Search

Syftet med denna dokumentstudie är att genom en kvalitativ innehålls- och sekundäranalysundersöka om det finns skillnader i frivårdsinspektörers bedömningar vad gäller förslag tillstraffpåföljd för kvinnliga respektive manliga tilltalade där brottsrubriceringen är misshandel ochgrov misshandel. En komparativ ansats har utförts för att analysera personutredningar i brottmålupprättade av frivårdsinspektörer. Datamaterialet omfattar totalt 16 personutredningar som berörlika många kvinnliga som manliga klienter. Vidare är personutredningarna utförda i en Frivård ien mellanstor stad i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för att analyseramaterialet består av begreppen kön, genus, genuskontrakt och handlingsutrymme. Därutöver haranalysen fokuserat på några av de olika grunderna som frivårdsinspektörerna baserar sinabedömningar på och som består av nästkommande kategorier: familj/relationer/umgänge/barnunder 18 år, bostad, utbildning/sysselsättning/ekonomi och kriminalitet. Resultaten visar att detinte finns skillnader i frivårdsinspektörers bedömningar som grundas i kön. Forskningen somundersöker skillnader i bedömningar som grundas i kön är begränsad, och därmed anses dennastudie vara betydande för det sociala arbetet.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka kontextuella villkor som HR- medarbetare inom Arbetsförmedlingen upplever påverkar möjligheterna till informellt lärande samt om dessa upplevelser skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studien är en kvalitativ enfallsstudie som är utförd på Arbetsförmedlingens HR-avdelning. Kvalitativa metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och dokumentgenomgång. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys med en abduktiv ansats. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av de kontextuella villkoren inte är helt samstämmiga, vilket implicerar att svaret på vår forskningsfråga om vilka villkor som främjar respektive hindrar ett informellt lärande är tvetydig. Vad gäller huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever de kontextuella förutsättningarna till informellt lärande visar våra resultat att medarbetarna överlag är samstämmiga i sina svar. Dock framgår ett fåtal skillnader där det ur ett genusperspektiv kan tolkas som att det framträder en genusordning som främjar män, men det går inte inom ramen för denna studie att utesluta att det även kan finnas andra bakomliggande orsaker till denna slutsats. The purpose of this study is to create an increased understanding of which contextual conditions experienced by HR employees within the Swedish Public Employment Service affect the opportunities for informal learning and whether these experiences differ between women and men. The study is a qualitative one-off study carried out at the HR department of the Swedish Public Employment Service. Qualitative methods used are semi-structured interviews and document review. The study's results have been analyzed based on a thematic analysis with an abductive approach. The results show that the respondents' experiences of the contextual conditions are not completely consistent. This implies that the answer to our research question about which conditions promote and hinder informal learning is ambiguous. Regarding whether there are differences between how women and men experience the contextual conditions for informal learning, our results show that the employees are generally unanimous in their answers. A few differences were apparent from a gender perspective, that can be interpreted as the appearance of a gender order that favors men, but it is not within the scope of this study to rule out that there may be other underlying reasons for this conclusion.

Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42). Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.). Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus, det vill säga hur de arbetar med ämnet samt om barn och vårdnadshavare är inkluderade i detta, eller om det enbart är mellan personal. Genus är ett viktigt ämne som berör alla individer, och det är betydelsefullt om barn tidigt får möjligheter att möta och utveckla kunskaper om ämnet. Vår studie utgår från en kvalitativ metod där vi intervjuar nio förskollärare för att synliggöra deras synsätt och arbete med genus. Till analysen sorteras och kategoriseras respondenternas svar för att kunna se likheter och skillnader. I resultatet visades att samtliga respondenter hade liknande syn på genusarbete och hur de förhåller sig till detta. Begreppet jämställdhet och hur förskollärare tilltalar barnen förekommer mest i resultatdelen. Det framkom att förskollärarna använder sig av olika metoder både formella och informella möten för att göra vårdnadshavarna delaktiga i genusarbete. Det visades även att förskollärarna står inför olika utmaningar bland annat vårdnadshavares åsikter om traditionella könsroller. Resultatet visar på att det är viktigt med kommunikation med barn och vårdnadshavare samt reflektion och observation i arbetslagen, för att kunna se vad som behövs utvecklas och förändras. Undersökningen visar på att förskollärarna har kunskaper om ämnet, men att det behövs stöd i hur de konkret ska arbeta med det.

The aim of the following essay has been to examine what previous research has revealed about how women get represented in textbooks in social studies. With the help of a literature search, 10 different research papers have been used to answer the purpose of the essay. The results are mainly divided into three different categories, the depth of which we delve into how women get represented in the text and images, as well as an analysis of the authors of the textbooks. The results show that women do not play an equally obvious role in the textbooks and an under-representation of women is clear in all categories, as well as the authors.

Genus är ett komplext och väl debatterat ämne där alla deltagare för med sig sina egna livserfarenheter och resonemang. Vår studies syfte är att bidra med kunskap om hur verksamma förskollärare i Sverige resonerar om betydelsen av deras roll och förhållningssätt utifrån genus och jämställdhet i sitt arbete i förskolan. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med förskollärare som sedan analyseras och diskuteras med stöd av den feministiska poststrukturalistiska teorin och relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar på hur samhällets normer om genus och kön är svåra att arbeta emot. Resultatet belyser också förskollärarnas öppenhet och motivation för arbete med genus och kön i förskolan.

Jämställdhet är ett viktigt ämne där många stora företag strävar efter en jämställd arbetsplats, därför har vi valt att utföra en kvantitativ forskning med ett deduktivt tillvägagångssätt för att se hur de anställda inom revisionsyrket upplever jämställdheten. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall till vilken grad det finns skillnader i jämställdheten för kvinnliga och manliga revisorers karriärmöjligheter i stora företag. För att kunna besvara syftet har vi samlat in empiri genom en enkät som skickades till kontaktpersoner i stora revisionsföretag. Kontaktpersonerna vidarebefordrade enkäten vilket medförde att vi hade ett snöbollsurval. I den teoretiska referensramen har vi tagit ut faktorer som kan påverka karriärmöjligheterna utifrån tidigare forskning vilket är könsfaktorer, ambitionsfaktorer samt hinder. Därefter har hypoteser utformats från faktorerna och sedan testats i det oberoende t-testet för att synliggöra statistiskt signifikanta skillnader. Det vi har gjort i resultatet är att vi har delat upp populationen till hela urvalet och respondenter som angett att de har barn för att se om det finns skillnader mellan de föräldralediga samt dem som inte har barn. Resultatet visade sig att det finns vissa indikationer på skillnader vilket var “konkurrens oavsett kön” för hela urvalet. De faktorer som indikerade skillnader för dem som angav att de har barn var “arbetsgivarens inställning till föräldraledigheten”, “karriärambitioner har påverkats på grund av föräldraskapet” samt “män befordrar ofta andra män”. Då vår studie har relativt lite respondenter behövde vi vara försiktiga med att dra slutsatser, men vi kan se de resultat som signalerar skillnader i populationen. The gender equality is an important topic where many large companies strive for a genderequal workplace, which is why we have chosen to perform out quantitative research with a deductive approach to see how employees in the auditing profession experience gender equality. The purpose of the study was to investigate whether and, if so, to what extent there are differences in gender equality for female and male auditors career opportunities in large companies. To answer the purpose, we have collected empirical data through a survey that was sent to contact persons in large auditing companies. The contact persons forwarded the survey, which meant that we had a snowball selection. In the theoretical frame of reference, we had identified factors that can affect career opportunities based on previous research, which are gender factors, ambition factors and obstacles. Thereafter hypothesis was formulated from the factors and then tested in the independent ttest to visualize statistically significant differences. What we have done in the results is that we have divided the population into the entire sample and the respondents who have stated that they gave children to see if there are differences between the parental leave and those who do not have children. The results showed that there are some indications of differences, which was “competition regardless of gender” for the entire sample. The factors that indicated differences for those who stated that they have children were “the employer´s attitude to parental leave”, “career ambitions have changed due to parenthood” and “med often promote other men”. As our study has relatively few respondents, we needed to be careful about drawing conclusions, but we can see results that signal differences in the population.

Kön som beskrivs som socialt konstruerat medför en diskussion om könsneutralitet. Förskollärare kan stötta barn i att upptäcka och motsätta könsnormer som föreskrivs flickor och pojkar genom skönlitteratur där de får upptäcka olika sätt att vara på. När könsneutralitet blir normen är det då viktigt att definiera vad jämställdhet innebär. Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivning av sitt jämställdhetsuppdrag och hur de använder skönlitteratur för att bearbeta jämställdhet. Detta är en kvalitativ metod som gjorts genom åtta intervjuer och nio deltagare på sex förskolor där samtliga är utbildade förskollärare aktiva i tjänst. Resultatet för studiens första punkt om att undersöka förskollärares beskrivningar av jämställdhetsuppdraget visade att förskollärare kopplar uppdraget till att arbeta jämlikt efter “allas lika värde” och få gjorde distinktionen jämlikhet mellan flickor och pojkar. Resultatets andra punkt om hur förskollärare beskriver att de använder skönlitteratur för arbetet med jämställdhet visar att de genom läsning och boksamtal samtalar med barnen om “allas lika värde”. Flera fokuserar på könsneutralt material och en balans i representationen av kön i skönlitteraturen.

School is supposed to be a place of equal opportunity for all students to achieve academic success no matter who they are or what background they have. Yet in the Swedish school today, girls generally perform better and receive better grades than boys regardless of socioeconomic background or ethnicity. This trend is not exclusive to Sweden; multiple countries experience this as well as reported by OECD (2020). The purpose of this project is to study why girls outperform boys in the Swedish school. This project applies the hypothesis that girls are, consciously or unconsciously, more encouraged and have higher expectations placed upon them by their teachers, guardians and their classmates. To study this a survey was handed out to 75 students of both sexes where they answered questions about their academic achievements as well as about their general, inner and outer motivation, encouragement and expectations from their teachers, guardians and classmates. The results show that the students have the same general motivation and experience almost equal encouragement from teachers and guardians. Girls, however, have slightly higher inner motivation, much higher outer motivation and experience much more encouragement from their classmates as well as higher expectations from their teachers, guardians and their classmates than boys do. These results are then analyzed and compared to what previous research found and eventual differences are discussed.

Under de senaste decennierna har en antigenusrörelse etablerats på allvar i Europa. En rörelse som motarbetar genusvetenskap och jämställdhetsarbete. I Sverige har vi hittills sett relativt lite av denna rörelse. Nu formulerar sig kritiken mot genusvetenskapen även i Sverige. Ordet genusdoktrin fogas till det engelska genderism och tyska Genderismus som beteckning på en konspiration mot samhället och dess institutioner. I denna uppsats har jag genomfört en diskursanalys av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamns bok Genusdoktrinen (2020) och Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Med hjälp av diskursteori enligt Laclau och Mouffe analyserar jag vilken syn på genusvetenskap, kön och jämställdhet som artikuleras i de två böckerna. En grundläggande fråga är om det handlar om en gemensam diskurs eller om artikulationerna skiljer sig åt på väsentliga punkter. De tecken som artikuleras i texterna analyserades med avseende på den vikt de har för diskursen och relationerna till varandra. I min analys framträder en gemensam grund i de två artikulationerna. Båda artikulerar en positivistisk vetenskapssyn. De menar att genusvetenskapen ifrågasätter den biologiska grunden för kön med hjälp av social-konstruktivism. De menar vidare att det är politiska beslut som lett till genusvetenskapens etablering och att ett binärt hierarkiskt kön är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. De två artikulationerna skiljer sig åt på ett par punkter. Ekman menar i motsats till Arpi och Wyndhamn att jämställdhetsarbetet måste fortsätta. Där Arpi och Wyndhamn nöjer sig med att hävda ett binärt biologiskt kön som vetenskaplig slutpunkt menar Ekman att diskussionen fortgår och att alla feminister inte står bakom genus-vetenskapen. There is a growing anti gender movement in Europe that fights gender science and gender equality. It has not been that prominent in Sweden. Recently a new word genusdoktrin has been added to the English genderism and German genderismus as a label for a conspiracy against society and its institutions. In this thesis I have carried out a discourse analysis of the two books Genusdoktrinen (2020) by Ivar Arpi and Anna-Karin Wyndhamns and Om könets existens (2021) by Kajsa Ekis Ekman. Using theory of discourse by Laclau and Mouffe I analyze what view of gender studies that is articulated in the two books. An important question is whether they differ or not. The articulated signs were analyzed with regard to the weight carried they in the discourse. The two books articulate a positivist science view and claim that gender science is unscientific. They argue that gender science question the biology of sex from a social constructivist point of view. Moreover, they claim that political decisions made the establishment of gender science possible in Sweden and that a binary hierarchic sex is a prerequisite for a continued gender equality work. The articulations differ in a couple points. Ekman argues contrary to Arpi and Wyndhamn that we have not yet reached gender equality and that the work must continue. Arpi and Wyndhamn says that a binary biological sex is an unquestionable scientific fact. For Ekman, the political discussion continues, and she argues that not all feminists support gender science. 2022-06-02

Könsneutralt språk har blivit ett ämne sv stort intress bland språk forskare samt sociala forskare. Några av de faktorer som vi kan använda för att förklara könsneutralt språk är: ålder, sex, sociodemografiska faktorer och andra. Men, det finns inte många forskningar som testar personens benägenhet att använda könsneutralt språk. Den här arbete har använt en enkät (N=208) för att förklara om personer använder det svenska könsneutrala pronomenet 'hen' och varför. Respondenterna inbjöds att avsluta flera meningar med ordet som de tyckte lämpligast. Resultaten visade att faktorer som religiositet, nivån av sexism och personens ekonomiska synpunkter har en stark inverkan på benägenheten att använda pronomenet 'hen'. Faktorer som sex, ålder och utbildningsnivån har inte någon inverkan på benägenheten att använda pronomenet 'hen'.

The curriculum for primary school Lgr11, the governing document that is the foundation of all schoolwork in Sweden, clearly states that education needs to promote and strive towards gender equality. From this perspective, it is this study’s aim to examine how gender is represented in three elementary school history textbooks. The theoretical framework used in this study is the gender perspective, more specifically the gender theories of the genus system of Yvonne Hirdman. The research analyses used in this study are both quantitative and qualitative. The quantitative content analysis is used to record gender representation in the textbooks, whereas the qualitative text analysis and the visual text analysis analyses the texts and images from a gender representation perspective. One conclusion of the study is that there is an over representation of men in two of the textbooks, while the third shows equal representation. Another conclusion is that both men and women are represented as gender stereotypes in two of the textbooks, in which men are the norm. The third textbook shows equal representation of female and male characteristics and humans are presented as the norm. This concludes that two of the studied textbooks contradict writings of Lgr11 while one is perceived to be in line with the governing document.

Rapporten kartlägger mål och problematiseringar för olika typer av breddad rekrytering till högre studier i de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark, samt lösningsförslag, projekt och reformer av relevans för frågan. Dessutom redovisar rapporten den faktiska rekryteringen till högre utbildning bland olika delar av befolkningen, samt resultat av utvärderingar och relevanta analyser av breddnings­arbetet. Fokus har legat på perioden från 2010 och framåt. Materialet är omfattande och komplext. Vi gör därför inte anspråk på att ha gjort en heltäckande kartläggning. Syftet med rapporten är att utifrån konkreta exempel och olika infallsvinklar och idéer stimulera diskussionen om hur man i Sverige kan gå vidare i arbetet med att bredda rekryteringen till den högre utbildningen. Rapport skriven på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som en del av deras regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering.

Det finns könsstrukturer i arbetslivet som skapar olika hinder och möjligheter för kvinnorna i deras karriär och utveckling. Kvinnor och män återfinns på olika positioner och nivåer i organisationshierarkin. Fastighetsbranschen har blivit alltmer jämställd när det kommer till könsfördelning, dock lever vi i en värld där könsstrukturer fortsatt råder. Denna studie har som syfte att öka förståelsen för kvinnliga medarbetares upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter samt kring jämställdhetsarbetet i en organisation i fastighetsbranschen. Studien har en kvalitativ ansats, där empirin samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga medarbetare på olika positioner inom organisationen. För att nå större förståelse och analysera empirin har tidigare forskning tillsammans med teorier om könsstrukturer använts. Teorier som behandlas är: homosocialitet och homosocial reproduktion, Kanters strukturteorier och Ackers fyra interaktions- och könsprocesser. Studiens resultat visar på att hinder är mer centrala än möjligheter i kvinnornas upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet och homosocial reproduktion är ett centralt hinder, då det finns återkommande upplevelser av att män lyfter män i högre utsträckning än kvinnor. Det framkommer att det finns en snedfördelning mellan könen på högre nivåer gällande makt och inflytande. Det finns även tendenser till att manliga symboler är närvarande i organisationen, både i attribut och interaktion. Alla dessa aspekter samverkar och bidrar till en könssegregering inom organisationen, vilken kan skapa ett glastak för kvinnornas utveckling. I frågan om jämställdhetsarbetet kände kvinnorna inte till befintliga dokument och policys inom området, vilket visar på att detta arbete inte har en central plats i organisationen. Vidare kan detta tolkas som att styrdokument kring jämställdhet till största delen agerade skyltfönsterarrangemang; dokumenten finns endast för att utåt sett se bra ut, men spelar ingen reell roll i praktiken. Studiens resultat visar även att den kvantitativa jämställdheten, jämn könsfördelning, inte räcker för att skapa en jämställd arbetsplats, utan den kvalitativa dimensionen är också av stor betydelse.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur genus och jämställdhet framträder i den barnlitteratur som erbjuds i förskolan. Studien undersöker därför hur representationen samt porträtteringen av kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer ser ut i de böcker som erbjuds barnen på två svenska förskolors femårsavdelningar. Undersökningsinstrumentet som används är en genus- och jämställdhetsanalys som appliceras på böckerna där huvudkaraktärernas kön, utseende samt egenskaper studeras. Resultatet som framkommer visar att en övervägande del av huvudkaraktärerna i de böcker som undersöks är manliga. Resultatet visar också att en övervägande del av huvudkaraktärerna följer könsnormen när det kommer till utseende medan en stor andel av huvudkaraktärer bryter könsnormen vad gäller egenskaper. Vidare framkommer att kvinnliga huvudkaraktärer oftare utmanar den stereotypa könsnormen än vad manliga huvudkaraktärer gör. Förhoppningen är att studien ska kunna bidra till att pedagoger i förskolan får insyn i hur genus kan framträda i barnlitteruren samt att det analysverktyg som används i studien ska kunna användas av pedagoger för att granska den egna förskolans böcker.

Inledning och resultat Studien behandlar begreppet genus. Vårt empiriska underlag består av sju kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma på tre olika förskolor. I arbetet redovisar vi för hur förskollärare förstår och talar om genus. Resultatet visar att begreppet genus anses komplext och att en önskan om att få mer kunskap är hög. Faktorer som kan påverkar arbetet med genus är en god grundsyn, kollegialt lärande, kunskap om genus, strategier och material i verksamheten. Även pedagogens roll är av vikt när det handlar om att bemöta barnen ur ett genusperspektiv och samhällets normer. Olika perspektiv och diskurser som framkommer i resultatet visar att begreppet genus är omfattande och i viss mån svåröverskådligt. Syfte Syftet är att skapa kunskap om hur förskollärare tolkar och talar om genus samt vilka faktorer som kan påverka arbetet för en jämställd förskola. Metod Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett läromedel för grundskolansyngre år förhåller sig till jämställdhet, samt hur lärare uppfattar fenomenetjämställdhet. Studien har undersökt jämställdheten i läromedlet PULS SO-boken 1–3 (Körner och Willebrand, 2011) från Natur & Kultur. Studien undersökermaterialet kvantitativt sett till hur många gånger respektive kön förekommer ochkvalitativt där framställningen av könen har granskats. Därtill har sex lärare somalla är verksamma i grundskolans längre år, intervjuats för att undersöka hur deundervisar kring jämställdhet och hur de använder sig av tryckta läromedel. Studienanvänder sig av en innehållsanalys av läromedlet och semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att flickors förekomst är 41 % och pojkarnas förekomst är 59 % idet granskade läromedlet. Lärarnas gav varierade svar gällande uppfattning avjämställdhet. Däremot visade de enighet i att de skapar eget material istället för attanvända sig av tryckta läromedel, då tryckta läromedel inte alltid fyller de kriterierde önskar eller att läromedlet är för dyrt att köpa in, eller föråldrat och inte aktuellt.Utöver att skapa eget material, undervisar de jämställdhet explicit genom attpraktisera det. SO

Syftet med denna kunskapsöversikt är att besvara frågeställningen: Hur kan man enligtforskning arbeta med jämställdhet för att utveckla den demokratiska lärmiljön? Sökning harskett via flera databaser med specifika sökord och avgränsningar. Vald forskning är olikavetenskapliga texter. Texterna har olika perspektiv för att kunna problematisera ochutmana frågeställningen. Kunskapsöversikten åskådliggör också en komplexitet och att detinte finns ett entydigt svar på frågeställningen. Resultatet visar att det finns mångainfallsvinklar men en given nämnare är relationen mellan lärare och elev. Det som krävs ären grundläggande förståelse för jämställdhet, både kring likheter och skillnader mellanflickor och pojkar samt engagemang från läraren att vilja förändra. Något som ocksåframkommer är att relationen mellan elev-elev är bidragande för att skapa förutsättningarför utveckling av jämställdheten i lärmiljön.

Denna studie grundar sig i sex förskollärares upplevelser kring jämställdhet och genus i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar kring normer om kön. Målsättningen är att jämföra och få förståelse för hur förskollärare och förskolor arbetar för att alla barn ska få samma möjligheter, oavsett kön Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre förskollärare på en mindre ort och tre förskollärare på en större ort, båda i södra Sverige. Resultatet har analyserats utifrån tre strategier om genusarbete i förskolan; könsneutral pedagogik, kompensatorisk pedagogik och komplicerande genuspedagogik. Resultatet visar att förskollärare idag inte använder sig av enbart en strategi i arbetet med genus och normkritik. Olika strategier används i olika situationer. Den könsneutrala pedagogiken används främst i frågor om den pedagogiska miljön. Den kompensatoriska pedagogiken används främst i syfte att utmana barnen. Resultatet visar att förskollärares tankar och arbetssätt främst går i linje med den komplicerande genuspedagogiken. De menar att barnet ska ses som en individ och att mindre fokus ska ligga på om barnet är en pojke eller flicka.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor påverkas av genusnormer inommusikproduktion för att synliggöra hur och på vilka sätt genus specifikt kan påverkaarbetet som musikproducent. Detta gjordes genom fyra kvalitativa intervjuer medciskvinnor (detta begrepp kommer beskrivas tydligare på sida två) som är aktiva inommusikproduktionsbranschen samt närliggande områden. Resultatet visar attrespondenterna har behandlats annorlunda på grund av deras genus och ger exempel påtillfällen där det har hänt. De beskriver hur genusnormer påverkar dem i samband medderas arbeten. Uppsatsen tar även upp hur branschen i nuläget ser ur och hur man kan gåvidare för att jobba för jämställdhet. Studien bör bidra med en djupare förståelse kringgenus och dess påverkan på kvinnor i deras arbete samt att den bidrar med strategier förhur deras vardag som musikproducenter kan förbättras.

In today's society, we are reached by media from several platforms and in many cases the media acts as mediators of gender norms. Although, the same product is sold, the design of the advertisements often differs depending on whether the target group is women or men. In this paper, American television commercials for razors have been studied to see what gender norms are conveyed in female and male advertisements as well as the change over time. The survey covers advertisements from the 1950s to the 2010s and the focus has been to study the difference in male and female portraiture and its change. Based on the gender theory, hegemonic masculinity theory and feminist film theory, a qualitative film analysis of the commercials has been made. The film analysis was performed with the support of three models, consciousness scale, gender analysis and a model about the female and male speech. In short, the results show that old gender norms are being replaced by new ones over the years and that American television commercials are moving towards a more equal portrayal of both genders. Women's portraiture has shifted from passive housewife to appearing as natural and active in the public space. The male portrayal has shifted from showing the man as active and independent to being portrayed as a father figure and role model. The change that can be discerned is linked to the development of gender equality in the US. The results also show that changes are taking place slowly and that there is a tendency for certain gender norms to linger from decades to decades. Finally, it has been found that the power of thought patterns plays a role in the changes that occur in advertising and that consumers has the power to influence the image of men and women that TV commercials show. As society's view of gender norms changes, demands are also made for the portrayal in marketing to change.

IT är en av de branscher på den svenska arbetsmarknaden där det fortfarande finns en ojämn könsfördelning. Studien önskar därför kartlägga hur jämställdhetsarbete ser ut på IT-företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka IT-företags jämställdhetsarbete och vilka konsekvenser som går att urskilja för organisationen och de anställda. Uppsatsens resultat grundar sig empiriskt på sex kvalitativa intervjuer med respondenter i ledande positioner på olika IT-företag. Vi har valt att använda respondenter i ledande positioner då dessa har övergripande kunskap och insikt i de jämställdhetsarbeten som finns på arbetsplatsen. Genom en tematisk analys av intervjumaterialet har sju teman identifierats. Studiens teoretiska perspektiv baseras på Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghags teori om kön inom organisationer. Vår studies resultat visar att IT-företag arbetar med jämställdhet genom lönearbete, rekryteringsstrategier, utbildningar, undersökningar samt kartläggning av jämställdheten på arbetsplatsen. Resultatet redovisar också vikten av ett aktivt och generellt jämställdhetsarbete som genomsyrar hela organisationen och som blir en del av företagskulturen. Resultatet visar vidare hur jämställdhetsarbete leder till konsekvenser både för organisationen och dess anställda. Dessa är positiva konsekvenser i form av ökad trygghet, förbättrad gruppdynamik samt förbättrade förutsättningar och trivsel för de anställda. Jämställdhetsarbete skapar även positiva konsekvenser för organisationen i form av konkurrensfördelar och ökad innovationskraft.

Syftet med denna studie är att få reda på mer kring hur pedagoger ser på genus som aspekt i förskolepedagogiken i sitt arbete med barnen. Frågeställningarna berör pedagogers uppfattningar av genus och genusperspektiv i förskolans pedagogik, samt vad pedagoger uppfattar som möjliga verktyg och metoder för att arbeta genusmedvetet i förskolans verksamhet. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ studie med intervjuer med verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt åtta pedagoger i detta arbete. Vi använde oss sedan av tematisk analys vilket är en kvalitativ metod för att bearbeta data. Resultatet i denna studie visade på delvis en osäkerhet kring hur vi kan arbeta med genus i pedagogiken då ämnet genus i sig handlar om att dels ständigt ifrågasätta och dels att synliggöra skillnader som skapats angående könen. Flera olika förhållningssätt beskrivs av pedagogerna kring vikten av att arbeta med genus och hur detta görs, användandet av normkreativ barnlitteratur lyftes som framgångsrikt i arbetet. Överlag visades en stor självsäkerhet enligt vissa pedagoger inom ämnet medan andra menade att ämnet i sig var så stort att det aktivt och ständigt måste arbetas på och är långt ifrån att uppnås i verksamheten, och vi drar slutsatsen att genusarbetet i förskolan kräver kontinuerlig fortbildning. 2020-06-08

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

Studien undersöker några förskollärares syn på deras arbete med jämställdhet och hur de tillämpar jämställdhet i samlingen. Studien är kvalitativ och därför användes både observation och intervju i val av metod. Studiens resultat visar att majoriteten av förskollärarna arbetar med jämställdhet, men det finns avvikande resultat som visar på ojämställdhet. Majoriteten av förskollärarnas arbete med jämställdhet visar att leksaker och miljö framträder som betydelsefulla i deras beskrivning.

Inledning I skolan spenderar elever en stor mängd lektionstid med att arbeta med olika läroböcker. Det är just därför läroböcker behöver analyseras, för att ta reda på vad för värderingar och könsnormer som de förmedlar till svenska elever. Syfte Syftet är att utifrån ett genusperspektiv bidra med kunskaper om hur kvinnor och män framställs och förekommer i läroböcker i svenska som andraspråk för årskurserna 7–9. Metod Den metod som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bild- och textanalys. Metoden möjliggör både kvantitativa och kvalitativa resultat för att besvara studiens frågeställningar. Tre olika analysredskap användes för att analysera läroboken. Med hjälp av två analysredskap besvarades studiens kvantitativa frågeställning. Ett analysredskap användes för att besvara studiens kvalitativa frågeställning. Resultat Studiens kvantitativa resultat visar att kvinnor förekommer betydligt oftare än män på bilder, i dialoger och i övrig text. Studiens kvalitativa resultat är mer spridda. Resultaten visar bland annat att kvinnor och män båda framställs som idrottsutövare i text och bild, men även att kvinnor har stor möjlighet att arbeta med prestigefyllda yrken och typiskt maskulina yrken. Resultaten visar dock också på traditionella stereotypa framställningar för män och kvinnor. Exempelvis drivs män av rikedom och kvinnor kan ofta ses utföra hushållssysslor i läroboken.

Förskolan ses idag som en arena för jämställdhet där pedagoger ska motverka stereotypa könsroller. Syftet med studien är att synliggöra hur olika pedagogers synsätt kring begreppen kön och genus kan förstås i relation till ett jämställdhetsarbete i förskolan och vilka faktorer de upplever påverkar. Uppsatsen har därför en kvalitativ ansats genom halvstrukturerade intervjuer för att informanternas attityder och förståelser ska få framträda. Frågeställningar som ligger till grund för intervjun och studien är: Hur beskriver pedagoger sin syn på konstruktionen av genus i jämställdhetsarbetet, hur beskriver pedagogerna sin syn på jämställdhet och vilka faktorer upplever de påverkar ett jämställdhetsarbete? Resultatet analyseras och diskuteras utifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, där individen ses som subjekt som ständigt är med och förhandlar och omförhandlar sina möjligheter att vara. Resultatet i studien visar att det finns skilda uppfattningar bland pedagogerna kring begreppen kön och genus i relation till jämställdhetsarbetet. Att ha olika uppfattning om genuskonstruktionen är även en av faktorerna som pedagogerna upplever problematiserar ett jämställdhetsarbete.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka förskollärares och barnskötares egna perspektiv angående jämställdhet i förskolan och hur de upplever sitt arbete med jämställdhet i förskolan. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Tillvägagångssättet som använts är semistrukturerade intervjuer med tio informanter. Resultatet visade att arbetet med jämställdhet är betydelsefullt i verksamheten för att motverka stereotypa könsroller och ett medvetet förhållningssätt är av vikt. Det är även betydelsefullt att se varje barn som en individ och inte utifrån deras könstillhörighet. Förskolans miljö ska locka alla barn oavsett kön och det bör finnas könsneutrala böcker så att alla barn kan känna igen sig i dem. Slutsatsen av undersökningen är att både pojkar och flickor ska bemötas utifrån samma förutsättningar och barnen ska bli medvetna om alla människors lika värde oavsett kön.

In this essay, the focus is on descriptions of women and men, by the use of nouns, adjectives and verbs in six textbooks for the subject of Swedish as a second language. The purpose is to examine if and how gender is created in such descriptions. The method used is language analysis, where the focus is on finding noun suffixes in work titles which separate women from men;as well as finding neutral noun titles, generic references, verb processes as well as adjectives used to describe both genders. In a comparison between the two periods, the results indicate that the variation of adjectives used differs between women and men. Specifically, women’s feelings,behaviors and traits are described to a greater extent. Furthermore, gender neutral suffixes appear to a greater extent in the latter period. Finally, the result suggests that women are involved in fewer physical and verbal processes than men in the first period. However, there is an opposite situation in the second period. Also, in both periods, women are involved in a greater number of stereotypical activities situated in a domestic environment, while men participate in stereotypical activities related to the work environment. Therefore, verb processes, as well as nouns and adjectives, create symbolic gender in two periods by the lack of equal recognition of women and men.

Syftet med denna uppsats är att problematisera jämställdhet i förskolan utifrån en språkligt diskursiv förståelse av positioneringar. Uppsatsen riktas mot verksamma förskollärares uppfattningar om jämställdhet relaterat till kön och pedagogisk miljö samt i ett förlängt perspektiv vilken jämställdhet som möjliggörs och vilken som exkluderas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och har utförts genom semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av inspiration från tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och det är genom tolkning av denna teori resultatet analyseras, relateras och diskuteras. I det analyserade resultatet synliggörs diskursiva förståelser som härrörs till en essentialistisk och biologistisk syn på barns varande och blivande och relateras till vilka effekter på jämställdhet som därigenom kan uppstå. Informanterna har en vilja att sträva efter en jämställd förskola men tycks inte finna en diskursiv förståelse, vilket kan ses som sammanhang med alternativa uppfattningar, som möjliggör det. Istället positioneras barn i enlighet med maskulinitet som högre värderat i jämförelse med femininitet. Reflektioner och diskussioner i uppsatsen förs angående det ansvar som läggs på förskollärare gällande förskolan som en jämställd utbildande och undervisande diskurs och framställer en möjlig förklaring till varför detta arbete kan ses som vacklande.

Inledning I dagens samhälle är förskolans verksamhet representerat av en rad olika yrkesgrupper. Förskollärare, barnskötare, långtidsvikarier, ateljéristor samt specialpedagoger är ett par exempel på de olika grupper, vilka barn och vårdnadshavare möter dagligen. I takt med samhällsutvecklingen har framförallt kvinnor fått mer plats i både arbete och samhälle i övrigt. Synen på jämställdhet och de normer som råder för flickor och pojkar samt män och kvinnor, är omdebatterad. Det finns en rad olika forskare som på ett eller annat sätt beskriver de skillnader som synliggör förskolepersonalens bemötande mot pojkar respektive flickor. Bemötande kan vara en bidragande faktor att traditionella könsnormer återskapas och befästs inom förskolans verksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka om utbildningsnivån, bland de yrkesgrupper som arbetar i förskolans verksamhet, påverkar personalens förhållningssätt till barns fria lek utifrån ett genusperspektiv. Metod Då vårt syfte bland annat behandlade förskolepersonalens bemötande, ansåg vi att en kvalitativ metod - i form av exempelvis intervjuer, troligvist inte skulle ge oss realistisk bild av hur verkligheten i förskolan faktiskt såg ut. Att enbart intervjua personalen ansåg vi kunde innebära en “risk” i att de enbart skulle besvara våra frågeställningar med svar de antog vi förväntade oss. I form av observationer där vi använder oss av statistik och procentfördelning för att få fram ett tydligare resultat blev studien kvantitativ. Resultat Det samband resultatet visade mellan ovanstående yrkesgrupper var att flickor är den grupp som får mest hjälp av både förskollärare samt barnskötare. Observationerna visade, även i situationer där flickor på eget bevåg bad pedagogen om hjälp, att personalen självmant erbjöd flickor mer hjälp än pojkar. Ytterligare ett samband resultatet visat var att både förskollärare samt övrig personal hade fler tillsägelser riktade mot pojkar än flickor. Flickor var den grupp som ingick i betydligt fler situationer där de uppmuntrades av både barnskötare och övrig personal - till skillnad från förskollärare som uppmuntrade pojkar mer.

Sverige är och har länge varit ett land som ligger i framkant när det gäller jämställdhetspolitik, trots detta fortsätter männen att dominera de ledande positionerna. Syftet med denna studie är att undersöka chefer inom en organisation i bilbranschen, för att urskilja hur de ser på ledarskap, rekrytering och kvinnors möjligheter att avancera till chefspositioner. Åtta chefer på olika anläggningar inom samma organisation intervjuades semistrukturerat. Samtliga chefer i studien är män, eftersom vi vill utöka den tidigare forskningen med ett perspektiv från de som står överst i maktordningen. Empirin analyserades med hjälp teorier om homosocial reproduktion, oreflekterad/reflekterad magkänsla, beslutsfattande med system 1 och 2, rollöverensstämmelse och tre synsätt på kvinnligt ledarskap. Utifrån empirin gjordes även jämförelser med den tidigare forskningen som bland annat behandlar homosocialitet och kvinnor och mäns möjligheter att bli chef. Slutsatsen av studien är bland annat att cheferna visar homogena mönster mellan hur de beskriver sig själva och vad de söker efter hos en chefskandidat. Samtidigt använder de gärna sig av magkänsla vid rekrytering, vilket kan öka risken för homosocial reproduktion. Detta kan eventuellt hindra kvinnor att båda träda in i och avancera till chefspositioner i organisationen. Vissa av cheferna talar om en kultur som finns i företaget där kvinnor har svårare att bli accepterade som chefer än män. Ett annat mönster vi finner i empirin är att cheferna uppvisar föreställningar som överensstämmer med teorin om rollöverensstämmelse. Att den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen är svåra att förena är ytterligare en potentiell bidragande faktor till att kvinnliga chefer möter hinder både vid avancemang till högre positioner och i sin roll som ledare. Flera av cheferna uppmärksammar att det finns strukturella problem som hindrar kvinnor från att bli chefer generellt i samhället, dock är det få som uppger att de ser några strukturella problem eller att kvinnor skulle möta hinder inom den egna organisationen.

Syftet med denna studie var att studera vilka känslor barn ger uttryck för i förskolan och hur förskollärare konstruerar genus utifrån deras bemötande av barns sätt att uttrycka känslor. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet och observation har använts som datainsamlingsmetod. Observationerna genomfördes under tre förmiddagar på en avdelning vid en förskola som bestod av två förskollärare, en barnskötare och 16 barn i åldrarna två till fem år. Resultatet visar att det finns likheter men framförallt skillnader i hur förskollärare konstruerar genus. Flickors och pojkars sätt att uttrycka känslor bemöts olika samt att flickor och pojkar erbjuds olika möjligheter till att visa och prata om känslor. Resultatet visar vidare att språket har en central roll i konstruktionen av genus, framförallt i hur förskollärarnas föreställningar om kön förmedlas till barnen om hur en flicka och pojke bör vara.

Uppsatsen analyserar Elin Gerok och Lily Jaboksons läromedel Vi läser och lär 2 (1973) samt Richard Hulténs läromedel Prima svenska 2 (2015), som båda är läromedel för åk 2 i ämnet svenska. Syftet med analysen är att jämföra hur de två läromedlen framställer genus i text och bild. Syftet är även att undersöka om de två läromedlen är förenliga med de styrdokument som är aktuella för respektive tidsperiod. Denna studie görs genom en komparativ text- och bildanalys utifrån ett genusperspektiv. Analysen visar att det finns en medvetenhet om genus i de båda läromedlen, men att det visar sig på olika sätt och att det framträder olika mycket. Analysen visar även att genusfrågan förändras över tid och att denna trend troligtvis kommer att fortsätta.

Bakgrund: Flertalet organisationer värderar den mänskliga resursen som den viktigaste resursen i ett företag. Trots betydelsen av att ha kompetent personal i organisationer har tidigare studier påvisat ett samband mellan individers kön eller ålder och tillgång till kompetensutveckling. Med kompetensutveckling avses de insatser som organisationer vidtar för att utveckla och förnya kompetens hos en individ. I flertalet fall har kvinnliga och äldre medarbetare inte erbjudits kompetensutveckling i lika hög grad som manliga respektive yngre medarbetare. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilken roll jämställdhetsarbetet har vid de kompetensutvecklingsinsatser som organisationer inom industrin vidtar, vilket kan påvisa flera förklaringar till faktorer som utgör ett eller flera hinder till individers kompetensutvecklingsmöjligheter. Dessa påverkansfaktorer kan uppmärksamma och inspirera andra organisationer inom industrin till att identifiera medarbetares kompetensutvecklingsmöjligheter i sina företag. Metod: Denna uppsats baseras på flermetodsforskning då de två forskningsansatser som ligger till grund för studiens utförande utgör en metodkombination. En kvantitativ forskningsansats har antagits för att studera insamlad statistik från respektive företag och på så vis kunna besvara frågeställningen om hur fördelningen av hur individers möjlighet till kompetensutveckling ser ut utifrån kön och ålder. En kvalitativ forskningsansats har sedan tillämpats för att undersöka vilka påverkansfaktorer denna fördelning beror på. Resultat/Slutsats: Fördelningen över antalet deltagande medarbetare i utbildning, utifrån kön och ålder, har påvisat ett jämställt resultat vilket motsäger tidigare forskning. Studien har istället identifierat tre andra faktorer som påverkar medarbetares möjlighet till kompetensutveckling i de företag som studien baseras på. Dessa tre faktorer kan urskiljas i Stockfelts (1988) kompetensperspektiv. Background: Most organizations value the human resource as the most important resource. Despite the importance of having competent staff in organizations, previous studies have shown a connection between individuals' gender / age and access to develop competence. Human Resource Development refers to the initiatives that organizations take to develop and renew the competence of an individual. In several cases, female employees and older employees have not been offered the opportunity to develop competence to the same extent as male employees and younger employees. Purpose: This study aims to examine which role equality has during the competency development efforts that organizations within the industry take, which can point to several explanations to factors that cause one or several obstacles with regards to individuals’ competency developmental opportunities. These influential factors can inspire other organizations within the industry to identify employees’ competency developmental opportunities within their companies. Method: This thesis is based on multi-method research, since the two research approaches that form the basis of the study requires a method combination. A quantitative research approach has been adopted to study collected statistics from each company and thus be able to answer the question of how the distribution of how individuals' ability to competency development is based on gender and age. A qualitative research approach has then been applied to examine underlying causes of this distribution. Results/Conclusion: The distribution of the number of employees participating in education, based on gender and age, has shown a result of equal opportunities which contradicts previous research. The study has instead identified three other factors that affect employees' ability to develop and maintain competence in the companies which this study is based on. These three factors can be distinguished in Stockfelt's (1988) competence perspective.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen kopplat till jämställdhet och köns- och sexualitetsnormer. En kvalitativ metod har tillämpats i studien och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av den insamlade empirin har diskuterats utifrån teoretiska perspektivet socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studien visar på att undervisande lärare i sex- och samlevnad arbetar med jämställdhet och köns- och sexulitetsnormer i undervisningen på olika sätt. Studien visar även på att lärare upplever att det finns brister och utmaningar i undervisningen vilka medför att det är upp till varje lärare att själv skapa sig en bild och tolka hur denne ska utforma undervisningen. Således rekommenderas att lärare ges en mer omfattande utbildning om sex- och samlevnad och att utformningen av lärandemålen preciseras ytterligare för att minska tolkningsutrymmet av vad utbildningen innebär och ska innehålla. 2019-06-04

Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv. Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås. Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder.

Män, maskulin symbolik och hårt manuellt arbete har länge präglat gruvan som arbetsplats. Samtidigt som detta fortfarande existerar, är idag allt fler gruvarbetare kvinnor, jämställdhetsarbete beskrivs som prioriterat samt att ny teknik och nya arbetssätt implementeras. Gruvans arbetsorganisationer uppvisar således en dubbelhet av stabilitet och förändring. Denna avhandling syftar till att undersöka hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras och hur detta påverkar könsrelationer i den svenska gruvindustrins mansdominerade arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministiska teorier förstås kön som ett görande och organisatoriska strukturer, processer och praktiker som konstituerande för sociala maktordningar i gruvans arbetsorganisationer. Avhandlingen bygger på fyra empiriska delstudier och baseras på ett femtontal arbetsplatsbesök samt tjugo intervjuer med gruvarbetare från arbetsplatser under jord och fyra intervjuer med personalchefer. Resultatet visar att relationen mellan kön och gruvarbete inte är given, utan ständigt förhandlas. Det ökande antalet kvinnor i gruvarbete försvårar upprätthållandet av arbetet som för och av män, och ny teknik och nya arbetssätt har öppnat upp för en omförhandling gällande vem och vilka som kan utföra gruvarbete. Tidigare var arbetet i gruvan reserverat för män, idag har den könsgränsen förflyttats inom gruvarbetet och mellan olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. I den informella interaktionen mellan gruvarbetarna används jargongen för att bevara den rådande ordningen av mäns givna plats och dominans, men också som en arena för utmaning och motstånd. Arbetet för ökad jämställdhet motiveras framförallt av uppfattningen att jämställdhet stärker gruvföretagens lönsamhet och konkurrenskraft, något som i sin tur påverkar jämställdhetsarbetets innehåll. Jämställdhetsarbetet förväntas även bidra till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö i och med att kvinnor anses ha någonting positivt och annorlunda (än män) att bidra med på arbetsplatserna. Kvinnor tenderar att förstås som en betydande del av problemet (bristen på kvinnor) och dess lösning (fler kvinnor) när dessa organisationer arbetar med jämställdhetsfrågor. I förlängningen innebär detta att det främst är kvinnor som befinner sig utanför organisationerna som ska lösa problemet med ojämställdhet i organisationerna. Organisationernas jämställdhetsgöranden har inte enbart bäring på könskonstruktioner och könsrelationer utan också andra maktrelationer i organisationerna, framförallt klass och plats. När gruppen män aktualiseras som ett problem i relation till ojämställdhet så är det inte alla män, utan arbetarklassmän i det rurala som beskrivs som problemet. På så sätt förstås (o)jämställdhet inte primärt som en fråga om makt, strukturer och processer inom den egna organisationen utan placeras främst på grupper av människor i (och utanför) organisationerna. Men, masculine symbolism and hard manual labour have long characterised the mine as a workplace. While this still holds true, today more and more miners are women, gender equality is described as a priority and new technologies and new work methods are being implemented. This means that mining organisations demonstrate a duality of both stability and change. This dissertation aims to investigate how gender and gender equality work are constructed and how this affects gender relations in the Swedish mining industry’s male-dominated organisations. With feminist theories as a starting point, gender is understood as a ‘doing’ and organisational structures, processes and practices as constituting social power structures. The dissertation is based on four empirical sub-studies, 15 workplace visits, 20 interviews with miners from underground workplaces and four interviews with HR managers. The results show that the relationship between gender and mining is not self-evident, but rather is constantly being negotiated. The increasing number of women in mining makes it more difficult to sustain the idea of mining as by and for men, and new technology and new work methods have provided an opening for renegotiating who can carry out mining. Previously, working in mines was reserved for men; today the gender boundary has shifted within mining and among different workplaces and tasks. In the informal interaction among the miners, jargon serves to preserve the prevailing order of men’s traditional place and dominance, but also as an arena of challenge and resistance. Efforts to increase gender equality are mainly motivated by the perception that gender equality will strengthen the mining companies’ profitability and competitiveness, which in turn affects how efforts to achieve gender equality are formulated. Gender equality is also expected to help improve the psychosocial working environment because of the perception that women have something positive and different (than men) to contribute to the workplace. Women tend to be regarded as a significant part of the problem (the lack of women) and its solution (more women) when these organisations work on gender equality issues. This means that it is mainly women outside the organisations who are to solve the problem of gender inequality in the organisations. The organisations’ ‘gender equality doing’ not only has a bearing on gender and gender relations but also on other power relationships in the organisations, especially class and place. When the male group is brought to the fore as a problem in relation to gender inequality, it is not all men but working class men in rural areas, who are depicted as the problem. In this way, (in)equality is not seen primarily as a question of power, structures and processes within the organisation but is attributed primarily to groups of people in (and outside) the organisations.

Studiens syfte är att med hjälp av intervjuer undersöka hur verksamma lärare ser på genusbegreppet generellt samt kopplat till deras läraruppdrag. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet förekommer inte explicit genus som begrepp, men innebörden av begreppet går att finna i flera avsnitt under läroplanens första kapitel Skolans värdegrund och uppdrag. Insamling av material har skett genom semistrukturerade intervjuer med tre verksamma SO-lärare på mellanstadiet. Det som framkommit i de genomförda intervjuerna är att genus är ett område som många lärare behöver bli tryggare i för att kunna ha ett genuspedagogiskt förhållningssätt i skolan.

Trots att Sverige anses ha en av världens mest jämställda arbetsmarknader, framställs den som en av världens mest könssegregerade horisontellt och vertikalt. Studien är utförd på BillerudKorsnäs Karlsborg som är ett svenskt skogsindustriföretag som tillverkar både pappersmassa och papper.Jag har i samråd med BillerudKorsnäs fått uppdraget att skildra produktionsoperatörernas upplevelse av jämställdheten och om det finns några organisatoriska förklaringar till att könsfördelningen ser ut som den gör. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur könsmönster och kön skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen med hjälp av frågeställningarna;Vilka föreställningar om kön uttrycker intervjupersonerna? Vilken betydelse ser intervjupersonerna att kön har för arbetsplatsen idag? Om och på vilket sätt åskådliggörs tecken på könsmönstrens förändring? En kvalitativ metod är använd med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av empirin. Det teoretiska ramverket utgörs av West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Ackers (1990) teori om kön och organisationer. Resultatet visar att könsmönster och kön inom produktionen inte upplevs ha någon betydelse för arbetsplatsen. Förklaringarna ligger i att arbetet inte längre anses vara fysiskt tungt och därför kan utföras av både män och kvinnor. Trots detta framkommer det att uppfattningar om skillnader mellan kvinnor och män förekommer, att kvinnor och män är olika,där skillnaderna till stor del handlar om vad kvinnor och mäns egenskaper anses bidra med till arbetsplatsen. Kvinnor anses bland annat vara noggranna til lsin natur vilket ger en indikation på att männen inte skulle vara det.Resultatet visar även att förklaringarna både förvisas ut i det omgivande samhället och in i organisationen. Resultatet visar således att den sociala konstruktionen av kön och dess könsmärkning i och utanför organisationen ligger till grund för den låga andelen kvinnor inom produktionen. Although Sweden is considered to have one of the world's most equal labor markets, it is presented as one of the world's most gender-segregated horizontally and vertically. This study is carried out at BillerudKorsnäs Karlsborg, which is a Swedish forest industry company that manufactures both pulp and paper. In consultation with BillerudKorsnäs, I have been commissioned to describe the production operators' experience of gender equality and whether there are any organizational explanations for the gender distribution as it does. The purpose of the study is to examine and analyze how gender patterns and gender are created, maintained and changed within production using the issues; What notions of gender express the interviewees? What significance do the interviewees see that the gender has for the workplace today? If and in what way are signs of the change in gender pattern illustrated? A qualitative method is used with semi-structured interviews as a method of collecting the empirical data. The theoretical framework consists of West and Zimmerman's (1987) theory of making gender and Acker's (1990) theory of gender and organizations. The result shows that gender patterns and gender in production are not felt to have any significance for the workplace. The explanations lie in the fact that the work is no longer considered physically heavy and can therefore be carried out by both men and women. Despite this, it appears that perceptions of differences between women and men occur, that women and men are different, where the differences are largely about what women and men's properties are considered to contribute to the workplace. Women are considered to be accurate in nature, which gives an indication that the men would not. The result also shows that the explanations are both exiled in the surrounding society and into the organization. The result thus shows that the social construction of the sex and its gender labeling in and outside the organization forms the basis for the low proportion of women in production.

Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.

I detta examensarbete har fritidspersonalens praktik och medvetenhet med ett genus perspektiv studerats. Frågeställningarna handlar om hur fritidspersonal inom fritids förhåller sig till elevernas upplevda kön, hur medvetna de är om sitt förhållningssätt och hur de motiverar sina ageranden. Kvalitativa intervjuer och observationer har används som metod. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet kring förhållningssättet och att det är jämställt på många områden, men att det finns utvecklingsområden. Det är märkbart att fritidspersonalen är mer eller mindre medvetna om att arbetet med genus och jämställdhet är något som behöver arbetas mer med. Dock ser de inte arbetet som omöjligt, utan det finns ett intresse till förbättring.

Syftet med denna rapport är att beskriva och problematisera hur jämställdhet uppfattas och hur jämställdhetsarbete bedrivs i förskola och grundskola. Rapporten har gjorts i och på uppdrag från Askersunds kommun och behandlar följande forskningsfrågor: 1. Vilka förståelser och upplevelser av jämställdhet och ojämställdhet har elever? 2. Hur uppfattar pedagoger sitt jämställdhetsuppdrag? 3. Hur praktiserar pedagoger sitt jämställdhetsuppdrag? 4. Vilka förståelser finns av jämställdhet i centrala dokument om förskola och grundskola på kommunal nivå? Utifrån 28 observationsdagar (i årskurs två, fem och nio), nitton intervjuer (med arbetslag i grundskola, pedagoger i förskola och grundskola samt elever i årskurs nio) och dokumentanalyser undersöks särskilt hur pedagoger tolkar och praktiserar jämställdhet. Rapportens resultat visar: 1) att elever är positivt inställda till jämställdhet och har erfarenheter av ojämställdhet, 2) att det finns stora skillnader mellan om och hur pedagoger tolkar jämställdhetsuppdraget, 3) att pedoger varierar mellan att använda sig att könsavkodade och reflexiva/synliggörande jämställdhetsstrategier, 4) att jämställdhet förstås dels som en administrativ rutinåtgärd och dels som ett problemorienterat arbete. Rapporten rekommenderar ett intersektionellt jämställdhetsarbete som pendlar mellan att betrakta utbildning som, om respektive för jämställdhet., Finansiärer: Region Örebro län och Askersunds kommun

There is a massive gender gap in the tech startup industry. 1% of the CTOs at venture-backed companies in Europe are women and only 1% of the venture capital in Sweden is given to all-female founding teams. The author believes that gender equality should improve because of the fundamental right to have equal opportunities, but also because it could benefit the industry. Research indicates that gender equality, for example, can lead to increased profitability. This thesis is a qualitative study aiming to understand the effects of the industry gender gap by investigating how women in the industry perceive gender inequality. The study will answer to what extent gender equality is seen as a problem, what barriers female tech entrepreneurs face and present some explanations for the gender gap. The foundation for the results and discussion sections is a literature review on entrepreneurship and gender and semi-structured qualitative interviews. The interviews were carried out with women who had worked in the tech startup industry in Stockholm. A total of 12 respondents with various professions and degrees of technical skills were interviewed. They worked or had worked as founders, investors or at incubators. Throughout the analysis, two distinct views on the extent of the problem were identified. Some women perceived the gender gap as mainly unproblematic and their gender as beneficial yet insignificant. These respondents have been labeled the Positive Gender Neutral (PGN) group. They stated that their gender was more advantageous than impeding. Being a minority makes one stand out, which can be beneficial. The other group of respondents raised that this visibility can be both advantageous and tiring. This group has been labeled the Structure Acknowledging (SA) group. They expressed that there are layers of gender inequality in addition to the gender discrepancy. They stated that there are significant barriers to female entrepreneurs and wished to decrease gender inequality. Both groups expressed that there are certain barriers to women, although the PGN group tended to view the barriers as relating to individual women and the SA group to structures in the industry and society. Some expressed that women have internal barriers such as a lack of confidence and unwillingness to take risk. Some structural barriers expressed were the male entrepreneurial norm and male domination of the industry, including a ”bro culture” and homosociality. The two distinct views on gender inequality can be seen as coping strategies for succeeding in a male-dominated environment. That could be an indication that there is a strong male norm in the industry. Many raised rhetoric such as master suppression techniques or excluding entrepreneurial language as barriers. The respondents furthermore also often explained the gender gap with women being attracted to other industries or lacked tech entrepreneur role models. Finally, comparing the results to previous research, all respondents have a high gender awareness level, in particular, the respondents in the SA group. Gender awareness can lead to change. Thus, hopefully, there is a positive trend of gender awareness in the industry, which this thesis hopes to contribute to. Det finns ett stort könsgap i tech startup-industrin. 1% av CTOs på företag backade av riskkapital i Europa är kvinnor och endast 1% av riskkapitalet i Sverige ges till helt kvinnliga grundarteam. Författaren anser att jämställdheten bör förbättras dels på grund av den grundläggande rättigheten att ha lika möjligheter, dels för att det kan gynna industrin. Forskning tyder på att jämställdhet till exempel kan leda till ökad lönsamhet. Denna avhandling är en kvalitativ studie som syftar till att förstå effekterna av industrins könsdiskrepans genom att undersöka hur kvinnor i branschen upplever ojämställdhet. Studien ämnar besvara till vilken utsträckning jämställdhet ses som ett problem, vilka hinder som kvinnliga teknikföretagare står inför och presenterar några förklaringar för könsskillnaden. Grunden för resultaten och diskussionen är en litteraturstudie om entreprenörskap och kön samt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kvinnor som arbetat i tech startup-industrin i Stockholm. Sammanlagt tolv respondenter med olika yrken och grader av tekniska färdigheter intervjuades. De arbetade eller hade arbetat som grundare, investerare eller på inkubatorer. I analysen identifierades två olika synsätt på problemets omfattning. Vissa kvinnor upplevde könsskillnaden som huvudsakligen oproblematisk och deras kön som fördelaktigt men likväl obetydligt. Dessa respondenter har benämnts den positiva könsneutrala gruppen (PGN). Att vara en minoritet gör att man sticker ut, vilket kan vara fördelaktigt. Den andra gruppen av svarande hävdade att denna synlighet kan vara både fördelaktig och tröttsam. Denna grupp har benämnts den strukturerkännande gruppen (SA). De uttryckte att det finns ojämställdhet utöver könsgapet. De uppgav att det finns betydande hinder för kvinnliga entreprenörer och att de ville minska könens ojämlikhet. Båda grupperna gav uttryck för att det finns vissa hinder för kvinnor, även om PGN-gruppen tenderade att se hindren i relation till andra kvinnor medan SA-gruppen nämnde samhälleliga strukturer. Några uttryckte att kvinnor har interna hinder som brist på självförtroende och ovillighet att ta risk. Några strukturella hinder som uttrycktes var den manliga entreprenörsnormen och den manliga dominansen i branschen, inklusive en "grabbig” kultur och homosocialitet. De två distinkta föreställningarna om jämställdhet mellan könen kan ses som strategier för att lyckas i en manligt dominerad miljö, vilket kan kopplas till att det finns en stark manlig norm i branschen. Andra hinder som lyftes var härskartekniker, manligt entreprenörsspråk och brist på förebilder. Slutligen visar en jämförelse av resultaten med tidigare forskning att respondenterna har en hög könsmedvetenhetsnivå, i synnerhet SA-gruppen. Könsmedvetenhet kan leda till förändring. Således finns det förhoppningsvis en positiv utveckling av könsmedvetenhet inom branschen, som denna avhandling hoppas bidra till.

My study focuses on how two Swedish newspaper magazines choose to portray men and women in their biggest reportage. Since we live in a society that is built around old standards, it is interesting to see if the magazines try to look beyond the norms about what is male and what is female or if the papers choose to follow the standards to attract readers. The papers that are analyzed in the study are the women's magazine Amelia and the men's magazine Café. Although the newspapers themselves target two different sexes, I want to analyze how the newspapers choose to portray the people they portray in their newspaper. Just because a magazine is aimed at women does not mean that it has to be aimed at the typical women's area and vice versa for the magazine that is aimed at men As a future upper secondary school teacher in social studies, I have also chosen to analyze two study material books to see if the books we give our students penetrate the thoughts and values we want the Swedish school to show. Since the school is constantly working in a democratic direction, it is important that both the teaching and the content of the teaching material books express themselves democratically and have democratic and equal values. The result showed that we are still living in a world that is still determined by old standards. That men and masculinity belong to qualities like strong and proud. While being a woman and feminine are associated with qualities like being beautiful and always smiling. The textbooks also showed that more information is generally required about gender, gender equality and different types of sexuality. Today we live in a world where people do not feel like either a man or a woman, therefore it is also important that "the third sex" begins to take place in the school world