Search

Tidigare forskning visar att byggbranschen är en av världens mest mansdominerade branscher där jämställdhet är svår att uppnå. Denna studie är en kandidatuppsats på Personal och arbetslivsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Studien syftar till att utifrån ett genusperspektiv analysera mäns och kvinnors erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad byggbransch. Vi vill med denna studie framföra både mäns och kvinnors perspektiv av att arbeta i en bransch som enligt tidigare forskning upplevs som tuff där machokultur förekommer. Det finns en hel del forskning som beskriver kvinnors perspektiv utifrån normer och genus i byggbranschen, men inte lika omfattande forskning om männens upplevelser kring detta. De huvudområden som omfattar studien är arbetsmiljö, jämställdhet, sociala relationer samt genusnormer. Åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män från olika byggföretag har genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuats. Respondenterna har medverkat i semistrukturerade intervjuer genom fysiska och digitala möten. Svaren har sedan sammanställts, tematiserats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att både män och kvinnor välkomnar en jämställd byggbransch som genom utbildning, generationsskiften, medvetenhet samt arbetsmiljöarbete succesivt förväntas öka den kvinnliga arbetskraften i den svenska byggbranschen. Previous research shows that the construction industry is one of the world's most male-dominated industries where gender equality is difficult to achieve. This study is a bachelor ́s thesis in the program Personnel and work at Dalarna University and the study aims to analyze men's and women's experience of working in a male-dominated construction industry from a gender perspective. With this study, we want to present both men's and women's perspectives of working in an industry that according to previous research is perceived as tough where macho culture occurs. There is a lot of research that describes women's perspectives based on norms and gender in the construction industry, but not as extensive research on men's experiences around this. The main areas that include the study are work environment, gender equality, social relations, and gender norms. Eight respondents, four women and four men from different construction companies have been interviewed through a qualitative research method. The respondents have participated in semi-structured interviews through physical and digital meetings. The answers have then been compiled, thematized and analyzed with the help of a thematic analysis. The results show that both men and women welcome an equal construction industry which, through education, generational shifts, awareness, and work environment management, is gradually expected to increase the female workforce in the Swedish construction industry.

Women constitute a minority in most military organizations, and previous research indicates that women face several barriers that affect both their careers and well-being in the organization. In the Swedish Armed Forces women were admitted to all services and branches with the same rights as men in 1989, but despite that there are now only 7 % female officers, and 17 % women in total in the organization. This study aims to examine the reasons for the minority of women at the higher positions and whether this can be understood from the factors identified by previous research, which also constitute the theoretical framework used in this study. The study is conducted on the basis of interviews with 12 female soldiers and officers in the Swedish Armed Forces, where women's thoughts and experiences about their careers and situation in the organization were sought. The results of the study show that there are factors influenced by both the organization and by the individual themselves that affect women's careers. The factors according to the respondents that have the most impact are negative attitudes and treatment from men, the organization's culture and jargon, as well as difficulties in combining a family life with work in the defense sector, and lack of support and role models.

Filmbranschen är på många sätt en mansdominerad bransch. Hade könsfördelningen inte varit så sned är det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en större mångfald. Detta gäller förstås även för andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor med ledande kreativa eller administrativa positioner i filmbranschen har tagit sig dit de är idag, och vad de har upplevt på vägen dit. Vi har valt att applicera ett feministiskt perspektiv på vår studie, kompletterat med teorier om intersektionalitet. Vår frågeställning lyder: 1) Är det möjligt att utläsa vilka faktorer som verkar ha spelat in i hur deras yrkesliv har utvecklat sig (bakgrund, utbildning, familj etc.)? 2) Vilken betydelse ger de kön (att vara kvinna) i deras bransch, och hur har denna förståelse skapats? 3) Vad ger kvinnornas berättelser för bild av möjligheterna till ett mer jämställt arbetsliv inom film?

Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män. Kultur, ledarskapsbilden, normer och föreställningar anges som hinder som framförallt framhålls vara orsaken till det låga antalet kvinnor på chefspositioner inom Polisen, men också överlag i samhället. Ingen kan konkret säga att nätverket ökat antalet kvinnliga chefer men studien visar genom kvalitativ metod att nätverket har betydelse då sammanhållningen förbättras samt att organisationen erhålls bättre kompetens då kvinnorna utvecklas. Studien visar även att missgynnande normer och föreställningar om kvinnor lever kvar, som innebär att nätverket är betydelsefullt för kvinnorna så länge handlingarna inte synliggörs i hela organisationen, utan istället forsätter utgöra hinder för kvinnor och deras avancemang.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år. Tyvärr fanns det ej några studenter med erfarenhet inom förskolan att tillgå. Intervjuerna analyserades sedan utifrån mansforskning (Connell, 1995), genusforskning (Tallberg Broman, 2002; Persson & Tallberg Broman, 2002; Nordberg, 2005) och minoritets- och majoritetsforskning (Kanter, 1993).Vi fann att traditionella normer än gör sig gällande i skolan. I vissa situationer syns ett individbaserat tänkande vilket vi tolkar som att skolorna befinner sig i en övergångsfas mellan gamla och moderna normer. Ett annat problemområde vi identifierade var att där kan finnas en beroenderelation mellan studenten och handledaren. Det är handledaren som skriver omdöme på studenten och det gör i vissa fall att studenten undviker diskussioner som kritiserar handledarens arbete och arbetsplats.

Aim: Preferential treatment and allocation of quotes according to sex are two current concepts due to the increasing demand for equality. One organization that may use preferential treatment is the fire department. This is why we chose it as a starting point for our study. The aim with this essay is to investigate how Gästrike Räddningstjänst can create a more equal organization. Method: We have interviewed eight employees and prepared questions for each one. This represents a qualitative method. We have studied literature on the subject to get a theoretical background before the interviews. After the study we analysed the interviews with help from the theory. And finally we drew conclusions from this analysis. This resulted in suggestions that could help Gästrike Räddningstjänst create a more equal organization. Result & Conclusions: Equality between the sexes is important but at the same time it is important that the employed women have the right qualities. Measures should be taken to draw women to the profession in order to create a wider selection. One measure that could give a wider selection is positive special treatment. It is important to think about the employees while making a change so that negative attitudes do not affect the process to make the profession more equal. Based on theory we can see that it is important to communicate the aim of the change to reduce resistance from the employees. Change has to be allowed to take time since the organizational culture is strong and has existed for a long time. Due to the strong culture it is necessary to focus on measures that will create a strong but adaptable culture. Management should continually evaluate the process of change to discover possible problems and to highlight progress. Employees can also take part in the evaluation. Suggestions for future research: It would be interesting to compare different fire departments in Sweden considering their work with equality between sexes. It would also be interesting to observe the process of recruitment more closely. Contribution of the thesis: Our hope is that this essay helps to increase awareness in the important issue of equality. Syfte: Positiv särbehandling och kvotering är två aktuella begrepp i och med ökade krav på jämställdhet. Räddningstjänsten är en organisation som berörs av framförallt positiv särbehandling. Därför valde vi brandmannayrket som utgångspunkt för vår studie. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen inom Gästrike Räddningstjänst kan gå tillväga för att skapa en mer jämställd organisation. Metod: Vi har intervjuat åtta personer och förberett anpassade frågor till var och en, vilket representerar en kvalitativ metod. Innan intervjuerna genomförde vi en litteraturstudie för att få en teoretisk grund. Efter vår empiriska studie analyserade vi intervjuerna med stöd av teorin. Därefter drog vi slutsatser utifrån analysen, vilket resulterade i förslag på hur Gästrike Räddningstjänst kan skapa en mer jämställd organisation. Resultat & slutsats: Jämställdhet är viktigt men samtidigt måste de kvinnor som anställs vara tillräckligt kompetenta. Åtgärder bör vidtas för att locka fler kvinnor till yrket för att skapa ett bredare urval vid rekrytering. En åtgärd som kan ge ett bredare urval är positiv särbehandling. Vid förändringsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till anställda så att inte negativa attityder försvårar processen att göra yrket mer jämställt. Utifrån teorin kan vi se att det är viktigt att tydligt kommunicera syftet med förändringen för att minska ett eventuellt motstånd. Förändringsarbetet måste få ta tid eftersom det är en stark organisationskultur som funnits länge. På grund av den starka organisationskulturen är det nödvändigt att fokusera på faktorer som gör kulturen stark men anpassningsbar. För att upptäcka eventuella problem och för att belysa framsteg bör ledning kontinuerligt följa upp förändringsarbetet. Detta kan med fördel genomföras tillsammans med de anställda. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att jämföra olika brandstationer i Sverige för att se om det ser likadant ut i hela landet, eller om vissa stationer kommit längre i sitt jämställdhetsarbete. Det skulle även vara intressant att mer närgående observera anställningsprocessen.

Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt. This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.