can shift focus from the victims to the perpetrators. A method of working with interviews, statistics, and studies in a combination with visual techniques and materials such as textile sculpture, print, painting and dyeing. Schyssta killar En research av jämställdhet i Sverige 2017 med fokus på män och mansroller. Ett utforskande i hur jag kan flytta fokus från offren till förövarna genom intervjuer, statistik, studier och forskning i kombination med visuella tekniker och material som textilskulptur, tryckning, målning och färgning.

Syftet med denna studie är att analysera de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest, för att se om det föreligger återkommande mönster, normativa könsstereotyper och hur makt uttrycks i tävlingen. Genom multimodala analyser av dessa bidrag med fokus på kön och makt, kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur ser den multimodala gestaltningen ut inom de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest? Samt: Hur representeras kvinnor respektive män i de olika bidragen? Som material för analyserna har Youtube-klipp på samtliga bidrag använts, där det multimediala har analyserats genom multimodala analyser. Efter dessa analyser blir sammanfattningen att det finns återkommande mönster och könsstereotyper inom ESC, där männen ofta tilldelas makt medan kvinnor i stället är den mer försumbara. Dessa mönster och stereotyper ser vi inte givetvis vid första inblicken av ett bidrag, utan genom att göra djupare multimodala analyser. The primary aim of this study is to examine and analyze how different media (multimedia or mixed media) in the Eurovision Song Contest work togheter when combined. The expectation is to see if there are reocurring themes and patterns in the representation of the Nordic countries in the ESC with a main focus on gender bias and authority. Four different winning entries from the Eurovision Song Contest performed by the Nordic countries have been chosen and analyzed. The thesis in this essay is that there are patterns in the representation of different countries in the ESC, and that there also may occur stereotypical gender bias. Therefore the key questions have been the following: What does the multimodal impersonation of the latest four Nordic winners in the ESC look like? And: What does the representation of men and women look like? Youtube-videos have been used as material to analyse these performances by doing multimodal analyses. This study indicates that there are occuring gender bias and stereotypes in the ESC, and also reoccuring patterns in the representation of the Nordic countries as a geographical area. We can not see this by the first glimpse, but through deeper multiodal analyses.

Detta självständiga arbete har sin utgångspunkt i förskolans bemötande av flickor och pojkar ur ett genusperspektiv. Ändamålet med studien är att undersöka och synliggöra genusmedvetenhet i förskolepedagogers förhållningssätt. Ett grundläggande fokus i våra frågeställningar är att lyfta fram förskolepedagogers tankar och föreställningar kring normer och könsstereotyper samt hur dessa vävs in och tillämpas i deras profession. Den andra frågeställningen utgår från hur flickors och pojkars könsidentitet präglas och påverkas av könsföreställningar i förskolan utifrån förskolepedagogernas förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolepedagoger fick vi en översiktlig bild av hur detta ser i ut i olika förskolor i samma kommun. Resultatet redogör att förskolepedagogerna ser att barn är väl medvetna om genus- och könsrollerna som råder i samhället idag. Empirin visar även hur förskolepedagogerna förhåller sig till genus och hur de använder sig av sin genuskunskap i deras arbete i förskolans verksamhet. Deras genusarbete skildras i form av genusdiskussioner tillsammans med arbetslag och barn, återspeglingar om uppbyggnaden av den fysiska och sociala miljön samt reflektioner kring sig själva som påverkande faktorer i barnens livsvärld, självbild och utvecklande av könsidentiteter.