Search

This dissertation gives a back-ground presenting what Education for Sustainable Development (ESD) and pedagogical drama is, and it presents research on drama-use in ESD. The aim of the study is to explore drama as a tool in adult learning for sustainable development, in a Western context. The assumption is made that drama does have a potential as a tool in learning for sustainable development, and the question of how is raised. The study has a qualitative approach and by interviewing five drama teachers it explores possibilities and difficulties with using drama in ESD and what makes drama useful in ESD. Phenomenography has been used as the method to analyse the phenomenon Drama teachers’ perceptions of drama in adult learning for sustainable development. The result shows both possibilities and difficulties with using drama in ESD and four categories of description are presented: Conditions for Drama, where sufficent time, skills of the leader, ethical awareness and voluntary participation are described as prerequisites for drama. The category Meet is about creating a group climate that is the basis of all drama work. The category Learn is about acquiring knowledge, becoming motivated and equipped to act for sustainable development. Drama is helpful here as it is action-oriented, fun and evokes emotions that can lead on to reflection and motivation. Create is the last category, where focus is on a deeper understanding of yourself as an actor in a larger context. Drama is described as a tool to become a co-creator of something new and focus is on a larger societal change, rather than individual behavioural change for sustainable development. Transformative learning is presented as a theoretical framework and the results show that the learning discribed in the category Create can be seen as transformative. Uppsatsens bakgrund ger en sammanfattning av vad lärande för hållbar utveckling (LHU) respektive dramapedagogik är, samt exempel på studier kring dramaanvändning i LHU. Studiens syfte är att undersöka drama som verktyg i vuxnas lärandeprocesser kring hållbar utveckling i en västerländsk kontext. I studien görs antagandet att drama är ett användbart verktyg för detta och ställer forskningsfrågorna: Vad gör dramapedagogik användbart som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling? samt Vilka möjligheter och svårigheter finns det med att använda drama som del vuxnas i lärande för hållbar utveckling? Studien har en kvalitativ ansats och undersöker genom intervjuer med fem dramapedagoger vilka möjligheter och svårigheter det finns med drama som verktyg i LHU samt vad som gör drama användbart i LHU. Analysmetoden fenomenografi används för att undersöka fenomenet Dramapedagogers uppfattningar om drama som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling. Resultatet, som visar på både möjligheter och svårigheter med drama i LHU, presenteras i studiens utfallsrum med fyra beskrivningkategorier: Förutsättningar för drama, där tillräckligt med tid, kompetens hos ledaren, etisk medvetenhet och frivillighet för deltagarna beskrivs som förutsättningar för drama. Beskrivningskategorin Mötas handlar om att skapa det goda gruppklimat som är centralt i allt dramaarbete. I kategorin Lära sätts lärandet i centrum, här handlar det om att inhämta kunskap och bli motiverad och rustad att agera för hållbar utveckling. Skapa är den sista kategorin där kunskapen tas vidare till en djupare förståelse av sig själv som aktör i ett större sammanhang och förmågan att bli skapande utifrån detta. Transformativt lärande presenteras som en teoretisk ram och resultatet visar att i kategorin Skapa sker ett transformativt lärande.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukvården. Syftet är att undersöka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukvården menar att dramapedagogik är och kan vara. Frågorna vi ställt oss är: Vad kan dramapedagogik tillföra i hälso och sjukvården enligt tre dramapedagoger som jobbar inom vården? Samt finns det någon gemensam kärna oavsett vilken sorts vård drama ingår i enligt tre dramapedagoger som arbetar i vården? Uppsatsen utgår från en fenomenologisk ansats och fokussamtal användes som undersökningsmetod. Dessa dramapedagoger med erfarenhet från olika områden inom vården: stamningsterapi, arbete på en ätstörningsenhet samt arbete med barn som anhöriga till föräldrar med cancer ingick i fokusgruppen. De träffades vid ett tillfälle och samtalade om sina erfarenheter av hur drama används i dessa sammanhang. Fenomenologisk analysmetod användes för att beskriva vad som framkommit i samtalet och det som drama kan tillföra inom vården är: Drama för att stärka sina resurser och Drama som fristad. Det som är gemensamt för drama i vården är Drama i samarbete med andra professioner och Gemensamma förhållningssätt till drama i vården. Utifrån dessa kategorier kopplades teorier om hälsa, dramapedagogik och sociokulturellt perspektiv för att ge ytterligare förståelse för vad drama är och kan bidra med inom vården. Nyckelord: Dramapedagogik, vård, hälsa, fenomenologi, fokusgrupp, sociolkulturell teori.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare. I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna är SYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Den här uppsatsen undersöker frågeställningen Hur kan ett bra ledarskap vid slutskeden av en skolteaterproduktion på gymnasienivå med konstnärlig ambition beskrivas och förstås? Forskningen sker utifrån en hermeneutisk ansats. Fallstudie används som metod och empirin består av informella intervjuer och videoobservationer. Uppsatsen följer slutskedet av Per Brahegymnasiets teaterelevers uppsättning av Gökboet och fokuserar på deras lärare Carl Michael Karlsson som är undersökningens informant. Genom att ställa empirin mot Malténs (2011) ledarskapsstilar kommer undersökning till slutsatsen att även om det demokratiska ledarskapet är en bra utgångspunkt borde man hellre sträva efter ett situationsanpassat ledarskap.

Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka? Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess. Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser. Drama för att främja mångkulturalism och interkulturell kompetens, kulturell identitet genom drama och teaterprocesser, drama som resurs för språkinlärning samt drama och teaterprocesser med syfte att spegla och engagera samhället. Integration is a complex concept that can be approached from several perspectives and viewpoints. Drama in Education, however is based on different types of core values based in shared values. The keys to these are democracy, acceptance and equal dignity. The purpose of this paper is to identify, systematize and problematize academic research on how drama can be used, or has been used for integration purposes. What does the dialogue within the researchfield regarding drama and integration look like? What does it say about dramas role in integration processes? Are there any themes to be seen? The method used is a literaturestudie with a qualitative approach that is based on selected concepts included in an integration process. The results show four different categories in which drama is used as a method for integration. Drama for promoting multiculturalism and intercultural competence, cultural identity through drama and theater processes, drama as a resource for language learning and drama and theater processes in order to reflect and engage society.

Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet. De beror främst på att fokus är annorlunda i de nämnda motivationsteorierna än i de faktorer informanterna verkar uppleva sig motiverade av: i teorierna är det tillfredsställelsen av de personliga behoven som ger motivation medan informanterna ger exempel på att det som händer andra motiverar dem.

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 – 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teater Kategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskap Kategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området.

I inledningen ställs frågan om vilka beröringspunkter som finns mellan skådespelar- och undervisningskonst. Är beröringspunkterna desamma oavsett lärar- och undervisningsstil?Utifrån tidigare forskning belyses falska motsättningar likaväl som nyanserade och fördjupade kopplingar mellan skådespelar- och dramapedagogroll. Användning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fördjupas teoretiskt. För att vidga synen på dramapedagogisk praktik fördjupas teoretiska perspektiv på relationen mellan konventioner, kompetenser och inre förhållningssätt.Studien syftar till att undersöka hur man kan analysera komplexiteten i den dramapedagogiska praktiken med estetiskt baserade referensramar ur ett lärarperspektiv. Frågor som ställs är: Med vilka kompetenser och förmågor hanterar och använder dramapedagogen komplexiteten i den interaktiva, teatralt gestaltande och meningsskapande formen av undervisning? Kan detta analyseras och synliggöras med hjälp av teatersemiotisk analys och de teoretiska perspektiven?Undersökningen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, den vill också pröva teatersemiotik som en estetiskt baserad analysmetod. Datainsamlingen sker genom deltagande observation och ett löpande protokoll. Det som observerats är undervisningslektioner i processdrama för dramapedagogikstudenter. Två sekvenser, en med en instruerande lärarroll och en med "lärare- i-roll", analyseras och jämförs. Resultatet visar exempel på att teatersemiotisk analys kan utifrån sina styrkor och begränsningar vara en hjälpmetod för att synliggöra de konventioner, förmågor och kompetenser som både använder och hanterar komplexitet i den dramapedagogiska praktiken. De teatrala formerna används också i sig som pedagogiska arenor. Skådespelarteori tydliggör att det finns ett avgörande samband mellan kvalitén i det inre förhållningssättet, kompetensutveckling och användningen av yttre konventioner. Det är rimligt att konstatera att det finns anledning att belysa fler möjliga paralleller mellan skådespelar- och undervisningskonst, för att skapa en djupare förståelse för dramapedagogikens praktik.

Peterson, E & Andrén, M. (2010). Från ingen idé till färdig föreställning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Syftet är att utifrån ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt föreställningsarbete. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt med fokussamtal som metod. Fem drama-pedagoger som alla har arbetat på kulturskola med föreställningsarbete har gemensamt undersökt den skapande processen. Resultatet redovisas i kategorier utifrån den skapande processens olika faser, gruppens förutsättningar och ledarens pedagogiska överväganden. Vidare är materialet analyserat efter Pirjo Birgerstams indelning av skapande handling utifrån estetisk-intuitiv och rationell-analytisk position. I undersökningen behandlas också den tysta kunskapen och dess betydelse i det dramapedagogiska arbetet. Resultatet visar att den skapande processen pendlar mellan olika nivåer som kan uttryckas i termer av mythos/logos, formdriften/sinnliga driften, agering/reflexion, estetisk-intuitiv/ rationell-analytisk position och att den pendlar mellan delar och helhet.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010). Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av två pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Abstract Studien belyser två olika pedagogiska inriktningar – Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik. Syftet med undersökningen är att belysa och jämföra skillnader och likheter mellan Dynamisk pedagogik och Dramapedagogik. Studien är kartläggande och vill bidra till att tydliggöra de båda fälten och hur de eventuellt hör ihop. Metodvalet består av fokusgruppsintervjuer med lärarutbildare från Västerbergs Folkhögskola och Stockholms Universitet samt litteraturstudier. Valet att komplettera litteraturstudier med intervjuer beror på att delar av litteraturen på området härstammar från 1960- och 1970-talet, varför det är relevant att undersöka om teorierna fortfarande är aktuella. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna är sorterade under åtta respektive fem underrubriker rörande likheter och skillnader. Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och belyser lärarutbildarnas uppfattningar av verksamheterna. Under fokusgruppsintervjuerna berörs teman som t.ex. hur man ser på ledarskap, Upplevelsens pedagogik och grupprocesser. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenologisk ansatsmodell inspirerad av Pirjo Birgerstam. Litteraturstudien visar att mycket av det som skrevs för nästan 50 år sedan stämmer väl överens med Dramapedagogiken och den Dynamiska pedagogiken så som den praktiseras idag på Västerbergs Folkhögskola och Stockholms Universitet. De båda inriktningarna uppvisar ett flertal likheter rörande t.ex. synen på människan, kunskap och ledarskap. De tydligaste skillnaderna mellan inriktningarna återfinns inom respektive användningsområden där Dramapedagogiken uppvisar en stor bredd medan den Dynamiska pedagogiken står för en personlig fördjupning för deltagaren.

Sammanfattning I stora delar av världen används forumteater för att motverka förtryck. När forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte är att ta reda på vad de i studien ingående jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. Frågeställningen är: Hur beskriver jokrar jokring? I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats. Jokrarna kommer från 11 länder. Intervjuerna är hämtade från den internationella hemsidan för Teater för förtryckta. Metoden i undersökningen är huvudsakligen fenomenografisk. Resultat: Jokring är att leda forumteaterprocessen med dialogen i centrum. Fyra uppfattningar av aspekter hos jokerns roll har framkommit, här beskrivna metaforiskt: Jokern som etiker/filosof, jokern som samhällsförändrare, jokern som hantverkare och jokern som psykolog. Jokern stimulerar med hjälp av forumteatern till dialog. Jokrarna i undersökningen har uppfattningen att dialogen utgör både medel och mål med jokring och med forumteater. Dialogen uppfattas ske med olika medel, olika riktning och med olika föresatser. Den sker visuellt, med tal och i handling. Den har sitt fokus, sin riktning, gentemot individerna i publiken, mot publiken som grupp och/eller mot den samhällsgrupp som publiken antas komma ifrån. Föresatsen med jokerns dialog är att stödja och/eller utmana. Avsikten med undersökningen har varit att få ökad kunskap om jokring och att skapa underlag för fortsatt arbete för ökad kunskap om jokring.