Search

Syfte: Uppsatsen syftar till att inventera upplevelser från kvinnliga och manliga cheferangående deras karriärer i en bransch där deras biologiska kön är underrepresenterat. Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning och ge utrymme för subjektiva upplevelser från respondenterna har en deduktiv forskningsansats implementerats inom ramen för kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har upprättats med tio respondenter. Slutsats: Samtliga respondenter har krossat glastaket och åkt glashissen, dock upplever majoriteten av de kvinnliga cheferna fler utmaningar och hinder kopplat till deras biologiska kön. De manliga respondenterna har erhållit förtroende fort i sina respektive anställningar, medan kvinnorna upplever att de behövt hävda sig och påvisa sin kompetens innan de erhåller respekt från intressenter. Purpose: The purpose of this Bachelor Thesis is to do an inventory of male and female experiences in regards to making a career in an industry where their biological sex is underrepresented. Method: To be able to achieve the Bachelor Thesis purpose and simultaneously give room for the respondents subjective experiences we conducted a deductive research approach within a qualitative research strategy framework. Our ten respondents have contributed their knowledge through semi structured interviews. Conclusion: All respondents have broken the glass ceiling and ridden the glass escalator, however, the majority of the female managers experience more challenges and obstacles linked to their biological sex. The male respondents have gained confidence quickly in their respective employments, while the women feel that they need to assert themselves and demonstrate their skills before they gain respect.

The purpose of this study is to examine the relation between the professional role of women in Prison and Probation Service and a qualitative equality perspective, as well as how they are treated by male colleagues and clients. In the annual report from Swedish Prison and Probation Service, it has been stated that the gender distribution is equal, which indicates quantitative equality. This study is based on a qualitative method, where interviews have been conducted with nine women between 25 and 65, who are working in custody or prison. The women have been given a chance to talk about their feelings and thoughts about their professional role in general and how they are being treated or affected by their male colleagues and clients. The result has shown that women are far more affected by the power structures and norms. Several women mention that male colleagues see them as weaker and make judgements about their physical capabilities. They also talk about how they are more caring of their clients, whereas the men are more focused on showing their strength and superiority. Finally, the main conclusion of this study is that there is no qualitative equality because of how the male role sets the overall norm. This, in turn, significantly affects women in their professional role of the Swedish Prison and Probation Service.

Denna studie grundar sig i sex förskollärares upplevelser kring jämställdhet och genus i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar kring normer om kön. Målsättningen är att jämföra och få förståelse för hur förskollärare och förskolor arbetar för att alla barn ska få samma möjligheter, oavsett kön Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre förskollärare på en mindre ort och tre förskollärare på en större ort, båda i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån tre strategier om genusarbete i förskolan; könsneutral pedagogik, kompensatorisk pedagogik och komplicerande genuspedagogik. Resultatet visar att förskollärare idag inte använder sig av enbart en strategi i arbetet med genus och normkritik. Olika strategier används i olika situationer. Den könsneutrala pedagogiken används främst i frågor om den pedagogiska miljön. Den kompensatoriska pedagogiken används främst i syfte att utmana barnen. Resultatet visar att förskollärares tankar och arbetssätt främst går i linje med den komplicerande genuspedagogiken. De menar att barnet ska ses som en individ och att mindre fokus ska ligga på om barnet är en pojke eller flicka.

Syfte och frågeställningar: Jämställdhet och genusmedvetenhet har diskuterats mycket i vårt samhälle och är aktuella ämnen även idag. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka finlandssvenska högstadielärares uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning i skolämnet gymnastik. Syftet är också att analysera lärarnas syn på könsnormer i gymnastiken samt deras uppfattningar om hur könsnormer kan utmanas. Frågeställningarna i studien är följande: -Vilka uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning framkommer i gymnastiklärarnas resonemang? -Vilka föreställningar om könsnormer i gymnastikundervisningen framkommer i lärarnas resonemang? -Hur kan genusmedveten och jämställd undervisning verkställas utifrån lärarnas perspektiv? Metod: Fem finlandssvenska högstadielärare som undervisar i skolämnet gymnastik har deltagit i studien. Jag valde att göra en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes som studiens datainsamlingsmetod. Alla fem gymnastiklärare intervjuades. Resultat: Samundervisningen hjälper lärare att bättre kunna verkställa en genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning. De klassiska könsnormerna som specifikt lyfts fram i resultatet är ”tuffa och starka pojkar” samt ”blyga och snälla flickor”. Det förväntas fortfarande av flickor att de ska uppföra sig bättre än pojkar. Lärarna är medvetna om att de ska jobba för jämställdhet och de upplever gymnastikundervisningen vara jämställd. De uppfattar genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning som att bland annat ge feedback åt alla elever och att inte bara klaga på pojkar om de härjar. Slutsats: Studiens resultat pekar på att genussystemet fortfarande omringar oss i samhället, även om beaktande av jämställdheten tagit stora steg framåt. På basis av resultatet tror jag att könsnormer kan utmanas genom att lärare har samma lektionsinnehåll och regler för alla. Det är även viktigt att differentiera undervisningen enligt kunskapsnivåer, men ändå hålla elever i blandgrupper. Hurdan könsnormernas situation blir beror sist och slutligen på hur gymnastikläraren lägger upp undervisningen och vilket intryck läraren ger av en idrottsgren. Att utmana könsnormer och främja genusmedveten och jämställd undervisning kräver tålamod och kritiskt tänkande av gymnastikläraren, men är värt att uppmärksammas. Aim and research questions: Gender equality and gender awareness have been much discussed in our society and are current topics even today. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret Finnish-Swedish middle school teachers' perceptions of gender awareness and gender equality in physical education. The aim is also to analyze teachers' views on gender norms in physical education and their perceptions of how gender norms can be challenged. The research questions are: -What perceptions about gender awareness and gender-equal teaching emerge in the teachers' discussion? -What notions of gender norms in physical education emerge in the teachers' discussion? -How can gender awareness and gender-equal teaching be implemented from the teachers' perspective? Method: Five Finnish-Swedish middle school teachers in physical education have participated in the study. I chose to do a qualitative study where semi-structured interviews were used as the data collection method. Results: Co-teaching helps teachers to be able to better implement gender awareness and gender equality in physical education. The typical gender norms that are specifically emphasized in the results are "tough and strong boys" and "shy and kind girls". Girls are still expected to behave better than boys. The teachers are aware that they must work for gender equality and they experience physical education as gender-equal. They perceive gender awareness and gender-equal teaching as, among other things, giving feedback to all students and not just complain on the boys. Conclusions: The results of the study indicate that the gender-system still surrounds us in society, even though consideration of gender equality has progressed. Based on the results, I believe that gender norms can be challenged by teachers having the same lesson content and rules for everyone. It is also important to differentiate the teaching according to knowledge levels, but still keep students in mixed groups. How the situation of gender norms develops, depends ultimately on how the teachers of physical education sets up the teaching and what impression the teacher gives of a sport. It requires patience and critical thinking from the teacher to challenge gender norms and promote gender awareness and gender-equal teaching.

Inom den svenska skolan finns ett jämlikhetsmål som ämnar till att ökad jämlikhet mellan könen ska uppnås inom utbildningen. Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur tekniken och teknikeleven framställs på svenska gymnasieskolors hemsidor. Det empiriska materialet består av text, bilder och videor från åtta hemsidor. Analysmetoden är multimodal kritisk diskursanalys (MCDA), där diskurser och identiteter som skapas i materialet synliggörs. I analysen uppmärksammas två teknikdiskurser, ‘den hårda tekniken’ och ‘den konstnärliga tekniken’. Genom dessa diskurser framställs två möjliga elevidentiteter: en kille, intresserad av klassisk teknik och en tjej, intresserad av konstnärlig teknik. Analysen visar att den stereotypa bilden ’killen hör hemma i teknikens värld’ förstärks. Nuvarande försök att göra teknik-programmet mer tilltalande för tjejer riskerar att skapa ett segregerat teknikprogram, där olika inriktningar kopplas till olika könsidentiteter. Within the Swedish school system, there is an aim to achieve gender equality within the education. The purpose of this thesis is to increase the understanding of how technology, and the technology student, are presented on Swedish upper secondary schools' websites. The empirical data consists of text, images and videos from eight websites. The method of analysis is multimodal critical discourse analysis (MCDA), through which discourses and identities created in the material are exposed. The analysis highlights two technology discourses, 'the hard technology’ and 'the artistic technology’. Through these, two possible student identities are put forward: a boy, interested in classical technology and a girl, interested in artistic technology. The analysis shows that the stereotype ‘boys belong in the technology world’ is reinforced. Current attempts to make it more appealing to girls, risk creating a segregated technology programme, where different programme orientations are linked to different gender identities.

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om kön som dominerar i appar för barn iförskoleålder, samt att analysera dessa i relation till makt och jämställdhet. Studien utgår ifrån ettdiskursteoretiskt perspektiv, och analyserar det empiriska materialet med diskursanalys som metod.Resultatet visar att appar för barn i förskoleålder innehåller flera diskurser om kön som oftakonkurrerar med varandra. Dessa diskurser presenterar både jämställda, och mindre jämställdadiskurser om kön i form av könsnormer och könsroller. I analysen av apparna framgår att fleradiskurser om kön kan ses på samma gång, och att den diskurs som anses vara mest framstående kanvara avgörande i barnens tankar om könsnormer och könsroller. Resultatet visar också att vilkadiskurser som synliggörs, och därmed förstärks, är beroende av subjektiva tolkningar, vilket innebäratt barnens tankar om normer och värderingar kan påverkas på olika sätt av apparna, beroende på hurinnehållet tolkas. Slutsatsen som dras är att appar kan påverka förskolans jämställdhetsarbete på olikasätt. Apparna kan förstås som att de bidrar till att undervisningen i sig blir mer jämställd genom att geflickor och pojkar likvärdiga förutsättningar, men att apparnas innehåll måste granskas och diskuterasav pedagoger för att de inte ska förstärka mindre jämställda diskurser om kön, och därmed påverkaförskolans jämställdhetsarbete negativt.

Denna studie utgår från en undersökning om hur elever i grundskolans årskurs 4 – 6 uppfattar jämställdhet och vilka erfarenheter eleverna har av jämställdhet respektive ojämställdhet. Jämställdhet diskuteras aktivt i samhället och berör alla människor, vuxna som barn. Barnen bör få vara delaktiga i det jämställdhetsarbete som är igång. Trots detta har jag endast hittat lite forskning kring hur just barn tänker om jämställdhet. Därför utgår denna uppsats ifrån just barns perspektiv på jämställdhet. Syftet med studien är därför att undersöka elevers perspektiv på jämställdhet för att förstå hur eleverna uppfattar området för att vidare kunna involvera eleverna ytterligare i jämställdhetsarbetet. Metoden för insamlingen av empirin är gruppintervjuer där elever indelats i grupper för att diskutera förberedda frågor om jämställdhet. Eleverna har i grupperna diskuterat de olika frågorna och sett en film om jämställdhet som senare också diskuterats. Under aktiviteten har jag antagit en passiv roll större delen av tiden. Eleverna visar att de är väl medvetna om jämställdhet och genusfrågor och har många olika erfarenheter av ojämställda händelser i deras skolvardag. Samtliga elever tycker det är viktigt att jobba med området i skolan för att göra varandra, både barn och vuxna, medvetna om hur man agerar i vardagen utifrån vissa stereotypiska könsmönster och könsroller. Eleverna upplever att de själva har blivit väldigt påverkade och uttrycker traditionella könsmönster på flera olika sätt exempelvis genom att anta att pojkar spelar bättre fotboll eller att flickor är lugnare. Pojkarna upplever sig själva som roligare medan flickorna uppfattar dem som att de måste skämta för att upprätthålla en social, konstruerad roll. The purpose of the study is to investigate what pupils in primary school’s grades’ 4 – 6 think about gender equality and what experiences they have of both gender equality and inequality. Gender equality is currently being discussed in society and all people are affected by it, adults as well as children. The children should be able to be involved in the contemporary work about equality. Even so, I have found few studies about how children think about this. Therefore, this essay is based on their perspective. Following the purpose of this essay is to learn about pupils’ perspective on gender equality in order to involve them more in the future in this important matter. The method that is being used to collect the information is group interviews where pupils have been divided into groups to discuss questions about gender equality. In these groups the pupils have discussed different questions and then watched a movie on the topic of equality that later was discussed. During the activity I took on a passive role most of the time. The pupils show that they are well aware of gender equality and questions about gender and they have many different inequality experiences of incidents from there school days. All the pupils think it is important to work with these questions in school to make each other, both adults and children, aware of how you normally tend to act based on stereotypical gender patterns. The pupils experience that they themselves have been affected by stereotypes and express several traditional gender patterns, for example by assuming that boys are better at soccer or that girls are generally calmer. The boys experience themselves as funnier while the girls assume that the boys must joke around more to uphold a socially, constructed role.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan genusneutral pedagogik i förskolan och jämställdhet samt hur denna pedagogik ämnas påverka olika könsnormer och beteendemönster hos barn i förskoleålder. Uppsatsens frågeställningar riktades till att fånga hur pedagoger förhåller sig till sambandet mellan genusneutral pedagogik och jämställdhet samt hur de upplever att genuspedagogiken påverkar förskolebarns könsstereotypa normer och attityder. Det teoretiska ramverket för analysen grundar sig i teorier om könssocialisation. För att undersöka detta gjordes intervjuer med sju stycken individer som arbetar på fyra olika genusneutrala förskolor i Stockholmsområde. Studien har en fenomenologisk ansats och lägger fokus på förståelse av upplevelser och professionella erfarenheter av att arbeta genusmedvetet. I analysen framkom att barn i förskolan möter olika villkor och behandlas olika utifrån kön på grund av samhällets befintliga traditionella könsnormer och könsroller. Exempelvis är vuxna i förskolan oftast närmare flickorna än pojkarna och därför utvecklar flickor bättre språkförmåga medan pojkar har sämre ordförråd och känslospråk. Att vuxna bemöter och behandlar barn olika upplevs begränsa barnens lika möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. En genusneutral pedagogik i tidig ålder anses motverka rådande könsstereotypa könsnormer och könsmönster. Jämställdhet, öppenhet och likabehandling främjas genom att barnen lär sig respekt för olikheter, får större handlingsutrymme och interagerar tillsammans med vuxna och andra barn i kollektiva sammanhang, i olika sociala rum. Resultatet tyder dessutom på att barn från genusneutrala förskolor visar stor benägenhet att umgås och leka med barn av andra kön, men även att det kan finnas en viss tendens att bilda grupperingar och välja mer könsstereotypa aktiviteter och lekar när de inte styrs av vuxna, exempelvis under den fria leken. Genusneutral pedagogik formar barn till kritiska individer som ifrågasätter och utmanar samhällets sociala och kulturella strukturer i strävan efter social förändring.

The purpose of the study was to provide an idea of the diversity of available children's literature in pre-school and pre-school class. The study was conducted by visiting three preschools and two preschool classes to summarize the range of diversity in their reading corners. During these visits, conversations with the staff also took place to gain their perspective on literature and how they experience collaboration with the libraries. To see the perspective from the other side, there will also be a longer interview with a children's librarian. The result showed that the male main characters were dominant in all departments except one, and that there was only one type of ethnicity that was represented. It also showed that the cooperation between preschool and library was found to be on average positive, while pre-school classes did not have the same opportunity for cooperation. Syftet med var studien att skapa en uppfattning om hur stor mångfald det finns i den tillgängliga barnlitteraturen i förskolan och förskoleklass. Studien utfördes genom besök av tre förskolor och två förskoleklasser för att summera utbudet av mångfalden i deras läshörnor. Under dessa besök skedde det även samtal med personalen för att få deras perspektiv på litteratur och hur de upplever samarbetet med biblioteken. För att få se perspektivet från andra sidan kommer skedde det även en längre intervju med en barnbibliotekarie. Resultatet visade på att de manliga huvudkaraktärerna var dominerande på alla avdelningar förutom en, samt att det enbart var en typ av etnicitet som fanns representerad. Det visade även på att samarbetet mellan förskolan och biblioteket uppleddes genomsnittligt positivt medan förskoleklasserna inte alls hade samma möjlighet till samarbete.

Nice Guys A research of gender equality in Sweden 2017 focusing on men and men's roles. A study how I can shift focus from the victims to the perpetrators. A method of working with interviews, statistics, and studies in a combination with visual techniques and materials such as textile sculpture, print, painting and dyeing. Schyssta killar En research av jämställdhet i Sverige 2017 med fokus på män och mansroller. Ett utforskande i hur jag kan flytta fokus från offren till förövarna genom intervjuer, statistik, studier och forskning i kombination med visuella tekniker och material som textilskulptur, tryckning, målning och färgning.

Validerat; 20150610 (global_studentproject_submitter)

Detta självständiga arbete har sin utgångspunkt i förskolans bemötande av flickor och pojkar ur ett genusperspektiv. Ändamålet med studien är att undersöka och synliggöra genusmedvetenhet i förskolepedagogers förhållningssätt. Ett grundläggande fokus i våra frågeställningar är att lyfta fram förskolepedagogers tankar och föreställningar kring normer och könsstereotyper samt hur dessa vävs in och tillämpas i deras profession. Den andra frågeställningen utgår från hur flickors och pojkars könsidentitet präglas och påverkas av könsföreställningar i förskolan utifrån förskolepedagogernas förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolepedagoger fick vi en översiktlig bild av hur detta ser i ut i olika förskolor i samma kommun. Resultatet redogör att förskolepedagogerna ser att barn är väl medvetna om genus- och könsrollerna som råder i samhället idag. Empirin visar även hur förskolepedagogerna förhåller sig till genus och hur de använder sig av sin genuskunskap i deras arbete i förskolans verksamhet. Deras genusarbete skildras i form av genusdiskussioner tillsammans med arbetslag och barn, återspeglingar om uppbyggnaden av den fysiska och sociala miljön samt reflektioner kring sig själva som påverkande faktorer i barnens livsvärld, självbild och utvecklande av könsidentiteter.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.