Search

Idag sker flera förändringar inom byggbranschen. De senaste decenniernas utveckling inom teknik och miljö har fått allt större fokus och det finns idag idéer inom branschen att effektivisera den med hjälp av digitalisering och ny teknik. En annan förändringsprocess i byggbranschen som sker idag gäller den allmänna attityden och företagskulturen. Den starka machokulturen försöker successivt arbetas bort samt förekomsten av mutor. För att genomföra dessa förändringar på ett lyckat sätt spelar mellanchefer en betydande roll och en roll inom byggbranschen som kan liknas vid denna är arbetsledaren. Få studier har däremot gjorts angående arbetsledarrollen och dess innebörd. Denna studie syftar därför till att skapa en större förståelse och en fördjupad kunskap om arbetsledarrollen idag och vad den innebär. Framförallt vill författarna förstå rollen ur arbetsledarens perspektiv. Studien är därför baserad på observationer och intervjuer av sex arbetsledare. Resultatet av studien visar att arbetsledarrollen idag är mer lik än vad som tidigare upplevts och innefattar en mängd liknande uppgifter. Det finns en röd tråd med en liknande struktur där det huvudsakliga ansvarsområdet är att driva produktionen framåt, vilket görs genom att leda yrkesarbetarna, samverka med berörda parter samt hantera problem och hinder som uppstår. Mer generellt innefattar rollen kommunikation, motivation samt planering och är en länk mellan flera nivåer i en organisation och en nyckelroll i förändringsprocesser. Rollen innefattar idag en majoritet av reaktiva arbetsuppgifter. De uppgifter som flest anser värdeskapande är dock de proaktiva, där planering utmärker sig extra. Den största utvecklingen av rollen som observerats är inom ledarskapet, då rollen under senare tid gått mot ett mjukare, mer coachande ledarskap. En av de största framtida utmaningarna inom rollen är att förändra rollen och arbeta mer proaktivt istället för reaktivt, att få en bättre struktur på dagarna. Framtida utveckling inom rollen handlar därför till stor del om att försöka styra rollen mot en mer strukturanpassad roll än dagens situationsanpassade. En annan utmaning för arbetsledarna är att prioritera mellan sina arbetsuppgifter. Att hitta en bra balans och avvägning mellan ute och inne, mellan ledning och yrkesarbetare samt mellan att ha full kontroll och att våga lita på och släppa saker till andra yrkesgrupper i produktionen. Today the construction industry is going through some major changes in several fields. The past decades development in technology and sustainability has been given larger focus and a desire to use this to improve and make the industry more efficient has developed. Another huge change has been recognized in the general culture in the industry. The industry has for a long time been tinged by male dominance and a “macho culture” which has gradually been changed. Former common occurrence of bribery is another aspect that the industry is currently trying to get rid of. To be able to successfully carry out these changes the role of the middle manager is important and within the construction industry this middle manager can be seen as the construction foreman. However, there has been few studies based on the role of the construction foreman. The purpose of this study is therefore to create a deeper understanding and knowledge about the role and what it involves. Above all, the writers are interested in understanding the role from the foreman's perspective. The study is therefore based on observations and interviews from six construction foremen at six different projects. The results from the study shows that the role of a construction foreman is more alike than first assumed. It includes a sample of similar tasks and there is a common pattern and structure that makes the role able to define. The main responsibility is to make sure that the construction runs smoothly which is done by leading the workers, collaborate with other parties within the organisation and handle problems that occur. More general, the role includes communication, motivation, planning and acting as a link between different levels in the organisation. The majority of the tasks is reactive, while the tasks that most of the foreman consider value creating is proactive. The biggest changes in the role that has been observed is connected to the leadership. The role has moved towards a softer more coaching form of leadership compared to the previous authoritarian. One of the biggest challenges within the role is to move it towards a more proactive approach instead of today's reactive approach and thus get an even better structure throughout the day. Future development of the role is therefore most likely about trying to steer the role in this direction, trying to impose a bit more structure. Another challenge is to learn to prioritize between different assignments. To find a good balance between outside and inside, between the management and the workers and between having full control and leaving some responsibility to others.

Mellanchefen agerar som länk mellan den strategiska ledningen och den operativaverksamheten. Mellanchefen får i uppdrag att förmedla de mål och intentioner strategiskaledningen önskar förverkliga ner till den operativa verksamheten. Genom kommunikation och sociala interaktioner översätter mellanchefen finansiella mål och strategier till konkretaarbetsprocesser. Tidigare forskning konstaterar att mellanchefen är klämd mellan de strategiska- och operativacheferna, men utifrån vår bedömning saknas det forskning som klargör hur mellanchefen arbetar inom denna klämda roll. Genom vår undersökning önskade vi få en inblick på vilket sätt mellancheferna hanterar sin kommunikativa roll som förmedlare av mål och strategier. Undersökningens intention var även att studera mellancheferna och hur de arbetar för att skapa förståelse bland den operativa verksamheten för den målbild som kommer från den strategiska ledningen. Undersökning har genomförts på SKF, ett svenskt tillverknings- och tjänsteföretag, varav vi har intervjuat 13 chefer. Med hjälp av sensemaking teorin har vi analyserat dessa intervjuer. Identifierat är att mellanchefens position utgör en viktig länk inom organisationen, där kommunikationen är en grundsten för att skapa förståelse. Dock visar resultatet att mellancheferna får olika förutsättningar och kommunikativa verktyg för att arbeta med strategi, målsättning och förändring. Med detta som bakgrund föreslår vi att praktiken arbetar mer med att skapa förståelse för att nå uppsatta mål. SKF bör se kommunikation som lika viktig, vare sig det rör strategiarbete, förändringsarbete eller målsättning. Vilket vi anser resulterar i att organisationen underlättar mellanchefens kommunikativa roll. The middle manager acts as a link between the strategic management and the operational activities. The middle manager get commissioned to convey the objectives and intentions that the strategic management wish to fulfill, down to the operational activities. Through communication and social interactions, the middle manager translates the financial objectives and strategies to concrete work procedures. Previous research state that the middle manager is wringing between the strategic directors and the operational executives, but from our point of view there is a lack of research that clarify how the middle managers works within this wringing role. Through our study we wished to get a closer look to in which way the middle managers copes with their communicative role as intermediary of objectives and strategy. The research’s intention is also to examine how the middle managers works with creating an understanding among the operational activities to reach the target set by the strategic management. The research has been conducted at SKF, a Swedish manufacturing and service company, whereof 13 interviews where performed. Using sensemaking theory to analyze the interviews. Identified is that the middle manager's position constitutes an important link within the organization, where communications is a foundation to create understanding. However, the results shows that the middle managers receive prerequisites and communication tools to work with strategy, objectives and alteration. With this in mind, we suggest that the practice active works with creating an understanding to grasp the objectives. SKF should perceive communication equally as important, no matter if it regards strategy, alteration and objectives. Which we consider would result in an ease on the middle manager and their communicative role. This thesis is written in Swedish.

Psychosocial illness is one of the biggest work problems today and we have chosen to focus this study around this area. The purpose of this study is to examine which factors that can affect middle managers´ psychosocial work environment with a special focus on the internal communication. In this study we cooperated with six smaller organisations, all together in one Group. We have conducted 13 semi-structured interviews with ten middle managers, three CEOs, two middle managers and in some cases one middle manager from each organisation and three CEOs from the organisations participate. This to get as reliable data as possible throughout the Group. The result in the study shows that the middle managers are satisfied with their work situation to a large extent because of a good communication and support from the top management. The middle managers in this study were all part of the management team and we think that this might help them from not being caught in the “hamburger situation”. Sammanfattning Psykosocial ohälsa kan ses som ett av vår tids största arbetsproblem. Med anledning av detta har vi valt att forma denna studie kring detta område. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka mellanchefers psykosociala arbetsmiljö med ett fokus på den interna kommunikationen. I studien samarbetade vi med sex mindre organisationer, alla tillhörande samma koncern. Vi genomförde 13 semistrukturerade intervjuer varav tio mellanchefer och tre Vd:ar. Två mellanchefer, i vissa fall en mellanchef från varje organisation och tre Vd:ar från tre av organisationerna deltog. Detta för att få ett så tillförlitligt material som möjligt i hela koncernen. Resultatet i denna studie visar att mellancheferna trivs med sin arbetssituation och detta mycket på grund av en bra kommunikation och ett bra stöd från ledningen. Mellancheferna som deltog i denna studie satt med i organisationernas ledningsgrupper och detta tror vi bidrar till att mellancheferna inte upplever den så kallade “hamburgersituationen”.

Syfte: Vi vill med vår studie, bidra till företag med distansarbete, en ökad förståelse för hur distansarbete påverkar mellanchefernas redan komplexa roll. Vi vill även undersöka om mellanchefers perspektiv gällande distansarbete särskiljer sig från befintliga uppfattningar för att på så sätt undersöka mellanchefers situation. Metod: Studiens upplägg grundas i en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats och behandlar distansarbetets påverkan på mellanchefernas roll. Studiens empiriska insamling har gjorts genom sex intervjuer på fem olika företag där distansarbete ses som vanligt förekommande. Slutsats: Slutsaten i vår studie har visat att mellanchefers syn och uppskattning kring distansarbete kan variera utifrån olika aspekter. Vi har även kunnat se att distansarbete bidrar till en ökad frihet och flexibilitet som därmed kan underlätta det vardagliga livspusslet. Trots framstående kommunikationsverktyg ses det fysiska mötet som svårt att ersätta vid distansarbete och ska inte underskattas. Det är därför som chef viktigt att regelbundet hålla fysiska möten för att på så sätt förebygga ohälsa och ett utanförskap.

Sammanfattning: Globalisering har möjliggjort för verksamheter att verka över stora geografiska områden. Detta har lett till ökad potential för lönsamhet men ställer samtidigt höga krav på verksamheten. Konkurrensen på marknaden ökar ständigt och ställer krav på organisationer att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. En effekt av detta är uppkomsten av fenomenet distansledarskap. Denna kandidatuppsats behandlar ämnet distansledarskap, hur man kommunicerar samt hur man kontrollerar och mäter arbetsprestation på distans. Genom att utföra 10 kvalitativa intervjuer med distansledda mellanchefer på ett retailföretaget har vi skapat en bild av hur dessa beskriver och upplever distansledarskapet. Studien visar en samstämmighet från mellancheferna gällande en allmänt positiv inställning till distansledarskapets övergripande struktur. Mellancheferna vittnar i viss mån om att de inte ser sig sedda av organisationen, vilket visar på utvecklingspotential i flertalet verktyg och processer som i nuläget används. Det visar också på generella brister i distansledarskapets struktur som kan vara svåra att motverka.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget. I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. I våra underfrågor ville vi ta reda på vad bemötande innebär för mellancheferna, hur de bemöter personalen utifrån olika situationer, hur mellanchefernas bemötande av personalen kan förändras/förbättras, vilka roller mellancheferna intar i olika situationer och hur dessa påverkar bemötandet av personalen samt hur mellancheferna hanterar emotioner i bemötandesituationer. Resultatet visar att bemötande för mellancheferna är viktigt både som offentlig och privatperson, dock upplever de att det kan vara svårt att särskilja rollerna de har och hantera känslor som uppstår back- och frontstage. En bra utgångspunkt är emellertid att hålla en öppen och tydlig kommunikation utifrån den sociala kontext som råder och tänka på att det alltid går att förbättra sitt bemötande på olika sätt.

The traditional view of middle managers is that they play a role to receive and deliver information upwards and downwards in the organization. With this position in the hierarchy the middle manager is said to feel stuck in the middle due to conflicting expectations from upper and lower levels in the organization. Researchers have provided theories whether the middle manager is needed or not in the modern organization. When organizational structure begins to change due to downsizing and decentralization the roles of the middle managers begin to change. With the organizational change theorists then argue about the different effects on the middle manager. But how does the middle manager actually perceive his or her role in the new organization? This thesis aims at reaching a greater understanding of the middle manager’s perceived role within the organization and how the role is affected by the relationships with the upper management levels. To answer the purpose of this thesis a qualitative method is used. A sample of 50 middle managers from four different organizations is taken from an inhouse database belonging to a research program in collaboration between Jönköping International Business School and Umeå University. The technique chosen is therefore to analyse secondary data originally collected in recent research within the field of middle management. How the middle manager’s role is perceived differs between the individual middle manager and his or her experience, which indicates that the middle manager’s identity is the most influencing factor on the perceived role. Den traditionella synen på mellanchefer är att de spelar en roll att ta emot och ge vidare information uppåt och neråt i organisationen. Med den här positionen i hierarkin sägs mellanchefen känna sig klämd i mitten på grund av motstridiga förväntningar från över och under-ordnade. Olika forskare har kommit med olika teorier om mellanchefen behövs i den moderna organisationen eller inte. När organisationsstrukturer börjar förändras på grund av nedskärningar och/eller decentralisering förändras mellanchefens roll. Teoretiker argumenterar om förändringarnas olika effekt på mellanchefen. Men hur uppfattar egentligen mellanchefen sin roll i den nya organisationen? Den här uppsatsen syftar till att nå en större förståelse för hur mellan-chefen uppfattar sin roll i organisationen och hur denna roll påverkas av relationerna med de övre chefsnivåerna. För att besvara syftet med den här uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Ett urval på 50 mellanchefer från fyra olika organisationer har tagits från en intern databas tillhörande ett forskningsprogram i samarbete mellan Jönköping Internationella Handelshögskola och Umeå Universitet. Den valda tekniken är att analysera sekundärdata från forskning om mellanchefer. Hur mellanchefen uppfattar sin roll skiljer sig mellan den individuelle mellanchefen och dennes erfarenhet. Detta visar att mellanchefens identitet är en nyckelfaktor till mellanchefens upplevda roll.

The traditional view of middle managers is that they play a role to receive and deliver information upwards and downwards in the organization. With this position in the hierarchy the middle manager is said to feel stuck in the middle due to conflicting expectations from upper and lower levels in the organization. Researchers have provided theories whether the middle manager is needed or not in the modern organization. When organizational structure begins to change due to downsizing and decentralization the roles of the middle managers begin to change. With the organizational change theorists then argue about the different effects on the middle manager. But how does the middle manager actually perceive his or her role in the new organization? This thesis aims at reaching a greater understanding of the middle manager’s perceived role within the organization and how the role is affected by the relationships with the upper management levels. To answer the purpose of this thesis a qualitative method is used. A sample of 50 middle managers from four different organizations is taken from an inhouse database belonging to a research program in collaboration between Jönköping International Business School and Umeå University. The technique chosen is therefore to analyse secondary data originally collected in recent research within the field of middle management. How the middle manager’s role is perceived differs between the individual middle manager and his or her experience, which indicates that the middle manager’s identity is the most influencing factor on the perceived role. Den traditionella synen på mellanchefer är att de spelar en roll att ta emot och ge vidare information uppåt och neråt i organisationen. Med den här positionen i hierarkin sägs mellanchefen känna sig klämd i mitten på grund av motstridiga förväntningar från över och under-ordnade. Olika forskare har kommit med olika teorier om mellanchefen behövs i den moderna organisationen eller inte. När organisationsstrukturer börjar förändras på grund av nedskärningar och/eller decentralisering förändras mellanchefens roll. Teoretiker argumenterar om förändringarnas olika effekt på mellanchefen. Men hur uppfattar egentligen mellanchefen sin roll i den nya organisationen? Den här uppsatsen syftar till att nå en större förståelse för hur mellan-chefen uppfattar sin roll i organisationen och hur denna roll påverkas av relationerna med de övre chefsnivåerna. För att besvara syftet med den här uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Ett urval på 50 mellanchefer från fyra olika organisationer har tagits från en intern databas tillhörande ett forskningsprogram i samarbete mellan Jönköping Internationella Handelshögskola och Umeå Universitet. Den valda tekniken är att analysera sekundärdata från forskning om mellanchefer. Hur mellanchefen uppfattar sin roll skiljer sig mellan den individuelle mellanchefen och dennes erfarenhet. Detta visar att mellanchefens identitet är en nyckelfaktor till mellanchefens upplevda roll.

Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer. Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten. Studien visar även att en del av de intervjuade ansåg att en bra ledare bör välja ut sina medarbetare för att göra sin verksamhet så kompetent som möjligt. Utan behov av kompetensutveckling kan en enhetschef inte föra ett bra ledarskap, hävdade flera medverkande. Majoriteten av verksamhetscheferna uttryckte även sin frustration över att de ej kan tvinga personal att ta tillvara på ny kompetens. Studien visar även att vissa verksamhetschefer ansåg att socionomer är mer eftertraktade som enhetschefer än sjuksköterskor. Detta på grund av sjuksköterskornas sjukvårdsinriktade utbildning som inte berör ämnet ledarskap i önskad form.