Search

Bakgrund: Att överrapporteringen inom hälso- och sjukvården fungerar är en förutsättning för att kunna bedriva god och säker vård för patienten. Brister i form av missförstånd eller ofullständig information riskerar att påverka patientsäkerheten. Inom hälso- och sjukvården används olika kommunikationsverktyg vid överrapportering för att skapa förutsättningar för säker informationsöverföring. Syfte: Skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av att använda SBAR vid överrapportering inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt som utgick från 8 kvantitativa artiklar, 1 kvalitativ och 1 mixed method. Resultat: Sjuksköterskorna erfor att SBAR var en användbar kommunikationsmodell som var lätt att använda. SBAR gav överrapporteringen struktur, gjorde den relevant och tydlig. SBAR bidrog till en gemensam syn på överrapportering, vilket förbättrade samarbetet. Sjuksköterskorna erfor att patientsäkerheten förbättrades med SBAR. Delade erfarenheter rådde kring huruvida SBAR var tidseffektiv. Slutsats: Med förutsättning att sjuksköterskor har god medicinsk kunskap kan patientsäkerheten förbättras med SBAR. Det fanns indikationer på att SBAR var tidseffektiv, då mängden patientinformation ökade under överrapportering och skedde under samma tidsram som innan implementeringen.

Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i hälso- och sjukvården och behöver ha en stor kunskap om patienten för att kunna ge god vård och tillgodose patientens grundläggande behov. Vid skiftbyten behöver ansvarig sjuksköterska göra en informationsöverföring till nästkommande sjuksköterska. Därför behöver patientinformationen fungera optimalt vid överrapporteringar mellan sjuksköterskor. När informationsöverföringen brister leder det till att patientsäkerheten hotas vilket kan innebära en vårdskada och ett vårdlidande för patienten. Tidigare forskning visar att det finns brister i kommunikationen hos sjuksköterskor vilket påverkar patientsäkerheten. Det finns kommunikationsverktyg att använda sig av för att minska brister vid överrapportering av patientinformation, där sjuksköterskan kan använda sig av en mall för att få en struktur på informationsöverföringen. Kommunikationsverktyget SBAR består av S-situation, B-bakgrund, A-aktuell bedömning och R-rekommendation och är ett verktyg som underlättar för sjuksköterskan vid överrapportering. Syftet med studien är att undersöka effekter av att sjuksköterskor överrapporterar patientinformation med hjälp av SBAR. Metoden baseras på en allmän litteraturöversikt där elva artiklar har analyserats med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. I studien kom det fram att SBAR var till stor nytta för sjuksköterskorna eftersom alla arbetade med samma verktyg vilket underlättade överföringen av patientdata. Patientsäkerheten ökade då det inte skedde några misstag i kommunikationen vid överrapportering av patienter med hjälp av SBAR, vilket också bidrog till en starkare teamkänsla och bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Slutsatsen är att användning av SBAR vid patientöverlämning hjälpte sjuksköterskorna att inte glömma viktig information om patienterna. Därmed minskade risken för patientlidande orsakad av otillräcklig kunskap om patienten med positiva effekter på patientsäkerheten och möjligheten att tillgodose patientens grundläggande behov.

Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta faktorn som bidrar till vårdskada. SBAR, situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation är en välbeprövad kommunikationsmodell. Sjuksköterskan såsom resterande vårdpersonal har som plikt och ansvar att bidra med patientsäkert och säker vårdmiljö. SBAR är verktyget som underlättar deras uppgifter betydligt mycket.Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att använda SBAR-modellenMetod: En litteraturstudie utförd av författarna baserad på 15 vetenskapliga artiklar. sökningen av artiklarna utfördes med hjälp av databaserna PubMed, Cinahl och Google Scholar.Resultat: Implementering av SBAR har bidragit till följande konsekvenser eller effekt utifrån en sjuksköterskas synpunkt: Bättre insamling av patientrelaterad information, filtrering, organisering och förståelse av informationen. Bättre kommunikation och överföring av relevant patientrelaterad information till andra yrkesgrupper. Mer patientsäker vård utan felaktiga uppgifter. Bättre relation mellan olika yrkesgrupper främst sjuksköterskan och läkaren.Slutsats: Resultatet visade hur SBAR-modellen har efter implementering påvisat förbättring i kommunikationsförmågan samt effektivitet vid överföring av information. Detta har bidragit till bättre förståelse och patientsäker vård. utifrån detta kan författarna med god förtroende dra slutsatsen att SBAR-modellen är ett bra redskap att använda sig av inom vården. Background: Inefficient and lack of communication is the main factor contributing to healthcare injury. SBAR, situation, background, current assessment and recommendation is a well-proven communication model. The nurse, as the remaining care staff, has a duty and responsibility to contribute with patient-safe and environmentally safe care. SBAR is the tool that makes their tasks much easier.Aim: The aim of the study is to describe the nurses experience of using the SBAR model.Methods: A literature study conducted by the authors based on 15 scientific articles. The search for the articles was performed using the databases PubMed, Cinahl and Google Scholar.Results: Implementation of SBAR has contributed to the following consequences or effects from a nurse's point of view: Better collection of patient-related information, filtering, organization and understanding of the information. Better communication and transfer of relevant patient-related information to other professions. More patient-safe care without incorrect information. Better relationship between different professional groups, mainly the nurse and the doctor.Conclusions: The results showed how the SBAR model has after implementation shown improvement in communication ability and efficiency in the transmission of information. This has contributed to better understanding and patient-safe care. Based on this, the authors can conclude with good confidence that the SBAR model is a good tool to use in healthcare.

Bakgrund: Ineffektiv och bristande kommunikation är den främsta bidragande faktorn till vårdskador. Standardiserad kommunikation resulterar i förbättrad patientsäkerhet och vårdkvalité. En väl beprövad kommunikationsmodell är SBAR, situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation. Sjuksköterskan ansvarar för säker informationsöverföring mellan vårdpersonal, vilket underlättas av god kommunikation och fungerande teamsamverkan vilket skapar förutsättningar för personcentrerad vård. Sjuksköterskan har även ett ansvar att arbeta med förbättringsarbete på en individuell och strukturell nivå. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av kommunikationsmodellen SBAR. Metod: En icke systematisk litteraturöversikt, baserad på 19 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] samt via manuell sökning. Granskning av artiklarna gjordes avseende dess vetenskapliga kvalité. Integrerad analys användes för att utarbeta resultatet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde mindre misstag och ökad noggrannhet vid användning av SBAR. De upplevde även att SBAR påverkade patientsäkerheten och säkerhetsklimatet samt hur dess struktur underlättade beslutsfattande. Flera positiva aspekter av SBAR beskrevs så som dess struktur, detaljrikedom, lättförstålighet, logik och effektivitet. Upplevelsen av förbättrat teamarbete och samarbete var också evident. Sjuksköterskor upplevde även ökat självförtroende och självsäkerhet vilket underlättade den interprofessionella kommunikationen. SBAR upplevdes främja interaktion och socialt stöd samt förhöjde den upplevda kvalitéten på mottagen kommunikation. Slutsats: Resultatet visade hur SBAR och dess struktur bidrog till gynnsamma konsekvenser för individen, teamet och omvårdnaden men också på vilka hinder som finns för lyckad implementering. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att genom personlig reflektion och ansvarstagande bidra till förbättringsarbete. Genom att reflektera kring sina kommunikativa färdigheter, organisationens struktur gällande informationsöverföring samt sin egen upplevelse kan hen därigenom bidra till förbättrad patientsäkerhet, teamsamverkan och förbättringsarbete. Background: Ineffective communication is the main contributing factor to adverse events whilst receiving healthcare. The use of standardized communication results in improved patient safety and quality of care. A well-proven communication model is SBAR, situation, background, assessment and recommendation. The nurse is responsible for secure information transfer between healthcare personnel which is facilitated by good communication and functioning collaboration and creates prerequisites for person-centered care. The nurse also has a responsibility to contribute towards improvement work on an individual and structural level. Aim: The aim was to illuminate the nurse's perception and experience of the communication tool SBAR. Method: A non-systematic literature review, based on 19 scientific articles of qualitative and quantitative design. Article search was conducted in the databases PubMed, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and via a manual search. Quality assessment was conducted with regards to the article’s scientific quality. Integrated analysis was used to formulate the result. Results: Nurses experienced fewer mistakes and increased accuracy. They also felt that SBAR affected patient safety and safety climate and how its structure facilitated decision making. Positive aspects of SBAR were described such as its structure, detail, comprehensibility, logic and efficiency. The perception of improved teamwork and collaboration was evident. Nurses also experienced increased self-confidence, which facilitated interprofessional communication. SBAR was perceived to promote interaction, social support and increased the quality of received communication. Conclusions: The result showed how SBAR contributed to beneficial consequences for the individual, the team and the nursing care but also what obstacles exists for its successful implementation. The nurse has a professional responsibility to contribute towards improvement work through personal reflection. By reflecting on communication skills, the organization's structure with regards to information transfer and one’s own experiences, the nurse can contribute towards improved patient safety, collaboration and improvement work.

Introduktion: En viktig del i vårdprocessen är kommunikation. Därför är det viktigt att den fungerar tillfredställande. En mycket bra och beprövad kommunikationsmodell är SBAR. Ambulanssjuksköterskan ska kunna överrapportera på ett adekvat och patientsäkert sätt. Triage används för att få ett bra flöde på akutmottagningen och patientsäker vård. Syfte: Att kartlägga hur ambulanspersonalen överrapporterar patienten till akutens personal. Samt hur ambulanspersonalens triage används av akutens personal. Metod: En observationsstudie med kvantitativ design samt kompletterande enkät av kvalitativ karaktär där personalen med fritext kunde beskriva vad som var positivt samt negativt med överrapporteringen den hade en kvalitativ karaktär. Resultat: i resultatet framkom det i samtliga observationerna att det finns en klar och tydligfältdiagnos samt att bakgrund finns med. Vitalparametrar som rapporteras varierar från inga alls till korrekt rapporterat. Att ge en rekommendation till mottagande enhet sker sällan. När det gäller ESS så rapporterades det i mindre än hälften av fallen. Arbetets betydelse: Det finns en ganska stor förbättringspotential när det gäller överrapportering från ambulanspersonal vad gällande SBAR och hur den ska användas. Samtidigt en förbättringspotential från akutens personal gällande att vara intresserad av vad ambulanspersonalen överrapporterar.

Intraoperativ kommunikation är av stor betydelse för patientsäkerheten. Operationsteamet består av flera olika yrkeskategorier som alla har ett gemensamt mål där patienten är i fokus. För att underlätta kommunikationen mellan och inom olika professioner i olika överrapporteringstillfällen finns kommunikationsverktyg att tillgå. SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi är beprövade verktyg. Syftet med studien är att beskriva hur teamet på operationssal kan skapa god kommunikation mellan/inom olika professioner intraoperativt. Metoden i studien är en allmän litteraturöversikt, ett strukturerat arbetssätt för att skapa en bild av det valde området. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorier är trygghet, samförstånd och dialog. Trygghet beskrivs både för patienten och för personalen där kommunikationen är det centrala. Kommunikationen mellan de olika professionerna och deras uppträdande intraoperativt påverkar patientens trygghet. Familjära team med samarbete, vänlighet och respekt för varandra ger samförstånd och ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte med hjälp av SBAR och WHO´s checklista för säker kirurgi ökar patientsäkerheten då risken för att viktig information faller bort minskar. Perioperativa sjuksköterskor har ett gemensamt ansvar att värna om patientens autonomi och individuella behov. Patientens behov är i fokus för den intraoperativa vården. Vårdpersonal bör göras medveten om att kommunikationsbrister kan medföra patientlidande.

Bakgrund: Informationsöverföring mellan vårdgivare har som syfte att förmedla information från en vårdpersonal eller vårdenhet till nästa ansvarig personal eller enhet och formellt lämna över ansvaret för patienterna. Sjuksköterskans ansvar är omvårdnaden vilket innebär att vårdkvaliteten riskerar att bli lidande då sjuksköterskan inte har grepp om hela patientens situation. Informationsöverföringsprocessen beskrivs som en riskfylld process där patientsäkerheten äventyras. En strukturerad informationsöverföringmodell som SBAR skall enligt litteraturen kunna leda till att information som skall överföras inte missas eller missuppfattas. Syfte: Syftet var att beskriva de effekter SBAR har för säker vård samt möjligheten till samverkan i team inom klinisk verksamhet där sjuksköterskor medverkar i informationsöverföringen. Metod: En litteraturöversikt genomfördes. 15 artiklar inkluderades från sökningar utförda i databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterier som användes var svenskt och engelskt språk samt peer-reviewed. Artiklar äldre än tio år exkluderades. Resultat: SBAR ledde till förbättrad informationsöverföring mellan personal, mer effektiv och korrekt muntlig och skriftlig informationsöverföring. Införande av SBAR ledde också till ökad möjlighet att ställa frågor och bekräfta att informationsöverföringen tagits emot korrekt. Samarbetet blev bättre såväl inom som mellan professioner och medvetenheten hos personalen ökade. Framförallt blev relationen mellan läkare och sjuksköterskor förbättrad. Andra konsekvenser av införande av SBAR som strukturerad informationsöverföringsmodell var att patientsäkerheten förbättrades och att tiden för informationsöverföring tog lika lång eller kortare tid. Slutsats: Baserat på denna studies resultat finns skäl att påstå att SBAR har positiva effekter gällande informationsöverföring till och från sjuksköterskor i klinisk verksamhet. SBAR påverkar också tidseffektivitet, patientsäkerhet, samarbete, informationsöverföring och skapande av struktur positivt.

Bakgrund: Dagens vårdarbete är ofta riskfyllt och komplicerat på grund av många svårt sjuka patienter, vilket i sin tur ställer höga krav på en god kommunikation. För att kunna ge patienterna en högkvalitativ god och säker vård, är kommunikationen mellan sjuksköterskor och olika professioner i lagarbetet en viktig del. Varje gång informationen ska föras vidare från en specialistsjuksköterska till en annan riskerar informationen att omformas eller tappas bort. Idag saknas det till viss del studier som påvisar hur ett kommunikationsverktyget skulle kunna förbättra vårdarbetet och ge en mer patientsäker vård. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att använda kommunikationsverktyget SBAR och hur det påverkar patientsäkerheten, kommunikation med olika professioner i lagarbetet, kommunikationen med andra sjusköterskor i vårdarbetet, kommunikationen med läkare samt arbetsflödet. Metod: Studien är en systematisk deskriptiv litteraturstudie och är baserad på totalt 27 vetenskapliga artiklar med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Datamaterialet har analyserats med intergrativ metod. Resultat: Resultatet visar att sjusköterskan upplever att SBAR höjer patientsäkerheten. Få studier definierar och mäter patintsäkerhet objektivt. Resultatet visar även att överrapporteringar blev mer strukturerade. Efter införandet av SBAR ökar sjusköterskornas och läkarnas kommunikation sinsemellan. Slutsats: I det kliniska vårdarbetet så finns det många faktorer som både kan gynna och försvåra en säker vård, såsom kommunikationen mellan sjuksköterskor samt kommunikationen mellan olika professioner i ett lagarbete. Som blivande anestesisjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar som stärker införandet av SBAR som kommunikationsverktyg inom anestesisjukvården. Däremotbehövs det forskning som ytterligare styrker detta. Background : Today's care work is often risky and complicated due to many severely ill patients, which in turn places high demands on good communication. In order to provide patients with a high quality and safe healthcare, communication between registered nurses and different professions in the law is an important part. Each time the information is passed on from a specialist nurse to another, the information is likely to be reshaped or lost. Today there is a lack of studies that demonstrate how a communication tool could improve health care and provide patient-care care. Purpose: The purpose is to investigate the nurse's experience of using the SBAR communication tool and how it affects patient safety, communication with different professions in the team work, communication with other nurses in the care work, communication with doctors and workflow. Method: The study is a systematic descriptive literature study and is based on a total of 27 scientific articles with both a qualitative and quantitative approach. The data has been analyzed with an intergovernmental method. Result: The result shows that the nurse finds that SBAR increases patient safety. Few studies define and measure patient safety objectively. The study also shows that overreports became more structured. After the introduction of SBAR, the communication between the nurse and physicians increases. Conclusion: In the clinical care work, there are many factors that can both benefit and complicate a good and safe care, such as communication between nurses and the communication between different professions in a team work. As prospective anesthetic nurses, the authors consider that the study provides important angles of incentives that strengthen the introduction of SBAR as communication tools within anesthetic care. On the other hand, research is needed that further strengthens this.

Bakgrund: Kommunikation är en avancerad process som innefattar utbyte av information och kan ske genom tal, skrift och tecken. En stor del av sjuksköterskans arbete består av att förmedla information, ofta i form av överrapporteringar. Brister i kommunikationen leder lätt till missförstånd och att delar av informationen faller bort, vilket innebär en stor risk för patientsäkerheten. Kommunikationsverktyg är ett samlingsbegrepp för olika mallar som är framtagna för att underlätta och strukturera upp kommunikation. Ett sådant verktyg är SBAR. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva följderna av sjuksköterskors användning av SBAR vid informationsöverföring inom sjukvården, samt att beskriva de valda artiklarnas tillvägagångssätt för datainsamling. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och baserades på 11 sökta artiklar. Databaserna Cinahl och Medline via PubMed användes för artikelsökning. Huvudresultat: Resultatet visade att SBAR förbättrade kommunikationen och gjorde den mer lättförståelig och effektiv. Sjuksköterskor blev tryggare i sin yrkesroll och uppfattades vara kunnigare, mer fokuserade och bättre förberedda. Det blev en större medvetenhet bland sjuksköterskor gällande patientsäkerheten och färre incidenter rapporterades. Slutsats: SBAR tycks vara ett lämpligt och effektivt kommunikationsverktyg att använda inom sjukvården, sett både ur ett patient- och personalperspektiv, samt att vårdinstanser bör införa och utbilda sin personal i att använda SBAR. Background: Communication is an advanced process which includes an exchange of information and can be performed through speech, writing or signs. A big part of the nursing profession is to transfer information, commonly in forms of handovers. Errors in communication can easily lead to misunderstandings and that parts of the information is lost, which can be a grave risk for the patient security. Communication tools are a generic term for templates made to help and structure communication. One of those templates is SBAR. Purpose: The purpose of the following literature study was to describe the progressions of that nurses use SBAR at information transfers within the healthcare industry, and to describe the chosen articles method for gathering data. Method: The literature study had a descriptive design and was based on 11 found articles. The databases Cinahl and Medline through PubMed were used for the search for articles. Main result: The result showed that SBAR improved the communication and made it easier to understand and more efficient. Nurses became more secure in their working role and were perceived as to have more knowledge, more focused and better prepared.There was an improved consciousness among nurses concerning patient security and fewer incidents were reported. Conclusion: SBAR seems to be a suitable and efficient communication tool to be used within the healthcare industry, from both a patient perspective and a staff perspective, and that healthcare agencies should introduce and train their staff in using SBAR.

Inom sluten somatisk vård drabbas var tionde patient av vårdskador vilket leder till lidande för patienten och till stora kostnader för samhället. Otydlig kommunikation är en vanlig anledning till tillbud och händelser som hotar patientsäkerheten. För att uppnå en säker kommunikation är det viktigt att utveckla ett gemensamt språk för all hälso- och sjukvårdspersonal. En modell som förespråkas är SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) då den ger struktur åt dialogen i vården. Syftet var att beskriva konsekvenserna av sjuksköterskans kommunikation med SBAR-modellen. En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier; konsekvenser för professionen, konsekvenser för teamet, konsekvenser för arbetsmiljön och konsekvenser för patientsäkerheten. Utöver förbättrad kommunikationen, så bidrar SBAR även till ytterligare konsekvenser för sjuksköterskan vilket påverkar teamarbetet positivt som kan leda till en gynnsammare arbetsmiljö och en ökad patientsäkerhet. Dock kan en konsekvens med standardisering av processer i vården leda till att sjuksköterskans mål med att ge en individuellt anpassad vård hindras. För att lyckas med implementering av SBAR i organisationen krävs det att alla medarbetare blir utbildade i och använder modellen samt att denna utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Fortsatt forskning skulle kunna inrikta sig på att utveckla användarvänliga elektroniska hjälpmedel som stöder SBAR. One in every ten patients contracts an avoidable injury when hospitalized. This leads to suffering for the patient and amounts to huge costs for society. Miscommunication has been found to be a key source to sentinel events that threatens patient safety. To be able to provide a safe communication the health care team needs to develop a common language. One tool that has been advocated is the SBAR protocol (Situation, Background, Assessment and Recommendation). The aim was to describe consequences for the nurse using SBAR. A literature review where ten articles were analyzed revealed four categories; consequences for the profession, consequences for teamwork, consequences for the working environment and consequences for patient safety. Beyond being a communication tool SBAR also contributes to further consequences for the nurse that affects the teamwork in a positive way which affects the working environment and leads to increased patient safety. Another consequence that has emerged with standardization, which SBAR is part of, might be that the profession is shifting from that of being one of autonomy and flexibility to standardization in nursing. To be able to implement the SBAR protocol successfully into the organization all staff including managers needs to be trained and required to use it and it also needs to be evaluated continuously. Further research could examine the development of user friendly electronic devices that support the SBAR tool.

SAMMANFATTNING Inom hälso- och sjukvården överförs en stor mängd kritisk information om patienter mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter dygnet runt. Informationen riskerar att oavsiktligen bli ändrad eller missförstådd varje gång den överförs från en person till en annan, vilket kan bidra till att skador och missöden drabbar patienter i vården. En effektiv kommunikation med information som överförs korrekt i alla led är en förutsättning för god och säker vård. Genom att kommunisera med hjälp av en strukturerad modell som SBAR, där S står för situation, B står för bakgrund, A står för aktuellt och R står för rekommendation, kan kommunikationen förbättras och säkerställas vid informationsutbyte genom att fokusera på huvudbudskapet och undvika att fastna i detaljer. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera och att överrapportera med hjälp av SBAR prehospitalt och hospitalt. Studien är empirisk vilket bygger på en undersökning av verkligheten och grundar sig på erfarenheter av verkligheten. Metoden som användes var kvalitativ med inslag av kvantitativ deskriptiv statistik. Designen som användes var en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med webbenkäter som skickade till 100 stycken sjuksköterskor som arbetade inom akut-, vård-, och serviceavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys samt med deskriptiv statistik. Resultatet illustrerades med hjälp av diagram och svaren från de öppna frågorna presenterades i löpande text som tydliggjorde hur sjuksköterskorna upplevde användandet av SBAR som kommunikationsverktyg. De flesta sjuksköterskor hade fått en genomgång eller muntlig information om SBAR som kommunikationsverktyg före införandet. De flesta ansåg sig självlärda och hade övat tillsammans med sina kollegor vid de dagliga överrapporteringstillfällena. Några sjuksköterskor var tveksamma till om de hade den kunskapen som behövdes för att kunna använda SBAR på rätt sätt och flera önskade mer utbildning och information. Många av sjuksköterskorna tyckte att det var lättare att rapportera och att få rapport enligt SBAR då alla rapporterade på samma sätt. Detta minskade riskerna för att misstag begicks och patientsäkerheten och tryggheten hos personalen upplevdes ha ökat. Generellt ansågs SBAR ha en bra struktur vilket gav en röd tråd vid rapporteringen och många sjuksköteskor ansåg att det var viktigt att alla rapporterade på samma sätt för att få en bra struktur och stablitet. Några sjuksköterskor tyckte att rapportering enligt SBAR var krånglig med många steg och inte alls bättre än som de hade rapporterat tidigare. Sjuksköterskor som arbetade prehospitalt upplevde SBAR som överflödigt och föredrog andra rapporteringsverktyg som de redan hade. Slutsatsen var att de flesta sjuksköterskor som använder SBAR som kommunikationsverktyg upplever generellt en ökad trygghet med bättre struktur och mer saklig informativ fakta som överrapporteras. Mer träning/övning och information med handledning behövs till sjuksköterskor för att få ett så enhetligt sätt att rapportera på som möjligt.

Bakgrund. Inom sjukvården är det viktigt med fungerande kommunikation. Det finns många felkällor och bristande kommunikation gör att både patientsäkerheten och arbetsmiljön blir lidande. Inom svensk sjukvård finns det flera olika standardiserade kommunikationsverktyg där SBAR är det vanligaste. Syfte: Att undersöka huruvida det finns evidens i den vetenskapliga litteraturen för kommunikationsverktyget SBAR. Metod. Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats. Granskning av 24 vetenskapliga artiklar. Resultat. Litteraturgranskning indikerar att SBAR är ett effektivt kommunikationsverktyg som förbättrar kommunikationen och samarbetet mellan yrkesprofessioner. SBAR gav en förbättrad arbetsmiljö och bidrog till en ökad struktur. SBAR gav en förbättring av patientsäkerhet genom ökad förmåga att identifiera kritiskt sjuka patienter. Patienternas upplevelse var ett förbättrat bemötande vilket gjorde dem mer nöjda med vården. SBAR var mycket uppskattat men trots detta var det dålig följsamhet till verktyget. Slutsats. SBAR stärker kommunikationen och effektiviserar det tvärprofessionella samarbetet. Det ger en förbättrad arbetsmiljö och ett mer strukturerat arbetssätt. SBAR förbättrar patientsäkerheten genom minskad mängd avvikelser samt att personalen blir bättre på att identifiera kritiskt sjuka patienter. Dock var följsamheten förhållandevis låg. Utbildning i SBAR är en förutsättning för att det ska användas korrekt. Background. In the health setting effective communication is important. There are many sources of error and lack of communication makes both the patient safety and the work environment suffer. There are multiple standardized communication tools and SBAR is the most common in Swedish health care. This study was done to compile the state of knowledge about SBAR. Methods. Descriptive literature review with systematic approach. Review of 24 scientific articles. Results. SBAR is an effective communication tool that improves communication and cooperation between professions. SBAR gave an improved work environment and contributed to increased structure. It also gave an improvement in patient safety by increasing the ability to identify critically ill patients. The patients experienced an improved attitude, which made them more satisfied with the care. SBAR was highly appreciated but despite this there was poor adherence to the tool. Conclusion. SBAR is a good communication tool because it strengthens communication and streamlines cross-professional cooperation. It provides a better work environment and a more structured work approach. SBAR improves patient safety by reducing the amount of near misses and making the staff better able at identifying critically ill patients. However, the adherence was relatively low. Education in SBAR is a prerequisite for it to be used properly.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vård upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvård och vård i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Överrapportering syftar till att överföra information från en vårdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering är en bidragande faktor till situationer som leder till vårdskador. Sjuksköterskan förväntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket påverkar andra och om andras olika sätt att kommunicera. Metod: En kvalitativ intervjumetod valdes. Sex intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal vård genomfördes. En manifest innehållsanalys gjordes på de transkriberade intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fem kategorier. I intervjuerna framkom att bemötande har en betydelse för kommunikationen, informationsöverföringen och i förlängningen patientsäkerheten. En god arbetsmiljö var en förutsättning för en god överrapportering. Stress hade en negativ inverkan på kommunikationen. Den muntliga överrapporteringen upplevdes vara ett viktigt verktyg för god omvårdnad. Slutsats: Bemötande har en betydelse och kan påverka kommunikationen i en positiv eller negativ riktning. Den muntliga överrapporteringen ansågs fylla en viktig funktion, när den är välfungerande kan den stärka patientsäkerheten och möjliggöra god omvårdnad. Aim: The aim of this study was to explore how nurses in community careexperienced communication during oral hand-over reports of patients betweenhospital and community care.Background: The National Board of Health hasidentified communication and information transfer as a risk area within healthcare. Hand-over report is intended to transfer information from one caregiver toanother. Ineffective hand-over reports are a contributing factor to situations thathas been reported to lead to injury during care. Nurses are expected to haveknowledge of how their communication affects others and of people's differentways of communicating. Method: A qualitative interviewing method was chosen.Six interviews with nurses in community care were carried out. A manifestcontent analysis was performed on the transcribed interviews.Results: The analysis resulted in two themes and five categories. The interviews revealed that attitude was of importance for communication, information transfer and in extension patient safety. A good working environment was a pre-condition for a good hand-over report. Stress had a negative effect on the communication. The oral hand-over report was seen as an important tool for good caregiving. Conclusion: Attitude was of importance for the communication, and canaffect it in a positive or negative direction. The oral report was considered to bean important function. When it works well, it could enhance patient safety andresult in good care.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsättningarna för god och säker vård, då bristande kommunikation är en av de främsta orsakerna till vårdskada. Genom att tillämpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsäkerheten kan öka enligt flera studier. SBARär en lättanvänd och konkret modell som är användbar vid överrapportering och ger vårdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation. Syfte Syftet med denna studie var att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på en akutmottagning. Metod Metoden som användes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien ägde rum på en akutmottagning där totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrån akutmottagningens modifierade SBAR-modell användes under observationerna. Resultat Vid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen. Vidare nämndes tidigare sjukdomar och prover eller provsvar i knappt hälften av fallen. Ett fåtal rapportörer tog upp patientens vitalparametrar och endast en återkoppling på informationen given under överrapporteringen observerades. Varken behandlingsinskränkning,upplysningsskydd, eventuella allergier eller smittorisker nämndes vid någon avobservationerna. Slutsats Följsamheten av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på den aktuella akutmottagningen vid observationstillfällena visade sig vara bristfällig.Patientsäkerheten kan äventyras då viktig information, såsom eventuella allergier,utelämnas.

Bakgrund Varje dag överförs stora mängder viktig information mellan vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, bland annat i form av överrapportering. Skiftbytesrapporten är en del utav det ständiga informationsflödet och sker normalt sett mellan sjuksköterskor tre gånger dagligen. När information ska förmedlas från en sjuksköterska till en annan är det oerhört viktigt att ingenting av relevans går förlorat. Den huvudsakliga orsaken till att vårdskador uppstår är bristande kommunikation och informationsöverföring. Idag finns det ett flertal olika kommunikationsmodeller vars syfte är att skapa struktur för den information som förmedlas. Däribland ingår SBAR- modellen som är en förkortning för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation.Den legitimerade sjuksköterskan förväntas kunna skiftbytesrapportera trots att hon inte erhållit någon teoretisk kunskap om detta under sin studietid. Överrapporteringen blir därför något som sjuksköterskan socialiseras in i och efterhand lär sig hur det ska gå till.Detta riskerar leda till en bristfylld standard och kan i värsta fall resultera i försämrad patientsäkerhet. Det är därför av vikt att känna till vad en rapport innehåller och beakta vad sjuksköterskan anser att den bör innehålla. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av skiftbytesrapportering. Metod Kvalitativ intervjustudie användes som metod och studien ingick som en del utav ett klinikprojekt med en ortopedklinik på ett sjukhus i Stockholmsområdet.Sex öppet riktade kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor anställda på kliniken under hösten 2012 och analyserades därefter med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna beskrev hur skiftbytesrapporten kunde variera i både kvalitet och utformning beroende på den rapporterande sjuksköterskans rapportstil. Samtliga sjuksköterskor hade utvecklat sitt eget sätt att rapportera, vilket hade kommit naturligt för vissa medan andra upplevde det som besvärligt. Olika faktorer inverkade på förutsättningarna för att ge respektive ta emot rapporten på ett ändamålsenligt sätt,däribland nämndes patienter med en komplex sjukdomsbild samt individuella faktorer.Trots att sjuksköterskorna var positivt inställda till SBAR- modellen för överrapportering gick implementeringen på kliniken trögt. Skälet till detta var främst att de upplevde det svårt att gå ifrån det system de själva var vana vid. Sjuksköterskorna efterfrågade ytterligare utbildning kring SBAR- modellen då det för många var länge sedan de hade fått information om denna. Slutsatser Studien visar på att sättet att rapportera skiljer sig mellan olika sjuksköterskor.Trots en positiv inställning till att använda SBAR-systemet uttryckte många svårigheter med att förändra ett invant sätt att rapportera. Brist på information och hög arbetsbelastning var faktorer som inverkade på rapporten. De flesta ansåg att de fick rapportera i en lugn miljö. Att vara påläst, ha arbetat senaste dagarna samt vara välinformerad om de strukturer som används underlättade.

Bakgrund: Inom vården sker en stor genomströmning av information. Därför är tydlig kommunikation mellan vårdpersonal viktig eftersom patientsäkerheten annars äventyras. Ett exempel på en kommunikationsmodell är SBAR som står för ”situation”, ”bakgrund”, aktuell status” och ”rekommendationer”. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor använder sig av SBAR på fem avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige och om det finns samband mellan antal yrkesverksamma år och inställning till SBAR, samt i vilka situationer som sjuksköterskor anser att SBAR är bäst tillämpbart. Metod: Deskriptiv stvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. 103 enkäter delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar respektive akutvårdsavdelningar. Resultat: Oavsett avdelning ansåg totalt 56 procent av sjuksköterskorna (n=33) att SBAR var ett verktyg som var bäst tillämpbart vid rapport till akutteam. Trettiosex procent av sjuksköterskorna (n=26) på akutvårdsavdelningarna använde SBAR dagligen jämfört med vårdavdelningar där elva procent av sjuksköterskorna (n=8) använde SBAR dagligen. Inget samband kunde påvisas mellan antalet yrkesverksamma år och inställning till SBAR. Slutsats: Nittio procent (n=66) av de tillfrågade sjuksköterskorna i studien använde SBAR ibland och 46 procent (n=34) använde SBAR dagligen. De flesta ansåg att SBAR var ett verktyg som var tillämpbart vid rapportering till läkare eller till akutteam. Forskning stödjer att SBAR med fördel kan tillämpas vid icke akuta situationer. Trots det visar resultatet att sjuksköterskor inte använder SBAR i sådana lägen i den utsträckning som är möjlig. Kontinuerlig utbildning krävs för att SBAR ska inarbetas ytterligare i det dagliga arbetet. Background: Within health care there is a constant flow of information regarding patients. To have a good communication system between hospital staff is important since patient safety always is at risk. One example of a communication model is SBAR, which stands for “situation”, “background”, “assessment” and “recommendations”. Aim To investigate to what extent nurses use SBAR at five wards at a university hospital in Sweden and to see if there is a correlation between numbers of years in the profession and attitude towards SBAR and to see in what situations nurses think SBAR is most useful. Method: Empirical descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. 103 questionnaires were handed out to nurses at wards and at intensive care units at a hospital in Sweden. Results: Regardless of ward-type, a total of 56 percent of the nurses (n=33) thought that SBAR was most useful when reporting to emergency teams. Thirty-six percent of the nurses (n=26) at intensive care units used SBAR on a daily basis, compared to nurses at regular wards where 11 percent of the nurses (n=8) used SBAR daily. No correlation was found between number of years in the profession and attitude towards SBAR. Conclusion: Ninety percent of the participants used SBAR occasionally. Forty-six percent used SBAR on a daily basis. Most nurses thought that SBAR was most useful when reporting to emergency teams followed by reporting to doctors. Resarch supports the fact that SBAR is useful in non-acute situations. Despite that, the result showed that nurses don’t use SBAR on such occasions to the extent, which is possible. Continuous training is demanded for SBAR to be used more.

Bakgrund: Otydlig kommunikation mellan vårdpersonal är en vanlig bakomliggande orsak till patientskador inom vården. Varje gång som information ska överföras från en person till en annan riskerar den att bli förändrad på något sätt. Utan gemensam förståelse fås då ett otillräckligt underlag för att t ex läkaren ska kunna fatta rationella medicinska beslut och för sjuksköterskan att göra adekvata omvårdnadsåtgärder. Syftet: Syftet var att utvärdera effekterna av införandet av SBAR – en modell för kommunikation mellan vårdpersonal. Metod: Studien har haft en kvantitativ, deskriptiv, jämförande pre- och postinterventions design. Metoden som har använts var enkät med strukturerade frågor. Enkäten har använts före och efter införandet av SBAR som modell för kommunikation mellan vårdpersonal. Öppna frågor (kommentarer till respektive fråga) i enkäten analyserades kvalitativt. Resultat: Vårdpersonalen ansåg i större utsträckning att det genom införandet av SBAR fanns en väl fungerande struktur för innehållet i den muntliga kommunikationen kring patientens tillstånd. Kvalitativa fynd presenteras under fyra teman såsom: Användning av SBAR som struktur, Tiden för rapportering, Patientsäkerhet och Personberoende. Slutsats: SBAR en modell för kommunikation mellan vårdpersonal är effektiv för att få en struktur på innehållet samt för patientsäkerheten vid rapportering av patienter. Den här använda metodiken för framtagande, implementering och utvärdering av modellen för kommunikation mellan vårdpersonal kan med fördel användas inom andra områden som är i behov av utveckling.

Validerat; 20120416 (anonymous)

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring är huvudorsaken till upp-komsten av vårdskador i hälso- och sjukvården. Komplexiteten i hälso- och sjukvårds organisat-ion i kombination med den mänskliga faktorn ställer krav på struktur i kommunikationen med hjälp av standardisering. En utmaning för hälso- och sjukvården är att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten på patientsäkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) är en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjälper till att skapa den struktur och förutsägbarhet som krävs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer såväl under normala förhållanden som under stress. Syfte: Att studera implementering av SBAR på en kardiologisk vårdavdelning med fokus på stra-tegier som kan underlätta processen. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med analytisk ansats. Den baseras på tio intervjuer med sjuksköterskor och läkare som arbetar på vårdavdelningen. Dessutom har en kvantitativ basundersökning om samarbets- och säkerhetsklimatet (enligt Safety Attitude Questionnaire) och kommunikationen genomförts under implementeringen, mars 2011-december 2011. Resultat: På vårdavdelningen har ca 95 % av sjuksköterskor och ca 70 % av läkare har fått ut-bildning i SBAR och flertalet av dessa har fått repetitionsutbildning. Sjuksköterskorna upplever en förbättring i den intraprofessionella kommunikationen efter att SBAR implementerats. Sjuk-sköterskorna beskriver att kommunikationen efter implementeringen följer SBAR strukturen i högre utsträckning, den är saklig och mer avgränsad samt innehåller i högre omfattning än tidi-gare en planering för och uppföljning av patientens vård. Endast enstaka läkare anger att de an-vänder SBAR i den intra- och interprofessionella kommunikationen. I den kvalitativa studien har såväl strategier som underlättar implementeringen av SBAR som fallgropar identifierats och beskrivits. De strategier som identifierats handlar om bl.a. ledningsan-svar, definiering av ansvar och roller i vård-teamet, skapande av mötesstrukturer för tvärprofess-ionellt samarbete, kommunikation och helhetssyn, identifiering och förebyggande av hierarkiska strukturer och introducering av förbättringskunskap i projektets genomförande. De fallgropar som identifierats har att göra med bristande föranalys, otydliga uppdrag, brister i resurser som metodstöd och tid, bemötande av kritiska röster, bristande läkarmedverkan, yttre påverkans fak-torer. Resultaten av den kvantitativa enkätundersökningen visade att det inte finns några skillna-der mellan läkarnas och sjuksköterskornas uppfattning om säkerhetsklimat eller samarrbete och kommunikation med den egna arbetsgruppen. Däremot finns det signifikanta skillnader mellan läkare och sjuksköterskor beträffande det gemensamma samarbetet och kommunikationen där sjuksköterskor uppfattar samarbetet och kommunikationen som mindre väl fungerande (Bilaga 1-3) Diskussion: Implementeringsprocessen visat sig vara kunskaps- och meningsskapande genom den ovan beskrivna analytiska ansatsen. Resultaten visar att implementeringen av SBAR behöver kompletteras med flera andra åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ökat tvär-professionellt samarbete och kommunikation. Studien bekräftar det kommunikationsgap som finns mellan sjuksköterskor och läkare och behovet av förståelse för varandras olika roller och ansvar för att kunna skapa en helhetssyn med fokus på patienten i vården. Identifiering och före-byggande av de hierarkiska strukturer samt tydliggörande av innebörden i ledarskapet i vårdtea-met har visat sig vara avgörande. Implementering av SBAR är en satsning på en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna och kräver tydlig och engagerat ledning. Background: Poor professional communication and information transfer are main causes for medical error in the health care systems. The complexity in health care organisations in combina-tion with human factors issues raises a demand for structured and standardised communication. One challenge is to implement standardised communication models and study its effect on pa-tient safety and working conditions. SBAR (Situation, Background, Assessment and Recommen-dation) is a knowledge based communication model, developed to transfer critical information in complex work environments, both in normal and stressful conditions. Aim: To study implementation of SBAR on a Cardiology ward with focus on strategies that could facilitate the process. Method: Ten qualitative interviews with members of staff during the implementation process and quantitative data (130 anonymous questionnaires among staff, Safety Attitude Questionnaire, SAQ, during the implementation of SBAR have been collected (March- December 2011) Results: 95 % of the nurses and 70 % of the physicians have received SBAR education. In the interviews, the nurses describe an improved intra-professional communication after the imple-mentation of SBAR. The nurses also describe the communication to be more focused on the patients’ care, follow the SBAR process. However, only a few physicians explain that they are using SBAR in the intra- and/or inter professional communication. Strategies (leadership, role definitions within the team, structure for multi-professional cooperation, identification and prevention of hierarchical structures and introduc-tion of improvement knowledge) and hinders (limited clinical analyses before the project, unclear assignment, limited resources e.g. time and methodology, handling critical voices, limited input from physicians and external impact factors) for implementation of the SBAR model were identi-fied. The response rate for the baseline SAQ questionnaire was 94 % among nurses and 69% among physicians. No differences were found in nurses and physicians’ attitudes on safety climate and teamwork within their own groups. Some significant differences however were found concerning cooperation and communication between the two groups; nurses were less satisfied with cooperation and communication compared to the level of satisfaction in the group of physi-cians. Discussion: The implementation process has been meaningful in regards to an increase in knowledge trough the analytic outlook of the study. The result indicates that the actual imple-menting of SBAR requires further steps to create optimal conditions to achieve better results in communication and collaboration in cross-professional teams. The study confirms the communi-cation gap that exist between doctors and nurses and highlights the need for a better understand-ing of each other`s roles and responsibilities, in order to achieve an integral patient-centred ap-proach. It is crucial to identify and to prevent existing structures of hierarchy and to clarify the meaning of leadership within the team. The process of implementing SBAR is an effort to ad-dress one of the most important issues in patient safety and requires firm and committed leader-ship.

Bakgrund: Vid överrapportering används oftast envägskommunikation där informationen utgår från en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att ställa följdfrågor. Bristande kommunikation inom vården är idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstånd och att viktig information kan gå förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjälper till att strukturera och säkerställa informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur specialistsjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har använts i denna studie. Fem specialistsjuksköterskor verksamma på en Intensivvårdsavdelning intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades utifrån punkterna (a-e) och stärktes med citat. Resultatet visade att alla deltagarna upplevde att de rapporterade enligt SBAR och att det är ett lätt verktyg att arbeta efter. Samtliga deltagare upplevde att en struktur vid överrapportering var positiv. Att använda SBAR gjorde att all viktig patientinformation kom med i rapporterna och mottagaren visste i vilken ordning informationen skulle komma. En nackdel som framkom var svårigheten i att implementera SBAR hos alla i vårdteamet. Slutsats: Strukturering av överrapportering är viktig och efterfrågas, vilket SBAR kan erbjuda. Dock finns det motsträvighet och svårigheter att implementera verktyget fullt hos alla inom arbetsgruppen. Klinisk betydelse: Ytterligare resurser krävs för att implementera verktyget SBAR fullt ut inom arbetsgruppen. Background: During handovers one-way communication is often used meaning that the information comes from one person. Deficient communication in health care today is a big contributing factor to misinterpretation, misunderstanding and loss of information. SBAR (Situation, Background, Assessment, Recommendation) is a tool that helps make the information transfer more secure and structured during handovers. Objective: The objective of this study was to find out how specialist nurses at an Intensive Care Unit experienced SBAR as a communications tool during handovers. Method: An empirical interview study with qualitative approach was used in this study. Five specialist nurses working in an Intensive Care Unit were interviewed. Results: The results are presented from the different points (a-e) and showed that all participants felt that they used SBAR during handovers. SBAR was described as an easy tool to work with as well as a positive structure to use under the handover. To use SBAR insured that all vital information about the patient was included in the reports and the recipient knew in what order the information would be presented. A disadvantage with SBAR was the difficulty of implementing the tool completely within the workgroup. Conclusion: A structured report during hand over is important and SBAR is perceived as an easy tool to work with and presents the wanted structure. There are difficulties to implement the tool fully within the staff. Clinical relevance: Further resource to implement the tool SBAR fully within the staff is needed.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades. Sjuksköterskor och läkare upplevde en ökad trygghet i kommunikationssituationen. Teamsamarbetet påverkades positivt och vårdkulturen utvecklades mot en ökad problemfokusering och minskad personfokusering vid avvikelser. Sjuksköterskor upplevde en ökad säkerhetsmedvetenhet och fann att SBAR gav positiva bieffekter som utvecklade yrkesrollen. SBAR bidrog till att luckra upp hierarkierna i vården då alla i teamet tog ett jämbördigt ansvar för kommunikation. Mer forskning behövs från de europeiska länderna och inte minst Sverige. Det vore intressant att se vilken påverkan SBAR har på patientsäkerheten i ett land där teamarbete är mer vanligt förekommande än i många andra länder. Ett annat intressant forskningsområde är elektronisk användning av SBAR-verktyget. Most health care damages are partially or totally caused by communication failures. One way to improve patient safety is to use a communication tool, of which the most common is called SBAR. A literature review was done where fifteen articles were reviewed with the aim to illuminate how SBAR influences patient safety. SBAR exerted its influence in several different ways. The communication between the different professions was given a standardized structure and less information was omitted. Both nurses and physicians experienced increased confidence in the communication situation. Teamwork was positively influenced and the care culture developed towards more problem focus and less of person focus at adverse events. Nurses experienced growing security awareness and found SBAR having positive side effects which developed the professional role. SBAR contributed to flattening of care hierarchies, by all team members assuming equal responsibility for communication. More research is needed from the European countries and not least Sweden. It would be interesting to learn what kind of influence SBAR has on patient safety in a country where teamwork is more common than in many other countries. Another interesting research topic is electronic uses of the SBAR tool.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet. Varje år drabbas ett stort antal patienter världen över av vårdskador, som kunde ha undvikits, och som i vissa fall leder till att patienter avlider. Vetenskaplig forskning tyder på att den vanligaste orsaken till tillbud och negativa händelser i vården är att kommunikationen brustit mellan vårdpersonal. Faktorer som kan ligga till grund för avvikelser vid överrapportering kan vara hög arbetsbelastning och stressiga arbetsförhållanden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka effekter av SBAR som kommunikationsmodell för överrapportering inom hälso- och sjukvården med avseende på SBAR-modellens inverkan på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet. SBAR är en strukturerad kommunikationsmodell som står för (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd ochRekommendation). Metod: Ett systematiskt tillvägagångssätt enligt Goodmans sju steg användes vid genomförandet och sammanställningen av studien. Data-bassökningen utfördes främst i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar som visade att SBAR-modellen förbättrar kommunikationen, överapporteringskommunikation, teamwork och det kommunikativa självförtroendet hos vårdpersonal och studenter. Vårdpersonalens förbättrade kommunikation resulterade också i en ökad patienttillfredställelse.Slutsats: Studiernas resultat talar för användning av SBAR som strukturerad kommunikationsmodell vid överrapportering inom vården. Eftersom SBAR-modellen är en relativt ny metod för rapportering finns det ett behov av ökad kunskap och utbildning för att integrera denna metod i omvårdnadsarbetet.Vidare rekommenderas att kommunikation enligt SBAR bör inkluderas isjuksköterskeutbildningen. Vidare forskning behövs kring SBAR-modellens funktion och effekt inom hälso- och sjukvården i syfte att öka evidensen för SBAR-modellens effekt på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet. Background: Healthcare is a high risk activity. Each year a large number of patients worldwide suffer from preventable harm that could have been avoided and in some cases leading to patients death. Scientific research suggests that the most common cause of incidents and adverse events in health care is the communication failure between healthcare professionals´. Factors that can influence the basis of differences in handover could be heavy workload and stressful working conditions. The aim: The aim of this literature review was to explore the effects of the SBAR-communication model for handover in healthcare with regard to the SBAR model’s impact on the nursing staff communication and patient safety. SBAR is a structured communication model that stands for (Situation, Background, Assessment and Recommendation). Method: A systematic approach of Goodman's seven steps wear used in the preparation and implementation of the study. The database search was performed primarily in PubMed and CINAHL. Results: The results were based on eight scientific studies that show that the SBAR-model improves communication, the handover-communication, teamwork and communicative self-confidence of healthcare professionals and students. The healthcare professionals´ improved communication also resulted in increased patient satisfaction. Conclusion: The studies findings supports the use of a structured communication model for handover in healthcare. Because the SBAR-model is a relatively new method of reporting, there is a need for increased knowledge and training to integrate this method in nursing. Furthermore it is recommended that SBAR-communication should be included in nursing education. Further research is required regarding the SBAR-model´s function and effect in healthcare in order to increase the evidence for the SBAR-model´s effect on nursing staff communication and patient safety.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar. Resultat: Resultatet av studien visade på en begränsad kunskap om SBAR modellen, endast tre deltagare kände till den av 25. De ansåg att modellen var lätt att använda, lättförståelig, effektiv och att den ökade patientsäkerheten. Slutsats: Inom sjukvården är det väldigt viktigt att kommunikationen fungerar för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Därför är det angeläget att det finns en kommunikationsmodell som underlättar och strukturerar upp kommunikationen, en sådan modell är SBAR modellen. Studien indikerar på en begränsad kunskap om SBAR modellen hos de sjuksköterskestudenter som deltog i studien. Background: A significant reason to many damages and announcements that is done within the healthcare is when verbal or written communication lacks on structure and effectiveness. This can also affect on the patient safety. SBAR is a communication model that is used in healthcare to structure information and present important facts on a fast and effective way, this will also improve on patient safety. Aim: The aim with the study was to examine what nurse students had for knowledge and understanding about the communication model SBAR. Method: The study was a quantitative descriptive study, where data have been collected through a questionnaire that consisted of eleven questions, seven of them were multiple choice, three open alternatives and one were the students had to estimate their answers. Results: The result of the study revealed a limited knowledge and understanding about the SBAR model, only three participants had knowledge and understanding of the model on a total of 25 participants. They considered that the model where easy to use, easy understandable, effective and that the model increased patient safety. Conclusion: In the health care sector, it is extremely important that there is a communication model that facilitates and organizes up communication, such a model is SBAR. The study indicates that the nurse students that participated in the study had a meager knowledge of the SBAR model.