Search

Bakgrund: Arbetsmiljö och delaktighet anses vara viktiga faktorer för individens hälsa. Över tid har sjuksköterskors och undersköterskors arbetsmiljö förändrats vilket gett upphov till mindre delaktighet på arbetet och mindre förtroende för organisationen. Syfte: Syftet är att undersöka delaktighet på arbetsplatser bland sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar på sjukhus. Studien avser även undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors delaktighet. Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign där data samlades in genom en digital enkät. Urvalet bestod av cirka 300 medarbetare på sjukhus och 76 deltog i undersökningen genom att besvara enkäten. Data analyserades i SPSS genom frekvenstabeller och skillnader fastställdes genom Chi-2-test. Huvudresultat: Både undersköterskor och sjuksköterskor upplevde delaktighet på sina arbetsplatser. Resultatet visade även att undersköterskor upplevde mer delaktighet än sjuksköterskor. Dock saknade resultatet statistisk signifikans. Slutsatser: I föreliggande studie har det framkommit att delaktighet på arbetsplatser upplevs positivt för målgruppen. Det som däremot var märkbart var att både sjuksköterskor och undersköterskor i högre grad upplevde att de inte kunde påverka arbetstempot. Vidare upplevde undersköterskor en mer rättvis fördelning av arbetsuppgifter i jämförelse med sjuksköterskor och hälften av båda yrkeskategorierna ville ha mer inflytande på arbetsuppgifterna. Background: Work environment and participation are considered important factors for the individual's health. Over time, nurses' and assistant nurses' work environment has changed, which has given rise to less participation in the work and less trust in the organization. Aim: The purpose is to investigate workplace participation among nurses and assistant nurses who work in hospitals. The study also aims to investigate whether there are any differences between the participation of nurses and assistant nurses. Method: This study used a quantitative method with a cross-sectional design where data was collected using a digital survey. The sample consisted of approximately 300 hospital employees and 76 participated in the survey by answering the questionnaire. Data were analyzed in SPSS by frequency tables and differences were determined by Chi-2 test. Main results: Both assistant nurses and nurses experienced participation in workplaces. The results also showed that assistant nurses experienced more participation than nurses. However, the result lacked statistical significance. Conclusions: In the present study, it has emerged that participation in workplaces is experienced positively by the target group. What was noticeable, however, was that both nurses and assistant nurses felt to a greater degree that they could not influence the pace of work. Furthermore, assistant nurses experienced a fairer distribution of tasks compared to nurses, and half of both professional categories wanted to have more influence on tasks.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor. Bröstcancer har olika stadieindelning och olika namn beroende på vart den sitter i bröstet. Det finns olika typer av bröstcancerbehandlingar som kan påverka kvinnan både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans roll är att bemöta dessa kvinnor och hjälpa dem under deras hälsoprocess. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser efter en bröstcancerdiagnos. Metod: Metoden som användes var en integrerad sammanställning av kvalitativa studier. Data samlades in från elva kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier: Förändrad kropp och själ, Bemötande och Ett annorlunda liv med tillhörande sex underkategorier. Dessa beskriver hur kvinnans fysiska och psykiska hälsa drabbats av bröstcancer men även andra faktorer påverkade dem. Hur de finner acceptans inför sitt nya annorlunda liv. Konklusion: Studien visar hur kvinnorna både uppskattade och är missnöjda över det nya livet. Varje kvinna hade en egen upplevelse som påverkats av egna tankar. Background: Breast cancer is the most common type of cancer for women. Breast cancer has different stages and names depending on where it is located in the breast. There are different types of treatments for breast cancer which can affect the women both physically and psychologically. The nurse's role is to meet these women and help them during their health process. Aim: To investigate women’s experiences after a breast cancer diagnosis. Method: The method used was an integrated compilation of qualitative studies. The data was gathered from eleven qualitative articles. Findings: The result consists of three main categories: Altered body and soul, Interactions and A different way of life with six subcategories. These showed how women´s physical and mental health was affected by breast cancer, but also other factors can affect them. Conclusion: The study shows how the women both appreciate and are dissatisfied with the new life. Each woman had her own experience which is influenced by her own thoughts.

Bakgrund: Hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning på vårdcentral är en stor del i distriktssköterskans arbete. Arbetsuppgiften blir allt vanligare och ställer krav på distriktssköterskans yrkeskunnighet för att utifrån ett personcentrerat förhållningssätt skapa ett patientmöte där hela patientens livsvärld tas i beaktande. Hälsofrämjande patientmöten innebär bland annat att distriktssköterskan lämnar egenvårdsråd som bidrar till att stärka patienten i sin hälsa och sitt välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning, såsom det erfars av distriktssköterskor. Metod: Studien är en fenomenologisk intervjustudie med grund i livsvärldsperspektivet som genomförts i södra Sverige. Tolv deltagare kontaktades via e-post efter godkännande från vårdcentralchefen. Intervjuer skedde via fysiskt eller digitalt möte och deltagarna svarade på sex intervjufrågor och tre stödfrågor som berörde hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning. Datamaterialet analyserades genom RLR. Resultat: Resultatet består av essensen som är en stund av bekräftelse och skapande av trygghet för patienten och dess tre konstituenter: Inlyssnande av människan i sitt sammanhang, ett lugnt samtal utan stress och ömsesidig förståelse och meningsfullhet. Resultatet beskrivs utifrån distriktssköterskors livsvärldsbeskrivningar. Slutsats: Hälsofrämjande patientmöten skapas genom lyhördhet och fullt fokus på patienten utifrån dennes livsvärld. Det krävs också en meningsfullhet för patienten som sker genom samförstånd och skapandet är beroende av distriktssköterskans erfarenhet. Background: Health promotion meetings with patients during telephone counselling at healthcare centers are a large part of the district nurse's work. This task places demands on the district nurse's knowledge to create a meeting based on a person-centred approach, where the patient's entire lifeworld is considered. Health-promoting patient meetings mean, among other things, that the district nurse provides self-care advice that contributes to strengthening the patient's well-being. Aim: The aim was to describe health promoting patient encounters during telephone counselling, as experienced by district nurses. Method: The study is a phenomenological interview study grounded in the lifeworld perspective conducted in southern Sweden. The participants were contacted through e-mail after approval from the head of the healthcare centers. Interviews took place in physical and digital meetings. The participants answered six interview questions and three support questions concerning their health-promoting work in patient encounters during telephone counselling. Result: The result consists of the essence which is a moment of confirmation and creating of security for the patient and its three constituents: Listening to the person in context, a calm conversation without stress and mutual understanding and meaningfulness. The result is described based on district nurses' descriptions from experience. Conclusion: Health-promoting patient meetings are created through sensitivity and focus on the patient based on their life world. Meaningfulness is required for the patient, which is created through consensus, this creation is dependent on the district nurse's experience.

Utbildning är en grundläggande rättighet och alla har rätt till en hälsofrämjande studietid. Högskolor och universitet kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka studenters välbefinnande och tilltro till sin egen förmåga, men detta kräver både fysiska och psykosociala förutsättningar i studiemiljön. Med hjälp av två teoretiska perspektiv, KASAM och krav-kontroll-stödmodellen, förklaras i denna studie vikten av gemenskap och det sociala samspelet i studielivet, samt hur inre och yttre krav påverkar känslan av stress. Syftet med studien är att undersöka studenters upplevelser om studiemiljöns betydelse för hälsa och studiemotivation. Med en kvalitativ ansats har sju semistrukturerade intervjuer utförts. Valet av intervjupersoner grundades i ett målstyrt urval. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska krav och riktlinjer. Resultatet belyser att studiemiljön påverkar hälsa och motivation på varierande sätt. En betydande faktor i resultatet är gemenskap, då känslan av tillhörighet och sammanhang kan minska studierelaterad stress. Socialt stöd, samhörighet, engagemang från omgivningen och att studera tillsammans med andra kan öka studiemotivationen. Balans mellan studier och fritid är av vikt för en hälsosam studietid och vikten av kravlös återhämtning presenteras i resultatet. Genom att slippa tänka på studier och istället samla energi på andra meningsfulla sätt kan en balans uppkomma. Motivationsfaktorer skiljer mellan individer, men gemensamt för samtliga medverkande studenter är att mål, delmål och belöningar är drivande komponenter. Sammanfattningsvis utifrån denna studie är de psykosociala faktorerna av stor betydelse för hälsa och studiemotivation. Education is a basic right, and everyone has a right to health promoting studies. Colleges and universities can work to promote health by strengthening students’ well-being and self- efficacy, but this requires both physical and psychosocial conditions in the study environment. With the help of two theoretical perspectives, KASAM and the demand-control- support-model, the importance of community and the social interplay are explained in this study, as well as how inner and outer demands influences the feeling of stress. The purpose of the study is to examine students’ experiences of the study environments meaning for health and study motivation. With a qualitative approach, seven semi-structured interviews have been performed, and the choice of interviewees was founded in a goal- directed selection. Collected data was analyzed with a qualitive content analysis. During the work process ethical demands and guidelines has been taken into account. The result illuminates that the study environment has an affect on health and motivation in varying ways. One considerable factor in the result is community, since the feeling of participation and coherence can lower study-related stress. Social support, solidarity, commitment from the people around you and to study together can increase the study motivation. The balance between studies and free time is of importance for a healthy study time and the importance of undemanding recovery is presented in the results. By not thinking about studies and instead gather energy in other meaningful ways, a balance can arise. Motivational factors distinguish between individuals but mutually for all participating students is that goals, milestones, and rewards are driving components. In summary based on this study, the psychosocial factors are of great importance for health and study motivation.

Denna uppsats är en empirisk studie av mänskligt skelettmaterial från en hällkistegravplats från Sundre, Gotland. Syftet med uppsatsen är att analysera materialet för att diskutera hälsan hos individerna. Analysen genomförs på det osteologiska materialet för att fastställa eventuella patologier och andra förändringar på skelettet. En diskussion om individernas hälsa framförs efter resultat från analyserna av de mänskliga kvarlevorna för att överlägga huruvida det är möjligt att avgöra hälsa genom enbart osteologiska material. Bronsålder är den huvudsakliga tidsperioden som diskuteras, men med 14C dateringar som gjorts på ett antal benfragment kan man se en kontinuerlig återanvändning av gravplatsen från senneolitikum till vikingatid. I materialet observeras både barn och vuxna i olika åldrar som diskuteras tillsammans med skeletala förändringar i form av aktivitet och sjukdom. Den huvudsakliga diskussionen om hälsa framförs baserat på detta och har resulterat i en slutsats om att hälsan var förhållandevis god under bronsåldern. This paper is an empirical study of human skeletal material from a stone cist burial site from Sundre, Gotland. The purpose of the essay is to analyze the material to discuss the health of individuals. The analysis is carried out on osteological material to determine any pathologies and other changes on the skeleton. A discussion of the health of the individuals is presented following results from the analyzes of the human remains to consider whether it is possible to determine health through osteological materials alone. The Bronze Age is the main time period discussed, but with 14C dating made on a number of bone fragments, a continuous reuse of the burial site from the Late Neolithic to the Viking Age can be seen. In the material, both children and adults of different ages are observed, which are discussed together with skeletal changes in the form of activity and disease. The main discussion of health is advanced based on this and has resulted in the conclusion that health was relatively good during the Bronze Age.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar cirka var tionde kvinna i fertil ålder globalt och det finns ingen kurativ behandling. I genomsnitt tar det mellan fem och sju år att få diagnosen. Sjukdomen medför olika lidanden hos kvinnorna och påverkar graden av hälsa. Sjuksköterskor har möjlighet att förbättra och öka livskvalitet för kvinnor som lever med endometrios. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: För denna studie valdes induktiv ansats där självbiografier och memoarer analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I analysen inkluderades tre självbiografier och två memoarer som författats av kvinnor som diagnostiserats med endometrios. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; Den ständiga värken, Sociala stigmatiseringar och Med tro på framtiden. Konklusion: I studiens resultat framkommer det att kvinnornas liv påverkas i hög grad av endometriosen. Smärta, ensamhet, okunskap, bemötande och stigmatisering är genomgående faktorer som orsakar lidande. Det behövs ökad kunskap kring endometrios i samhället för att minska stigmatisering av kvinnor som lever med sjukdomen. Inom hälso- och sjukvården är det nödvändigt med kompetensutveckling för att möjliggöra tidigare diagnos och behandling. Ökad kunskap kring endometrios kan förbättra förutsättningarna för kvinnor som lever med sjukdomen. Background: Endometriosis is a disease that affects about one in ten women of childbearing age globally and there is no curative treatment. On average, it takes between five and seven years to receive a diagnosis. The disease causes various sufferings for women and affects the level of health. Nurses have the opportunity to improve and increase the quality of life for women living with endometriosis. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: For this study, an inductive approach was chosen to analyze autobiographies and memoirs with a qualitative content analysis. Included in the analysis were three autobiographies and two memoirs written by women diagnosed with endometriosis. Findings: Three main categories were identified; The constant pain, Social stigmas and With faith in the future. Conclusion: In the results of the study, it emerged that women's lives are greatly affected by endometriosis. Pain, loneliness, ignorance, personal treatment and stigma are pervasive factors that cause suffering. Increased knowledge about endometriosis in society is needed to reduce stigmatization of women living with the disease. In healthcare, it is necessary to develop competence to enable earlier diagnosis and treatment. Increased knowledge about endometriosis can improve conditions for women living with the disease.

Sammanfattning I dagens sociala klimat är transpersoner brett omtalade inom elitsport. Men hur ser det ut för de transpersoner i vardagslivet som tränar, fast inte tävlar? Syftet med denna studie är att undersöka om transpersoner upplever inkludering i olika träningsverksamheter, samt tränings utrymmen i allmänhet på vardaglig nivå. Genom de teoretiska perspektiven ‘Genus’, samt ‘Hälsa’, har vi studerat tidigare forskning som berör personliga perspektiv från transpersoner gällande området. Med kvantitativ metod i form av enkät, samt totalt 30 transpersoner som respondenter, har vi analyserat deras svar och sett korrelationer i deras upplevelser. I resultaten har vi funnit att omklädningsrum är ett uppenbart återkommande besvär vad gäller transpersoners upplevelse gällande inkludering och trygghet. Dock ser vi även att ett antal av just dessa transpersoner känner av inkludering i sin träningsverksamhet. Utifrån personliga perspektiv mottaget från dessa transpersoner kan vi fastställa att de generellt har goda hälsovanor och goda kunskaper inom träning som ger dem stabila förutsättningar att må bra på eget bevåg, men att det då finns tydliga hinder runt om dom, speciellt för de som upplever att deras träningsverksamheter inte jobbar aktivt för att överkomma dessa hinder. Som slutats är vi överens om att behovet för träningsverksamheter som aktivt jobbar för att inkludera ett mångfald av könsidentifikationer är onekligen stort. Nyckelord: Transperson, Cisperson, Hälsa, Träning, inkludering, omklädningsrum Abstract In today's social climate, transgender people are widely discussed in elite sports. But what does it look like for the trans people in everyday life who workout, but don't compete? The purpose of this study is to investigate whether transgender people experience inclusion in various training activities, as well as training spaces in general on an everyday level. Through the theoretical perspectives of gender, as well as 'Health', we have studied previous research that concerns personal perspectives from trans people regarding the area. With a quantitative method in the form of a survey, and a total of 30 trans people as respondents, we have analyzed their answers and seen correlations in their experiences. In the results, we have found that changing rooms are an obvious recurring problem in terms of transgender people's experience of inclusion and safety. However, we also see that a number from this group of trans people feel inclusion in their training associations. Based on the personal perspective received from these trans people, we can determine that they generally have good health habits and good knowledge of exercise that gives them sturdy conditions to be well on their own, but that there are clear obstacles around them, especially for those who feel that their exercise activities do not work actively to overcome these obstacles. In conclusion, we agree that the need for training associations that actively work to include a diversity of gender identifications is undeniably large. Keywords: Transperson, Cisperson, Health, Training, inclusion, changing rooms

Under de senaste åren har sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ökat. Samhällets mål är att minska kostnaderna för sjukfrånvaro och det är därmed viktigt att få kunskap för att kunna genomföra framgångsrika hälsointerventioner på arbetsplatser. Arbetsplatsen beskrivs som en idealisk plattform att utföra interventionerna på. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagare som har ett kontorsarbete och deras upplevelser av de hälsofrämjande åtgärder som arbetsplatsen erbjuder. För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Ett holistiskt perspektiv på hälsa och KASAM används som teoretisk referensram. Hur respondenterna upplever de hälsofrämjande åtgärder som arbetsplatsen erbjuder samt hur de skulle vilja att arbetsgivare agerar för att arbeta hälsofrämjande presenteras i resultat. För att analysera resultatet utfördes innehållsanalyser. Resultatet visade att upplevelsen av hur arbetsplatsen arbetar för att främja hälsa skiljer sig beroende på flera faktorer. Friskvårdsbidraget, den fysiska arbetsmiljön och att arbetsplatsen arbetar för att främja hela hälsan beskrivs som de viktigaste hälsofrämjande åtgärderna bland respondenterna. Att arbetsplatsen arbetar för att främja den sociala, fysiska och psykiska hälsan beskriver samtliga att de önskade arbetsplatsen gjorde. Kunskap beskrivs som en avgörande faktor för hälsoarbetet. Samtliga upplever att man behöver arbeta för att främja hälsan mer än vad man i dagsläget gör. Studien ger en inblick i hur det hälsofrämjande arbetet upplevs av kontorsarbetare och vad de anser skulle behövas för att främja hälsa i arbetslivet. Ytterligare forskning inom området behövs för att arbetsplatser ska kunna genomföra framgångsrika interventioner. In recent years, sick leave due to stress-related mental health problems has increased. As society aims to reduce the cost of sickness absence, it´s important to gain knowledge to implement successful health promotion measures in workplaces. The workplace is described as an ideal platform to perform the interventions. In this study, the aim is to investigate workers who have an office job and their experiences of the health promotion measures offered by the workplace. To answer the purpose, a qualitive method has been used in form of semi-structured interviews. The study uses a holistic perspective on health and KASAM as a theoretical frame of reference. How the respondents experience the health interventions offered by the workplace and how they would like employers to act to promote health are presented in the results. To analyze the results, content analyses were performed. The results showed that the experience of how the workplace work to promote health varied depending on various factors. The health care allowance, the physical work environment and the employers care for the overall health are described as the most important health interventions among the respondents. The workplace ability to promote social, physical and mental health was described by all respondents as something they wished the workplace would do. Knowledge is described as a crucial factor for health promotion. The respondents all felt that the workplace need to work more to promote health than what they currently do. The study provides an insight into how the health promotion is experienced by office workers and what they believe would be needed to promote health in working life. Further research in this area is needed to enable workplaces to implement successful interventions.

Litteraturstudiens bakgrund presenterar att behov finns för att öka jämlikheter inom hälsa i samhället samt att detta kan utföras genom att främja hälsans bestämningsfaktorer som påverkas bland annat av individers levnadsvanor, miljörelaterade förhållande och sociala nätverk. Utomhusvistelse i natur och trädgård en viktig hälsofrämjande faktor. Trädgårdsarbete har studerats i översiktsstudier, dock utifrån en preventiv ansats och därmed saknas översikter med promotiv ansats. Litteraturstudien syftar till att sammanställa evidens för hur trädgårdsarbete kan fungera som hälsopromotiv friskfaktor. Detta görs genom att besvara frågeställningarna hur utformningen av TA kan se ut för att verka hälsofrämjande samt vilka hälsoeffekter som bidrar till att TA fungerar hälsofrämjande. Med litteraturstudie som metod undersöks kvalitativa, kvantitativa och mixed method studier med samtliga i populationen som urval. Resultatet visar på hälsoeffekter gällande levnadsvanor, välmående och social hälsa samt förslag på fungerande utformning av trädgårdsarbete i form av trädgårdsaktiviteter & trädgårdstyp, trädgårdsmaterial, kontakt med naturen, ledarskap & kunskap samt tidsspann. Sammanfattningsvis föreslås trädgårdsarbete vara ett hälsopromotivt verktyg som kan främja befolkningens välbefinnande, hälsa och jämlikhet bland hälsoklyftor i samhället genom anpassningar utefter behov. The literature study presents in the background the need to increase equalities in health insociety with promotion of the social determinates of health. Which is influenced by individuals' lifestyles, environment and social networks for example. Time spent outdoors in nature and gardens is an important factor for health-promotion. Gardening has been studied in overview studies, but based on a preventive approach and an overview with promotive approach is lacking. The literature study amins to compile evidence for how gardening can function as a health-promoting health factor. Which is answered with questions at issue about how the gardening design can be health promotive and which health related effects can contribute to gardening being health promotive. With a literature study as method, qualitative, quantitative and mixed method studies are examined with the population assample. The results showed health effects regarding lifestyle, well-being and social healt has well as suggestions for functional design of gardening in the form of gardening activities & garden type, gardening materials, contact with nature, leadership & knowledge and timespan. In summary, gardening is proposed as a health promotive tool to support and improve the population's well-being, health, and increase equalities in health in society through adaptations when necessary.

Introduktion: De globala målen har tre dimensioner där social hållbarhet är en dimension som innebär att skapa ett jämställt, jämlikt och inkluderande samhälle. Ett av de globala målen är att minska ojämlikheterna där ett delmål är att främja social inkludering. Traditionella maskulina normer och strukturer utmanar arbetet med en god och jämlik hälsa samtidigt som den traditionellt maskulina normen kan bidra till utsatthet och ohälsa hos män. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur hälso- och genusfrågor inkluderas i arbetet med social hållbarhet hos organisationer som arbetar med industrin. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade fysiska eller digitala intervjuer. Det transkriberade materialet gav underlag till en innehållsanalys där kategorier skapades utifrån manifest och latent innehåll i de meningsenheter som hade bäring på studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på svårigheter vid arbete med social hållbarhet då industriella organisationer ofta prioriterar kortsiktig lönsamhet och produktivitet före hälsa. Det kan dock finnas samhällsvinster om fler organisationer arbetar utifrån social hållbarhet - bättre arbetsmiljö, högre innovationsgrad och bättre hälsa. Slutsats: Social hållbarhet skapar bättre förutsättningar för bättre hälsa, men social hållbarhet är inte prioriterat lika ofta inom industrin som kortsiktig lönsamhet. Därav skulle industriföretag behöva fler incitament och strategier om hur social hållbarhet skapar värde för företaget och en bättre hälsa både för kvinnor och män. Introduction: The sustainable development goals have three dimensions where social sustainability is one dimension that means creating an equal and inclusive society. One of the sustainable development goals is to reduce inequalities, where an objective is to promote social inclusion. Traditional masculine norms and structures challenge the work of good and equal health, while the traditionally masculine norm could contribute to vulnerability and illness in men. Purpose: The purpose of this study was to investigate how health and gender issues are included in the work with social sustainability in organizations working with industry. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured physical or digital interviews. The transcribed material provided a basis for a content analysis where themes were created based on manifestos and latent content in sentence-units was identified as having connections on the purpose of the study. Results: The results show difficulties when working with social sustainability as industrial organizations often prioritize short-term profitability and productivity over health. However, there are societal benefits if there were more organizations working on the basis of social sustainability - better work environment, higher degree of innovation and better health. Conclusion: Social sustainability creates better conditions for better health, but social sustainability is not prioritized as often in industry as short-term profitability. Therefore, industrial companies would need more incentives and strategies on how social sustainability creates value for the company and better health for both women and men.

Den svenska hälso- och sjukvården har begränsade resurser vilket kräver att prioriteringar görsför att resurserna ska fördelas så effektivt och rättvist som möjligt. En reell prioriteringssituationdär avvägningen mellan effektivitet och rättvisa blir särskilt tydlig är vid beslut om subventionav förskrivningsläkemedel. När ett sådant prioriteringsbeslut fattas är det relevant att undersökavad resurserna som krävs för en prioriterad behandling i stället hade kunnat generera i form avannan vård, det vill säga att kvantifiera både vinster och förluster i termer av hälsa. I dennauppsats granskas därför beslut om subvention av läkemedel som fattats av Tandvårds- ochläkemedelsförmånsverket (TLV) mellan 2017 och 2022, för att kvantifiera hur avvägningenmellan effektivitet och rättvisa kan ha påverkat den totala hälsan i Sverige. Med hjälp av etttröskelvärde för marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvården på 250 000 kronor beräknasnettohälsoeffekten av TLVs beslut. Resultaten visar att av totalt 49 granskade beslut omsubvention av läkemedel har det i 32 fall gjorts en avvägning mellan effektivitet och rättvisa.Endast åtta av besluten har en positiv nettohälsoeffekt, där hälso- och sjukvårdssystemetgenererar mer hälsa än det förlorar till följd av TLVs beslut. För de 17 läkemedel där antaletpatienter som berörs av ett beslut angetts kan en negativ nettohälsoeffekt på -24 060 år i fullhälsa (QALYs) konstateras. Cirka 84 % av de observerade besluten har en negativnettohälsoeffekt och har därmed också påverkat den totala hälsan i Sverige negativt. Resultatendiskuteras sedan med stöd av den svenska etiska plattformen och olika teorier om distributivrättvisa, vilka är möjliga anledningar till att resultatet ser ut som det gör. Att uttrycka kostnadoch effekt i termer av hälsa, som nettohälsoeffekten, tydliggör beslutsfattandet och är en starttill en mer transparent fördelning av samhällets begränsade resurser. Vårt förslag är att införaberäkning av nettohälsoeffekten som komplement till nuvarande metod i svenskahälsoekonomiska utvärderingar. The Swedish healthcare system has limited resources which requires prioritization in order todistribute resources as efficiently and fairly as possible. A real prioritization situation where thetrade-off between efficiency and fairness becomes particularly clear is when deciding tosubsidize prescription drugs. When such prioritization decisions are made, it is relevant toexamine what the resources required for a prioritized treatment could instead have generated inthe form of other care, i.e., to quantify both gains and losses in terms of health. This thesistherefore examines decisions on subsidizing pharmaceuticals made by the Swedish Dental andPharmaceutical Benefits Agency (TLV) between 2017 and 2022, to quantify how the trade-offbetween efficiency and equity may have affected the overall health in Sweden. Using athreshold value for marginal productivity in health care of 250 000 SEK, calculations are madeto determine the Net Health Benefit. The results show that out of a total of 49 revieweddecisions on the subsidization of pharmaceuticals, a trade-off between efficiency and fairnesshas been made in 32 of these. Only eight of the decisions have a positive net health effect, wherethe healthcare system gains more health than it loses. For the 17 drugs where the number ofpatients affected by the decision could be quantified, a negative total Net Health Benefit of -24,060 years of full health (QALYs) was calculated. Approximately 84 % of the observeddecisions have a negative Net Health Benefit and have thus also had a negative impact onoverall health in Sweden. The results are then discussed with support of the Swedish ethicalplatform and various theories concerning distributive justice, which are possible reasons for theresults. Expressing cost and impact in terms of health, as the Net Health Benefit, clarifiesdecision-making and is a start towards a more transparent distribution of society's limitedresources. Our proposal is to introduce calculation of the Net Health Benefit as a complementto the current method in Swedish health economic evaluations.

Uppsatsen syftar till att undersöka kvinnors möjligheter och förutsättningar inom lagsport med koppling till de politiska målen för folkhälsa, med fokus på en svensk kontext. Tidigare forskning som presenteras i studien visar på ojämställdhet mellan män och kvinnor inom idrott. Uppsatsen fokuserar på att besvara varför många kvinnor väljer att sluta inom lagsport under tonåren och tidiga ungdomsåldern. Studien undersöker även hur förebyggandet av detta kan förbättra folkhälsan, som i sin tur kan underlätta för socialarbetare i deras mål att förbättra sina klienters liv. Det väcker funderingen om socialarbetare kan använda lagsport som en metod för att förbättra sina klienters hälsa, på liknande sätt som läkare skriver ut aktivitet på recept för att motverka psykisk ohälsa. Uppsatsen innehåller en översikt av ojämställdhet inom lagsport, med fokus på syn på kvinnor, effekt av media, tränares effekt på spelare, samt organisatoriska skillnader. Empirin samlas in med fyra semistrukturerade intervjuer från kvinnor som under studiens arbete tränar inom volleyboll eller fotboll i Sverige. Informationen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Uppsatsens resultat stödjer tidigare forskning som visade på svårigheterna kvinnliga atleter möter. Resultatet visar även på de positiva effekter som lagsport innebär för både den fysiska och psykiska hälsan, vilket stödjer användandet av lagsport för att förbättra folkhälsan. För att kunna använda lagsport som ett verktyg i arbetet mot att förbättra kvinnors hälsa, måste först de problematiska områdena som identifierats förbättras. This paper is a qualitative study on women in team sports and its correlation with population health, with a focus on social work in Sweden. There is previous research that shows inequality between men and women in sports, this study focuses on why so many women quits team sports in their teenage years and early twenties. It also explores how combating this problem can help improve public health, which in return will help social workers in their goal to improve their clients’ lives. It brings up the question whether social workers can use team sports as a method to help improve their client’s health, in similarity to how doctors prescribe physical activity to combat mental health issues. This paper contains an overview on inequality in sports that contains subjects such as views on women, media influence, coaches’ importance, and organizational differences. The empirical data is collected through four semi structured interviews of women who currently practice either football or volleyball in Sweden. The data was later analyzed using a thematic analysis. The empirical data supported previous research that showed the additional hardship women athletes go through. It also showed how positive team sports is for physical and psychological health, which supports the use of team sports to improve public health. To be able to use it as a tool for improving women’s health, the problematic subjects mentioned previously need to improve.

This study has researched the use of undisplayed heart rate data as biofeedback in the contextof a lower body VR exergame using a fitness bike, in collaboration with Ericsson Research.Most of the global population need to exercise more, but describe it as dull and monotonous.By making a VR exergame using heart rate data where the user’s bpm is not displayed, butinstead having a character tell the user when they need to speed up or slow down to reach thedesired heart rate bpm range, the authors believed that the users would be less aware that theywere exercising and be more engaged in the experience. During the study testing was used, aswell as surveys and interviews. The results affirm the authors’ hypothesis. At least half of thetesters of the final iteration were unaware of heart rate data being used during the experience,despite being told of it before the testing started, saying that they were so engaged in theexperience they did not think about much else. All testers of the final iteration preferred usinga fitness bike with the VR exergame, all were willing to use it for longer periods, and all werewilling to use it regularly, describing that they did not view the experience as exercising butas entertainment. The authors conclude from the results that there is a great demand forengaging exergames using undisplayed heart rate data, which could be used in differentsituations, e.g. healthcare. Den här studien har undersökt användandet av pulsdata som biofeedback, där bpm inte visasför användaren, i kontexten av ett träningsspel i VR för nedre kroppen som används med enträningscykel i samarbete med Ericsson Research. En större del av den globala befolkningenbehöver träna mer, men beskriver det som tråkigt och monotont. Genom att skapa ettträningsspel i VR där pulsdata som inte visas används, där en karaktär i spelet säger tillanvändaren att öka eller sänka hastigheten när användaren hamnar utanför detrekommenderade pulsintervallet, förmodas det att användarna inte kommer vara likamedvetna om att de tränar och därför bli mer engagerade i upplevelsen. Under studienanvändes testning, enkäter och intervjuer. Resultaten bekräftar författarnas förmodan.Åtminstone hälften av testarna av den sista iterationen var omedvetna om att pulsdataanvändes under upplevelsen, trots att de informerades om användningen av pulsdata innantestningens början, och förklarade att de var så pass engagerade i upplevelsen att de intetänkte på annat. Alla testare av den sista iterationen föredrog att använda en träningscykelmed träningsspelet i VR, alla var villiga att använda det under längre perioder, och alla varvilliga att använda det regelbundet, med beskrivningen att de inte upplevde det som träningutan som underhållning. Utifrån resultaten drar författarna slutsatsen att det finns en storefterfrågan för engagerande träningsspel som använder pulsdata som inte visas föranvändarna, vilket hade kunnat användas i olika situationer, ex. inom sjukvård.

Introduktion: Skolrelaterad stress är ett växande folkhälsoproblem som verkar som riskfaktor för unga personers psykiska ohälsa. Prestationer, relationer, krav samt tankar om framtiden beskrivs orsaka skolrelaterad stress. Socialt stöd är en resurs för hälsa och välbefinnande. Stressrelaterade sjukdomar kan leda till ökade samhällskostnader till följd av sjukskrivningar samt utebliven sysselsättning. Syfte: Syftet med studien är att studera det sociala stödets inverkan på skolrelaterad stress hos gymnasieelever i årskurs tre inom Västra Götalandsregionen samt om det skiljer sig åt mellan gymnasieprogram och kön. Metod: I en kvantitativ tvärsnittsstudie rekryterades 168 elever (>18 år) genom ett bekvämlighetsurval. Data samlades in via ett webbaserad enkätformulär och analyserades genom T-test och Chi-Square test samt korstabeller och deskriptiv statistik. Resultat:Den genomsnittliga stressnivån i studiepopulationen är 1.83 på en skala 0–3. Störst andel elever upplever medel stressnivå (48.8%) och det urskiljs skillnader mellan könen ochgymnasieprogrammen. Ledande orsak till skolrelaterad stress anges vara egnaprestationskrav (58%) och det finns en korrelation mellan prestationskrav och stressnivå. Vidare uppger 23.2% vara omedvetna om stöd i skolan och det finns skillnader mellan gymnasieprogrammen. Slutsats: Studien ger indikatorer på att skolrelaterad stress är ett växande problem och framtida forskning bör undersöka bakomliggande orsaker till elevers egna höga prestationskrav, detta i syfte att förebygga stress samt främja elevers hälsa och välbefinnande. Introduction: School-related stress is a growing public health problem that acts a risk factor for mental illness in young people. Achievements, relationships, demands and thoughts about the future have been described as causes of school-related stress. Social support is a resource for health and wellbeing. Stress-related illness can increase the social costs because of sick leave and unemployment. Aim: The aim of the study is to investigate the impact of social support on school-related stress in third-year secondary school students in Västra Götalandsregionen and whether it differs between secondary school programs and gender. Methods: In a quantitative cross-sectional study, 168 students (>18 years) where recruited through a convenience sample. Data were collected through a web-based questionnaire and analyzed using T-test and Chi-Square tests as well as crosstabulations and descriptive statistics. Results: The average stress level in the study population is 1.83 on a scale 0-3. The largest percentage of students (48.8%) experience a medium level of stress and there are differences between the sexes and the secondaryschool programs. The leading cause of school-related stress is reported to be individual performance expectations (58%) and there is a correlation between performance expectations and stress level. Furthermore, 23.2% state that they are unaware of support at school and there are differences between the secondary school programs. Conclusion: The study provides indicators that school-related stress is a growing problem and future research should investigate underlaying reasons for the students’ individual highperformance expectations with the aim of preventing stress and promoting health and wellbeing.

Introduktion: Människan har historiskt sett levt i och med naturen. Industrialiseringen har orsakat ett mer distanserat och bortkopplat liv till naturen och människans biologi är fortfarande anpassat för ett liv som jägare och samlare. Dagens folksjukdomar har gått från smittsamma till mer livsstilsrelaterade. Sjukskrivningar i psykisk ohälsa har stadigt ökat i Sverige, vilket bidrar till stora individuella och samhälleliga kostnader. Människor är mer stillasittande än någonsin och möter inte rekommendationer om fysisk aktivitet. Sammantagen tidigare forskning visar på naturens positiva hälsoeffekter för både fysisk- och mental hälsa. Då forskning om naturen och dess positiva hälsoeffekter i en svensk kontext är begränsad, är det av folkhälsovetenskaplig relevans för ytterligare studier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om tiden spenderad i natur och grönområden påverkar det upplevda välmåendet hos vuxna (18–65 år). Hypotesen var att desto mer vistelsetid i natur och grönområde, desto bättre är det upplevda välmåendet. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät med sammanlagt 22 frågor (n=93). Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: En stegring i upplevt välmående i alla hälsovariabler gick att utläsa med ökad utevistelsetid i natur. Det gick även att se en stegring med tid spenderad i grönområde och den upplevda fysisk hälsa men inte för de övriga hälsovariablerna. Dock visade inte resultaten på statistisk signifikans. Slutsats: Resultaten av den här studien bekräftar tidigare forskningsfynd. Studien visade på ett svagt dos-responssamband mellan tid spenderad i natur och grönområde och ökat upplevt välmående. Introduction: Humans have historically lived in and with nature. Industrialization has caused a more distant and disconnected life from nature and human biology is still adapted for a life as a hunter and gatherer. Sick leave due to mental illness has steadily increased in Sweden. People are more sedentary than ever and do not meet physical activity recommendations. Previous research shows nature's positive health effects for both physical and mental health. As research on nature and its positive health effects in a Swedish context is limited. Aim: The aim of the study was to investigate whether the time spent in nature and greenspaces affects the perceived well-being of adults (18–65 years). The hypothesis was that the more time spent in nature and greenspaces, the better the perceived well-being. Methods: The study was a quantitative survey study with a cross-sectional design. Data were collected using a digital survey with a total of 22 questions (n=93). The data were then analyzed in the program IBM SPSS Statistics. Results: An increase in perceived well-being in all health variables could be inferred with increased time spent outside in nature. It was also possible to see an increase in time spent in greenspaces and the perceived physical health, but not for the other health variables. However, the results did not show statistical significance. Conclusion: The results of this study confirm previous research findings. The study showed a weak dose-response relationship between time spent in nature and greenspaces and increased perceived well-being.

Då kostundervisningen i skolan till stora delar har visat sig vara ett komplext område, har denna studie i syfte att undersöka idrottslärares perspektiv på undervisning gällande problematik kopplat till kosthållning i kursen idrott och hälsa 1. Med hjälp av en kvalitativ metod inkluderade studien semistrukturerade intervjuer med fem idrottslärare från två olika gymnasieskolor i Värmland. Informanterna valdes ut genom ett målstyrt urval och datainsamlingen analyserades genom kodning, vilket möjliggjorde identifiering av teman och kategorier. Studiens resultat visade att idrottslärarna hade varierande kunskaps- och erfarenhetsnivåer inom kosthållning och att undervisningen ofta enbart byggde på de enskilda lärarnas intresse och kunskap om området. Studien visade också att kostundervisning uppfattades som ett känsligt område bland lärarna, och att vissa uttryckte en rädsla för att undervisa kring detta. Sammanfattningsvis belyser denna studie att det finns en komplexitet där det saknas tydlighet om vad kostundervisningen i skolan ska innehålla. Since nutrition education in school has largely turned out to be a complex subject, this study aims to investigate physical education teachers' perspective on teaching regarding problems connected to nutrition in the course physical education and health 1. Using a qualitative method, the study included semi-structured interviews with five physical education teachers from two different high schools in Värmland, Sweden. The informants were selected through purposive sampling and the collected data was analyzed through coding, which allowed for the identification of themes and categories. The results showed that the physical education teachers had varying levels of knowledge and experience in nutrition and that the teaching was often based solely on the individual teachers' interest and knowledge of the subject. The study also showed that nutrition education was perceived as a sensitive topic among teachers, with some expressing a fear of teaching it. In summary, this study highlights that there is a complexity where there is a lack of clarity about what nutrition education in school should contain.

Bakgrund: Allt fler ungdomar har en försämrad sömn. Sömn är en viktig faktor för välmående och hälsa. Ungdomar har större behov av sömn än barn och vuxna, men eftersom ungdomar ofta har stora variationer i sitt sömnmönster kan det leda till att rekommenderade sömntimmar inte uppnås. Det finns olika orsaker som påverkar ungdomars sömn. Syfte: Att beskriva hur försämrad sömnkvalitet påverkar ungdomars hälsa. Metod: En systematisk integrativ litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Scopus. Totalt inkluderades och analyserades 14 vetenskapliga artiklar. Resultatet: Resultatet visar att försämrad sömnkvalitet hos ungdomar är en bidragande orsak till ohälsa och bristande utbildning. Ur analysen framkom två kategorier; Påverkan på välbefinnandet och Påverkan på utbildning. I kategorin Påverkan på välbefinnandet framkom fyra underkategorier: Destruktivt beteende, Trötthet, Depression och Försvårade sociala relationer. I kategorin Påverkan på utbildning framkom två underkategorier: Försvagade skolprestationer och Skapar en förskjuten dygnsrytm. Konklusion: Bristande sömnkvalitet påverkar ungdomar fysiskt, psykiskt och socialt. Det kan leda till en försämrad hälsa och skolgång. Skolsköterskan behöver ha förståelse och kunskap om ungdomars försämrade sömnkvalitet och dess effekter i det hälsofrämjande arbetet. Background: More and more young people have impaired sleep. Sleep is an important factor for well-being and health. Young people have a greater need for sleep than children and adults, but because young people often have large variations in their sleep patterns, this can lead to the recommended hours of sleep not being achieved. There are various reasons that affect young people's sleep. Purpose: To describe how poor sleep quality affects adolescents' health. Method: An integrative literature review with an inductive approach. The data collection was carried out in the databases Cinahl, Medline, Pubmed and Scopus. A total of 14 scientific articles were included and analyzed. The result: The result shows that a poor sleep quality in adolescents´ is a contributing cause to ill health and lack of education. Two categories emerged from the analysis; Impact on well-being and Impact on education. In the category Impact on well-being, four subcategories emerged: Destructive behavior, Fatigue, Depression and Impaired social relationships. In the category Impact on education, two subcategories emerged: Weakened school performance and Craetes a shifted circadian rhythm. Conclusion: Lack of sleep quality affects adolescents´ physically, psychologically and socially. It can lead to a deterioration in health and schooling. The school nurse needs to have understanding and knowledge of the deteriorating quality of young people and its effects in the health promotion work.

Bakgrund: Tidspress inom vården kan leda till vårdskador och att patienter upplever vården som osäker. Sjuksköterskor ska enligt lag arbeta patientsäkert men på grund av tidspress finns inte alltid den möjligheten. Sjuksköterskans arbetsförhållanden begränsar fritiden och möjligheten att leva en hälsofrämjande livsstil. En välfungerande arbetsplats förbygger ohälsa men inom vården finns faktorer som är förknippade med höga nivåer av psykisk ohälsa hos sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva hur tidspress på arbetsplatsen påverkar sjuksköterskors hälsa. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie och innefattade 10 vetenskapliga artiklar som bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Tidspress på arbetsplatsen påverkar sjuksköterskors möjlighet att utföra omvårdnadsarbetet samt påverkar deras privatliv. Detta leder till att sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa försämras. Tidspress kan leda till sjukskrivning men i lagom mängd uppmuntra till samarbete och effektivitet. Konklusion: Genom att uppmärksamma hur tidspress påverkar sjuksköterskor och lyfta fram organisationens skyldighet att skapa förutsättningar kan det förebygga ohälsa hos sjuksköterskor och att fler väljer att arbeta kvar inom sjukvården. Background: Time pressure leads to healthcare injuries and patients’ experience the healthcare as unsafe. Nurses are required by law to work patient-safe, but due to time pressure, this is not always possible. The nurses work conditions limits the opportunity to live a health-promoting lifestyle. A well-functioning workplace prevents ill health, but in healthcare there are factors that are associated with high levels of mental illness in nurses. Aim: To describe how time pressure in the workplace affects nurses' health. Method: The study was a general literature study and included ten scientific articles that were processed in a content analysis. Results: Time pressure affects nurses' physical and mental health as well as nursing work and private life. Time pressure can lead to sick leave but in moderation it encourages cooperation and efficiency. Conclusion: By studying to how time pressure affects nurses and highlighting the organization’s obligations to create conditions in the workplace, ill health among nurses could be prevented and more nurses would decide to stay in the health care.

Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att utforska sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp. De specifika syftena var att: belysa innebörder av levda erfarenheter av att förlora en nära person som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp (I), beskriva symtom på förlängd sorg och självskattad hälsa hos närstående, samt att jämföra partners och icke-partners (II), undersöka samband mellan symtom på förlängd sorg och psykisk ohälsa samt identifiera associerade faktorer (III), undersöka sorgereaktioner i relation till socialt och professionellt stöd, sex och tolv månader efter förlusten (IV). Metod: Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa intervjuer (n=12) (I) samt via enkäter sex (n=108) (I-III) och tolv (n=69) (IV) månader efter dödfallet. Enkäterna innehöll bakgrundsfrågor samt mätinstrumenten: Prolonged Grief Disorder (PG-13), RAND-36, Health Index (HI), Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS), Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), Posttraumatic Stress Disorder Checklist for DSM-5 (PCL-5), Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS). Intervjudata analyserades utifrån fenomenologisk hermeneutik (I) och enkätdata analyserades med beskrivande och inferentiell statistik (II-IV). Resultat: Under hjärtstoppshändelsen befann sig närstående i ett gränsland mellan liv och död. Efter dödsfallet var närståendes berättande betydelsefullt i sökandet efter förståelse och mening. Att sakna svar kunde hålla kvar närstående i liminalitet och försvåra sorgeprocessen (I). Var femte närstående (18%) rapporterade symtom på förlängd sorg sex månader efter förlusten. Även symtom på ångest (30%) och depression (19%) var vanligt medan få rapporterade symtom på posttraumatisk stress (6%) (II). Dessa symtom samexisterade i hög grad (rs=0,69-0,79) (III) och kunde även kvarstå eller förvärras över tid (IV). Både socialt och professionellt stöd var signifikant associerat med symtom på förlängd sorg och psykisk ohälsa (III-IV). En majoritet (86%) rapporterade att de inte erbjudits stöd från hälso- och sjukvården vid dödsfallet (II). Slutsats: För att underlätta sorgeprocessen bör närstående erbjudas professionellt stöd under hjärtstoppshändelsen och uppföljande samtal efter dödfallet. Genom ett proaktivt professionellt stöd och användning av validerade mätinstrument kan närstående i behov av ytterligare psykologiskt stöd identifieras. Aim: The overall aim was to explore grief reactions among bereaved family members of persons who died from sudden cardiac arrest. The specific aims were to: illuminate meanings of lived experiences of losing a close person following death by sudden cardiac arrest (I), describe symptoms of prolonged grief and self-reported health, with comparisons between spouses and non-spouses (II), explore the associations between symptoms of prolonged grief and psychological distress, and identify associated factors (III), explore grief reactions in relation to professional and social support, 6 and 12 months after the death (IV). Methods: Data was collected through qualitative interviews (n=12) (I) and questionnaires to family members at 6 (n=108) (II-III) and 12 (n=69) (IV) months after the death. The questionnaires contained background questions and self-reported measures: Prolonged Grief Disorder (PG-13), RAND-36, Health Index (HI), Minimal Insomnia Symptom Scale (MISS), Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), Posttraumatic Stress Disorder Checklist for DSM-5 (PCL-5), Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS). A phenomenological hermeneutical method was used to analyze the interview text, while descriptive and inferential statistics were used to analyze quantitative data (II-IV). Results: Losing a close person following sudden cardiac arrest means a transition from pending between life and sudden loss during resuscitation and to proceeding with life after sudden loss. Narration was essential when searching for coherence and meaning. Family members continue to illuminate liminality when lacking answers, which seems to prolong the grief process. At six months after the death, 18% of the family members reported symptoms of prolonged grief, 30% anxiety, 19% depression, and 6% posttraumatic stress (II). Family members’ symptoms were often co-existing (rs=0,69-0,79) (III), and could remain or worsen over time (IV). Both social support and professional support showed significant associations with symptoms of prolonged grief and psychological distress (III-IV). A majority reported not being offered any support from the health care system (86%) (II). Conclusions: To facilitate the grief process, family members should be offered professional support during and after the cardiac arrest event. Proactive professional support and validated self-reported measures can be used to identify family members in need of additional psychological support.

Bakgrund: Måltidsrelaterade svårigheter förekommer hos personer med demenssjukdom. Måltidsrelaterade svårigheter bidrar till att personerna inte får ett optimalt intag av mat och dryck. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsa hos personer med demenssjukdom. Problemformulering: I takt med att demenssjukdomens symtom framskrider, ökar de måltidsrelaterade svårigheterna. Personer med demenssjukdom löper en större risk för undernäring, depression, aggression, uttorkning samt en försämrad livskvalité och hälsa. Syfte: Att skapa en översikt över måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsa hos personer med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som ingår i analysen. Resultat: Tre teman identifierades i resultatet, första var stimulering av sinnen i måltidsmiljön, sedan fysiska måltidsmiljön och sista temat var sociala interaktioner i måltidsmiljön. Slutsats: Personer med demenssjukdom behöver en specialkonstruerad måltidsmiljö genom att skapa en sinnensstimulerande måltidsmiljö och anpassa den fysiska miljön och möjlighet till sociala interaktioner under måltiden. Resultatet ökade förståelsen kring en anpassad måltidsmiljös betydande roll för upprätthållande av god livskvalité och hälsa för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Anhöriga har ofta en central roll när personer med Parkinson vårdas i hemmet. När anhöriga blir informella vårdgivare kan de uppleva en börda som kallas caregiver burden, vilket kan visa sig i form av ångest eller depression. Anhörigas psykiska och emotionella hälsa kan påverkas negativt när en närstående drabbas av Parkinsons sjukdom. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan främja hälsa hos anhöriga till personer med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, där tio artiklar inkluderades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra olika övergripande kategorier: inta en stödjande roll, stärka kontakten med vården, främja egenvård samt bidra till kunskap. Varje övergripande kategori presenterades sedan med respektive underkategorier. Resultatet visade på olika omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att främja anhörigas hälsa. Konklusion: Sjuksköterskan har en central roll att främja anhörigas hälsa genom olika omvårdnadsåtgärder. Eftersom anhöriga ofta upplever en ständig oro och stress på grund av deras begränsade kunskap behöver de stöd i form av exempelvis emotionellt och professionellt stöd. Genom att sjuksköterskan främjar anhörigas hälsa bidrar det till att personen med Parkinson erhåller en god livskvalitet. Background: Relatives often have a central role when people with Parkinson's are cared for at home. When relatives become informal caregivers, they may experience a burden called caregiver burden, which can manifest itself in the form of anxiety or depression. The mental and emotional health of relatives can be negatively affected when a close relative suffers from Parkinson's disease. Aim: To describe how the nurse can promote the health of relatives of people with Parkinson's disease. Method: Literature overview with an inductive approach, where ten result articles were included. Results: The results were presented in four different overall categories: take on a supportive role, strengthen contact with care, promote self-care and contribute to knowledge. Each overall category was then presented with the respective subcategories. The results showed various nursing measures that are important for promoting the health of relatives. Conclusion: The nurse has a central role in promoting the health of relatives through various nursing measures. Because relatives often experience constant anxiety and stress due to their lack of knowledge, they need support in the form of, for example, emotional and professional support. By promoting the health of relatives, the nurse contributes to the person with Parkinson's obtaining a good quality of life.

Barn ska få möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet samt att uppleva rörelseglädje. Förskolan har ett uppdrag att se till att barnen får möjlighet att utveckla en uppfattning om hur rörelse och en näringsrik kost kan bidra till en hälsosam livsstil. Vi vill med denna studie synliggöra pedagogers makt och förhållningssätt gällande barns rörelsemöjligheter, rörelselekar och fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljöer. Studien genomfördes på en förskola i norra Sverige och har en posthumanistisk och en kvalitativ utgångspunkt. Den genomfördes med hjälp av observationer i verksamheten i kombination med ett fokusgruppssamtal med tre pedagoger. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys och resultatet tyder på att pedagoger med enkla medel kan stödja barns rörelsebehov. Den aktuella förskolans miljöer och pedagogernas uttalanden tyder också på att de anpassar miljön efter barns behov i relation till deras ålder. Resultatet visar även att pedagogerna på den aktuella förskolan har en avsikt att skapa goda rörelsemöjligheter och en medvetenhet om hur stor makt de har när det gäller miljöns utformning. Slutligen synliggjordes även en önskan om att skapa en tillåtande miljö, där pedagogerna försöker att undvika negationer och tillsägelser samt uppmuntra barnens motoriska utmaningar.

In recent years, apps aimed towards promoting health and fitness have become increasingly popular. It is evident by research that health and fitness apps can have positive effects such as increased physical activity among its users. However, as health and fitness app downloads continue to increase, physical activity does not follow the same trend. Physical inactivity is a widespread issue today as it affects public health and leads to substantial costs for healthcare and society. This indicates a need for a deeper understanding in how health and fitness apps can be part of the solution for the issue of physical inactivity. The aim of this paper is to investigate which digital app functions in health and fitness apps are most effective in promoting motivation for physical activity, which functions support users’ congenital psychological needs for motivation as well as which congenital needs users think are the most important to fulfill for the purpose of promoting motivation for physical activity. The study is based on a quantitative approach and presents user experiences collected with an online survey spread via social media platforms. The survey answers have been reviewed and examined in relation to two theoretical frameworks: Self-Determination Theory and the taxonomy of app features based on Self-Determination Theory. Results of the study show users find competence to be the most prioritized inherent need for a health and fitness app to fulfill, closely followed by autonomy. Competence's high ranking among users aligns well with the three highest rated app functions which fall under the competence category. The highest rated function for motivation for physical activity was activity logging. Regarding which functions support which congenital needs, users found autonomy to be best supported by function 1: goal setting and function 6: summaries which contradicts earlier research that categorizes summaries as a function that supports the competence need. However, the results of this study also place summaries as the function which best supports the competence need. For the relatedness need the results of our web survey shows many respondents find that none of the included functions of this study support the need for relatedness.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen världen över. Samtidigt som antalet drabbade ökar, minskar dödligheten bland annat relaterat till bättre behandlingsmetoder och tidigare upptäckt av cancern. Därmed kommer fler kvinnor leva med ett eller två bröst borttagna efter mastektomi, vilket kan påverka kvinnornas upplevda hälsa. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hälsa efter mastektomi vid bröstcancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med hjälp av en integrerad dataanalys. Inkluderade artiklar är publicerade mellan 2016 - 2021 och hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Med grund i de 15 inkluderade artiklarna identifierades tre kategorier: välbefinnande, identitet och kroppsbild, med tillhörande subkategorier. Det framkom att kvinnorna upplevde en försämrad livskvalitet och att stödet var viktigt för acceptans. Upplevelsen av en ny identitet som kvinna var genomgående och även påverkan på upplevd femininitet och sexualitet. Ingreppet resulterade i en förändrad kroppsbild, där acceptansen infann sig en tid efter operation. Slutsats Majoriteten av de kvinnor som genomgått mastektomi vid bröstcancer upplever en försämrad hälsa efter operation. Detta i form av en försvagad kvinnlig identitet, en sämre upplevd kroppsbild samt en minskad känsla av välbefinnande. Background Breast cancer is the most common cancer disease worldwide. While the number of new patients increases, the mortality decreases. This due to better treatment options as well as an earlier discovery of the breast tumor. Therefore, more women will live with one or two breasts removed after a mastectomy, which may effect their experience of health. Aim The aim was to illuminate women's experiences of health after mastectomy in breast cancer. Method A non-systematic literature review was conducted using an integrated analysis. Included articles were published between 2016 - 2021 and were found in the databases PubMed and CINAHL. Results Based on the 15 included articles, three themes were identified: well-being, identity and image, with associated sub-themes. It showed that women experienced a lower quality of life and that the support was of essence for acceptance. The experience of a new identity as a woman was common and also the effect on femininity and sexuality. The surgery resulted in a changed body image, where acceptance appeared a time after surgery. Conclusions The majority of women who have undergone mastectomy for breast cancer experience a decreased health after surgery. This in the form of a weakened female identity, a worse perceived body image and a reduced feeling of well-being.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett legitimerat yrke, där det huvudsakliga ansvarsområdet är omvårdnad. Sjuksköterskan arbetar utifrån olika kompetenskrav och kärnkompetenser. Det är vanligt att sjuksköterskor säger upp sig, som kan ses som ett allmänt globalt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ohälsa under sin första tid inom yrket, vilket även handledare och chefer har uppmärksammat. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter inom yrket på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad metod användes, med Fribergs (2017) analysmetod för att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter. Tolv artiklar som söktes fram i databasen CINAHL analyserades. Resultat: Tre teman: Närstående och arbetsplatsen hade en betydande roll, Känslan av otillräcklighet och Organisatoriska faktorer av betydelse, samt i sju subteman: Positivt stöd, Bristande stöd, Den psykisk ohälsan var överväldigande, Att inte känna sig beredd och finna balans, Från självkritik till självsäkerhet, Teamet och kollegor och De brister som påverkade NeS och patientsäkerheten. Konklusion: Resultatet visade att negativa erfarenheter var övervägande, såsom ohälsa, självkritik och bristande färdigheter. Positiva erfarenheter kom aldrig utav sig självt, stödet var avgörande från kollegor, teamet och organisationen. Background: The nurse profession is a registered profession, where the main area of responsibility is nursing. Nurses work on the basis of competence requirements and core competencies. There are many nurses resigning their jobs, which can be seen as a global problem. Many newly graduated nurses experience illness during their first time period, which has also been recognized by supervisors and managers. Aim: The aimwas to describe newly graduated nurses experiences within the profession on hospitals. Method: A qualitative literature-based method was used, with Friberg's (2017)analysis method to describe newly graduated nurses experience. Twelve articles that were sought out in the database CINAHL were analyzed. Findings: Three themes: Relatives and the workplace had a significant role, A feeling of inadequacy and Organizational factors of importance, and in seven subthemes: Positive support, Deficient support, The psychological illness was overwhelming, To not feel prepared and finding balance, From self-criticism to self-confidence, The team and colleagues and The shortcomings the af ected NeS and patient safety. Conclusion: The result have shown that negative experiences were predominant, such as illness, self-criticism and lack of skills. Positive experiences never came by itself, the support was crucial from colleagues, the team and the organization.

I början av 2020 drabbar covid-19-pandemin världens befolkning. Den livsfarliga smittan sprids snabbt världen över och forskare och läkemedelsbolag börjar arbeta intensivt för att utveckla ett vaccin som kan stoppa sjukdomens framfart. Knappt ett år senare godkänns världens första vaccin mot covid-19 och massvaccinering inleds. Världens politiker, forskare, epidemiologer och läkare påtalar otaliga gånger att vaccinet är lösningen på pandemin och vikten av att alla som kan ska tacka ja till erbjudandet om att vaccinera sig. Vaccinationsviljan världen över är generellt sett god, men det är också många människor som väljer att inte ta vaccinet och vaccinationsgraden varierar på internationell-, nationell- och lokal nivå. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns lokala förhållanden som påverkar vacci­nat­ions­graden mot covid-19 i Sveriges kommuner under pandemin och om kommunernas verkliga vacci­nationsgrad avviker från vad som kan förväntas utifrån de lokala förhållandena. Baserat på tidigare studier och teori skapas och testas hypoteser genom att använda linjär regression för att skapa modeller som beskriver förväntad vaccinationsgrad. Studien undersöker sambandet mellan vaccinat­ions­grad och variabler som beskriver könsfördelningen i kommunerna, andel utrikesfödda, befolk­ningens ålder, utbildnings-, inkomst-, och hälsonivå, andel arbetslöshet, valdeltagande och befolk­ningens partisym­pa­tier. De viktigaste resultaten är att faktorerna andel kvinnor, utrikesfödda, arbetslöshet och hälsonivå korre­lerar negativt med vaccinationsgrad, och faktorerna ålder, utbildningsnivå och valdeltagande korrelerar positivt. I univariat analys förklarar variabeln utrikesfödda 78 procent av skillnaden i vaccinationsgrad mellan kommunerna och valdeltagande förklarar 57 procent av skillnaden. Resultatet i riksdagsvalet 2018 på kommunnivå kan delvis förklara skillnaden i vaccinationsgrad mellan Sveriges kommuner. Utmärkande vid undersökningen av befolkningens partisympatier är att univariat analys med Center­partiet som oberoende variabel enskilt förklarar över 20 procent av skillnaden i vaccinationsgrad. Baserat på regressionsmodeller beräknas varje kommuns förväntade vaccinationsgrad, vilken jämförs med den verkliga vaccinationsgraden. Haparanda och Ljungby kommun avviker mest positivt respek­tive negativt från sitt förväntade värde (+10,42 procent och -6,10 procent). En möjlig förklaring till kommunernas stora avvikelser är deras geografiska läge och dess påverkan på befolkningens behov av att resa till utlandet. Alla kommuner i Uppsala län har en högre vaccinationsgrad än förväntat, medan alla kommuner i Blekinge län har en lägre vaccinationsgrad än förväntat. En möjlig förklaring är att det beror på länens olika vaccinationsstrategier. In early 2020, the covid-19 pandemic hit the world. The deadly infection spread rapidly, and researchers and pharmaceutical companies worked intensively to develop a vaccine which could stop the progres­sion of the disease. Barely a year later, the world’s first vaccine against covid-19 is approved and mass vaccination begins. The world’s politicians, researchers, epidemiologists, and medical personnel point out countless times that the vaccine is the solution to the pandemic and the importance of getting vac­cinated. In general, the willingness to get vaccinated is high, but there are also many people who choose not to take the vaccine and the degree of vaccination varies at international, national, and local level. This study aims to investigate whether local conditions affect the vaccination rate against covid-19 in Swedish municipalities during the pandemic, and whether municipalities’ actual vaccination rate devi­ates from what can be expected based on these local conditions. Based on previous studies and theory, hypotheses are created and tested by using linear regression to create models that describe the expected degree of vaccination. The study examines the relationship between vaccination rate and variables that describe gender distribution in the municipalities, proportion of foreign-born, age of population, level of education, income and health, proportion of unemployment, turnout, and the population’s party sym­pathies. The main findings are that the factors proportion of women, foreign-born, unemployment and health level negatively correlate with vaccination rate, and the factors age, level of education and turnout cor­relate positively. In univariate analysis, the variable foreign-born explains 78 percent of the differ­ence in vaccination rate among the municipalities, and turnout explains 57 percent of the difference. The result of the 2018 parliamentary elections at municipal level can partly explain the difference in vac­cination rate between Sweden’s municipalities. Notable when examining the population’s party sym­pathies is that univariate analysis with Centerpartiet as an independent variable individually explains over 20 percent of the difference in vaccination rate. Each municipality’s expected vaccination rate is calculated and compared to the actual vaccination rate based on regression models. The municipalities of Haparanda and Ljungby deviate most from their expected value (+10.42 percent and -6.10 percent). A possible explanation for the municipalities’ large deviations is their geographical location and its impact on the population’s need to travel abroad. All municipalities of Uppsala County have a higher vaccination rate than expected, while all municipalities of Blekinge County have a lower vaccination rate than expected. One possible explanation is that it depends on the counties’ different vaccination strategies.

Purpose: This degree project has investigated the problems Södra Källtorp has with noise due to the nearby highway E18. The purpose of this work is to investigate whether Södra Källtorp meets the guideline values and also whether the implemented noise protection measures in the neighbourhood have caused a change regarding the noise level. Method: The method for carrying out this degree project consisted of a literature study and a case study. The case study was carried out through own measurements and calculations. Four measuring points were chosen. The first two are located in Södra Källtorp and are covered by the noise protection, while the last two are not covered by any noise protection and are located in Råby. Based on the measurement results, the daily equivalent sound level was calculated based on the annual average daily traffic for each measurement point. In addition, interviews were held in order to get a picture of the noise experience among the residents in the neighbourhood. Results: According to the measurement results, the daily equivalent sound level was 55 dBA and the daily maximum sound level 61 dBA for measuring point M1. For measuring point M2, the daily equivalent sound level was 46 dBA while the daily maximum sound level was 53 dBA. Measuring point U1 had a higher noise level than measuring point M1 and measuring point U2 had a higher noise level than measuring point M2. Conclusions: Conclusions that can be drawn are that the noise protection measures have made a change regarding the noise level in Södra Källtorp and that the noise levels in Södra Källtorp do not exceed the guideline values. However, most noise levels that occur in the neighbourhood are not approved according to WHO. More noise protection measures may need to be taken in the future in order to meet WHO’s recommendations.

Bakgrund: Stroke leder till syrebrist i hjärnan som i sin tur leder till förlorade funktioner. Symtomen bestäms av vilket kärlområde i hjärnan som har drabbats av stroke samt av skadans tidsförlopp och utbredning. Rehabiliteringen hos strokepatienter är av betydelse för patientens förbättring, för att främja hälsa och att lindra lidande vilket även är grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva upplevelser av hur det dagliga livet förändrats efter stroke ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie där fyra självbiografiska böcker där upplevelser av att drabbas av stroke beskrivs har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier: Förändringar efter stroke, Den nödvändiga assistansen samt Hopp om framtiden. Konklusion: Studien påvisar att drabbas av stroke har negativa konsekvenser för hälsan och välbefinnandet hos den drabbade individen. Resultatet visar att drabbas av stroke orsakar stora förändringar och att det kan upplevas som att livet hastigt vänds upp och ner. I sjuksköterskans arbete med individer drabbade av stroke är det av vikt att inte bara se till de fysiska upplevelserna men även se till de psykiska och sociala upplevelserna, detta för att se hela individen. Background: Stroke leads to lack of oxygen in the brain which in turn leads to loss of functions. The symptoms are determined by which vascular area in the brain has been affected by the stroke, by the time course and the extent of the injury. The rehabilitation of stroke patients is important for the patient's improvement, promote health and alleviate suffering, which is also a fundamental area of responsibility for the nurse. Aim: To describe experiences of how daily life has changed after a stroke from a patient perspective. Method: A literature study in which four autobiographical books about suffering from stroke have been analyzed through a qualitative content analysis. Results: The analysis revealed three categories: Changes after stroke, The necessary assistance and Hope for the future. Conclusion: The study shows that suffering from stroke has negative consequences for the health and well-being of the affected individual. The results show that suffering a stroke causes major changes and that it can be experienced as life being quickly turned upside down. In the nurse's work with individuals affected by stroke, it is important to not only look at the physical experiences but also look at the mental and social experiences to get a holistic view.

Bakgrund: Ungdomar använder sociala medier för att umgås med varandra. Det finns ett samband mellan att spendera mycket tid på sociala medier och negativ påverkan på den psykiska hälsan. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att elever ska uppleva hälsa och nå kunskapsmålen i skolan. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan hos ungdomar i högstadiet. Metod: Data insamlades genom intervjuer av skolsköterskor med erfarenheter av ungdomar i högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet bestod av tio skolsköterskeintervjuer. Resultat: Intervjuerna mynnar ut i fyra huvudkategorier: kunskapsbrist hos skolsköterskor, positiva effekter av sociala medier, negativa effekter av sociala medier samt skolsköterskans förebyggande arbete kring sociala medier. Temat som framkom i studien var komplext arbete i ständigt pågående utveckling. Konklusion: Studiens resultat visar att användningen av sociala medier kan ha både positiva och negativa effekter för den psykiska hälsan hos ungdomar. Skolsköterskan har en stor utmaning att kunna arbeta hälsofrämjande kring sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan på individ- och gruppnivå. Teamarbete behövs för att hjälpa ungdomarna att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor och minska sociala mediers negativa effekt på den psykiska hälsan. Background: Young people use social media to socialize with each other. There is a link between spending a lot of time on social media and the negative impact on mental health. The school nurses´work with health promotion and prevention to help students experience health and achieve goals of knowledge in school. Aim: Illustrate school nurses´experiences of the impact of social media on the mental health of young people in upper secondary school. Method: Data were collected through ten interviews of school nurses´ with experiences of young people in upper secondary school. The data material was analyzed according to qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The interviews result in four main categories: lack of knowledge among school nurses´, positive effects of social media, negative effects of social media and the school nurses´preventive work with social media. The theme that emerged in the study was complex work in constant development. Conclusion: The results show that social media can have both positive and negative effects on the mental health of young people. The school nurses´ have a huge challenge to be able to promote health around the impact of social media on mental health in individual and group levels. Teamwork is needed to help young people maintain healthy lifestyles and reduce the negative effects of social media on mental health.