Search

Skolan ska enligt Skollagen (SFS 2010:800) förmedla värden som leder till ett livslångt lärande för alla elever, där människans värde är centralt. Elever i behov av stöd ska därför ges extra anpassningar i syfte att skapa lika förutsättningar i skolan. Skolinspektionen visar att Skollagens krav på elevers rätt till anpassningar, ofta leder till en insats på gruppnivå. Syftet med studien var att bidra med en ökad kunskap kring faktorer som påverkar arbetet med extra anpassningarna i förhållande till en likvärdig skola. Genom ett riktat urval genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med högstadielärare. Studiens teori utgick från fyra olika specialpedagogiska perspektiv, med ytterligare stöd av ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visar att yttre faktorer påverkar de extra anpassningarna i förhållande till skolans mål om likvärdighet. De yttre faktorer som framkommer i studien är elevens bakgrund i förhållande till deras föräldrars resurser, men även hur samhället påverkar skolan. Resultatet visar även på att lärare har ett behov av ett kollektivt lärande för att kunna förhålla sig till de yttre faktorerna. Studien har dock inte funnit belägg för att extra anpassningar har effekt i relation till målsättningen en likvärdig skola. Vidare forskning behövs kring hur yttre faktorer påverkar skolans likvärdighet, främst utifrån social rättvisa.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att ta reda på hur lärare arbetar för att inkludera elever som har olika religiösa bakgrunder och kunskaper om religion. Vidare är syftet att lyfta fram vilka utmaningar lärarna möter i undervisningen och elevernas olikheter utnyttjas i religionsundervisning. Genom intervjuer med lärare som undervisar i religion i årskurs 1–6, förväntar vi oss att få djupare insikt i detta ämne. Undersökningen är baserad på följande frågeställningar: - Hur arbetar lärarna i årskurs 1–3 respektive 4–6 med inkludering inom religionskunskap? - Vilka utmaningar möter lärarna i religionsundervisningen? Det teoretiska ramverket som används för att få bättre förståelse för arbetet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner arbetar på ett inkluderande arbetssätt och använder olika undervisningsmetoder. Intervjupersonerna uppger att tematisk undervisning bidrar till mer inkludering och förståelse för ämnet. Däremot framkom det inte att lärarna hade ett specifikt arbetssätt som de ansåg ledda till inkludering i religionsundervisningen. De två största utmaningarna var elevernas olika värderingar som de tog med hemifrån och ämnets känslighet.

I och med att det skett en ökad migration till Sverige har skolans arbetssätt och pedagogik påverkats för att anpassas till samhället. Var femte elev i den svenska skolan har utländsk bakgrund. Den mångkulturella variationen i klassrummen ställer höga krav på lärarnas didaktiska kompetens vilket gör syftet med den här studien angeläget. Syftet med studien är att granska och sammanställa tidigare forskning som behandlar lärares didaktiska kompetens och arbetet för att främja ett inkluderande klassrum under 2000-talet. Genom att anta ett kritiskt perspektiv på de artiklar som valts ut skapas möjligheter att se forskningen ur ett nytt perspektiv. I den här studien kunde det urskiljas vikten av språket som verktyg i framförallt den interkulturella pedagogiken. I diskussionen synliggörs en "annanhet" som artiklarna betonar och hur "annanheten" kan påverka den didaktiska kompetensen och det inkluderande arbetet.