Search

Landsjön är en naturligt näringsrik sjö som ligger i ett jordbruksdominerat område ungefär en kilometer från Vätterns sydöstra del. Sjön har högt naturvärde och är bland annat en viktig fågelsjö. Landsjön har stor betydelse för fritidsfisket och även visst yrkesmässigt fiske bedrivs i sjön. Landsjön har länge fått ta emot ett överskott av fosfor som medfört att sjön blivit allt mer näringsrik. En utvärdering av vattenkemiska data från sjön visar att sedimenten läcker fosfor och att sjön göder sig själv. Fosforförlusten sker under sommaren när det råder syrefria förhållanden vid botten på grund av stor nedbrytning i kombination stabil skiktning av sjön. Landsjön har tillförts stora mängder fosfor, dels via punktkällor som tvätteriet i Lyckås och avloppsreningsverken i Skärstad och Kaxholmen, dels genom läckage från åkermark via tilloppsdiken och bäckar. De mätningar som från 1988 gjorts i Lyckåsån visar att transporten av fosfor till Landsjön via Lyckåsån fortfarande är mycket stor. Tvätteriet och reningsverkens vatten går numera till reningsverket i Huskvarna. De höga transporterna av både fosfor och kväve beror dels på markanvändningen, men även nederbörden spelar in. Ett år med mycket regn ger större förluster än ett nederbördsfattigt år. För att kunna jämföra olika år kan man då räkna om halterna till så kallade flödesvägda medelvärden som jämnar ut skillnaden mellan år med olika nederbörd. Tendensen för flödesvägda medelvärden av fosfor och kväve är densamma som för transporten, det vill säga att fosfor ökar medan kväve inte har någon klar trend. Länsstyrelsen genomförde för drygt tio år sedan omfattande undersökningar av jordbrukets påverkan på sjön. Man fann att halterna av näringsämnen var mycket höga i tillrinnande bäckar och att sjön därmed tillfördes betydande mängder av framförallt fosfor. En åtgärdsplan togs fram i samarbete med Jönköpings kommun och den lokala LRF-kretsen. I planen föreslog man att kantzoner, mindre våtmarker och dammar skulle anläggas i anslutning till tillrinnande vattendrag för att minska belastningen på Landsjön. Detta genomfördes i ganska stor utsträckning, men långt ifrån hela den föreslagna arealen kantzoner och våtmarker har anlagts. Förslag till fortsatt arbete - En arbetsgrupp bör bildas för att ta fram en åtgärdsplan för fortsatt arbete med Landsjön. Nedan följer några exempel på åtgärder som kan tas upp i åtgärdsplanen. - Vattenkemisk provtagning i Landsjöns utlopp Edeskvarnaån bör göras regelbundet för att ge en bild av hur halterna av fosfor varierar mellan utlopp och tillflödena till sjön. Sjöns mitt borde provtas på närsalter, växtplankton och syrehalt under hela växtsäsongen (april-oktober).- Kompletterande biologiska undersökningar av Landsjön med provfiske och bottenfauna bör genomföras. Ett provfiske kan visa hur fördelningen mellan arter och åldersklasser inom arterna ser ut. Även bottenfaunans sammansättning ger en bild av sjöns tillstånd. Efter att ha gjort dessa undersökningar är det lättare att avgöra vilka åtgärder som bör sättas in för att försöka driva sjön tillbaka mot ett mindre näringsrikt tillstånd.- En sedimentprovtagning ger svar på sedimentets sammansättning samt på hur stort fosforförrådet är och vilka fraktioner av fosfor som ingår. Detta är värdefull information inför ett åtgärdsprogram. Genom att göra analyser på flera nivåer i sedimentet kan man fastställa hur djupt ner de höga fosforhalterna finns.- Inventering/enkät som undersöker hur mycket av kantzonerna som anlades efter 1991års åtgärdsplan som finns kvar idag? Ungefär 50 % av de föreslagna arealerna anlades efter 1991 års utredning. Förnyade insatser för anläggning av ytterligare kantzoner och våtmarker inom Landsjöns tillrinningsområde kan minska läckaget av fosfor till sjön.- Utvärdering av fisket i Landsjön idag. Både det yrkesmässiga och fritidsfisket kan ha stora effekter på fiskbeståndet i Landsjön. Utforma en fiskevårdsplan för Landsjön. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

FältrapportRapporten är en redovisning och bedömning av de 35 sjöar som provfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2006. Varje sjö redovisas i rapporten med provfiskeuppgifter, försurningsbedömning, temperatur/syrediagram samt fångstredovisning/-beräkning. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Målsättningen med kalkningsverksamheten inom länets delar av Lagan och Helgeå är till större delen uppfylld. Tabell 1-1 (se rapport) visar att andelen uppfyllda mål är cirka 70 %. För resterande 30 % gäller att målsättningen inte varit uppfylld eller inte gått att bedöma. När det gäller andelen areal sjöyta som är uppnådd hamnar den på 96 % och andelen längd rinnande vatten på 66 %. Totalt berör 145 uttalade mål 24 206 hektar sjöyta och drygt 42 mil rinnande vatten. När det gäller yta och längd ska samtliga mål (både vattenkemiska och biologiska) vara uppfyllda för att området ska bedömas ha uppfylld målsättning.Figur 1-1 (se rapport) pekar ut att flera målsättningar i Storåns avrinningsområde inte har varit uppfyllda. I de övre delarna av Österån (åo 060) är fisk- och bottenfauna fortfarande försurningspåverkad. På sträckan Storån, nedströms Flaten (åo 057), är bottenfaunan fortfarande försurningspåverkad. Stödstorpaån (åo 077) är försurningspåverkad med avseende på fisk- och bottenfauna. När det gäller Lillåns (Draven) (åo 070) avrinningsområde uppvisar några av tillflödena till Lillån vattenkemi- och bottenfaunaresultat med försurningsrelaterad påverkan. I Norra Fyllens (åo 067) avrinningsområde har Dannäsån en bottenfauna som är påverkad av försurning. I Mjösjöbäcken (åo 73) är både bottenfauna och vattenkemi försurningspåverkad. Även några enstaka delar av Härån uppvisar viss försurningspåverkan. Under 2005 spreds ungefär 6 600 ton kalk i området. För ett antal åtgärdsområden föreslås förändringar i form av förtätat kalkningsintervall och även minskade kalkmängder. En kombination med nuvarande kalkning i sjöar och våtmarker och spridning av aska och kalk i skogsmark kan vara aktuell för några åtgärdsområden, framförallt i de åtgärdsområden som har sjöar med korta omsättningstider. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Metaller i vatten 2003-2005 innehåller resultat från metallprovtagningar från vatten, sediment och vattenmossa. Data kommer från den samordnade recipientkontrollen, nationell och regional miljöövervakning, länets kalkningsverksamhet och fördjupade undersökningar som utförts på olika platser i länet. Metallerna som utvärderas är tungmetallerna arsenik, kobolt, kadmium, krom, koppar, nickel, bly, zink och kvicksilver.Arsenikhalterna är låga i länet med undantag för några platser, varav Lillesjön i Grimstorp har de högsta halterna med mycket stor avvikelse från bakgrundsvärdet i både vatten och sediment. I anslutning till sjön finns mark som förorenats av en impregneringsanläggning. Detta område ska saneras under de närmaste åren.Bly- och kadmiumhalterna minskar i länet till följd av minskad användning av metallerna och halterna är låga i princip överallt. Enda undantagen är ett mindre vattendrag i Storåsystemet visar på stor påverkan från kadmium i Storån inlopp Bolmen är blyhalten i mossa hög.Krom- och zinkhalterna är högst i Storåsystemet och i sjöar och vattendrag runt Nässjö. Mest krom i sediment har uppmätts i Höregölen i Nässjö och Kvarnasjön utanför Hillerstorp. Andelen stationer som är påverkade av krom är stor i årets sammanställning jämfört med tidigare, men det förklaras åtminstone delvis med de utökade provtagningarna i förorenade vattensystem.Nickel- och kopparhalterna är höga på många platser i länet. Anderstorpsån är mest påverkad av höga nickelhalter, men även Huskvarnaån och Storån har höga halter av nickel i mindre vattendrag. Stor påverkan av koppar syns bland annat i Anderstorpsån och i mindre vattendrag i Storåsystemet.Kvicksilverhalterna är låga i vatten och vattenmossa, även om halterna i mossa på vissa platser är måttligt höga. Det är bara i två sjöar, Munksjön och Fågelforsdammen, som påverkan från kvicksilver är stor i sedimenten. Båda dessa är påverkade av pappersindustrin som tidigare använde kvicksilver i sin tillverkningsprocess. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Kalkningsverksamhet i Jönköpings länMåluppfyllelse och effekter 2002-2004Målsättningen med kalkningsverksamheten inom länets delar av Emån, Mörrumsån och Svartån är till stora delar uppfylld. Andelen uppfyllda mål är cirka 90 % både när det gäller totala antalet mål, areal sjöyta och längd rinnande vatten. För resterande 5-10 % gäller att målsättningen inte varit uppfylld eller inte gått att bedöma. Totalt finns 85 uttalade mål som berör 1900 hektar sjöyta och nästan 12 mil rinnande vatten. När det gäller yta och längd ska både vattenkemiska och biologiska mål vara uppfyllda för att området ska bedömas ha uppfylld målsättning.Nedanstående karta illustrerar att målsättningen inte varit uppfylld i Sågån/Nödjehultaån, där bottenfauna och fisk fortfarande visar försurningsrelaterad påverkan. Vidare gäller att den vattenkemiska målsättningen inte varit uppfylld i Gårdvedaån uppströms Säljen. Delvis förklaras det av att befintlig kalkdoserare vid Tångabo kvarn varit ur funktion sedan 1999. Det tredje området där målsättningen inte varit uppfylld är sjön Vigotten, där mörten inte tycks reproducera sig.Under 2004 spreds knappt 1 000 ton kalk i området. För ett antal åtgärdsområden föreslås förändringar i form av förtätat kalkningsintervall i kombination med minskade kalkmängder.En kombination med nuvarande kalkning i sjöar och våtmarker och spridning av aska och kalk i skogsmark borde vara lämplig i flera åtgärdsområden. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Handledning och metodik för bedömning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer.Detta dokument är förslag till utveckling av bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), på uppdrag från Naturvårdsverket. Framtagandet av hydromorfologiska bedömningsgrunder sker i samarbete med SMHI som presenterar ett separat dokument. Dessa två dokument kommer senare att sammanfogas till en samlad handledning för klassificering av Svenska vattenförekomster med avseende på hydromorfologisk påverkan.Dessa bedömningsgrunder innehåller ett system med två bedömningsnivåer. Tillgången till information om en vattenförekomst bestämmer enligt vilken nivå vattenförekomsten blir bedömd. Grundnivån, nivå två, är en bedömningsnivå där dataunderlaget som ligger till grund för klassningen, finns tillgängligt för samtliga ansvariga för bedömningarna, i form av digitala kartskikt. Nivå 1 kännetecknas av dataunderlag från fältinventeringar där en mer ingående information om en vattenförekomst samlats in och lagrats. Anledningen till utvecklingen av två nivåer är den stora skillnaden mellan olika regioner i Sverige beträffande bakgrundsdata om respektive regions vattenförekomsterDe parametrar och kvalitetsfaktorer som skall ligga till grund för bedömningen har valts utifrån tillämpbarhet, tillgång till data, möjligheterna till att ta fram referensförhållanden samt det som rådgivits i dokumentet för Svensk standard (SS-EN 14614:2005). Hänsyn har också tagits till möjligheterna till en relevant gränsdragning med bakgrund av ekologiska effekter av en specifik parameter/faktor.Dessa bedömningsgrunder skall kompletteras med bedömningsgrunder för hydrologisk regim och kontinuitet utformade av SMHI. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

I nordöstra delen av Jönköpings län 2005Sandödlan (Lacerta agilis) inventerades på uppdrag av länsstyrelsen i åtta områden (totalt 28 lokaler) i Jönköpings län under sju dagar mellan den 15 till 21 augusti 2005. Syftet var att komplettera inventeringarna av arten utförda 2003 och 2004 genom att närmare undersöka eventuell förekomst i nordöstra delen av länet.En ny lokal hittades, vilken ligger i ett nytt område i närheten av Järsnäs. I Jönköpings län finns sandödlan i dag på 22 säkra lokaler inom sju olika områden. Eftersom bara en ny lokal hittades verkar sandödlan vara sällsynt i den östra delen av länet. Förklaringar till detta skulle kunna vara de friskare markerna med ett större graninslag och den fragmenterade utbredningen av isälvsmaterial i denna del av länet. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Inventering i sex naturreservat i Jönköpings länPå uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping, genomfördes under somrarna 2001 och 2002 en fjärilsinventering inom sex naturreservat i Jönköpings län: Strömsberg, Västanå, Girabäcken, Huskvarnabergen, Marieholmsskogen och Ryfors. Alla sex reservat bedömdes ur fjärilssynpunkt vara intressanta. Första året inventerades Strömsberg, Västanå, Girabäcken och Huskvarnabergen. Andra året tillkom Marieholmsskogen och Ryfors, medan Huskvarnabergen uteslöts.Syftet med inventeringen var i första hand att få en uppfattning om artantal och individtäthet bland fjärilarna inom reservaten och att pröva och utvärdera passande inventeringsmetoder för reservaten. Inventeringen skulle även kunna ligga till grund för fortlöpande inventeringar av respektive område.Sammanlagt 302 arter påträffades, varav fyra var nationellt rödlistade som NT (missgynnade). Åtta av de funna arterna betraktas som regionalt rödlistade i Östergötland (Franzén 2000). Två av de missgynnade arterna, nätådrig parkmätare, Eustroma reticulata och springkornfältmätare Xanthorhoe birivata (båda funna i Västanå), är beroende av springkorn, Impatiens noli tangere. De andra två missgynnade arterna är violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe och Allmän bastardsvärmare Zygaena filipendulae, båda funna i Huskvarnabergen.I rapporten ges förslag gällande skötsel av reservaten med hänsyn tagen till fjärilar. Skötselförslagen kan sammanfattas med att i naturskogsartade barrskogar vara rädd om lövinslag och örtflora. I lövreservat med inslag av åker och hagmark, bör reservatsförvaltningen se till att gynna en mångfald av lövträdsarter, undvika plantering av barrträd, samt gynna örtfloran. Man bör slå dikesrenar först efter att växterna satt frö. Ett för stort betestryck bör undvikas och åkermark i naturreservaten får gärna odlas med till exempel lucern och rödklöver. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

FältrapportRapporten är en redovisning och bedömning av de 26 sjöar som provfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2005. Varje sjö redovisas i rapporten med provfiskeuppgifter, försurningsbedömning, temperatur/syrediagram och fångstredovisning/-beräkning. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Området runt Storån har länge präglats av metallindustrier. Det avspeglar sig i Storåns vatten och i sjöarnas sediment. I tre bäckar som rinner till Storån är halterna betydligt påverkade och dessa bör prioriteras i det fortsatta arbetet med åtgärder för att minska metalltillförseln till Storån. Alla tre områden har varit och är recipienter för metallindustrier.Störst blir påverkan från Kvarnasjön strax väster om Hillerstorp eftersom flödet är relativt stort och halterna i både sjöns sediment och utlopp är höga. Bottensedimentet innehåller mycket höga halter av krom och zink och höga halter av nickel och koppar. Metallföroreningarna sprider sig till vattnet som rinner ut från sjön och vidare ner i Storån.Helvetesbäcken i Marås är också påverkad av höga halter av koppar och måttligt höga halter av zink. Även sedimentet i Hästhultasjön som bäcken mynnar i har hög halt av koppar och måttligt höga zink- och nickelhalter.Det tredje området är ett dike som går längs väg 152 söder om Hillerstorp. Här uppmäts mycket höga kopparhalter, höga nickelhalter och måttligt höga krom-, zink- och blyhalter. Flödet här är relativt litet men i själva diket och i Lillån från Hästhultasjön närmast nedströms dikets utlopp kan växter och djur påverkas av de höga metallhalterna.Transporten av metaller ökar längs Storåns väg till Bolmen och är högst i utloppet. Halterna av krom, zink, och nickel är måttligt höga i sedimentet i norra Bolmen. De största ökningarna orsakade av mänsklig påverkan sker på sträckan från Hillerstorp till Forsheda, som inkluderar de båda tätorterna. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Sammanställning av data för Lagans ARO, 2006I föreliggande rapport sammanställs en del av de biotopkarteringsdata som samlades in inom projekt Naturvärdesbedömning väst (meddelande 2005:15-19). I samband med projektet nykarterades cirka 70 mil vattendrag och ytterligare 42 mil äldre karteringar utnyttjades. Totalt innebär detta en sträcka på 112 mil fördelat på 117 vattendrag. Samtliga vattendrag ligger i de västra länsdelarna inom avrinningsområdena Tidan, Nissan och Lagan samt inom kommunerna Mullsjö, Jönköping, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo (samt angränsande kommuner i intilliggande län). Syftet med karteringarna var att ge ett underlag för en samlad naturvärdesbedömning av vattendragen. Men, karteringarna i sig är värdefulla och används inom många områden, bland annat inom vattenvårdsplaneringar.I och med de karteringar som genomfördes inom Naturvärdesbedömning väst så är större delen av Jönköpings läns vattendrag biotopkarterade. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Kalkning är nödvändig för att åtgärda de mycket omfattande försurningsskadorna i Gislaveds kommun. I stort sett hela kommunen omfattas av kalkningsåtgärder. Varje år sprids ca 4 200 ton kalk i Gislaveds kommun, vilket finansieras av staten och kommunen. I denna rapport sammanfattas de kalkningar som har skett under perioden 1998-2003.Kalkningen av sjöar i Gislaveds kommun ger relativt bra resultat för vattenkemin i sjöar, men inte lika bra resultat i vattendrag. De vattenkemiska målen har varit uppfyllda i 90 % av sjöytan och i 49 % av vattendragslängden. Måluppfyllelsen för biologi är lägre än för vattenkemi, vilket drar ner den totala måluppfyllelsen till 75 % av sjöytan och 31 % av vattendragslängden. Att målen inte är uppfyllda i 25 % av sjöytan och 69 % av vattendragslängden beror dels på att de vattenkemiska målen inte är uppfyllda överallt och dels på att det tar tid för biologin att återhämta sig. Om man räknar antalet mål har 60 % av åtgärdsområdenas målsättningar varit uppfyllda. Jämfört med den förra utvärderingen, som omfattade treårsperioden 1995-1997, så är den totala måluppfyllelsen något lägre.I åtta åtgärdsområden föreslås sänkta kalkdoser, i fem åtgärdsområden föreslås höjda doser eller förtätningar av omkalkningsintervallen och i 13 åtgärdsområden bedöms nuvarade kalkningsstrategi fungera bra. Utvecklingen i okalkade vattendrag tyder på att kalkning kommer att behövas under en lång tid framöver i kommunen. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

I Sverige är försurningen idag ett av de allvarligaste hoten mot miljön. Den orsakar kraftiga störningar av den kemiska jämvikten i marken, så att aluminium och andra metaller läcker ut i grundvattnet och förgiftar det. Dessutom orsakar den förändringar i floran och faunans sammansättning, både på land och i vatten. Kalkning av våtmarker är ett sätt att motverka försurningsskador i sjöar och vattendrag. Dessvärre har metoden en oönskad effekt på landlevande organismer, till exempel våtmarkernas vegetation.Den här undersökningen syftar till att kartlägga de förändringar som sker i vegetationens sammansättning då våtmarker kalkas. Sedan 1987, då en stor mängd våtmarker i Jönköpings län kalkades för första gången, har vegetationen i fyra fasta provrutor inventerats vid fem tillfällen: 1987, 1991, 1995, 2001 och 2004. Det första inventeringstillfället ägde rum före våtmarkerna kalkades för första gången.Tidigare analyser av insamlat material i den här undersökningen (Götbrink E. 2002) har visat att samtliga vitmossor (Sphagnum sp) försvinner vid kalkning, medan mängden starrgräs (Carex sp) ökar. Även gräset blåtåtel (Molinia caerulea) uppvisade en kraftig ökning i förekomst. Analyserna visade också att vegetationen i de kalkade rutorna tenderar att tas över av ett fåtal arter som kommer att dominera växtligheten. Dessutom fanns det i de kalkade provrutorna år 2001 många arter som endast förekom med ett fåtal individer.Resultaten från undersökningen hösten 2004 förtydligar bilden av den vegetationsförändring som sker på kalkade våtmarker i Jönköpingsregionen. Tre av fyra provrutor uppvisar samma trend och i den fjärde provrutan kan samma trend urskiljas fast inte lika tydligt. När vitmossorna försvinner, expanderar först snabba kolonisatörer (främst örter och halvgräs). Efterhand ökar dock tätheten av konkurrenskraftiga och högvuxna arter som blåtåtel samt flask- och trådstarr, vilka kan föryngra sig framgångsrikt då inga vitmossor längre täcker bottenskiktet. Omkring 15 år efter den första kalkningen företogs, har högvuxna gräs och halvgräs ofta konkurrerat ut de flesta andra arter, som då endast förekommer i mycket sparsam mängd. Den tjocka förna som bildas, samt den skuggeffekt som det högvuxna gräset har på bottenskiktet, resulterar i vegetationslösa blottor av bar jord och dy. I vissa våtmarker sker frösådd av björk och tall i dessa jordblottor och ett troligt framtida scenario är då fortsatt igenväxning av våtmarken.Liknande resultat presenteras i Aronssons vegetationsundersökning av kalkade våtmarker från 2004 (Aronsson 2004).Om den utveckling som syns i 75 % av de undersökta våtmarkerna i Jönköpings län, stämmer även för andra kalkade våtmarker i regionen, har omfattande habitatförändringar skett på stora våtmarksytor. Om kalkning av våtmarker i förlängningen leder till igenväxning av våtmarken, kan det betyda att våtmarkerna inte bara förlorar sitt värde som naturligt ekosystem, utan även som kalkobjekt, eftersom ett trädskikt kan medföra uttorkning av kärren. Man måste då se sig om efter nya våtmarker att kalka.Vegetationen i de undersökta kalkade områdena har förändrats på ett sätt som motiverar att ytterligare studier av vegetationen utförs.Kommentar:Inventeringen utfördes under september månad år 2004 av Eva Götbrink för Kråkfot HB på uppdrag från kalkningsverksamheten, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Länsstyrelsen har länge arbetat med att bevara hotade arter på olika sätt. Med hotade arter menas arter som på kort eller lång sikt riskerar att dö ut. Arterna är således upptagna på den svenska rödlistan alternativt i EU:s fågel- eller art-/habitatdirektiv. Från och med 2004 genomförs en nationell storsatsning för att bevara hotade arter i Sverige. Detta innebär att Länsstyrelsens insatser för bevarande av arter kraftigt intensifieras. Satsningen går till stor del ut på att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för de hotade arterna.Den här skriften syftar till att:informera om arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter i Jönköpings läninformera om generella arbetet med hotade arter på Länsstyrelsenför regionala och lokala aktörer fungera som underlag och inspiration för idéutveckling och genomförande av åtgärder som gynnar biologisk mångfald.Totalt berörs Jönköpings län av 56 åtgärdsprogram. Eftersom vissa åtgärdsprogram innefattar mer än en art finns i Jönköpings län cirka 75 arter som har eller kommer att få åtgärdsprogram.Åtgärderna som genomförs är av många olika slag och kan i många fall involvera kommuner, ideella föreningar med flera. Åtgärderna kan till exempel vara röjning av igenvuxen sandmark för att rädda sandödlan och dess livsmiljö, avsättande av skyddade områden för barbastell eller anpassning av hävd för att gynna exempelvis vissa dagfjärilar, rikkärr och trumgräshoppa.För vissa åtgärdsprogram har Länsstyrelsen ett nationellt ansvar. För Länsstyrelsen i Jönköpings län gäller detta bland annat utter, strandjordtunga (en svamp) och smal dammsnäcka. Strandjordtungan utgör tillsammans med vårsiklöjan arter som i Jönköpings län har minst halva sina kända globala bestånd!Totalt är drygt 530 rödlistade arter påträffade i Jönköpings län de senaste 35 åren. Bland rödlistade och regionalt hotade arter märks dessutom 52 arter som är listade i fågeldirektivet och Art- och habitatdirektivet. Dessa har vi alltså ett särskilt internationellt ansvar för vare sig de är rödlistade eller inte. Samtliga rödlistade arter och direktivsarter är därför aktuella att arbeta med i Jönköpings län för att säkra deras långsiktiga bevarande. Denna skrift behandlar dock i första hand arbetet med arterna som berörs av åtgärdsprogram.En viktig del i arbetet med hotade arter är att observationer av hotade arter rapporteras. Rapporterna ska skickas in till Länsstyrelsen i första hand, men kan också med fördel rapporteras via www.artportalen.se på Internet.I denna skrift redovosas genomförda och planerade åtgärder för 2004/2005. En presentation görs också av förekomsten av hotade arter och värdefulla miljöer uppdelat på länets kommuner. Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter utgör en betydande del av miljömålsarbetet. I flera av de 15 miljömål som riksdagen antagit finns nämligen inskrivet att åtgärdsprogram för särskilt hotade arter ska finnas och ha påbörjats senast 2005/2006. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Jönköpings län utgör en del av det inre Götaland, en region för vilken kunskapen om insekters förekomst och utbredning är högst fragmentarisk. I denna rapport redovisas en del av den kunskapsinsamling och de projekt som utförts under sommaren 2005 med avseende på insekter. Länstäckande inventeringar har gjorts efter läderbagge, (Osmoderma eremita) och trumgräshoppa, (Psophus stridulus) medan nya uppgifter inkommit om flera förekomster av väddsandbi (Andrena hattorfiana), Ekoxe (Lucanus cervus) samt klubbsprötad bastardsvärmare (Zygaena minos). Sammantaget visar fynden att flera insektsarter har mycket svaga förekomster i Jönköpings län, men också att graden av förbiseende är stor när det gäller denna mångformiga och artrika djurgrupp. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Organiska syror, som ingår i humusämnen, bidrar till försurningen av ytvatten. De finns naturligt och härstammar från delvis nedbrutna växt- och djurdelar. Humus förs ut till vattendragen i samband med nederbörd eller ytavrinning. Mängden organiskt kol i vatten kan mätas genom att mäta löst organiskt kol (DOC - Dissolved Organic Carbon) eller genom att mäta total mängd organiskt kol i vattnet (TOC - Total Organic Carbon). I föreliggande studie används TOC som ett mått på humuskoncentrationen i vatten, och antagandet att TOCHDOC görs. År 1965-2000 har det i svenska ytvatten existerat perioder med starkt färgat vatten. Humus färgar vatten, och därför är syftet med mitt arbete att ta reda på om det ökade färgtalet i övre delen av Nissans avrinningsområde ytterligare bidrar till rådande försurning. Målet är att finna samband mellan förändring av vattnets alkalinitet och en förändring av TOC-halten.Storleken på försurningsbidraget från de organiska syrorna beror på molekylstrukturen. Trots att humusämnen är helt naturliga, finns det platser i norra Sverige där humus har ett starkare samband med surheten än vad svavelnedfall har. För att beräkna humusämnenas bidrag till försurningen har fyra empiriska modeller från litteraturen använts. Försurningsbidraget från humus har kopplats samman med vattnets alkalinitet. Tre av modellerna bestämmer försurningsbidraget med hjälp av variablerna pH och DOC-halt, medan den fjärde baserar sig på enbart DOC-halt. 20 mätpunkter i den övre delen av Nissans avrinningsområde har använts och perioden 1995-2003 har studerats.Av de totalt 20 mätpunkter som ingår i föreliggande studie bedöms 14 som allvarligt påverkade av humusämnenas försurning. Genom att använda samtliga data från de 20 mätpunkterna togs tre samband mellan vattnets alkalinitet och TOC-halt fram.Det finns tydliga samband mellan TOC-halt och färgtal i de vattendrag som ingår i föreliggande studie, och nederbörd kan förklara periodvisa ökningar av humus i vatten. Det är viktigt att poängtera att modellerna, som har använts för att bestämma de organiska syrornas försurningsbidrag, bara uppskattar bidraget, inte beräknar det exakt.Jag kommer i mitt arbete fram till tre samband som beskriver hur alkaliniteten påverkas vid förändrad TOC-halt. Humusämnen orsakade som mest en alkalinitetsminskning på 0,23 milliekvivalenter per liter i Nissans avrinningsområde under perioden 1995-2003.Kommentar:Examensarbete av Peter Mellbo. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

För att gynna rödlistade arter och deras livsmiljöer samt att bevara skyddsvärda träd i kulturlandskapet har naturvårdsverket författat ett nationellt åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Åtgärdsprogrammet tar bland annat upp bevarandemål och åtgärder för olika trädmiljöer. En sammanställning av det material som innehåller fakta om skyddsvärda träd (till exempel inventeringar som utförts i länet eller privatpersoners inrapportering) hjälper till vid en bedömning av hur långt Jönköpings län kommit i arbetet med att uppnå de fastställda målen.Inventeringar med skilda syften har vid olika tillfällen genomförts i Jönköpings län. Alléinventering, naturminnesinventering och ängs- och betesmarksinventeringen är några exempel. Den gemensamma nämnaren för samtliga inventeringar som omnämns i sammanställningen är att de inkluderar skyddsvärda träd. I begreppet skyddsvärda träd ingår gamla träd, grova träd, hamlade träd och jätteträd.Genom att sålla ut information om skyddsvärda träd från inventeringarna har en sammanställning av träden kunnat utföras. De skyddsvärda träden redovisas med hjälp av kartskikt i de fall koordinater finns tillgängliga. Sammanställningen visar utbredningen av de inventerade träden i länet och utgör en grund för fortsatt arbete. Dels kan kompletterande inventeringar genomföras i de områden som uppvisar en brist på skyddsvärda träd och dels kan inventering av insekter, lavar, mossor och svampar knutna till denna livsmiljö utföras.Information från 21 inventeringar eller andra undersökningar har använts i sammanställningen. Av de 21 materialen har 14 kunnat kartläggas med hjälp av GIS, resterande sju innehåller inga X- och Y- koordinater men kartunderlag kan i vissa fall tas fram om mer tid läggs ner på arbetet.Sammanställningen redovisar bland annat vilket material som använts, var det finns tillgängligt, vilka kommuner det omfattar och om det finns koordinater som möjliggör en grafisk sammanställning. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Många av åtgärdsområdenas målsättningar är uppfyllda, cirka 80 %. Men det förekommer fortfarande några problem som antagligen beror på försurningen. I vissa fall förekommer även viss föroreningspåverkan. Sänkta kalkdoser har i vissa åtgärdsområden kunnat föreslås på grund av tillfredsställande resultat när det gäller både vattenkemin och de biologiska undersökningarna. Signalkräfta har påträffats i Fagerhultasjön (åo 96) sedan 1985 och beståndet har ökat något sedan dess. Men än så länge håller flodkräftbeståndet jämna steg med signalkräftan och uppföljning av blandbeståndet kommer att ske även i fortsättningen. Ingen biologisk återställning har gjorts i Nässjö kommun, varken under den senaste treårsperioden eller tidigare. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Våren 2004 inventerades 27 områden med sammanlagt 141 småvatten i östra delen av Jönköpings län efter större vattensalamander (Triturus cristatus). Undersökningens huvudsyften var att undersöka den större vattensalamanderns utbredning i regionen samt att identifiera metapopulationer för fortsatt miljöövervakning. En metapopulation är en population som består av flera mindre delpopulationer som kontinuerligt drabbas av utdöenden och vars lokaler, om dessa åter blir lämpliga, kontinuerligt återkoloniseras. Utbyte av individer mellan delpopulationerna i en metapopulation motverkar också inavel. Antagandet om att större vattensalamander är beroende av metapopulationer, innebär i förlängningen att arten uppehåller sig i och kring de vatten i ett område som för tillfället erbjuder en bra lekmiljö och dessutom omges av passande landhabitat inom ett lämpligt avstånd från lekdammen. Som inventeringsmetod användes visuell observation med halogenpannlampa nattetid. Större vattensalamander observerades i 21 av de 27 invnterade områdena (78%) och i 59 av de 141 småvattnen (42%). Resultatet visar att större vattensalamander troligen är mycket beroende av metapopulationer för sin långsiktiga överlevnad. De viktigaste lekvattnen för arten i regionen utgörs av vattenfyllda sandtag/grusgropar, solexponerade kreatursdammar/lergravar och vattenfyllda dödisgropar/skogstjärnar. Resultatet pekar också på att arten är förbisedd i många områden på grund av sin ekologi och att många fler lokaler för större vattensalamander kommer att hittas med den nya visuella observationsmetoden. Förekomsten och tätheten av lämpliga lekdammar i vissa av de inventerade områdena indikerar också att stora områden inom regionen troligen utgör sammanhängande metapopulationer. Exempel på detta är områdena kring Nordvästra Solgen i Eksjö kommun, Saljen/Skirösjön/Övrasjön i Vetlanda kommun och Bordsjön/Assjön i Aneby kommun. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Av 13 stycken utvärderade sjöar hade de försurningskänsliga fiskarterna reproduktionsproblem i 3 stycken. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

För att få en bättre bild av fiskbestånden i sjöar och gölar i Store mosse nationalpark, har provfiske genomförts under somrarna 2002, 2003 och 2004 av personal från länsstyrelsen i Jönköping. Provfisken har skett i Kävsjön (2002), Häradsösjön (2003), Svartgölen (2003), Vitgölen (2003) och Kalvasjön (2004). I Kävsjön fångades abborre, braxen, gädda, mört och sutare. Fiskbeståndet i Kävsjön utgörs till största andel av mörtfisk (mört, braxen och sutare). I Häradsösjön fångades endast fyra mindre gäddor medan Vit- och Svartgölen var fisktomma. Att de sistnämnda gölarna var fisktomma beror förmodligen på att de har varit isolerade, utan synliga till- eller utlopp, under lång tid samt att syrebrist uppkommer vid långvarig isläggning. Fisktomma vatten kan vara en värdefull livsmiljö för arter av till exempel insekter som har svårt att överleva där det finns fisk. Vit- och Svartgölen är utpekade som ""dystrofa sjöar och småvatten"" inom Natura 2000. Fiskbeståndet i Kalvasjön var glest med abborre som dominerande art. Dessutom fanns det sparsamt med braxen och gädda. Mört har förmodligen försvunnit på grund av omfattande försurningspåverkan. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Idag bedrivs kalkning i åtta Vätterbäckar i Habo kommun och i Sjöbackasjön i Mullsjö kommun. Kalkningen är en nödvändig och i dagsläget ofrånkomlig del i den miljövård som bedrivs för att behålla de höga naturvärden som finns i området. Den här utvärderingen omfattar tidsperioden 1998 - 2002 och en jämförelse har gjorts med den föregående utvärderingen för perioden 1995 - 1997. De genomförda kalkningsåtgärderna har givit så goda resultat att de flesta av åtgärdsområdenas målsättningar har uppfyllts. I tre åtgärdsområden har det uppmätts alkalinitetsvärden över riktvärdet för alkalinitet som inte bör överskridas vid högflöde och där bör kalkdoserna sänkas. I nedanstående sammanställning redovisas, för varje åtgärdsområde, de delmål som uppnåtts och de som inte har uppnåtts samt förslag på förändringar och åtgärder. I flera av åtgärdsområdena är det, tack vare kalkning, inte längre försurningspåverkad vattenkvalitet som är begränsande för ekosystemen. Istället är det påverkan från till exempel vattenkraft, bevattningsuttag, kommunala och industriella utsläpp, dagvattenspåverkan och dikningar som påverkar flora och fauna negativt. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

För att kunna följa upp miljömålet Giftfri Miljö behövs övervakning av ett brett spektrum av ämnen som kan hota människors hälsa och miljö. Screeningen är ett begrepp som innebär att ämnen mäts i ett begränsat antal väl valda medier vid ett eller några tillfällen. Under 2002 och 2003 år har den regionala screeningverksamhet i Jönköping län omfattat bromerade flamskyddsmedel, bekämpningsmedel, Ftalater, Bisfenol A, Tetrabutyldifenol, Butylfenoler och Metylfenoler. Bromerade flamskyddsmedel och bekämpningsmedel ingick i 2002 års screeningverksamhet medan resterande ämnen undersöktes 2003. Mätningar av de aktuella ämnena har gjorts ibland annat inkommande och utgående vatten vid avlopps och reningsverk, slam i avlopps- och reningsverk och i vissa fall även i sediment i recipientvatten. Härutöver har några ämnen undersökts i sediment från vatten som är påverkade av till exempel golfbanor och soptippar. Rapporten innehåller även resultat från analys av bromerade flamskyddsmedel i uttrar. Alla ämnen/ämnesgrupper utom två, Hexabromcyklodekan och gruppen av bekämpningsmedel, återfanns i något eller i flera av proverna. Resultatet tyder på att många av ämnena finns spridda i vår miljö. De flesta ämnena tycks förekomma i låga koncentrationer men det finns undantag, exempelvis ftalathalten i vatten vid Gislaveds avlopps- och reningsverk. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

"Manualen ska användas vid kurser och utbildningar där deltagarna har för avsikt att börja arbeta aktivt med undersökningar / inventeringar av stormusslor. Manualen ska ge en första teoretisk grund att stå på. De olika delarna ger inblick i de aktuella arternas utseende, ekologi och miljökrav. Vidare presenteras olika inventeringsmetodiker. Under kursen använder kursdeltagarna manualen vid den teoretiska genomgången samt ute i fält när de olika inventeringsmomenten visas och testas i praktiken. Efter kursen behåller deltagarna manualen (pärmen) för att använda den vid kommande egna karteringar och inventeringar av stormusslor. Manualen vänder sig till personer som har för avsikt att undersöka stormusselbestånd i sjöar och vattendrag. Det kan vara personal på länsstyrelser eller kommuner som ska starta miljöövervakning, likväl som intresserade personer från ideella organisationer med mera. I manualen ingår: - En inledning och bakgrund till arbetet med stormusslor i Sverige.- En översiktlig beskrivning av stormusslorna samt en presentation av respektive art och dess nuvarande status.- En bestämningstabell för nordiska arter av sötvattenslevande stormusslor.- Utbredningskartor för de i Sverige förekommande arterna av stormusslor.- Undersökningstypen ""Övervakning av stormusslor"" med tillhörande bilagor.- Undersökningstypen ""Lokalbeskrivning"".- Information om hur och till vem man rapporterar fynd av stormusslor.- Referenser, litteraturtips och kontaktpersoner.- Extra fältprotokoll." Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Jönköpings län innehåller en stor del av landets kalkfattiga ängs- och hagmarker, en naturtyp som globalt sett är ovanligare än hävdade marker i kalkrika trakter. Detta innebär att regionen har ett speciellt ansvar att se till att denna kraftigt minskande naturtyp bevaras. Genom att övervaka förekomsten av dagaktiva fjärilar och utnyttja deras känslighet för förändringar i hävd och miljö syftar detta projekt till att bidra med information om hur vi bäst skall bevara regionens torrare, kalkfattiga ängs- och hagmarker. Övervakningen sker med hjälp av en linjetaxeringsmetod som utgår från Pollard & Yates (1993) på sammanlagt fem ängar. Alseda, Vagnhester, Störestorp, Högakull och Rusarebo. De tre förstnämnda är betesmarker medan de två sistnämnda är slåtterängar. De fem ängs- och hagmarkerna har inventerats 1999, 2002 och 2004 med avseende på dagaktiva fjärilar. Varje lokal har besökts tre gånger per säsong med cirka tio dagars mellanrum. Under de fem år som övervakningen pågått har totalt 45 arter av dagaktiva fjärilar observerats, varav 7 är rödlistade (Gärdenfors 2000). Troligen har antalet arter och individer på de olika ängarna påverkats kraftigt av varierande vädermässiga förutsättningar i regionen under övervakningsperioden och det kan därför vara svårt att dra definitiva slutsatser ur materialet. Resultatet pekar dock på att slåttergräsfjäril, Maniola jurtina och allmän metallvingesvärmare, Adscita statices, gynnas mest av hävdade torrängar, vilket i förlängningen innebär att dessa arter kan ha en funktion som indikatorer för denna ängstyp. Vidare indikerar resultatet att en betesmark med sent betespåsläpp och extensivt mulbete gynnar flest arter av dagaktiva fjärilar i regionen. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Kalkningsverksamheten bedöms ha varit framgångsrik till övervägande del, med några undantag, Trollsjöån, Havridaån, Källerydsån och Modalaån. I de två förstnämnda vattendragen fångades inga bra indikatorarter på försurning, utan bedömningen baseras på vattenkemiska- och bottenfaunaundersökningar. Fångstdata från de sistnämnda lokalerna indikerar att surstötar förekommer mer eller mindre frekvent. Bedömningen försvåras av ogynnsamma väderleksförhållanden år 2003 med en kall vinter och rikliga nederbördsmängder i juli med hög vattenföring till följd. I huvuddelen av lokalerna som elfiskades 2003 ses en nedgång i tätheterna av laxartad fisk. De få undantagen är Ekhultaån och Kvarnaboån, där tätheterna har ökat något eller ligger på en stabil nivå jämfört med medeltätheten. På lokalen i Ekhultaån kunde öringårsyngel noteras för första gången sedan återintroduktionen 1997. Även under fiskesäsongen 2002 i Valån var tätheterna lägre än genomsnittet. Vid tidpunkten för elfiskena rådde också hög vattenföring vilket troligen inverkat negativt på täthetsstatistiken. Ett undantag var Valån, Nedan vägen, där tätheterna var i paritet med tidigare år. Den mänskliga påverkan på vattendragen i anslutning till elfiskelokalerna synes vara liten. Genomgripande rensningsåtgärder bedöms dock ha ägt rum i Valån vid gamla kvarnen. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Denna rapport är en redovisning av resultaten från Länsstyrelsens provfisken i 16 sjöar i Gislaved, Jönköping, Gnosjö, Vaggeryd, Habo och Värnamo kommuner under 2001. [...] I 9 sjöar var fiskfaunan opåverkad av försurning. Östra Trollsjön har inget mål för fiskfaunan men uppvisar tecken på försurningsskador hos mört. Orsaken till att målsättningen inte var uppfylld var att framförallt att mört inte hade haft någon reproduktion de senaste 3-5 åren. I 3 sjöar har mört återintroducerats som en biologisk återställningsåtgärd och i en av dessa, Mellansjön, var målsättningen uppfylld. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Under åren 1999-2000 genomförde Länsstyrelsen i Jönköpings län Projekt Höglandsvatten,som innebar att en komplett naturvärdesbedömning, enligt det nationellabedömningsverktyget System Aqua, genomfördes för samtliga större och medelstoravattendrag på Höglandet. Projektet utmynnade i ett gediget underlagsmaterial i form avrapporter och kartor som beskriver vattendragen och de naturvärden som finns där.Projekt Höglandsvatten Information, är det fortsättningsprojekt som följde påHöglandsvatten. Projektet genomfördes under 2001 och 2002 med ekonomiskt stöd frånEU´s strukturfond mål 2 Södra. Den statliga egeninsatsen har varit de medel som lagts ned påkalkning i Mål 2 Södra –området i Jönköpings län under 2001 och 2002.Denna rapport är en sammanfattning av samtliga delmoment som ingått i projektet, ochtillsammans med slutrapporten samt framtaget material och rapporter utgör den en fullständigavrapportering av projektet.Projekt Höglandsvatten Information är ett informationsprojekt som har haft som huvudsyfteatt skapa en gemensam plattform för information om vattenfrågor för samtligasamhällssektorer vars verksamhet på ett eller annat sätt påverkas av eller påverkarvattendragen. Målet har varit att tillgängliggöra och förklara det underlagsmaterial om våravattendrag som tagits fram i projekt Höglandsvatten. Detta ska på sikt höja förståelsen förvattendragens funktion och värde i landskapet samt öka viljan till att värna om våravattendrag.Sammanfattningsvis har Projekt Höglandsvatten Information lett till att tillgängligheten ochanvändbarheten av Höglandsvattenmaterialet har ökat för de målgrupper som kan tänkas hanytta av informationen.Projektet har exempelvis:- utifrån en enhetlig information om naturvärdesbedömningen av vattendrag på Höglandetskapat en gemensam plattform för arbetet med vattenfrågor för samtliga samhällssektorervars verksamheter på ett eller annat sätt påverkas av eller påverkar vattendragen- medverkat till en ökad kompetens hos målgrupperna vad beträffar framtagande avunderlag för upprättandet av MKB:er, Gröna skogsbruksplaner mm.- medverkat till en ökad kompetens i målgrupperna när det gäller åtgärder för att minskapåverkan på vatten från jord- och skogsbruket.- gett underlag för att öka förutsättningarna för ett långsiktigt och hållbart nyttjande avvattendragen vilket är en förutsättning för att kunna utveckla näringsliv, fiske- ochekoturismen i området.Vilka slutsatser kan vi då dra av det genomförda projektet? Den långsiktiga effekten avprojektets aktiviteter är det naturligtvis för tidigt att utvärdera. Den respons vi har fått tyderdock på att det finns ett stort intresse för vattenfrågor hos såväl den enskilde markägaren somhos den som i sin yrkesutövning har att ta hänsyn till sjöar och vattendrag. Det är ocksåtydligt att det finns ett stort behov av ett enhetligt och lättförståeligt underlagsmaterial av dentyp som Höglandsvatten har genererat.Genom samarbete med flera andra aktörer och genom att kunna erbjuda ett anpassatinformationsmaterial har vi i Projekt Höglandsvatten Information haft tillfälle att mötagrupper som vi annars sällan möter. Av detta drar vi slutsatsen att aktiva och anpassadeinformationsinsatser är väldigt viktigt om man överhuvudtaget ska kunna förvänta sig att nåexempelvis markägare, entreprenörer, allmänhet och skolungdom. Även målgrupper somvanligtvis står på sändlistan för våra rapporter och utvärderingar, d v s myndigheter av olikaslag, kan behöva en närmare presentation och förklaring av materialet i fråga. Ofta handlar dethär om att synliggöra ett underlagsmaterial som annars riskerar att drunkna iinformationsflödet och snabbt hamnar i bokhyllan. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Idag bedrivs kalkning i nio åtgärdsområden i Sävsjö kommun. Kalkningen är en nödvändighet och i dagsläget en ofrånkomlig del i den miljövård som bedrivs för att behålla de naturvärden som finns i området. Var tredje år görs en utvärdering av utförda kalkningar i Sävsjö kommun. Följande utvärdering omfattar perioden 2000-2002. De genomförda kalkningsåtgärderna i Sävsjö kommun har givit så goda resultat att de flesta av åtgärdsområdenas målsättningar har uppfyllts. Inom åtgärdsområdena finns dock delmål som ännu inte nåtts. Totalt för kommunen uppnåddes 83% av målen för kalkningen under perioden 2000-2002. 15% av målen uppnåddes ej och 2% kunde inte bedömas. Det är svårt att jämföra andelen uppnådda och ej uppnådda mål med den tidigare utvärderingsperioden (1997-1999). Andelen mål har nämligen förändrats och därför blir jämförelsen inte riktigt rättvis. Några förändringar som har skett sedan den förra utvärderingsperioden är att vattenkemimålen för åtgärdsområde 119, Vämmesån, inte är uppfyllda under senaste perioden (2000-2002), jämfört med den tidigare (1997-1999) då de var uppfyllda. Likaså är det för vattenkemimålet för åtgärdsområde 132, Stora Värmen, som inte uppfyllts under den senare perioden, men som varit uppfyllt tidigare. I övrigt inga förändringar. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Kommentar:En noggrannare utvärdering av elfiskena i Eksjö, Sävsjö och Värnamo kommuner görs i för varje kommun separat rapport.2003:18: Resultat Värnamo2003:19: Resultat Sävsjö2003:20: Resultat Eksjö Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Idag bedrivs kalkning i tolv åtgärdsområden i Värnamo kommun. Kalkningen är en nödvändig och i dagsläget ofrånkomlig del i den miljövård som bedrivs för att behålla de naturvärden som finns i området. Kalkningarna i Värnamo kommun utvärderas vart tredje år. Denna utvärdering omfattar tidsperioden 2000-2002 och en jämförelse har gjorts med den föregående utvärderingen, för perioden 1997-1999. I utvärderingen ingår också Storåns åtgärdsområde. Detta åtgärdsområde kalkas inte men är under påverkan av de omkringliggande åtgärdsområdena. De genomförda kalkningsåtgärderna har resulterat i att de flesta av åtgärdsområdenas målsättningar har uppfyllts. Trots att rekommenderade insatser och strategier fullföljdes finns det mål som inte har uppnåtts eller som inte går att bedöma ännu. Under perioden 2000-2002 uppnåddes 63 % av målen, vilket kan jämföras med perioden 1997-1999 då 76% av målen uppnåddes. 12 % av målen går inte att bedöma, på grund av att de inte är undersökta ännu, att provtagningar ej fungerat som man hoppats eller att det har gått för kort tid efter en återintroduktion av flodkräfta. Antalet mål har minskat från 66 till 57 och en del mål har ändrats, vilket gör det svårt att jämföra måluppfyllelsen. I flera åtgärdsområden föreslås att kalkdoserna kan sänkas, eftersom höga alkalinitetsvärden har uppmätts. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

I stort sett har de genomförda kalkningsåtgärderna givit så goda resultat att de flesta av åtgärdsområdenas målsättningar har uppfyllts. Inom åtgärdsområdena finns dock delmål som ännu inte nåtts. I rapporten särredovisas varje åtgärdsområde, måluppfyllelsen, de delmål som uppnåtts och de som inte har det samt förslag på förändringar/åtgärder. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Rapporten är en preliminär redovisning och bedömning av de 21 sjöar som provfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län i Gnosjö, Vaggeryd, Gislaved och Aneby kommun under sommaren 2003. Respektive sjö redovisas separat i rapporten med provfiskeuppgifter, försurningsbedömning, temperatur/syre diagram och fångstredovisningar/-beräkningar. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

"I Jönköpings kommun har kalkning skett sedan 1985. Idag bedrivs kalkning i sju åtgärdsområden i Jönköpings kommun. Kalkningen är en nödvändig och i dagsläget ofrånkomlig del i den miljövård som bedrivs för att behålla de höga naturvärden som finns i området. Kalkning är en av åtgärderna för att nå de nationella miljömålen ""bara naturlig försurning"" och ""levande sjöar och vattendrag"". Kalkning är också en åtgärd för att nå målet om ""god ekologisk status"" enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Kalkningarna i Jönköpings kommun utvärderas vart tredje år. Utvärderingen omfattar både vattenkemiska och biologiska resultat och ger förslag på förändringar i kalkningsstrategi och effektuppföljning. Utvärdering omfattar perioden 1999-2001 och en jämförelse har gjorts med den föregående utvärderingen, för perioden 1996-1998. Kalkningen i kommunen har gjort stor nytta och fungerar på ett tillfredställande sätt. De genomförda kalkningsåtgärderna har resulterat i att de flesta specifika målsättningarna har uppfyllts. Det finns dock delmål som inte har uppnåtts och delmål som inte går att bedöma ännu. Under perioden 1999-2001 uppnåddes 80% av de bedömda målen. Inom åtgärdsområdena har måluppfyllelsen ökat i ett åtgärdsområde men minskat i de resterande sex åtgärdsområdena. Antalet bedömda mål har dock ökat från 50 till 59, vilket gör det svårt att jämföra måluppfyllelsen." Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Mål med stormusselprojektetHuvudmålet med detta projekt är att ta fram förslag på lämpliga undersökningstyper för övervakning av målarmusslor och dammusslor. Ett delmål är att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arterna av dammusslor respektive de tre arterna av målarmusslor förekommer. Arbetet har också gett mycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomst och status i de undersökta länen. Undersökta arterUndersökningarna har koncentrerats till lokaler med de nationellt rödlistade arterna tjockskalig målarmussla, Unio crassus [starkt hotad (EN), även upptagen i Natura 2000] samt flat dammmussla Pseudanodonta complanata [missgynnad (NT)]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura 2000 art] är idag den mest kända av de totalt åtta i Sverige förekommande större arterna av sötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationellt sett väl undersökt och ägnades därför mindre intresse i detta arbete. De övriga sju omfattar: Unio (målarmusslor, tre arter), Anodonta/Pseudanodonta (dammusslor, tre arter) och Dreissena polymorpha (vandrarmussla). Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

During July and August 2001 I carried out practical training at Store Mosse National Park. I collected dragonflies between weeks 30 and 34. All my collecting was of the adult insects - the imagines, and my aims were as follows:- to obtain a species list of dragonflies inhabiting the site.- to estimate the frequency of each species recorded. Identification was carried out in Sweden using a Swedish reference book, (Sandhall, .ke. 1987) and German references were used in the later compilation of the report. Most species recorded on Store Mosse are also found in Germany, with the exception of Coenagrion armatum. Sometimes there are different subspecies in each country, but their ecology is perhaps similar. However, differences in the annual life cycles and diurnal behaviour are possible. Store Mosse is a favourable place for Dragonflies. The moss has a varied structure, and former peat-diggings are an especially valuable habitat. The peat-diggings have water for most of the year water, but the pools of water are not big enough for some of the enemies of the dragonflies, especially fishes. It is also difficult for fish to disperse to, and survive in an acid habitat where the only input is rain water. In spite of the large number of Dragonflies, the population of each species varies in relative abundance. Some of the species are very rare while others are observed very frequently in all biotopes where dragonflies occur. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Spuns, Samlat Program för ett Uthålligt Nyttjande av sjön Sommen, är ett handlingsprogram som skall utgöra ett genomarbetat instrument för planering och prioritering mellan de intressen som har anspråk knutna till sjön Sommen. Vidare skall handlingsprogrammet säkra en samsyn mellan länsstyrelserna och kommunerna kring sjön i de frågor som berör denna. Programmet skall jämte de kommunala översiktsplaneringarna vara vägledande för den framtida utvecklingen inom och mellan kommunerna samt vara en utgångspunkt för genomförande av projekt och åtgärder inom området. Målsättningen med handlingsprogrammet är- att presentera gemensamma riktlinjer och krav som behövs för att sjön Sommen skall kunna nyttjas utan att dess värden spolieras,- att redovisa miljömål för sjön och dess närområde,- att redovisa förslag på åtgärder för att de framtagna miljömålen skall uppnås och- att öka förståelse, engagemang och intresse för frågor som berör sjön. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05