Projektissa tehtiin kartoitus Suomessa tehdystä Gyrodactylus salaris – lohiloisen vastustyöstä. 80-luvun puolivälistä asti on pohjoisia Atlantin lohen jokiamme, Tenoa ja Näätämöä, suojeltu elävän kalan siirtokielloin ja suosituksin tai säädöksin kalastusvälineistön kuivaamisesta tai desinfioinnista. Suomen integroituminen Euroopan unioniin on tuonut lainsäädäntötyöhön kansainvälisen ulottuvuuden: on pitänyt vaikuttaa unionin kalatautilainsäädäntöön niin, että tehokas lohiloisen vastustus on edelleen ollut mahdollista. Ehkäisytyötä on ollut tekemässä suuri joukko paikallisista kalastusluvanmyyjistä keskushallintoviranomaisiin ja tieteelliseen tutkimukseen. Kansainvälinen yhteistyö on luonnollisesti ollut vilkkainta Teno- ja Näätämöjokien alueiden naapurimme, Norjan, kanssa. Norjalaisiin arviointeihin ja Tenojoen vesistön sekä Tenon lohen biologian ominaisuuksiin pohjautuen esiselvityksessä todettiin, että valmiussuunnittelussa ei voida tähdätä Teno- tai Näätämöjoen vapauttamiseen lohiloistartunnasta, jos tartunta sinne pääsisi. Sen sijaan täytyisi ilmeisesti pyrkiä pelastamaan lohen geneettinen materiaali eläviin geenipankkeihin. Valmiussuunnittelulla tulisi selvittää, voitaisiinko istutuksilla ja mahdollisesti joitain loisesta puhdistettuja vesistön osia vaelluspoikasten kasvualueina säilyttämällä antaa lohikannalle tekohengitystä. Lohikannan ja lohenkalastuksen mahdollinen palauttaminen edellyttänee nykyistä paremmin lohiloista kestävän lohikannan aikaansaamista. Lohiloistartunnan aiheuttamien näkymien lohduttomuus alleviivaa ehkäisytoimien suurta merkitystä Teno- ja Näätämöjokien lohelle, lohenkalastukselle ja jokialueiden ihmisille. Valmiussuunnitelman teon aloittamista norjalaisten kanssa kuitenkin ehdotetaan, koska katastrofiskenaarion varalta pitäisi myös varautua. Valmiussuunnittelu lohiloisen varalta on Teno- ja Näätämöjokien alueella poikkeuksellisen monimutkainen ja laaja eläintautiin varautumistehtävä. Dán prošeavttas kártejuvvojedje Suomas dahkkojuvvon Gyrodactylus salaris –luossaparasihta dustenbarggut. 80-logu gaskkamuttu rájes Suoma davviosiid atlánttaluossajogaid Deanu ja Njávdánjoga leat geahččalan suodjalit ealli guliid sirdingieldduiguin sihke ávžžuhusaiguin dahje njuolggadusaiguin bivdoneavvuid goikadeamis dahje desinfiseremis. Go Suopma searvvai Eurohpá Uniovdnii, de dát buvttii láhkanásahanbargui riikkaidgaskasaš dimenšuvnna: galggai váikkuhit Uniovnna guolledávdaláhkamearrádusaide nu, ahte luossaparasihta lei vejolaš ainge beaktilit dustet. Dán dustenbarggu leat leamaš ollašuhttimin ee. báikkálaš bivdolohpevuovdit, guovddášhálddahuseiseválddit ja guolledutkit. Deanu ja Njávdánjoga hárrái Suopma lea bargan eanemus ovttas riikkaidgaskasaš dásis dieđusge Norggain. Norgalaččaid árvvoštallamiid mielde ja Deanu čázádaga ja deanuluosa biologalaš iešvuođaid vuođul gávnnahuvvui ovdačielggadusas ahte gearggusvuođaplánemis ii sáhte vuolgit das, ahte luossaparasihta livččii vejolaš ollásit jávkadit Deanus ja Njávdánjogas, jos dat njomošii daidda. Galggašii várra baicce viggat gádjut luosa genetihkalaš materiála ealli genabáŋkkuide. Gearggusvuođaplánema vuođul galggašii čielggadit, sáhtášiigo luossanáli ealáskahttit gilvimiiguin ja vejolaččat nu, ahte vádjolanveajehiid šaddanguovlun seailluhuvvojit parasihtas buhtistuvvon čázádatoasit. Luossanáli ja luossabivddu vejolaš máhcaheami várás galggašii bargat dan ovdii ahte ožžojuvvo áigái luossanálli, mii gierdá buorebut luossaparasihta. Olbmot ballet luossaparasihta njoammumis Detnui ja Njávdánjohkii, ja danin parasihta dustendoaimmat mearkkašit ollu dáid jogaid lussii ja luossabivdui sihke johkaguovlluid olbmuide. Lea goittotge evttohuvvon ahte galggašii dahkkojuvvot gearggusvuođaplána norgalaččaiguin, dasgo vejolaš luossaparasihttarossui galggašii maiddái ráhkkanit. Gearggusvuođaplána dahkan luossaparasihta dusten dihte Deanus ja Njávdánjogas lea hui mohkkás ja viiddis bargu. I projektet gjorde man en översikt av bekämpningsarbetet mot Gyrodactylus salaris i Finland. Från mitten av 80-talet har våra nordliga laxälvar, Tana och Nejden, skyddats med hjälp av transportförbud av levande fisk till dessa. Samtidigt har det funnits rekommendationer och senare bestämmelser att fiskeredskap, före införes till älvarna, ska torkas eller desinficeras. Finlands integration till den Europeiska Unionen medförde en internationell utveckling av lagstiftningen: det var viktigt att få unionens fisksjukdomslagstiftning att ta i beaktande en fortsatt effektiv prevention av laxparasiten. Bekämpningsarbetet har utförts av ett stort antal grupper från lokala fiskelovsförsäljare till centrala myndigheter och vetenskaplig forskning. Med hjälp av norska evalueringar samt de biologiska egenskaperna av Tanaälvens vattendrag och Tanaälvs laxestam, drogs det slutsatsen, att man i beredskapsplanen inte kan ha som mål att bli av med G. salaris om den ges tillfälle att överföras till Tana- eller Neidenälven. I stället borde man troligen etablera en levande genbank av laxens arvsmaterial för att rädda laxstammen. Med beredskapsplanering kunde man klarlägga, om det vore möjligt att förbättra laxstammens överlevnadsmöjligheter genom att förinta parasiten från delar av vattendraget samt utplantera migrerande laxyngel till dessa delar. Återställandet av laxbeståndet och laxfisket skulle förmodligen förutsätta ett motståndskraftigtigare laxbestånd än nuförtiden. Tröstlösheten bakom följderna av en möjlig G.salaris infektion betonar den stora betydelsen av preventiva åtgärder för Tana- och Neidenälvens lax, laxfiske och människor. I arbetet föreslås det emellertid, att man skulle påbörja en beredskapsplanering med Norge, eftersom man även bör förbereda sig på ett skräckscenarie. Beredskapsplaneringen mot G. salaris vid Tana- och Neidenälvarnas områden är en ovanligt komplicerad och vid uppgift. An overview of the prevention of Gyrodactylus salaris from the mid 80’s in Finland was performed in the project. There has been a ban of transportation of live fish to the two Atlantic salmon rivers of Finland, Rivers Teno and Näätämö (Tana and Neiden in Norwegian). Also recommendations and later statutes of the drying or disinfection of the fishing equipment has been in force at the same time. The joining of Finland to the European Union (EU) possessed a task of influencing the legislation of the EU in order to be able to continue effective prevention. A large number of players from the local fishing license sellers to central government authorities and scientific research has participated in this prevention work. The international cooperation has been closest with the neighboring country of the river areas, Norway. In the event of a Gyrodactylus salaris infection in the river Teno, there will not be possibilities to the total eradication of the disease. This conclusion was based on the evaluation reports of the treatments of the Norwegian Atlantic salmon rivers and the conditions of the river and biology of River Teno salmon. An attempt to conserve the genetic material to live gene banks would probably be the option of choice in such case. In a contingency plan the possibility of keeping certain parts of the water system free of the infection and compensatory restocking programs should be analyzed. This kind of work could perhaps serve as artificial respiration for the salmon in the river system. In the long run, a more resistant stock of the River Teno salmon would presumably be needed for the restoration of the salmon population and fishing. The desolate sight of the Gyrodactylus salaris infection in River Teno or Näätämö underlines the importance of the prevention work. Commencement of contingency planning with Norway is, however, proposed. There is a need to prepare also against the catastrophe scenario. The contingency planning addressing the infection of Gyrodactylus salaris is an extraordinary and extensive task of preparation against an animal disease.