Search

Bakgrund: På operationssalar samarbetar flera olika kompetenser mot ett gemensamt mål, att ge patienten god och säker vård och omvårdnad. Forskning har visat att det krävs ett gott teamarbete bland personalen för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas. Syfte: Syftet var att beskriva operationsteamets erfarenheter av vilka faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och induktiv ansats. Ett strategiskt urval användes som urvalsmetod. Två personer från varje yrkeskategori i teamet; anestesisjuksköterskor, anestesiologer, operationssjuksköterskor, operationsundersköterskor och operatörer handplockades till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex huvudkategorier: Att samarbeta och ha en personlig relation till kompetenta kollegor, Att ha en god stämning där alla är inkluderade och känner sig trygga, Att vara väl förberedd, ha ett gemensamt mål och uttalade roller, Att vara fokuserad, engagerad och visa respekt även under stress, Att lyssna på varandra och kommunicera högt och tydligt med closed loop och Att arbeta strukturerat och använda de hjälpmedel och verktyg som finns. Slutsats: Teamarbetet är viktigt för patientsäkerheten och för en god omvårdnad. Faktorer som samarbete, personliga relationer, en god stämning, gemensamma mål, respekt och kommunikation upplever operationsteamet påverkar teamarbetet. Faktorerna kan kännas självklara, samtidigt påtalar deltagarna den förbättringspotential som finns, vilket belyser det komplexa med teamarbetet.

Product development is more complex than ever. Industries all over the world face intensified competition, forcing firms to improve their innovation performance. This involves integrating software development to a greater extent. As an effort to cope with such progression, agile project management methodologies have been adopted. These include methodologies that are tailored to fit large organisations, made to enhance communication and speed up decision-making. Moreover, such methodologies allocate time for joint planning sessions (such as Program Increment Planning) to foster coordination between teams. The need for extensive coordinating capabilities increases with firm size and product complexity, meaning that large, multinational manufacturers with integrated software- and hardware development face the greatest challenges. With difficult coordination challenges comes a demand for prominent organisational coordination capabilities. This includes capabilities to identify dependencies between agile teams in time, to avoid delays, budget overruns, and quality issues. Hence, firms must adopt sufficient project management procedures, as well as shape organisational artefacts, processes, and culture to maximise their organisational coordination capabilities. In this project, these artefacts, processes, and the organisational culture were defined as factors. Furthermore, the project aimed at (1) – identifying factors that positively contribute to organisations’ capabilities to find inter-team dependencies, and (2) – investigating how to favour those identified factors. The research was conducted at Volvo Car Corporation, a Swedish car manufacturer that undergoes a transition towards being a large-scale agile organisation. Theories concerning coordination, communication, and knowledge management were jointly deployed to construct a state-of-the-art theoretical framework. Thereafter, the conceptual model was the guiding lens for collecting and analysing empirical evidence. Consequently, this project was able to assess 26 factors for identifying inter-team dependencies. Furthermore, several of these factors are proven to be interconnected as they fuel each other and exist in symbiosis. Thus, this project advocates that large-scale agile organisations must understand these factors and their connection to each other — that is when incorporating coordination mechanisms to better identify inter-team dependencies.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om erfarenheter och upplevelser bland förskollärare och vårdnadshavare vad avser barns introduktion i förskolan. Studiens frågeställningar var vilka framgångsfaktorer och utmaningar som kan identifieras i introduktionen och vilka likheter och skillnader som finns mellan förskollärare och vårdnadshavares upplevelser av den. Studien har förankring i anknytningsteorin. Materialet till studien har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två vårdnadshavare och två förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar på olika faktorer som har betydelse för barns introduktion på förskolan. De mest framträdande faktorerna är kommunikation, trygghet, och samarbete mellan hem och förskola. I resultatet framkommer även att brist på tydlighet och kommunikation kan vara en bidragande orsak till att det uppstår missförstånd och bristande tillit mellan vårdnadshavare och pedagoger.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur F-3 lärare anser att grupparbeten och pararbeten påverkar elevers läs-, skriv- och språkutveckling. Studien är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in från semistrukturerade intervjuer med 7 legitimerade F-3 lärare. Även ett webbaserat frågeformulär utformades av kvalitativ karaktär och delades i lärargrupper på sociala medier. 31 informanter besvarade frågeformuläret. Resultatet av studien visar att det finns för- och nackdelar med både par- och grupparbete. Fördelarna är dock fler än nackdelarna. Ett exempel på en fördel är att eleverna ser varandra som lärkamrater i läs-, skriv- och språkutveckling. Att de ser varandra som lärkamrater kan även ses som en nackdel då elevernas kunskapsnivåer kan ha stor variation. För att par/grupparbeten ska fungera krävs en god lärmiljö, att eleverna är motiverade samt att sammansättningen av par/grupp är välplanerad. The purpose of the study is to increase knowledge and understanding of how F-3 teachers believe that group work and pairing affect students' reading, writing and language development. The study is of a qualitative nature. Data has been collected from semi-structured interviews with 7 licensed F-3 teachers. Even a web-based questionnaire was designed of a qualitative nature and shared in teacher groups on social media. 31 informants replied to the questionnaire. The results of the study show that there are advantages and disadvantages to both couple and group work. However, the advantages outnumber the disadvantages. An example of an advantage is that students see each other as learning companions in reading, writing and language development. The fact that they see each other as learning peers can also be seen as a disadvantage as the students' knowledge levels can have great variation. In order for couples/group work to work, a good learning environment is required, that the students are motivated and that the composition of the couple/group is well planned.

Bakgrund: Revisionsbranschen befinner sig i en nedåtgående trend sett till antal revisorer. Revisionsyrket präglas av säsongsbetonad och ojämn arbetsbelastning, vilket resulterar i hög arbetsrelaterad stress på grund av tids- och budgetpress samt höga krav. Tidigare forskning visar att balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen. Tidigare forskning riktas främst mot situationen i revisionsbyråerna vilka benämns “The Big Four” varpå följande studie riktar sig mot chefer på mindre revisionsbyråer. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och undersöka hur stödjande ledarskap används av chefer inom små regionala revisionsbyråer för att förbättra det psykosociala välbefinnandet för medarbetarna. Teoretisk referensram: Föreliggande studie använder teorier och begrepp som exempelvis stödjande ledarskap, Work-Life Balance, krav, kontroll och stöd. Kärnbegrepp inom studien är arbetsrelaterad stress vilket kan uppstå till följd av obalans av tidigare nämnda faktorer. Metod: I föreliggande studie användes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen som kompletterades med insamling av dokument. Åtta intervjuer genomfördes där svaren triangulerades med hjälp av dokumenten. Slutsats: Det studien visade var att det är avgörande för chefen att skapa en personlig relation till medarbetarna. Detta för att kunna identifiera behov och anpassa sig utifrån den givna situationen. Goda förmågor att planera och följa upp arbete är även en viktig faktor för chefer inom revisionsbranschen för att medarbetarna ska ha en kontrollerbar arbetssituation och därmed undvika såväl orimlig arbetsbelastning som arbetsrelaterad stress. Det kan vidare konstateras att ledarskap är individuellt utifrån chefen som medarbetaren där egenskaperna varierar och ledarskapet behöver anpassas utifrån båda parter. Background: The auditing industry is currently in a declining trend in terms of the number of auditors. The audit profession is characterized by seasonal and uneven workload, which results in high work-related stress due to time and budget pressure and high demands. Previous research shows that balance between work life and private life is important for employees’ well-being in the workplace. Previous research is mainly aimed at the situation in the audit firms called “The Big Four”, whereupon the following study is aimed at managers at smaller audit firms. Purpose: The purpose of the study is to identify and investigate how supportive leadership is used by managers within small regional auditing firms to improve the psychosocial well-being of employees. Theory: The current study uses theories and concepts such as supportive leadership, work-life balance, demands, control and support. The core concept within the study is work-related stress, which may arise as a result of imbalance of previously mentioned factors. Method: In this study a qualitative research approach was used where semi-structured in-depth interviews constituted the main data collection which was supplemented by the collection of documents. Eight interviews were conducted where the answers are triangulated with the help of documents. Conclusion: The study showed that the crucial part for the manager is to create a personal relationship with the employees. This is to be able to identify needs and adapt based on the given situation. Good abilities to plan and follow up on work is also an important factor for managers within the audit industry and for the employees to have a controllable work situation and thus avoid both unreasonable workload and work-related stress. It can further be stated that leadership is individual based on the manager as the employee where the characteristics vary and leadership needs to be adapted based on both parties.

I uppsatsen får vi ta del av yrkesverksamma specialpedagoger och deras beskrivningar av sinsamtalsroll i mötet med vårdnadshavare, men även förstå hur pedagogerna uttrycker siggenom olika samtalsmodeller inspirerat av Jürgen Habermas kommunikationsteori. Arbetet visar beskrivningar som ringar in både tvåsamma mötena med vårdnadshavare, men även tar upp hur specialpedagogerna upplever att rollen till vårdnadshavare förhåller sig under möten med fler deltagare. Arbetets teoretiska utgångspunkt är inspirerat av både socialkonstruktionismens synsätt och Habermas teori om kommunikativt handlande, som ger exempel på kommunikationsmodeller för samtal. Socialkonstruktionismen med fokus på hur grupptillhörighet och (tidigare) kulturella livserfarenheter kan påverka inflytande, blir ett intressant raster att förstå specialpedagogernas berättelser genom. Men även hur makt påverkar hur vi uppfattar och positionerar varandra. Metoden är i sin helhet kvalitativ och analysen genomförs i formen av en innehållsanalys, där små återkommande betydelsebärande enheter grupperas i teman utifrån det framträdande mönstret. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattningar om sin samtalsroll är präglad av både relation och lyssnande, där en mer komplex innebörd av samtalsrollen växer fram ur de olika beskrivningarna. I materialet synliggörs att specialpedagogerna oftare ger uttryck för ettkommunikativt handlande förhållningssätt, och att de strategiska handlandena utifrån Habermas kommunikationsteorier, oftare omnämns i samtal präglade av spänningar och eller konflikter.

Forskningsfrågor: - Hur har en omställning till hybrid- och distansarbete påverkat en organisations interna kommunikation? - Vilken påverkan har val av kommunikationsmedium på den interna kommunikationen under distansarbete? Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en övergång till hybrid- och distansarbete påverkar samarbete och intern kommunikation i organisationer. Syftet är också att belysa val av kommunikationsmedium, vilka hinder och störningar som kan uppstå samt vilka utmaningar som är förknippade med distansarbete. Metod: Studien utgick från en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet i undersökningen samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys. Slutsats: Omställningen till hybrid- och distansarbete har gjort att spårbarhet i kommunikationen blivit av större betydelse, likaså ett tydligt budskap. Omställningen har också minskat spontan kommunikation, gjort kommunikationen långsammare och i vissa fall inte påverkat den interna kommunikationen nämnvärt. Hur kommunikationen påverkats skiljer sig åt mellan branscher och arbetssätt. Val av kommunikationsmedium har stor påverkan på den interna kommunikationen. Det är viktigt att rätt sak kommuniceras i rätt kanal och medium för att uppnå effektiv kommunikation. Chatt har visats vara av större betydelse inom den interna kommunikationen än vad tidigare studier funnit. Research questions: - How has a transition to hybrid and teleworking affected an organization's internal communication? - What influence does the choice of communication medium have on the internal communication during telework? Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge about how a transition to hybrid and teleworking affects collaboration and internal communication in organizations. The purpose is also to shed light on the choice of communication medium, what obstacles and disruptions may arise and what challenges are associated with teleworking. Method: The study was based on a qualitative method with an abductive approach. The empirical material in the study was collected through ten semi-structured interviews. A thematic analysis was used to analyze the collected data. Conclusion: The transition to hybrid- and telework has made traceability in communication more important, as well as a clear message. The transition has also reduced spontaneous communication, made communication slower and in some cases has the transition not significantly affected the internal communication. How the internal communication has been affected differs between industries. The choice of communication medium has impact on internal communication. It is important that the right message is communicated in the right channel and medium to achieve effective communication. Chat has been shown to be of greater importance in internal communication than previous studies have found.

Pandemin har forcerat organisatoriska förändringar och flyttat delar av organisationen från kontoret till projektmedlemmars hem. Projektgrupper är till sin natur beroende av att samarbeta med övriga projektmedlemmar. Rekommendationen om att arbeta hemifrån kan därav hänföras till ytterligare utmaningar för projektmedlemmar samt ge upphov till nya möjligheter. Studiens syfte har varit att undersöka hur projektmedlemmar upplever omställningen från kontorsarbete till distansarbete. Detta undersöks genom en kvalitativ metod kopplat till projektmedlemmars upplevelse av motivation, kommunikation och samarbete. Via semistrukturerade intervjuer kommer studien fram till att projektmedlemmar har upplevt en skillnad i motivation, kommunikation och samarbete till följd av distansarbete men att den stora skillnad är hur projektmedlemmar motiveras, kommunicerar och samarbetar under pandemins distansarbete jämfört med innan. Studien visar att distansarbete tenderar att öka upplevd produktivitet samtidigt som fysisk interaktion blir lidande. Studien kommer således fram till att en balans mellan kontorsarbete och distansarbete är önskvärt för att möta framtidens krav. The pandemic has forced organizational changes. Project groups are by nature dependent on working closely with other project members. The recommendations for working from home during the Covid-19 pandemic can therefore be attributed to further challenges for project members and encourage new opportunities. The purpose of the study has been to investigate how project members experience the transition from office work to telework. This is investigated through qualitative research linked to project members' experience of motivation, communication and collaboration. Through semi-structured interviews, the study concluded that project members have experienced a difference in motivation, communication and collaboration as a result of teleworking due to the adoption of new ways of working. The study shows that teleworking tends to increase perceived productivity in projects while physical interaction suffers. Concluded in the study is that a balance between office work and telework is desirable to meet future demands.

Denna artikel har som syfte att studera vilken effekt röstigenkänning kan ha på dokumentationen och samarbetet mellan vaktmästare i EOS-Hallen i Lund. Studien är uppbyggd på forskningsmetoden design och creation. En applikation byggdes för vaktmästarna med hjälp av Microsofts röstigenkänningstjänst. För att samla in data från vaktmästarna genomfördes observationer och intervjuer. Observationerna utfördes på 4 vaktmästare under 2 timmar av deras normala arbetsdagar. Från observationerna och intervjuerna som genomfördes efter observationerna visade det sig att röstigenkänning välkomnades av vaktmästarna. De upplevde att samarbetet mellan kollegorna förbättrades och dokumentationen blev effektivare, mer frekvent och mer detaljerad. This article has the objective to study the effect voice recognition can have on the documentation and team work for janitors in EOS-Hallen in Lund. The study is built up on design and creation. An application was built for the janitors with the help of Microsoft’s voice recognition service. To gather data from the janitors, observations and interviews were conducted. The observations were conducted on 4 janitors for 2 hours during their normal work days. From the observations and the interviews conducted after the observations showed that voice recognition was welcomed by the janitors. They felt that the team work between the colleagues improved and the documentation became faster, more frequent and more detailed.

Bakgrund: Ett av de största globala hoten idag är multiresistenta bakterier, alltså bakterier som är resistenta mot antibiotika. När en patient blir smittad av MRSA- bakterien räknas det som en vårdskada då patienten har smittats inom vården. En smittspridning av MRSA-bakterier kan leda till allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Ju mer MRSA-bakterier sprids desto svårare blir det att bota bakterieinfektioner med hjälp av antibiotika som är vanligt inom vården. Trots att det finns riktlinjer kring hur spridningen av MRSA ska förebyggas är det fortfarande ett stort problem inom sjukvården idag. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan minska smittspridning av MRSA i vårdpersonalens omvårdnadsarbete. Metod: Detta arbete har utförts genom att använda en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Faktorer som minskar smittspridningen av MRSA inom vården är ytterligare utbildning av omvårdnadspersonal angående ämnet, en förbättring av vårdhygienrutiner, gott samarbete och kommunikation mellan personal och individuellt ansvar bland vårdpersonal. Slutsats: Aktuella riktlinjer är inte tillräckliga för att undvika spridningen av MRSA inom vården. En minskad spridning av MRSA är möjlig om omvårdnadspersonal utbildas om ämnet, om det sker en förbättring i hygienrutiner och om personalen har ett gott samarbete med varandra och tar personligt ansvar. Backgraound: One of the biggest global threats today is multi-resistant bacteria, thatis bacteria that are resistant to antibiotics. When a patient becomes infected with the MRSA bacterium, it counts as a healthcare injury as the patient has been infected in healthcare. A spread of MRSA bacteria can lead to serious consequences for patients' health. The more MRSA bacteria spread, the more difficult it becomes to cure bacterial infections with the help of antibiotics that are common in healthcare. Although there are guidelines on how to prevent the spread of MRSA, it is still a major problem in healthcare today. Aim: The aim was to highlight which factors reduce the spread of MRSA in the nursing staff's nursing work. Method: This work has been carried out using a literature review with both qualitative and quantitative scientific articles. Results: Factors that reduce the spread of MRSA in healthcare are further training of healthcare staff regarding the subject, an improvement of healthcare hygiene routines, good cooperation and communication between healthcare staff and individual responsibility among them. Conclusion: Current guidelines are not sufficient to avoid the spread of MRSA in healthcare. A reduced spread of MRSA is possible if nursing staff are trained on the subject, if there is an improvement in hygiene routines and if the staff have a good collaboration with each other and take personal responsibility.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur snabb omställning till distansarbete i samband med pandemin har påverkat kommunikation och samarbete inom en organisation. I studien kommer medarbetarnas upplevelser av den informella och formella kommunikationen samt samarbeten att undersökas, för att se om det finns några skillnader före och under pandemin. Teorin Communicative constitution of organisation (CCO) och McPhee och Zaugs fyra-flödesmodell har använts för att skapa en djupare förståelse för kommunikationens betydelse inom organisationen. Modellen lyfter fram begrepp som informell och formell kommunikation samt samarbete, dessa utgör tre viktiga byggstenar för en organisation. I studien används ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet samlas in genom sju semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är individer som under pandemin varit tvungna att ställa om till distansarbete hemifrån och som inte hade tidigare erfarenhet av distansarbete. Resultatet i studien visar hur viktig kommunikationen inom en organisation är för både enskilda medarbetare och arbetsgrupper. Den informella kommunikationen har minskat, däremot har respondenterna hittat sätt för att behålla en del av det informella. Resultatet visar även att antalet formella möten har ökat samt blivit mer effektiva. När det kommer till samarbeten är upplevelsen hos respondenterna att det blivit svårare digitalt men att de fått en bättre struktur och högre grad av flexibilitet.

Bakgrund: Arbetsflödet på en barnakutmottagning kan ändras inom loppet av några minuter. Barnsjuksköterskan ska kunna identifiera livshotande tillstånd i mötet med det akut sjuka barnet för att snabbt kunna vidta åtgärder. Ett framgångsrikt omhändertagande av ett barnakutfall kräver ett systematiskt och kompetent teamarbete som tränas genom tvärprofessionella simuleringsövningar. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors erfarenhet av kompetensutveckling genom tvärprofessionell simuleringsövning inom barnakutsjukvård. Metod: En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor på fem barnakutmottagningar i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Vikten av återkommande simuleringsövningar, Förbättrad teamsamverkan, Tydligare rollfördelning och Effektivare kommunikation i teamet. Samt ett övergripande tema: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan genom återkommande simuleringsövningar. Slutsats: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan uppnås genom årligen återkommande tvärprofessionella simuleringsövningar. Background: The workload at a pediatric emergency department can change within a few minutes. The pediatric nurse must be able to identify lite-threatening conditions in the meeting with the acutely ill child in order to be able to take action quickly. Successful care of a child outcome requires a systematic and competent teamwork based on interprofessional simulation-based training. The aim of this study was to investigate pediatric nurses´ experiences of competence development through interprofessional simulation-based training in pediatric emergency care. Method: An interview study was conducted based on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with eight pediatric nurses at five pediatric clinics in southern Sweden. A qualitative content analysis was used in the analysis process. Results: The result is divided into four categories based on the analysis: The importance of continuous simulation-based training, Improved team collaboration, Clearer role distribution and more efficient communication in the team. Interprofessional simulation-based training results in increased patient-safe care. And an overall theme: Increased patient safety and improved collaboration through recurring simulation-based training. Conclusion: Increased patient safety and improved collaboration are achieved through annual interprofessional simulation-based training.

Denna studie har som syfte att fördjupa förståelsen gällande arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön vid distansarbete. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: - Hur upplever intervjupersonerna yrkesutövningen vid distansarbete? - Hur upplever intervjupersonerna samarbetet med kollegor vid distansarbete? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan identifieras med distansarbetet utifrån intervjupersonernas upplevelser? Studien bygger på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individer som arbetar på distans men har tidigare arbetat heltid i en kontorsmiljö. För att fördjupa förståelsen av den psykosociala arbetsmiljön under distansarbete har krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt fenomenet gränslöst arbete använts för analys av den insamlade empirin. Även tidigare forskning inom ämnena psykosocial arbetsmiljö, samarbete samt för- och nackdelar med anknytning till distansarbete. Resultatet visar att det finns både positiva och negativa psykosociala aspekter genom implementeringen av distansarbete. De positiva aspekterna är främst flexibilitet i form av möjligheterna att individuellt styra över sin arbetsdag, ökad produktivitet och tidssparande. De negativa aspekterna är främst brister i kommunikationen, vilket har en negativ effekt på samarbete och arbetets utförande. Det påverkar även känslan av samhörighet samt stödet från kollegor och chefer. Det tenderar att leda till upplevelser av ökade arbetskrav samt känslor av social isolering. Vidare framkommer det att distansarbetet är uppskattat av intervjupersonerna och något som de vill fortsätta med även i framtiden. The purpose of this study is do deepen the understanding of employees’ experiences of the psychosocial work environment during teleworking. To fulfill the purpose, the following questions have been used: - How do the interviewees experience the practice of teleworking? -How do the interviewees experience the collaboration with colleagues in telework? -What advantages and disadvantages can be identified with the telework based on the interviewees’ experiences? The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with individuals who work remotely but have previously worked full-time in an office environment. To deepen the understanding of the psychosocial work environment during telework, the requirements-control-support model of Karasek and Theorell (1990) and the phenomenon of boundless work have been used for analysis of the collected empirical data. Also previous research in the subjects psychosocial work environment, collaboration and advantages and disadvantages related to teleworking. The results show that there are both positive and negative psychosocial aspects through the implementation of telework. The positive aspects are mainly flexibility in the form of the opportunities to individually control their working day, increased productivity, and time savings. The negative aspects are mainly shortcomings in communication, which has a negative effect on cooperation and the execution of the work. It also affects the sense of belonging and the support from colleagues and managers. It tends to lead to experiences of increased work demands as well as feelings of social isolation. Furthermore, it appears that the telework is appreciated by the interviewees and something that they want to continue with in the future.

Diskrepansen mellan inställningen gentemot fysik hos elever på gymnasiet i Europa och Nordamerika och arbetsmarknadens krav på kompetens inom naturvetenskapliga ämnen skapar utmaningar inför framtiden. Inställningen gentemot fysik har visat sig förbättras genom användandet av kollaborativt lärande och representationer. Rapporten syftar till att analysera svenska gymnasieelevers kommunikation i relation till deras identitet som fysiker samt hur de använder olika fysikaliska representationer i en kollaborativ kontext. Datan har insamlats genom gruppdiskussioner där elever tre och tre tillsammans löser kontextrika problem. Det visar sig att den matematiska representationen används frekvent och har en stark ställning i samtalen medan andra representationer som grafer och figurer snarare ses som hjälpmedel för lösningen. Den matematiska representationen ger även upphov till att respondenterna positionerar sig i samtalen som experter. Resultaten stärker tidigare forskningsresultat som påvisar matematikrepresentationens frekventa användning. The discrepancy between the attitudes that students in upper secondary school has towards physics as a subject in Europe and North America and the labor market requirements of competence in science and technology creates challenges for future generations. The attitudes towards physics have shown to improve when different educational approaches of teaching, such as collaboration and the use of multiple representations have been applied. This report aims to analyse students in Swedish upper secondary schools communication in relation to their physics identity, as well as how they use multiple representations in a collaborative context. To analyse these relations, data has been gathered through group discussionss where students are encouraged to solve context-rich problems collaboratively. My findings shows that the mathematical representation is the most frequently used and also have a dominant position in relation to other representations such as graphs and figures, which are seen predominantly as an aid in forming the solution. When the students in the study utilize the mathematical representation they also tend to position themselves as experts. The findings are in line with previous research which have studied how students use multiple representations.

Inledning: Det framkommer i svensk skollag (SFS 2010:800) att samarbete bör spela en betydande roll inom skolväsendet. Detta då samarbete elever emellan kan utveckla sociala och kommunikativa förmågor samt andra kompetenser. Syfte: Studien åsyftar belysa studenters upplevelser av samarbete som undervisningsform.Metod: Denna studie är av kvalitativ natur och bygger på insamling av data genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visar att samarbete som undervisningsmetod har fördelar och nackdelar, detta då undervisningsformen innefattar flertalet element för att den skall vara framgångsrik. Slutsats: Studien konkluderar att samarbete som undervisningsmetod anses vara en givande och lärorik undervisningsmetod. Däremot ställer undervisningsformen höga krav på den individuella studenten vilket lyfter fram behovet av ett noggrant lärararbete kring att ge studenter rätt förutsättningar för att lyckas.

SAMMANFATTNING Det finns olika sätt att upphandla och utföra ett byggprojekt. Samarbetet och samarbetsformen är en avgörande del i projektets resa och i utfallet av slutprodukten. Partneringprojekt även kallat samverkan är en samarbetsform som ökar mer och mer i byggindustrin. I jämförelse mot fastprisprojekt skiljer de sig åt på flera plan, inte minst vad det gäller samarbetet och kommunikationen mellan beställare och entreprenör. Kvaliteten på samarbetet och dess påverkan på faktorerna ekonomi, tidsplan och kvalitet leder till varierande resultat i projektet. Hur de olika samarbetsformerna är uppbyggda och vad i arbetsmetoderna som påverkar nämnda faktorer utreds genom intervjuer med åtta sakkunniga samt fallstudier av fyra konceptförskolor i 50 miljonklassen. Parametrarna har sedan jämförts för att påvisa skillnaderna i samarbetsformerna. Kvaliteten hos de fyra projekten och två projektformerna visar sig via intervjuer och besiktningsprotokoll skilja sig från varandra och det krävdes fler besiktningar och mer tid för fastprisprojekten för att uppnå önskad kvalitet. Intervjuerna fastställer att partnering som samarbetsform föredras hos de flesta i dessa fall. En tydlig skillnad mellan de olika projekten är vilken budget som satts i förhållande till hur slutpriset blev. Partneringprojekten blev dyrare men kom in under budget och fastprisprojekten blev billigare men gick över budget. Slutsatsen som kan dras utifrån kvaliteten är att med ett bra samarbete, öppna böcker och tillit till varandra har projektet en bättre chans att lyckas och att samtliga intressenter blir nöjda. Studien visar även på att ett effektivt sätt att hushålla med pengarna och förvalta dem på rätt sätt är att förbättra samarbetet. En lugn känsla i ett projekt leder till högre engagemang och mer genomarbetade lösningar som i sin tur är ekonomiskt fördelaktigt både för entreprenör och beställare.

Syftet med denna studie var att i fyra läromedel avsedda för matematikundervisning i årskurs 3 granska förekomsten av uppgifter som uppmuntrar eleverna till samarbete och kommunikation och även utforska i vilka delar av läromedlet som dessa uppgifter återfinns. Vidare var syftet att granska vilken form av samarbete som läromedlen uppmuntrar till och vad för sorts uppgifter som anses vara mest lämpade för samarbete. För att uppnå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Förekomsten och fördelningen av samarbets- och kommunikationsuppgifter analyserades genom en kvantitativ innehållsanalys. Därefter tillämpades ett kvalitativt tillvägagångssätt vid analysen av den insamlade kvantitativa data. Resultatet av studien visar på att det i läromedlen förekommer en variation i antalet uppgifter som inbjuder till samarbete och kommunikation. Vidare åskådliggör resultatet lärarhandledningens betydelsefulla roll och värdet av att lärare använder sig av hela läromedlet och inte enbart läroböckerna, då det i alla fyra läromedel visade sig att mer än hälften av samarbets- och kommunikationsuppgifterna tillkom vid användandet av lärarhandledningen. Samarbete i par är gemensamt för alla de analyserade läromedlen den vanligaste kommunikationsformen som eleverna uppmuntras till och där det främst handlar om uppgifter av problemlösande karaktär.

I denna studie undersöker vi specialpedagogers tankar kring relationers betydelse i deras roll som handledare för lärare. Vi utforskar även relationella faktorer som främjar ett bra samarbete med lärare. Vår teoretiska förankring är relationell pedagogik och studien tar utgångspunkt i såväl svensk som internationell forskning i ämnet. Undersökningsmetoden vi använder är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger i skola och förskola. Resultaten av intervjuerna sammanställs och presenteras utifrån fyra teman som vi funnit i svaren från specialpedagogerna. I innehållsanalysen och tolkningen av resultaten utgår vi ifrån vår valda teori, relationell pedagogik, och i vår diskussion tar vi avstamp utifrån litteratur om perspektiv på handledning samt tidigare forskning om relationskompetens inom handledningssituationer. Resultaten i vår studie belyser att samtliga specialpedagoger framhåller att goda relationer mellan dem och de handledda pedagogerna är en viktig del i deras arbete. Vidare indikerar resultaten att dialog och samtal är avgörande för att skapa relationer. Att skapa förtroende, vara ödmjuk, uppmuntrande, lyhörd, inlyssnande, nyfiken, tydlig, respektera varandra samt vara genuint intresserad av vad pedagogerna har att säga, är några relationella faktorer som specialpedagogerna anser vara viktiga att bemästra för att skapa och bygga relationer med de lärare som de handleder. En annan upptäckt som görs i studien är att relationsskapandet för specialpedagogen är en kombination mellan ontologisk och instrumentell relationsorientering, (Kullenberg & Eksath, 2017), samt en kombination mellan "det mellanmänskliga" och " det sociala" inom relationer (Bubers teori i Aspelin, 2016). Det vill säga relationer byggs och upprätthålls genom att specialpedagogerna är tillmötesgående och genom spontana samtal där man lär känna varandra på ett personligt och naturligt sätt. Samtidigt anser de att man måste vara tydlig, göra några avgränsningar och visa varandra respekt. Här arbetar specialpedagogerna målmedvetet med att skapa relationer med syftet att få ett bra samarbete med lärarna för att hitta lösningar till deras gemensamma elever., In this study, we examine special educationals needs co-ordinators (SENCO) thoughts about the importance of relationships in their role as coaches for teachers. We also explore relational factors that promote good collaboration with teachers. Our theoretical foundation is relational pedagogy and the study is based on both Swedish and international research in the subject. The research method method we use is qualitative, semi-structured interviews with five SENCOs in school and preschool. The results of the interviews are compiled and presented based on four themes that we have found in the answers from the SENCOs. In the content analysis and interpretation of the results, is based on our chosen theory, relational pedagogy, and in our discussion is based on literature on perspectives on coaching and previous research on relational competence in coaching situations. The results of our study highlight that all SENCOs emphasize that good relations between them and the educators they coach are an important part of their work. Furthermore, the results indicate that dialogue and conversation are crucial for creating relationships. Creating trust, being humble, encouraging, responsive, listening, curious, clear, respecting each other and being genuinely interested in what educators have to say, are some relational factors that SENCO consider important to master in creating and building relationships with teachers they coach. A conclusion drawn in the study is that for a SENCO building relations means a combination between ontological and instrumental relationship orientation (Kullenberg & Eksath, 2017) and a combination of "the interpersonal" and "the social" in relationships (Bubers teori i Aspelin, 2016). That is, relationships are built and maintained by the SENCOs being accommodating and through spontaneous conversations where you get to know each other in a personal and natural way. At the same time, they believe that you have to be clear, make some boundaries and show each other respect. Here, the SENCOs work purposefully to create relationships with the aim of having a good collaboration with the teachers to find solutions for their common students.

Background: Patients' recovery is affected by quality of care, patient safety, patient participation and greater visibility among healthcare professionals. Healthcare professionals believe that there are difficulties in how patient safety work should be applied. Nursing students consider themselves relatively safe theoretically by patient safety, however, they find it more difficult to discuss patient safety issues in the operational training. Purpose: To create an overview of patient safety in wards from the perspective of nurses. Method: A general literature overview that analyzed nine qualitative articles and two quantitative articles. Result: Nurses' cooperation proved to be important for patient safety work, when there was good cooperation between nurses, patient safety prevention measures could be applied more easily. Nurses noted that the priority of patient safety work separated wards, newly graduated nurses could also find it difficult to communicate with older and more experienced nurses. The hospital organization also had an impact on patient safety work, in that there is a constant demand for increased efficiency at the organizational level, it contributes to patients not receiving adequate care but needing to search for the same problem again. Nurses considered that when the need for care could not be met, new care needs arose, or patients deteriorated in its general condition. Conclusion: Good cooperation and communication between nurses, other healthcare professionals and patients should be in place to ensure that the care provided is person-centred and patient-safe. Bakgrund: Patienters tillfrisknande är påverkade av vårdkvalité, patientsäkerhet, patientdeltagande och större synlighet hos vårdpersonal. Vårdpersonal anser att det finns svårigheter i hur patientsäkerhetsarbetet ska tillämpas. Sjuksköterskestudenter anser sig relativt säkra teoretiskt av patientsäkerhet däremot tycker de att det är svårare att diskutera patientsäkerhetsfrågor på den verksamhetsförlagda utbildningen. Syfte: Att skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Sjuksköterskors samarbete visade sig ha betydelse för patientsäkerhetsarbetet, när ett gott samarbete fanns mellan sjuksköterskor kunde patientsäkerhets förebyggande åtgärder tillämpas enklare. Sjuksköterskor uppmärksammade att prioriteringen av patientsäkerhetsarbetet skiljde vårdavdelningar åt, nyexaminerade sjuksköterskor kunde även uppleva det svårt att kommunicera med äldre och mer erfarna sjuksköterskor. Sjukhusorganisationen hade även påverkan på patientsäkerhetsarbetet, genom att det finns ett ständigt krav på ökad effektivitet på organisationsnivå bidrar det till att patienter inte får tillräcklig vård utan behöver söka för samma problem igen. Sjuksköterskor ansåg att när omvårdnadsbehovet inte kunde tillgodoses uppkom nya omvårdnadsbehov eller att patienter försämrades i dess allmäntillstånd. Slutsats: Ett gott samarbete och god kommunikation mellan sjuksköterskor, övrig vårdpersonal och patienter ska finnas för säkerställande av att den vård som bedrivs är personcentrerad och patientsäker.

Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken utsträckning F-3 lärare i en kommun i norra Sverige säger sig utgå från principer för kooperativt lärande samt vilka skäl de uppger för användning av detta arbetssätt. Enkätundersökning har använts vid insamling av data och resultatet har analyserats samt diskuterats i relation till den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna studie angående lärarnas redogörelse för kooperativt lärande att det är mer erfarna lärare som använder kooperativt lärande. Lärarna använder kooperativt lärande i varierande undervisningssituationer och de anser att arbetssättet är positivt men utmanande. Lärarna i studien är samstämmiga i uppfattningen om att arbetssättet kännetecknas av samarbete, delaktighet och att eleverna lär tillsammans i grupp och att detta bidrar till ökad kunskapsutveckling samt är gynnsamt för lågpresterande elever.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges under sista tiden i en patients liv och målet är att lindra och främja välbefinnande för en god vårdkvalitet i livets slutskede. Sjuksköterskor i palliativ vård har ett stort ansvar gentemot både patienter och närstående. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar inkluderades och analyserades i tre steg. Resultat: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av utbildning om den palliativa vårdens centrala områden för att bemöta och uppfylla kraven för en god vårdkvalité. De emotionella känslor som kan uppstå i vårdandet av patienter i livets slutskede påverkar arbetet och de erfar att stöd och samarbete mellan arbetskollegor, läkare och andra vårdgivare kan bidra till en bättre palliativ vård. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ vård är i behov av kontinuerlig utbildning, lära sig kommunikationsstrategier samt ha en bra samverkan mellan olika professioner och andra vårdinrättningar för att kunna erbjuda en god, säker och personcentrerad vård erbjudas in i det sista. Background: Palliative care defines as care given under the last period of the patient’s life and the goal is to alleviate and promote the patient's well-being for a good quality of care in the final stages of life. In palliative care, the nurse has a big responsibility, towards both the patient and relatives. However, the patient and relatives' experiences of palliative care are not always good. Aim: The aim of this thesis was to create an overview of nurses' experiences in palliative care. Method: A general literature review with a qualitative approach was performed. five qualitative and five quantitative articles were included and analyzed in three steps. Findings: Nurses in palliative care are in need of education on the central areas of palliative care in order to meet and fulfill the requirements for good quality care. The emotional feelings that could arise in the care of patients at the end of life affected the nursing and they experienced that support and cooperation between work colleagues, doctors and other caregivers could contribute to better palliative care. Conclusion: Nurses in palliative care are in need of continuous training, learn communication strategies and have a good collaboration between different professionals and other care institutions to be able to offer a better, safe and person-centered care to the end.

I en projektering är det många aktörer som behöver samarbeta och tillsammans med att ta fram handlingar för att producera en byggnad. Det är en komplicerad process med många infallsvinklar och åsikter som behövs ta med i beaktning innan ett välfungerande resultat kan nås. Under de senaste åren har det uppmärksammats i tidigare studier hur kommunikationen under denna process inte alltid är så välfungerande som det hade önskats. I denna studie har en undersökning genomförts för att undersöka vid vilka tillfällen kommunikationen brister under projekteringen samt alternativa lösningar angående hur en förbättrad kommunikation kan ske mellan de berörda aktörerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur väl kommunikationen fungerar i dagsläget. Detta uppnås genom att studera under vilka tillfällen kommunikationen anses vara bättre i jämförelse när det anses finnas rum för förbättringar. Studiens mål var att lämna över ett antal förslag som en entreprenad ska kunna implementera i projekteringen för att få en mer sammanhållen projekteringsgrupp med färre missförstånd och irritationer. Av kvalitativ karaktär har denna studie genomförts med en nulägesanalys, insamlad teori samt datainsamling i form av intervjuer. I nulägesanalysen studerades hur projekteringen fungerade i dagsläget och vad för kommunikationsverktyg som används för stunden. Den inkluderande teorin i denna studie har tagits med i avseende av att antingen bidra till datainsamlingen eller diskussionen i avlutningen för att stötta de förslag som rekommenderas i slutsatsen. Datainsamlingen har skett via genomförandet av intervjuer i samarbete med entreprenadföretaget In3prenör samt projektörer som har varit underentreprenörer till In3prenör i minst ett projekt. Personerna som deltog i intervjustudien har alla varit eller är aktiva inom projekteringen i någon roll. Resultaten delas upp i tre olika stycken dagens situation, kommunikation och förbättringsförslag. Dagens situation fokuserar på att hitta aktiviteter eller tillfällen då respondenterna anser att kommunikationen fungerar väl och när det finns förbättringsmöjligheter. Här var det tydligt att just kommunikationen inom projekteringsteamet samt med beställaren var en utmaning för många och där finns det behov för förbättring. Fortsättningsvis i avsnittet kommunikation jämförs de olika kommunikationsverktygen som används i dagsläget för att höra tankar och åsikter om deras olika för- och nackdelar. Fysiska möten ansågs då som det bästa alternativet medan mejl har en tendens att försvinna och telefonsamtal saknar spårbarhet. I förbättringsförslagen valdes fyra olika kommunikationsmetoder ut Big Room, I.C.E, Scrum och Kanban. Respondenterna föredrog Big Room och I.C.E över Scrum och Kanban med anledning att man utnyttjar alla inom projekteringsteamets kunskaper och skapar mer samarbete inom gruppen. Arbetet resulterade i 3 förslag en entreprenad möjligtvis skulle kunna implementera: Spelregler i ett tidigt stadie: Sätta sig ner med hela projekteringsteamet för att från ett tidigt skede sätta spelgregler angåend kommunikation och andra relevanta ärenden tillsammans. Projektstudio: Införskaffa en projektstudio för de större disciplinerna som exempelvis arkitekten och konstruktören. Skaffa en förståelse för den gemensamma portalen: Spendera en tid att skaffa förståelse och strukturera upp portalen för enklare kommunikation. In a construction design process, many participators need to collaborate and together produce documents to construct a building. It is a complicated process with many angles and opinions that need to be considered before a well-functioning result can be reached. In recent years, attention has been drawn in previous studies to how communication during this process is not always as well-functioning as would have been desired. This study has been carried out to investigate at what times the communication is lacking during the design process as well as alternative solutions regarding how improved communication can take place between the actors involved. The purpose of this study was to investigate how well communication is dealt with in the present. This is achieved by studying the occasions when communication is considered to be better in comparison when there is room for improvement. The study aimed to submit several proposals that a contractor should be able to implement in the design to have a more cohesive design group with fewer misunderstandings and irritations. Of a qualitative nature, this study has been conducted with a current situation analysis, reveiwed theory and data collection in the form of interviews. The current situation analysis studied how the design process worked in the current situation and what communication tools that are currently used. The theory in this study has been included in terms of either contributing to the data collection or the discussion in the conclusion to support the recomenden proposals. The data collection has taken place through the conduct of interviews in collaboration with the construction company In3prenör and designers who have been subcontractors to In3prenör in at least one project. The people who participated in the interview study have all been or are active in the design process in some role. The results are divided into three different sections, the current situation, communication and improvement proposals. Today's situation focuses on finding activities when respondents believe that communication works well and when there are opportunities for improvement. Here it was clear that communication within the design team and with the client was a challenge for many and there is a need for improvement. The section on communication continues to compare the different communication tools that are currently used to hear thoughts and opinions about their various advantages and disadvantages. Physical meetings were then considered the best option, while emails tend to disappear and telephone calls lack traceability. In the improvement proposals, four different communication methods were presented Big Room, I.C.E, Scrum and Kanban. The respondents preferred Big Room and I.C.E over Scrum and Kanban since they utilize the knowledge from everyone within the design team and create more collaboration within the group. The work resulted in 3 proposals a contractor could implement: Set rules within the design team at an early stage: In an early stage decide on communication rules and other relevant preferences for the design team. Project studio: Acquire a project studio for the major disciplines sucha as the architect and the constructor. Gain an understanding of the common portal: Spend time understanding and structuring the portal for easier communication.

Syftet med studien var att undersöka vilka effekter medarbetare uppfattar att distansarbetet har haft på kunskapsöverföringen inom den organisation de arbetar. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där en halvstandardiserad intervjuguide användes. Totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare från olika organisationer. Intervjuerna analyserades genom ett hermeneutiskt antagande. Resultatet delades in i tre teman; kunskapsöverföring, kommunikation samt samhörighet och samarbete. Studiens slutsats visade att de största effekterna har varit distansarbetets påverkan på kommunikation och samarbete, vilket i sin tur påverkat kunskapsöverföringen inom organisationerna.

In an increasingly digital world, virtual work becomes more common every year. Additionally, virtual work has suddenly become the reality for a large part of the world’s population due to the coronavirus pandemic. Therefore, a study on virtual teamwork is currently of high relevance. The purpose of this study is to gain a deeper understanding and provide knowledge on enablers and constraints for communication, collaboration and belongingness in virtual teams as well as ICTs impact on the virtual teamwork. The study has a phenomenological research design with a qualitative approach. Empirical data has been collected by studying three transnational, virtual teams by conducting six semi-structured individual interviews. The sample was selected through a strategic selection. A thematic analysis has been conducted to compile and analyze the data, which thereafter has been set in relation to the theoretical framework of the study. The enablers found in the results were flexibility and availability for communication, clearly defined roles, high level of both task- and relationship based communication as well as depth of relationships, trust and shared understanding for collaboration, and responsibility, seeing into team members homes and virtual social team activities for belongingness. Additionally, ICTs were found as a main enabler for all themes. The identified constraints were time dispersion for all three themes, as well as virtuality as a whole. Additionally misunderstandings was identified for collaboration and lack of natural and spontaneous social conversation for belongingness. Furthermore, the findings implicate that ICTs with characteristics of richer type in relation to media richness are preferred most of the time to enable a better virtual work climate regards to communication, collaboration and belongingness. However, some criteria for media richness cannot be fully utilized in virtual teams due to time dispersion. Lastly, findings implicate that the choice of ICT based on previous experience, rather than linked to suitability, might hinder an optimal model of ICT usage for a well-functioning virtual team. I en allt mer digitaliserad värld blir virtuellt arbete vanligare varje år. Virtuellt arbete har dessutom hastigt blivit verklighet för en stor del av världens befolkning på grund av coronapandemin. Därför är en studie om virtuellt teamarbete av hög relevans i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och ge kunskap om möjliggörare och begränsningar för kommunikation, samarbete och tillhörighet i virtuella team samt ICTs inverkan på virtuellt teamarbete. Studien har en fenomenologisk forskningsdesign med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirisk data har samlats in genom att studera tre transnationella, virtuella team genom genomförandet av sex semi-strukturerade, individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut genom ett strategiskt urval. En tematisk analys har genomförts för att sammanställa och analysera data, som sedan satts i förhållande till det teoretiska ramverket för studien. De möjliggörande faktorer som hittades i resultaten var flexibilitet och tillgänglighet för kommunikation, tydligt definierade roller, hög nivå av både uppgifts- och relationsbaserad kommunikation och relationsdjup, förtroende och delad förståelse för samarbete, samt ansvar, att få en inblick i teammedlemmarnas hem och virtuella sociala teamaktiviteter för tillhörighet. Dessutom identifierades ICT som en övergripande möjliggörare. De identifierade begränsningarna var tidsskillnader för alla tre teman samt virtualitet i helhet. Utöver detta var missförstånd identifierat för samarbete och brist på naturlig och spontan social interaktion för tillhörighet. Dessutom visar resultaten på att ICTs med egenskaper av rikare typ i förhållande till media richness oftast föredras för att möjliggöra ett bättre virtuellt arbetsklimat när det gäller kommunikation, samarbete och tillhörighet. Vissa kriterier för media richness kan dock inte utnyttjas fullt ut i virtuella team på grund av tidsskillnader. Slutligen visar studiens resultat på att val av ICT baserat på tidigare erfarenhet, snarare än kopplat till lämplighet, kan hindra en optimal modell för användning av ICT för ett väl fungerande virtuellt team.

Bakgrund: Hemsjukvård för barn är en ny och växande vårdform i Sverige. Möjligheten att få hjälp av hemsjukvården för sjuka barn ser olika ut beroende på var i landet familjen bor. I Skåne län finns specialiserad hemsjukvård för sjuka barn medan barn i övriga landet får insatser från kommunens distriktssköterskor i hemsjukvården. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda barn i hemsjukvård. Metod: Intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och tre sjuksköterskor och materialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Samtliga informanter hade erfarenhet men ansåg sig sakna viktig kunskap om vårdandet av sjuka barn. Ett bra samarbete och tydlig kommunikation med ordinerande klinik där barnet vårdades var nödvändigt för att kunna utföra en säker vård i hemmet. De behövde även mer tid för besöken i hemmet, för att kunna bemöta barn, föräldrar och syskon. Slutsats: Vårdandet av barn ansågs positivt och meningsfullt av distriktssköterskorna, men resurskrävande då det eftersträvades att arbeta i par vid hembesök En välfungerande kommunikation mellan ordinerande klinik och hemsjukvård ansågs viktigt. God vårdrelation mellan barnet, familjen och distriktssköterskor var en förutsättning för att kunna bedriva patientsäker vård. Nyckelord: Familjefokuserad omvårdnad, kommunikation, kunskap, samarbete Background: Home care for children is a new and growing form of care in Sweden. The possibility of receiving help from home care for sick children looks different depending on where in the country the family lives. In the county of Skåne, there is specialized home care for sick children, while children in the rest of the country receive contributions from the municipality's district nurses in home care. Aim: The aim was to elucidate district nurses' experiences of caring for children in home care. Methods: Interviews using a qualitative approach were conducted with ten district nurses and three nurses. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: All informants had experience but considered themselves to lack important knowledge about the care of sick children. A good collaboration and clear communication with the prescribing clinic where the child was cared for was necessary to be able to perform safe care at home. They also needed more time for the home visits, to be able to deal with the children, parents, and siblings. Conclusions: The care of children was considered positive and meaningful by the district nurses, but resource-intensive as it was sought to work in pairs during home visits. A well-functioning communication between the prescribing clinic and home health care was considered important. Good care relations between the child, the family and district nurses were a prerequisite for being able to provide patient-safe care Keywords: Collaboration, communication, family focused care, knowledge

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur de entreprenöriella förmågorna kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande, relationsskapande, samarbete och kommunikation kan framträda under planerade aktiviteter på fritidshemmet. På två olika fritidshemsavdelningar iscensätts tre olika aktiviteter som vidareutvecklas utifrån elever och lärares olika intressen. Med stöd av en cyklisk process inspirerad av aktionsforskning, utvecklas den egna professionella praktiken genom att genomföra aktiviteter, reflektera över resultat, applicera förändringar och genomföra igen. Resultatet av genomförda aktiviteter visar att elever är naturliga entreprenörer och när tillfälle ges av lärare, visar elever en mängd tecken på ovannämnda förmågor som forskare skulle definiera som entreprenöriella. The purpose of this study is to contribute to the understanding of how the entrepreneurial abilities, creativity, curiosity, initiative, relation-building, cooperation and communication can appear during planned activities during the extended school leisure time center. Three different activities are staged at two different leisure time centers, these activities can develop futher by the varied interests of the pupils and teachers. Supported by the cyclical process insired by action-research the professional practice is developed through implementing activities, reflect the results, applicate changes and re-implement. The results of the implemented activities show the pupils are natural entrepreneurs and when opportunity is given by the teachers can exhibit a number of the forementioned abilities that scientists would define as entrepreneurial.

Berg, Evelina (2021). Att som förälder möta en skola - Berättelser om möten och relationer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med denna studie är att undersöka vad ett antal föräldrar berättar om upplevelser av att möta en skola. Målet var att ta reda på vilka strategier skolor använder sig av i kommunikationen till hemmet. Alla föräldrar har barn med autism och befinner sig i olika delar av Sverige. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Intervjuerna är semistrukturerade med inspiration av livsberättelser. Intervjuerna har gjorts via videosamtal eftersom världen år 2020 befinner sig i en pandemi. Studien utgår relationell pedagogik och analysen arbetas fram utifrån begreppen möten och relationer. Resultatet av studien har visat att barn med autism behöver misslyckas innan hjälpen uppstår i skolan. Många föräldrar berättar att de får kämpa för att få stöd till sina barn. Det är många konflikter som beskrivs i resultatet vilket handlar om bristande kunskaper om autism bland lärare och skolledning. Resultaten presenterar att organisationens roll och att rektorns engagemang spelar roll för vilket stöd barnet med autism får. Kunskap om autism leder fram till positiva möten där information framkommer utan att anklaga föräldern. Detta genererar till goda relationer mellan hem och skola.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samverkan med näringslivet. Metod: Vår studie har genomförts med en abduktiv ansats där en forskare var informant och lade grunden för den empiriska insamlingen. Studien grundar sig i tre olika perspektiv: Ekonomihögskolans, alumners och arbetslivets perspektiv. För att öka förståelsen kring perspektiven och examensarbetets integration med arbetslivet användes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre olika respondentgrupper som motsvarade varsitt perspektiv. I studien har vi även tagit hänsyn till möjliga felkällor samt etiska aspekter. Slutsats: I vår studie framkommer det att alumner till viss del fått de kompetenser som Ekonomihögskolan förklarar att de ska ha fått av examensarbetet. De kompetenser som framkommit att alumner ska få eller har fått från examensarbetet är självständighet,samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande samt strukturering och planering. Rekryterarna anser att examinerade har en del av de kompetenserna, men en slutsats kan inte dras kring om kompetenserna är en följd av examensarbetet enligt rekryterarna.Självständighet är en av de kompetenser som rekryterarna uppskattar. Enligt alumnerna i studien och enligt forskaren Ola Svärd har examensarbetet inte nödvändigtvis bidragit tillsjälvständighet. De övriga kompetenserna examensarbetet ska eller har genererat kan enligt rekryterarna ses som personliga egenskaper alla kan besitta och inte bara examinerade, men examinerade har arbetat med kompetenserna nyligen vilket kan vara till deras fördel. Purpose: The purpose of this work is to describe whether the degree project contributesknowledge and skills for working life. The purpose is to broaden the knowledge aboutwhat the degree project contributes to and to provide a basis for discussions about the structure of the degree project and its interaction with the business community. Method: Our study has been carried out with an abductive approach where a researcher was our informant and laid the foundation for the empirical collection. The study is based on three different perspectives: The school of Economics, alumni and the working life perspective. In order to increase the understanding of the perspectives and the integration of the degree project with working life, a qualitative approach was used. Data collection took place through interviews with three different groups of respondents who corresponded to each perspective. In the study, we have also taken into account possible sources of error and ethical aspects. Conclusion: Our study shows that alumni have, to some extent, acquired the competencies that the School of Economics explains that they should have acquired from the degree project. The competencies the study shows that alumni should gain or have gained from the degree project are independence, collaboration, communication, critical thinking along with structuring and planning. The recruiters believe that examinees have some of these skills, but it cannot be concluded that all the skills are a consequence of the degree project according to the recruiters. Independence is one of the competencies that recruiters value. According to the alumni in the study and according to the researcher Ola Svärd, the degree project has not necessarily contributed to independence. According to the recruiters, the other competencies the degree project should or has generated can be seen as personalqualities that everyone can possess and not just examinees, but examinees have worked with the competencies recently, which can be to their advantage

Purpose: In today´s (2020) construction industry, partnering is mostly used in larger projects and municipalities. The purpose of this report is to study why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities. The goal of this report is to study whether smaller municipalities could benefit from applying partnering. Method: To achieve the goal of this report, a case study was conducted with the data collection techniques interview and literature study. The interviews were conducted with three small municipalities, a large contractor and two municipal housing corporations. The literature study was done to attain an in-depth understanding of the concept of partnering and to investigate previous research on a similar topic. Findings: The benefits of partnering are that the product will be good and the client get what they want as they are more involved in the project compared to regular procurement. The communication will be better and fewer disputes occur due to more frequent communication. Dedication and focus on the best of the projects are important elements for a succeeded partnering project. Partnering could be beneficial for a smaller municipality but the reason why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities is because it requires more time, energy, commitment and a big organisation. The municipalities also have concerns about projects being procured on a cost reimbursable contract. Implications: The small municipalities could benefit from partnering but it should be applied on projects that are ongoing for a long time or when they do not know what they want. Those involved should spend a lot of time in the beginning of the project to decrease the costs. The municipalities should be dedicated in the project, cooperate with the contractors and put the best of the project in focus. Limitations: The report´s limitations mean that the report is not applicable to major municipalities in Sweden. The tender stage and the economy are not included in the report. Alternative solutions to the problems with changes, additions and cancellations of jobs within construction law, apart from partnering, are not addressed. Syfte: I dagens (2020) byggbransch används partnering mestadels i större projekt och i större kommuner, syftet med rapporten är att utreda varför partnering inte används mer i mindre kommuner. Målet med rapporten är att studera ifall det kan gagna mindre kommuner att tillämpa partnering. Metod: För att uppnå målet har en fallstudie genomförts med datainsamlingsteknikerna intervju och litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med tre mindre kommuner, ett stort entreprenadföretag och två kommunala bostadsbolag. Litteraturstudien gjordes för att öka förståelsen för begreppet partnering och för att utreda vad tidigare forskning säger om ämnet. Resultat: Fördelarna med partnering är att produkten blir bra och som verksamheten vill ha det, då de är mer involverade i projektet jämfört med traditionell upphandling. Kommunikationen blir bättre då de kommunicerar oftare och det uppstår färre tvister. Engagemang och att sätta projektet i fokus är viktiga beståndsdelar för ett lyckat partneringprojekt. Partnering kan vara gynnsamt för en mindre kommun om det tillämpas på rätt sätt. Anledningen till att inte partnering används mer i mindre kommuner är för att det kräver mer tid, pengar och engagemang samt en stor organisation från beställaren i partneringprojekten. Kommunerna har även en oro för löpande räkning där det inte är ett fast pris utan prissumman fastställs först när projektet är klart. Konsekvenser: Det kan var gynnsamt att tillämpa partnering för mindre kommuner men det bör vara ett projekt som pågår under en längre tid eller det inte vet vad de vill ha. De involverade bör lägga ner mycket tid i början av projektet för att minska kostnaderna. Kommunerna bör vara engagerade i projektet, samarbeta med entreprenörerna och sätta projektets bästa i fokus. Begränsningar: Rapportens begränsningar gör att resultatet ej är tillämpbar på större kommuner i Sverige. Anbudsskedet och ekonomin tas ej upp i rapporten. Alternativa lösningar på problemen med ÄTA-arbeten, förutom partnering, behandlas ej.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisande lärare i årskurs 1–3 beskriver att de tänker och arbetar med kooperativt lärande för att stärka elevers språkutveckling i ämnet svenska. Studien är av kvalitativ karaktär och material har samlats in från nio lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metod. Materialet har därefter, med hjälp av det sociokulturella perspektivet, analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare kan se att kooperativt lärande stärker elevers språkutveckling, samtidig som det framgår att lärare väljer att använda arbetssättet i olika stor utsträckning. Vidare framgår det att flertalet av lärare som anser att de arbetar med kooperativt lärande – inte gör detta fullt ut.

The aim of this study is an exploration of cooperation between the law enforcement forces and local authorities responsible for the organisation of the social services, working with young crime victims and their needs of assistance. Interviews with three members of the police department and four member of the social services were conducted. An organization theory perspective and ”The ideal victim” concept are forming the background for a thematic analysis of the gathered data. While divergent attitudes are revealed in the data, the results show an overall positive effect of closer cooperation between the organizations on favorable well-being of the victims. Lack of communication and understanding of the commonality of goals are potentially disruptive sources. However, ”The ideal victim” concept as guideline doesn´t appear to substantially support the empirical results.

Nya möjligheter inom kommunikation och samarbete är en stor drivkraft gällande utvecklingen av digitala verktyg inom byggbranschen. I dagens byggprojekt har byggherrens projektledare en kritisk roll för att projekt ska genomföras framgångsrikt, och inom denna roll är kommunikation och samarbete två centrala delar. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur projektledarens roll på beställarsidan kan effektiviseras med stöd av det digitala verktyget BIM. Fokus har legat på att undersöka hur kommunikation och samarbete mellan projektledaren och andra aktörer inom branschen kan främjas med hjälp av BIM. Detta gjordes genom att besvara följande tre frågeställningar. Hur ser rollen ut för projektledare som representerar en byggherre i dagsläget? Vilka möjligheter medför BIM till en projektledarens arbete och hur påverkar detta kommunikationen och samarbetet med de övriga aktörerna? Vilka hinder och utmaningar finns kring implementeringen av BIM i projektledarens dagliga arbete? Följande examensarbete har genomförts i samarbete med AB Stångåstaden. Semistrukturerade intervjuer kring projektledarens roll har genomförts med projektledare från Stångåstaden och NCC. Ytterligare intervjuer kring BIM har genomförts med olika respondenter med särskild erfarenhet inom BIM. Intervjustudien har kombinerats med en litteraturstudie och deltagande observationer av projektledarrollen på AB Stångåstaden. Resultatet från det genomförda examensarbetet visade att projektledarrollen på beställarsidan är en bred roll med många olika arbetsuppgifter där ledarskap, kommunikation och samarbete står i centrum. Detta visade sig tydligt i intervjustudien och de deltagande observationerna där respondenterna påpekade att deras roll innebär att samordna hela byggprocessen, från tidigt skede till slutförande av projekt, för att säkerställa att byggherren får det som har beställts. Det genomförda examensarbetet presenterade tre möjligheter med BIM kopplat till kommunikation och samarbete för en projektledare. Den första möjligheten som intervjustudien presenterade var att BIM fungerar som ett bra analysverktyg inom ett projektteam. Projektledarna betonade vikten av att samtliga projektmedlemmar ska kunna relatera till den verkliga byggnaden redan i planeringsskedet för att teamet tillsammans ska kunna ta viktiga beslut längs byggprocessen. Enligt de BIM erfarna möjliggör BIM för just detta med hjälp av 3D visualiseringar och renderingar. Den andra möjligheten som resultatet från intervjustudien presenterade var att BIM möjliggör för en integrerad, strukturerad och effektivare informationshanteringsprocess. Enligt de BIM erfarna sker detta med hjälp av en BIM kravspecifikation vars syfte är att styra upp ett projekt så att informationsflödet blir så effektivt som möjligt. BIM möjliggör dessutom för en integrerad arbetsmiljö med en gemensam informationskälla, som innebär att samtliga projektmedlemmar söker sig till samma ställe för information. Enligt båda respondentgrupperna främjar detta kommunikationen och samarbetet inom projektteamet då projektledaren säkerställer att samtliga parter arbetar med det senaste underlaget, och därmed undviker vanliga missförstånd och tvister som är kopplat till informationshanteringen i ett projekt. Enligt resultatet från intervjuerna var både projektledarnas och de BIM erfarnas uppfattning, genom tidigare erfarenheter, att de två ovannämnda möjligheterna inom kommunikation och samarbete vidare resulterar i en tredje möjlighet i form av ökad kvalitet i de byggnader som projektledaren levererar till byggherren. Trots de potentiella möjligheter som studien presenterade gällande BIM, visade även det genomförda examensarbete att det existerar två stora hinder och utmaningar med implementeringen av BIM. Det första hindret var kopplat till den tekniska aspekten av BIM, främst problematiken kring programvaror och delad information mellan de olika programvarorna. Det andra hindret var kopplat till individernas personliga inställning, främst byggbranschens konservativa inställning och motvilja att förändra ens arbetssätt. New opportunities within communication and collaboration is a big incentive regarding the development of digital tools in the construction industry. The project manager plays a crucial part in today’s construction projects in order to successfully deliver projects, and communication and collaboration is at the heart of this role. The purpose of this master thesis has been to investigate how the role of the project manager can be streamlined and supported with BIM. The focus of the study has been to investigate how communication and collaboration between the project manager and other participants can be supported with BIM. This has been done by answering the following three question formulations. How does the role of a project manager which represents an owner look like? Which opportunities does BIM provide to a project manager’s work and how does this affect the communication and collaborations with other participants? Which obstacles and challenges exists regarding the implementation of BIM in a project manager’s work? The following master thesis has been conducted in collaboration with AB Stångåstaden. Semi-structured interviews regarding the role of the project manager were conducted with project managers which represented Stångåstaden and NCC. Additional interviews regarding BIM were conducted with interviewees with experience within BIM. The interview study was combined with a literature study and observations of the project manager role on AB Stångåstaden. The observations and the results from the interview study with the project managers revealed that the role of a project manager which represents an owner is a very broad role where leadership, communication and collaboration is at the heart of the role. This was presented clearly by the interviewed project managers which stated that their role means to coordinate the construction process, from early stages to completion of the projects, in order to ensure that the owner gets what has been ordered. The study presented three opportunities with BIM linked to communication and collaboration for a project manager. The first opportunity which the interview study presented was that BIM is a good tool of analysis within a project team. The project managers emphasized the importance of the project team’s ability to relate to the actual building in the planning stages for the team to make important decisions along the construction process. According to the BIM experts BIM allows for just this with 3D visualizations and renderings. The second opportunity which the interviews presented was that BIM enables an integrated, structured and efficient process of information. According to the BIM experts this is done with a BIM requirement specification which purpose is to streamline the flow of information in a project. In addition, BIM allows for an integrated working environment with a single point of information, which means that all project members get their information from the same place. According to both respondent groups this promotes the communication and collaboration within a project team because the project manager ensures that all participants are working with the latest material, and therefor avoids common misunderstandings and disputes. According to the results from the interviews, both the project managers and the BIM expert’s perception, were that the two above-mentioned possibilities withing communication and collaboration leads to a third opportunity, which is improvements in quality in the buildings that the project manager delivers to the owner. Despite the potential opportunities which the study presented regarding BIM, this master thesis also showed that there exists two big obstacles and challenges with the implementation of BIM. The first challenge was linked to the technical aspect of BIM, mainly the problems surrounding software and shared information between the different software’s. The second challenge was linked to the individual’s personal attitude, mainly the conservative attitude of the construction industry.

På uppdrag av företaget Soleil IT ska denna uppsats redogöra för användning av digital IT teknik inom byggindustrin baserat på tre grundläggande behov: intern kommunikation, samarbete och dokumenthantering. Uppsatsens syfte fokuserar på hur företag inom byggindustrin kommunicerar och samarbetar internt samt hur de hanterar dokument i nuvarande läge och vad för IT-lösningar de använder och varför dessa IT-lösningar används. Empirin som ligger till grund för uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer av nyckelpersoner från fem byggföretag. Resultatet visar att företag i studien som använder telefon och mejl som primära digitala kommunikationsplattformar för att kommunicera internt på företaget och att de utför fysiska möten. Samtliga företag använder sig av videokonferensprogram för att samarbeta och kommunicera med flera personer samtidigt och att möten fortfarande kan genomföras digitalt och platsoberoende. Samtliga företag som har implementerat intranät presenterar en rad fördelar för den interna kommunikationen samt dokumenthanteringen genom effektivare kommunikationsmöjligheter samt smidigare tillgång och hantering av dokument.

COOBA Erasmus+

Att konflikter uppstår är oundvikligt och de kan ha en avgörande effekt för framtida samarbeten mellan enskilda individer, en arbetsgrupp eller för en hel arbetsplats. När det uppstår meningsskiljaktigheter är det viktigt för sjuksköterskan att komma fram till en lösning, innan en konflikt blir större och påverkar vårdarbetet med patienterna. Kommunikation har en viktig betydelse i informationsöverföringen mellan medarbetare och kan ligga till grund för att motverka underliggande konflikter på arbetsplatsen. Om en konflikt uppdagas i ett tidigt stadie och hanteras med skicklighet och god kompetens kan den ses som lärande inom organisationen. Som ledare är det viktigt att inte brista i kommunikation och att kunna fördela resurserna på ett bra sätt, för det kan underlätta till en hållbar samarbetskultur på arbetsplatsen. Många gånger har en sjuksköterska i arbetsteamet tagit sig an ledarrollen, vilket har kunnat skapa en osäkerhet inför det nya ansvaret. Detta medför risker för att konflikter uppstår. Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur en sjuksköterskas arbetsplats blir påverkad av konflikter som uppstår och hur de hanteras. Genom en litteraturstudie med fokus på sju vetenskapliga artiklar har ett analysarbete gjorts av tidigare forskning i området, för att öka kunskap och förståelse. Resultatet av analysarbetet gav tre teman, Ledning, Arbetsmiljö samt Relationer och till det följer nio subteman. Sjuksköterskor upplever att deras ledare undviker att ta tag i pågående konflikter. Hur konflikter uppstår och vilka som involveras kan ha med relationer, makt och roller att göra. Kommunikation kan hjälpa ett sjukskötersketeam att lyfta konflikter i ett tidigt stadie och på så sätt undvika brister i vårdkvalite och arbetsresultat. Slutsatsen är att det är viktigt med en trygg ledare som inte undviker konflikter utan besitter kompetens inom konflikthantering. Brister i kommunikation ligger till grund för många konflikter på sjuksköterskans arbetsplats. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling både hos ledare och sjuksköterskor när det kommer till strategier i att inte undvika konflikter utan istället hantera dem.

The following research study examines the risk analysis of a construction project during its design phase and its starting point is work involving heavy prefabricated components or heavy shuttering elements and work in a place or area with passing vehicular traffic. The aim of the research study is to identify faults within risk analyzes and the goal is to be able to recommend improvement measures that can be implemented in practice. The research study was carried out over a period of 10 weeks in collaboration with the construction company Veidekke Entreprenad AB. The basis of the research consists of a literature search, interviews and a survey. Seven interviews have been conducted with officials and professionals, as well as a survey. Internal documents have been reviewed and compiled to describe how Veidekke's risk analysis process works. The study shows that currently, there is a certain problem in the approach of carrying out risk analyzes. Reversing vehicles, narrow spaces and poor visibility are the causes of accidents involving vehicles at construction sites. Clamp injuries are common when handling heavy building elements, as a result of elements tipping and falling over. The study shows that a collaboration between BAS-P and BAS-U, chief safety representative, safety representative and professional workers should be extended to improve risk analyzes. By increasing the production experience of BAS-P, taking advantage of visualization programs, introducing stricter educational requirements, rationalizing risk assessments and introducing clearer regulations from authorities, risk analyzes can be improved and lead to less injuries and accidents at construction sites. Följande examensarbete granskar riskanalyser av ett byggprojekt under projekteringsskedet. Riskanalysernas utgångspunkt är arbete med tunga bygg- och formbyggnadselement och arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik. Målet med examensarbetet är att identifiera bristfälligheter i riskanalyser och målsättningen är att kunna rekommendera förbättringsåtgärder som kan implementeras i praktiken, för att minska antalet olyckor och skador som sker i byggbranschen. Examensarbetet genomfördes under en tidsperiod på 10 veckor i samarbete med bygg- och anläggningsföretaget Veidekke Entreprenad AB, i syfte att utveckla och förbättra riskanalysprocessen. Undersökningens grund utgörs av en litteratursökning, intervjustudie och enkätundersökning. Information från myndigheterna Arbetsmiljöverket och Trafikverket samt vetenskapliga artiklar har granskats. Sju intervjuer har genomförts med tjänstemän och yrkesarbetare samt en enkätundersökning på ett av Veidekkes byggetableringar. Som grund för nulägesbeskrivningen har även interna dokument granskats och sammanställts för att redogöra hur Veidekkes riskanalysprocess går till. I studien framgår det att det finns en viss problematik i tillvägagångssättet att utföra riskanalyser i nuläget. Backande fordon, trånga utrymmen och dålig sikt är orsaker till att det sker olyckor med fordon på byggarbetsplatser. Klämskador är vanligt förekommande olyckor vid hantering av tunga byggelement, till följd av att element tippar och faller. Studien visar att ett samarbete mellan BAS-P och BAS-U, skyddsombud och yrkesarbetare ska utökas för att förbättra riskanalyser. Genom att öka produktionserfarenheten hos BAS-P, nyttja visualiseringsprogram, införa striktare utbildningskrav, rationalisera riskbedömningar och införa tydligare regelverk från myndigheter kan riskanalyser förbättras och leda till mindre skador och olyckor på byggarbetsplatser.

Sammanfattning Bakgrund: Perioperativ omvårdnad omfattar den vård patienten får både pre-, intra- och postoperativt. Sjuksköterskor har ett brett ansvar gentemot sina patienter som är i behov av vård, det är sjuksköterskans ansvar att samarbeta med andra professioner för att kunna bemöta patientens behov och lindra dess lidande. Under den perioperativa omvårdnaden är det väsentligt att arbeta utifrån ett patientsäkert perspektiv, det är sjuksköterskans ansvar att förse patienter med en god- och säker vård. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av perioperativ omvårdnad. Metod: Inför den här litteraturöversikten valdes en kvalitativ metod med en induktiv ansats, nio stycken artiklar granskades och analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: Under den perioperativa omvårdnaden är kommunikation med patienter och annan vårdpersonal viktigast. Dock fann många sjuksköterskor att det inte fanns tillräckligt med tid att förmedla all information till patienterna. Hade patienter någon form att kognitiv diagnos blev det oftast svårare att förmedla informationen, mer tidskrävande och de var inte alltid säkert att patienten hade förstått det som har sagts. Slutsats: Sjuksköterskor ansåg även att det krävs ett gott samarbete både med patienten och annan vårdpersonal. Omvårdnaden brister om samarbetet inte fungerar, det skapar ineffektivitet, minskad patientsäkerhet och utformar hierarkier. Summary Background: Perioperative nursing includes the care the patient receives both pre-, intra- and post-operatively. Nurses have a wide responsibility towards their patients that are in need of care. It’s the nurse's responsibility for collaborating with other professionals to be able to respond to the patient's needs and ease the patients suffering. During perioperative nursing it is essential to work from a patient-safe perspective, it is the nurse's responsibility to provide patients with good and safe care. Aim: Describe nurses' experiences of perioperative nursing. Method: For this literature review, a qualitative method with an inductive approach was selected, 9 articles were reviewed and analyzed based on Friberg's five-step analysis. Outcome: During perioperative nursing, communication with patients and others health professionals is most important. However, many nurses found that there was not enough time to convey all information to the patients. If patients had any form of cognitive diagnosis, it was often more difficult to convey information, more time-consuming and they were not always sure that the patient had understood the information. Conclusion: Nurses also felt that good collaboration is required both with the patient and other staff. Nursing fails if the collaboration does not work, it creates inefficiency, reduces patient safety and creates hierarchies.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse om vilka förväntningar som finns mellan lokala HR och första linjecheferna i offentligsektor. Det kommer att belysas utifrån samarbete, deras olika yrkesroller, kommunikation och kompetens. Det har genomförts sex stycken interjuver med olika lokala HR. Det har använts ett godtyckligt urval som är en form av strategiskt urval. Respondenterna fick svara på ett antal frågor från en semistrukturerad intervjuguide. Studien har utgått från teorier om HR-rollens förändring under det senaste decenniet och även teorier om HR-rollen samt chefsrollen. Slutligen har allt knutits samman med teorier om kommunikation, förväntningar och kompetens. Dessa användes sedan för att analysera det empiriska materialet. Undersökningens resultat visade att den stora förväntningen ur ett HR perspektiv på samarbetet med linjecheferna, var att linjecheferna hade ett förtroende för de lokala HR. Men även att de lokala HR hade en möjlighet att vara delaktiga, att det finns en framförhållning i deras arbetssätt, kunna bygga en relation med cheferna samt att ha kontinuerlig kontakt. Den andra delen av förväntningarna var att de lokala HR hade ett behov av tydlighet i sin egen roll men även i chefsrollen för att kunna nå ett bra samarbete. Den tredje delen av förväntningarna var att det fanns en stor kompetensspridning i chefsrollen och att cheferna inte visste hur de skulle använda sig av HR. Men även att HR själva inte förstod chefsrollen fullt ut. Slutligen framkom en förväntning på den organisatoriska kontexten utifrån HR arbetssätt. HR ville arbeta mer proaktivt och ha en tydlig ansvarsfördelningen mellan yrkesrollerna och slutligen nämns det hur organisationen ser på HR.

See file Se filen

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka huruvida det sociokulturella perspektivet synliggörs i läroplanerna från 1969–2011. I studien undersöks även i vilken grad kommunikation kommer till uttryck i respektive läroplan samt hur dessa uttryck skiljer sig med fokus på matematikämnet. Studiens resultat grundas i noga utvalda vetenskapliga publikationer men även utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Efter att de fyra läroplanerna granskats visar studiens resultat att aspekter från sociala perspektivets grunder går att finna i varje läroplan trots att Lgr69 och Lgr80 är inspirerade av Piagets teori (SOU, 1992:94). Resultatet visar att det sker en tydlig förskjutning av själva ansvaret för elevens lärande från läraren i Lgr69 och Lgr80 till eleven i Lpo94 och Lgr11. Vidare visar analysen att kommunikation förekommer i alla granskade läroplaner men är mer förekommande i de två sista, Lpo94 och Lgr11. Förutom i Lgr69 förekommer kopplingar mellan det sociala perspektivet och matematikämnet. Kopplingarna går från vikten av att endast tala matematik till hur matematikundervisningen i en kommunikativ miljö ska gå till i praktiken.

Utgångspunkten i denna studien har varit att undersöka om och hur elever i grundsärskolan görs delaktiga i sitt lärande och tillägnar sig kunskaper. Grundskolans arbetssätt sätter ofta normen efter hur undervisningen ska se ut vilket kan bli problematiskt för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i undervisningen utefter sina förmågor. För att belysa och utreda problemet har vi använt oss av Nilsson Nordfors (2019) förmågecirkel där förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, reflektion och kommunikation ingår. I studien användes kvalitativ metod med intervjuer av lärare som undervisar i ämnesområden. Resultatet visar att lärarna som undervisar i ämnesområden arbetar med förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, reflektion och kommunikation, men att de ofta har en förståelse av normen för normal intellektuell funktionsvariation och att den styr hur de applicerar förmågorna på eleverna. Vi avslutar med att uppmana till eftertanke bland lärarna och att aktivt bryta ner förståelsen och innebörden av förmågorna för att i större utsträckning anpassa dem till denna specifika elevgrupp för att göra dem än mer delaktiga.

Byggbranschen utgör en av de viktigaste branscherna i Sverige och har en stor påverkan på landets ekonomiska tillväxt. Branschen skapar förutsättningar för såväl boende som transport men även för samhällsviktiga funktioner. Ett vanligt fenomen inom byggbranschen är att huvudentreprenören anlitar en eller flera underentreprenörer för att utföra en del av huvudentreprenörens åtagande gentemot sin beställare. Normalfallet är att huvudentreprenören utför de grundläggande delarna i ett projekt för att sedan anlita en underentreprenör för utförandet av diverse speciella delar av projektet. Denna studie undersöker hur samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenör kan främja produktivitet under produktionsskedet genom att öka den värdeskapande tiden och minska slöseriet på arbetsplatsen. Studien är utförd som en fallstudie där författaren haft chansen att få vara på plats och följa ett projektets utveckling under en begränsad tidsperiod. Det empiriska materialet som studien bygger på kommer från observationer som gjorts under fallstudiens gång men även från totalt åtta respondenter som intervjuats. Det empiriska materialet har sedan jämförts och analyserats med studiens teoretiska referensram som kommer från en djupgående litteraturstudie av internationella artiklar, tryckta källor, böcker, tidigare publicerade arbeten inom området samt en nationell rapport från Sveriges Byggindustrier. Studiens resultat visar att det råder totalt fyra kritiska parametrar som påverkar samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenör. Parametrarna är bristfällig planering samt brist på kommunikation, tillit och samordning. Dessa parametrar påverkar byggproduktionen negativt genom ökat slöseri och mindre värdeskapande tid som en följd av ökade kollisioner av arbetslag, byggfel, samt mindre ambition av involverade personer. Genom att bryta barriärerna som råder mellan parterna kan produktiviteten i projektet främjas genom bättre planering och samordning samt god kommunikation och tillit. Ett gott samarbete som bygger på god kommunikation och tillit mellan parterna främjar den värdeskapande tiden i projektet genom bland annat kortare beslutsvägar. Det goda samarbete främjar även en god planering och samordning i projektet vilket kan bidra till en minskning av slöseriposter då det blir mindre kollisioner av arbetslag i produktionen samt färre arbetstopp. The construction industry is one of the most important industries in Sweden and has a major impact on the country's economic growth. The industry creates conditions for both housing and transport, but also for socially important functions. A common phenomenon in the construction industry is that the main contractor hires one or more subcontractors to carry out parts of the main contractor's commitment to the client. Normally, the main contractor performs the basic parts of a project and then hires a subcontractor to carry out various special parts of the project. This study examines how collaboration between the main contractor and the subcontractor can promote productivity during the production phase by increasing the value-creating time and reducing the waste on the construction site. The study was conducted as a case study where the author had the chance to be on site and follow one project's development for a limited period of time. The empirical data which the study is based on comes from observations made during the case study but also from a total of eight respondents who were interviewed. The empirical data has then been compared and analyzed with the study's theoretical framework, which comes from an in-depth literature study of international articles, printed sources, books, previously published works in the field and national reports from Sweden's Construction Federation. The study's results show that there are some critical parameters that influence the collaboration between the main contractor and the subcontractor. The parameters are lack of planning, communication, trust and cooperation. These parameters have a negative impact on construction production through increased waste and less value creation time as a result of increased collisions of work teams, construction errors and less ambition of the people involved. By breaking the barriers that exist between the parties, the productivity of the project can be promoted through better planning and coordination as well as good communication and trust. Good collaboration based on good communication and trust between the parties promotes the value-creating time of the project through, among other things, shorter decision paths. The good collaboration also promotes good planning and coordination on the project, which can contribute to a reduction in waste as there will be smaller collisions of work teams and fewer work stoppages in the production.

Studien undersökte hur flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter upptäcks och vilken kunskap pedagogerna har för att tidigt upptäcka och stödja dem på högstadiet. En jämförelse gjordes även av hur flerspråkiga och enspråkiga elever upplever stödet i undervisningen de får och om det var någon skillnad. Vi använde kvalitativa intervjuer och intervjuade 16 pedagoger, samt 8 flerspråkiga elever och 7 enspråkiga elever. Teorin som använts för att tolka resultaten är det socialkonstruktivistiska perspektivet och påverkan på elevers språk enligt Vygotskij. Resultatet visade att identifieringen av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever ofta missas då lärare kan vänta på att de ska lära sig svenska språket bättre och inte alltid prioriterar dem. Det finns ingen större skillnad emellan de flerspråkiga och de enspråkiga eleverna då båda grupperna upplever att de inte riktigt får det stöd de behöver i undervisningen. Kommunikationen och samarbetet visade sig vara bristfälligt mellan de olika pedagogiska professionerna på skolorna. Resultaten ger en indikation på att eleverna kan tappa motivation beroende på stödet de får och att det sociala samspelet, tidiga insatser och samsynen mellan pedagogisk personal kräver mer kunskap. Tidiga specialpedagogiska insatser är gynnsamt för elever i läs- och skrivsvårigheter visar forskning.

Introduktion: Operationssjuksköterskors arbete äger rum under olika tjänstgöringstider. Utifrån deras specialistkompetens föreligger ett eget ansvar för patientens perioperativa omvårdnad och säkerhet men också ett gemensamt ansvar med övriga professioner i operationsteamet. God kommunikation och ett bra samarbete inom operationsteamet har visat sig vara faktorer som gynnar patientsäkerheten. Att arbeta vissa tjänstgöringstider kan påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet var att undersöka och jämföra uppfattningar om patientsäkerhet hos operationssjuksköterskor med olika tjänstgöringstid. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med kvantitativ design på fyra sjukhus i mellersta Sverige. Datainsamling skedde via enkäter baserat på en modifierad version av ett validerat instrument, kompletterat med två studiespecifika frågor med en följdfråga vardera. Resultat: Helhetsbedömningen av patientsäkerheten skilde inte mellan operationssjuksköterskor med olika tjänstgöringstider. Däremot ansåg de, att tjänstgöra oregelbunden arbetstid hade en positiv inverkan på samarbetet och kommunikationen i operationsteamet. Konklusion: Samarbetet och kommunikationen i operationsteamet ansågs skilja mellan de olika tjänstgöringstiderna. Deltagare ansåg att arbete oregelbunden tjänstgöringstid innebar ett mer aktivt arbete för att öka patientsäkerheten. Vilket även bidrog till ett bättre samarbete och kommunikation mellan professionerna i operationsteamet, något som kan leda till en positiv inverkan på patienters säkerhet.

Communication, collaboration and conflict management are central skills in everyday life. In COOBA we will address these skills as social phenomena that occurs in social interaction between individuals and propose methodologies for their practice and improvement among disadvantaged youngsters. The goal of this new methodology is to foster social inclusion of young people with fewer opportunities and/or with migrant backgrounds, to facilitate their integration into the labour market. Communication, collaboration and conflict management constitute a part of social processes and relational, everyday mundane practices. This perspective implies that the identification, as well as the improvement of youngsters’ skills in communication, collaboration and conflict management will be accomplished through the participants’ use of linguistic and embodied resources during social interactions. This document aims to describe, explain and exemplify these phenomena and relate them to specific episodes that can occur as a part of art workshops. Erasmus+ COOBA

Samarbete mellan vårdare är ett måste för att göra det möjligt att leverera högkvalitativ vård till vårdmottagare, men om samarbetet brister riskerar vårdmottagare att bli lidande. Ett sätt att främja samarbete är genom social mjukvara, som på grund av sina kommunikativa och relationella egenskaper har visat positiva resultat gällande förmåga att främja samarbete inom diverse organisationer och yrkesområden. Tidigare forskning gällande social mjukvara inom vård har dock fokuserat på vårdkrav och vårdmottagare, och delvis negligerat samarbetet mellan vårdare i verkliga arbetsprocesser. Vårdrelaterade yrken innefattar även flera etiska och lagliga anpassningar vilket har lett till komplexa tjänster som ska användas i miljöer fulla med avbrott. Denna studie genomfördes med en designstudie som metodansats, där designelement från aspekter av samarbete i form av tillit, kommunikation, och medvetenhet implementerades i en prototyp för att undersöka hur samarbete kan främjas i en vårdkontext. Vårdkontexten som studien genomfördes i var en anläggning för daglig verksamhet stationerad i Sverige. Studien resulterade i sju designförslag för hur social mjukvara inom vård kan designas för att främja samarbete. Collaboration between caregivers is a must to make it possible to deliver high-quality care to care recipients, but if the collaboration fails, the care recipients risk suffering. One way to promote collaboration is through social software, which, due to its communicative and relational properties, has shown positive results regarding the ability to promote collaboration within various organizations and professional areas. Previous research on social software in healthcare has focused on healthcare requirements and care recipients, and partly neglected the collaboration between caregivers in real work processes. Care-related professions also include several ethical and legal adjustments, which have led to complex services that will be used in environments full of disruptions. This study was conducted with a design study methods approach, in which design elements from aspects of collaboration in the form of trust, communication and awareness were implemented in a prototype to investigate how collaboration can be promoted in a healthcare context. The healthcare context in which the study was conducted was a facility for activities of daily living stationed in Sweden. The study resulted in seven design proposals for how social software in healthcare can be designed to promote collaboration.

Syftet med denna studie var att undersöka hur virtuella gruppmedlemma upplever samarbete när de arbetar i en virtuell miljö. Uppsatsen förklarar samarbete som den nivå som uppnås när gruppmedlemmarna framgångsrikt har visat upp vissa positiva normer och värden. Dessa internaliseras i en sådan utsträckning att gruppmedlemmarna som beskrivs har ett högt gemenskapskapital. Vissa av dessa normer och värden inkluderar öppen och transparent kommunikation; förtroende, effektiv konflikthantering och gruppsammanhållning. Dessa faktorer är avgörande för att skapa ett förtroendeband mellan projektgruppens medlemmar och även för att skapa en känsla av grupptillhörighet. Denna studie visar att ett antal utmaningar såsom: förtroendefrågor; kommunikationsproblem, tidsfrister, konflikthantering och tvärkulturella utmaningar samt huruvida de upplevs lika av virtuella och fysiska teammedlemmar. Med användning av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomfördes visar resultaten av denna studie att virtuella gruppmedlemmar upplever samarbete på den nivå där gruppen beskrivs som att ha ett högt gemenskapskapital. Detta förutsatt att kommunikationen inom gruppen är öppen och transparent i den mån det hjälper till att bygga förtroende, lösa konflikter och kulminera i ett sammanhängande grupp. Denna studie avslutas med att betona ledarskapets allt viktiga roll i detta fall den situationsanpassade ledarstilen när det gäller att samordna och motivera virtuella gruppmedlemmar till att uppnå den önskade nivån av samarbete trots rumsligt anstånd. This study examines how virtual team members experience teamness when working in a virtual environment. The paper describes teamness as that level which is attained when team members have successfully imbibed certain positive norms and values which is then internalized to such an extent that team members are described as having a high bonding capital. Some of these norms and values include open and transparent communication; trust, effective conflict management and team cohesion. These factors are vital for creating a bond between project team members. Furthermore, this study shows that a number of challenges bordering on trust; communication problems, deadlines, conflict management as well as cross-cultural challenges are common phenomena associated with working in a virtual environment. Using a qualitative research method in which interviews were conducted, the results of this study show that virtual team members do experience teamness at the level where the team is described as having a high bonding capital. This is at the level where communication among team members is open and transparent to such an extent as to bring about trust and facilitates conflict resolution, with the resultant effect been a team that is said to be cohesive. This study concludes by emphasizing the all-important role of leadership and in this case, the situational leadership style in coordinating and motivating virtual team members towards attaining the desired level of teamness.

This essay is based on three self-experienced stories that shares the problem of parents showing a lack of trust in my experience and competence (as a teacher). The first story highlights how the parents have opinions regarding what outdoor clothes a child is wearing just by seeing a photo in the preschools blog. My next story describes a child ́s parents demanding to reduce the nap time sleep at preschool, despite that the child being negatively affected by it. In my third story I share a different view then the parents regarding a child’s language development and the method (supporting signs) the preschool uses. At the same time I am supposed to follow the preschool curriculum that highlights the parents right to have influence in the preschool. My main question is based on the challenges and opportunities that we as staff at preschool face, when parents gain a greater insight into preschool with digitised platforms. As well as the need for a collaboration based on trust, there also needs to be a balance between the parents right to influence and my pedagogical knowledge. The scientific essay writing as a method has meant that I have had the opportunity to distance myself in these events and therefore been able to reflect both on my own, and in group together with my fellow students. A different part of this has been to challenge my own thoughts against the litterateur, which has meant I have discovered new ways of thinking and reasoning, which has given me the opportunity to change my attitude. The theoretical perspective I have used in this essay, is based on the Greek philosopher Aristotle’s forms on knowledge, focusing on fronesis - practical wisdom. To examine the concepts; relationship, communication and cooperation I have primarily used literature that investigates cooperation with parents, relationships competence and leadership. One important conclusion I have reached is the importance of a functioning communication at the same time as a good communication is affected by the relationship as well as cooperation where trust is the foundation. Den här essän utgår ifrån tre egenupplevda berättelser som gemensamt lyfter en problematik i att föräldrarna har ett bristande förtroende för den erfarenhet och kompetens jag besitter. En berättelse lyfter hur föräldrar har synpunkter på vilka kläder barnet har på sig genom att ha sett en bild på förskolans blogg. Min nästa berättelse beskriver ett barns föräldrar som kräver att sovtiden på förskolan skall minskas ner trots att barnet är negativt påverkad av det. I min tredje berättelse delar jag en annan uppfattning än föräldrarna angående barns språkutveckling och den metod (stödtecken) förskolan arbetar med. Samtidigt som jag ska förhålla mig till förskolans läroplan, där det framgår att föräldrarna har rätt till inflytande i förskolan. Min huvudsakliga frågeställning bygger på vilka utmaningar och möjligheter som vi i förskolan ställs inför då föräldrarna får en vidare insyn i förskolan med digitaliserade plattformar. Samtidigt som det behöver finnas ett förtroendefullt samarbete likväl som en balans mellan föräldrarnas rätt till inflytande och mina pedagogiska kunskaper. Det vetenskapliga essäskrivande som metod har inneburit att jag fått möjlighet till distans i mina händelser och därmed kunnat reflektera själv likväl som gemensamt med mina kurskamrater. En annan del i detta har varit att ställa mina egna tankar mot litteraturen och därmed öppna upp för nya funderingar och upptäckter samt möjlighet till att kunna förändra min inställning. Det teoretiska perspektivet jag utgår ifrån i denna essä är den grekiska filosofen Aristoteles kunskapsformer med fokus på fronesis - praktisk klokhet. För att undersöka begreppen; relation, kommunikation och samarbete utgår jag främst från litteratur som lyfter samarbetet med föräldrar, relationskompetens och ledarskap. En viktig slutsats som jag kommit fram till är vikten av en fungerande kommunikation samtidigt som en bra kommunikation påverkas av relationen likväl som samarbetet där förtroendet är grunden.