Search

The study area is located at coastal and offshore Kundur and Adjacent Area, geographically located at coordinates of 0º 39'00 "0º 50'00" N and 103º 10'00 "103º 25 '00" S. Rare earth elements are found in seven seafloor surfacial sediment and 3 core samples are Cerium (15.41 to 16.88 ppm), Lanthanum (5.40 to 6.80 ppm), Ytrium (5.18 to 5, 58 ppm), Zirconium (5.05 to 5.95 ppm) and Neodymium 20.25 to 20.95 ppm). The minerals that containing of rare earth elements at the study area are apatite, zircon, monazite, and pyrochlore and xenotime. Seafloor surfacial sediment at Kundur are composed by silt (Z), sandy silt (sZ), sandy gravel, mud and sand. Silt unit covering nearly 55% of the study area and followed by sandy gravel, sand, silt and sandy silt. Seafloor morphology varies those are flat morphology with gradually depth changes and a regularly shaped identation curves and holes likely a result of sand mining. Coastal characteristics consists of: sandy and muddy beach. Sandy beach has medium relief (5° - 8°), composed by medium to coarse sand, brownish yellow. The muddy beach has low relief (1° - 5°) where the edges of the beach is mangroves planted by the local peoples. Key words : rare earth elements, seabed sediments, sea floor morphology, and Kundur Island Daerah penelitian terletak di kawasan pantai dan lepas pantai perairan Pulau Kundur dan Sekitarnya. Secara geografis terletak pada koordinat 0º 39’00” - 0º 50'00” LU dan 103º 10'00”- 103º 35' 00”BT. Mineral di daerah penelitian yang mengandung unsur tanah jarang adalah mineral apatit, zirkon, monazit, dan mineral pyrochlore. Unsur tanah jarang yang dijumpai pada tujuh contoh sedimen permukaan dasar laut dan 3 contoh bor inti adalah Cerium (15,41 – 16,88 ppm), Lanthanum (5,40 – 6,80 ppm), Ytrium (5,18-5,58 ppm), Zirkonium ( 5,05-5,95 ppm) dan Neodimium 20,25 – 20,95 ppm). Sedimen permukaan dasar laut di perairan Kundur tersusun oleh lanau (Z), lanau pasiran (sZ), kerikil pasiran, lumpur dan pasir. Satuan lanau menutupi hampir 55% dari seluruh daerah penelitian diikuti oleh krikil pasiran , pasir, lumpur dan lanau pasiran. Morfologi permukaan dasar laut sangat bervariasi ada yang landai dengan perubahan kedalaman yang teratur ada juga yang berbentuk lekukan lekukan dan lubang lubang besar kemungkinan akibat dari penambangan pasir. Karakteristik pantainya terdiri dari : pantai berpasir dan pantai berlumpur.  Pantai berpasir, berelief sedang (5° - 8°), tersusun oleh pasir ukuran butir sedang sampai kasar, berwarna kuning kecoklatan. Pantai berlumpur berelief rendah berkisar antara (1° - 5°) dimana pada bagian tepinya ditanami bakau oleh penduduk setempat. Kata kunci: unsur tanah jarang, sedimen permukaan dasar laut, morfologi permukaan dasar laut, dan Pulau Kundur

Mineralogical-mineral chemical characterisation of Nb-Ta-bearingassemblages from the Stripåsen granitic pegmatite, NorbergJens Henriksson The occurrence of Nb-Ta-bearing minerals has earlier been briefly documented inthe Stripåsen granitic pegmatite, Norberg, central Bergslagen. This report describesthe background, preparation and basic characterisation of sampled Nb-Ta-bearingmineral assemblages from this pegmatite. These comprise (Y,REE,U,Th)-(Nb,Ta,Ti)-oxides of mainly a tantalum-dominated A 2-m B 2 X 6-w Y 1-n -type, belonging to the pyrochloresupergroup. The major primary mineral is suggested to have been afluorcalciomicrolite, ideally (Ca,Na,☐) 2 Ta 2 O 6 F. In association with abundant fractureformation related to metamictisation of the microlite minerals, they are interpreted tohave been variably altered by late-stage fluids. Thus, the system has beenextensively modified after the primary crystallisation of the pegmatite melt. Besidesthese (Y,REE,U,Th)-(Nb,Ta,Ti)-oxides, monazite-(Ce) ((Ce, LREE)PO 4 ), nativebismuth (Bi) and presumably radiogenic galena (PbS) were identified. The sampleshave mainly been studied by means of scanning-electron-microscopy with energydispersive spectroscopy (SEM-EDS), utilising reflected polarised light microscopy asa complementary tool. The study was done within the framework of the EU-supported FRAME-project which is focused on a selection of metals and minerals,among others niobium (Nb) and tantalum (Ta). Sammanfattning Mineralogisk-mineralkemisk karakterisering av Nb-Ta-förande associationerfrån Stripåsenpegmatiten, NorbergJens Henriksson Förekomsten av Nb-Ta-förande mineral har tidigare dokumenteras iStripåsenpegmatiten, Norberg, centrala Bergslagen. Här redogörs för bakgrund,provförberedelse och grundläggande karakterisering av provtagna Nb-Ta-förandemineralassociationer från denna pegmatit. Proven som undersökts innehåller(Y,REE,U,Th)-(Nb,Ta,Ti)-oxider av främst tantaldominerad A 2-m B 2 X 6-w Y 1-n -typtillhörande pyroklorsupergruppen. Den huvudsakliga primära fasen tolkas ha varit enfluorkalciomikrolit, idealiskt (Ca,Na,☐) 2 Ta 2 O 6 F. I anslutning till rikligt förekommandesprickor som är relaterade till omfattande metamiktisering har mikroliternaomvandlats i varierande grad av sena fluider. Systemet har alltså förändrats kraftigtefter den primära kristallisationen av pegmatitsmältan. Förutom (Y,REE,U,Th)-(Nb,Ta,Ti)-oxider identifierades monazit-(Ce) ((Ce,LREE)PO 4 ), gedigen vismut (Bi)och vad som sannolikt är radiogen blyglans (PbS). Provmaterialet har huvudsakligenundersökts med genom svepelektronmikroskopi med energidispersiv spektroskopi(SEM-EDS), varvid malmmikroskopi har använts som ett kompletterande verktyg.Studien gjordes inom ramverket för det EU-stödda FRAME-projektet som blandannat fokuserar på förekomster av de kritiska och konfliktrelaterade metallerna niob(Nb) och tantal (Ta).

Ädelfors is situated ca 17 km east of Vetlanda, Jönköping County, in the N-S striking Trans-scandinavian igneous belt and is a part of the NE-SW striking 1.83-1.82 Ga Oskarshamn-Jönköping belt emplaced during a continental subduction towards the Svecofennian continental margin. The continental arc hosts the 1.83 Ga metasedimentary Vetlanda supergroup composed of foliated metagreywacke, metasandstone and metaconglomerate. The sequence is intercalated by mafic and felsic volcanites and hosts the Cu-Au-Fe-mines at Ädelfors. Ädelfors mining field consists of ca 330 mineralized quartz veins hosting both copper, gold and iron. The iron mines Nilsson’s iron mine (NFE) and Fe-mine (FE), the copper mine Kamelen (KM) and the gold mines Brånad’s mine (BR), Adolf Fredrik’s mine (AF), Old Kron mine (GKR), Old Kolhag’s mine (GKO), Thörn mine (TH), New Galon mine (NG), Stenborg’s mine (ST), Tysk mine (TG), Hällaskallen (HS) and Fridhem (FR) have been investigated to deduce a possible genetic relation between the veins and their origin. Sulfur isotope ratios have also been conducted on pyrite from KM, AF and FE. The veins can stucturally be divided into several groups. AF, GKR, ST, NG, TH and possibly NFE are striking 10-70° with a dip of 55-70°. BR, GKO and KM are striking 110-140° with a dip of 80-90° whereas TG and HS strike 90-110° dipping 85°. Fridhem, being distal to the other mines, strikes 70° and dips 80°. A chlorite-quartz-biotite-sericite-rich metapelite hosts the veins in all localities except; FR where a layered, beresitizised felsic volcanite rich in plagioclase, sericite, biotite and quartz hosts disseminated pyrite; and NFE, HS and NG which are hosted by a mafic tuffite. Quartz veins are mainly milky and equigranular, exceptions are FE with black pyrite-bearing quartz veins, cutting through the banded magnetite-metapelite and KM with its dynamically recrystallized quartz. Chlorite-, zeolite-, carbonate-, hematite-, amphibole-, kalifeldspar-, sericite-, biotite- and epidote alteration has been observed among the localities. The ore minerals are dominated by: fractured sub- to euhedral pyrite in cataclastic aggregates or selvage bands, interstitial chalcopyrite in pyrite, marcasite, pyrrhotite, gold and sporadic chalcopyrite diseased sphalerite and arsenopyrite. Previously not reported tetradymite, staurolite, galena and Ce-monazite have also been observed. Bismuthinite and tetradymite as inclusions in pyrite were observed in AF, GKR, FR and TG. Gold was observed in AF, BR, GKR and TG as inclusions in pyrite or quartz with a Au/Ag median of 78.41. HS distinguishes itself with Au/Ag ratios of 4.66-5.25. The trace element ratios in pyrite reveal two major types of pyrite. 1) found in FE and KM (pyrite type 1) with Co/Ni ratio of 10.94, Bi/Au of 1.79, Bi/S of 0.037, Au/Ag of 11.13, S/Se of 235.96 and As/S of 0.006. 2) found in NG, GKO, ST, TH, AF, NFE, HS, GKR, BR, FR, TG and as stringers in KM4 py1 pyrite type 2) with an average Co/Ni ratio of 5.26, Bi/Au of 1.95, Bi/S of 0.031, Au/Ag of 4.19, S/Se of 0 and As/S of 0. δ34S values strengthens this grouping as KM and FE has 1,3-2,6 ‰ and AF 3,6-3,8 ‰. The following geological interpretation has been concluded: The banded iron formation in FE is the earliest mineralization and was later fractured, emplacing quartz veins with pyrite of type 1. During this event, the Cu-vein in KM was also formed. A second generation of fractures, emplaced after the Småland granitoids formed, were filled with quartz and pyrite of type 2 at mesozonal depth. This is the main stage of gold mineralization and includes NG, GKO, ST, TH, AF, NFE, GKR, BR, FR and TG. During this event, pyrite of type 2 was added to KM, causing recrystallizing of the quartz. HS is possibly emplaced last or altered as it is more enriched in silver. Morphology, mineralogy, alterations, mineral chemistry and sulfur isotope signatures indicates an orogenic origin of the gold-rich quartz veins at Ädelfors as well as the copper-rich vein in KM. Ädelfors ligger ca 17 km öster om Vetlanda, Jönköpings län, i det N-S strykande Transskandinaviska granit och porfyrbältet och är en del av det NÖ-SV strykande 1,83-1,82 Ga Oskarshamn-Jönköpingsbältet (OJB) bildad i en kontinental subduktionszon i kanten av den Svecofenniska kontinentalplattan. I denna kontinentalbåge ligger Vetlanda supergruppen som är en metasedimentär del av OJB bestående av starkt folierad 1,83 Ga metagråvacka, metasandsten och metakonglomerat med inlagringar av mafiska och felsiska vulkaniter. Ädelfors gruvfält består utav ca. 330 kvartsgångar förande mestadels guld men också koppar. Järnmineraliseringar i form av bandad järnmalm finns också i området. Geologin, mineralogin och pyritens kemiska sammansättning från järngruvorna Nilssons järngruva (NFE) och Fe-gruvan (FE), koppargruvan Kamelen (KM) och guldgruvorna Brånadsgruvan (BR), Adolf Fredriks gruva (AF), Gamla Krongruvan (GKR), Gamla Kolhagsgruvan (GKO), Thörngruvan (TH), Nya Galongruvan (NG), Stenborgs gruva (ST), Tyskgruvan (TG), Hällaskallen (HS) och Fridhem (FR) har undersökts för att finna eventuella genetiska likheter. Svavelisotopförhållande har fastställts för pyrit från AF, FE och KM. Strukturellt kan gångarna delas in i ett antal grupper. AF, GKR, ST, NG, TH och möjligtvis NFE stryker 10-70° och stupar 55-70°. BR, GKO och KM stryker 110-140° och stupar 80-90° medan TG och HS stryker 90-110° och stupar 85°. Fridhem stryker 70° och stupar 80°. En klorit-kvarts-sericit-biotitrik metapelit utgör värdbergarten i alla gruvor förutom; FR där den utgörs av en beresitiserad felsisk vulkanit rik på plagioklas, sericit, biotit och kvarts med disseminerad pyrit; och NFE, HS, NG vilka har en mafisk tuffitisk moderbergart. Kvartsgångarna är mjölkvita med undantag för FE:s svarta, pyritförande kvarts vilket uppträder som sprickfyllnad i den bandade järnmalmen och är senare bildad. Kvartsen i KM är starkt dynamiskt omkristalliserad. Svag till måttlig foliation är vanlig i sidoberget med undantag av stark foliation i TG och NFE, vilka är lokaliserade i förkastningssprickor med stark kloritförskiffring av värdbergarten. Klorit-, zeolit-, karbonat-, hematit-, amfibol-, kalifältspat-, sericit-, biotit- och epidotomvandling förekommer i majoriteten av lokalerna. Malmmineralen är dominerande sprött deformerad subhedral till euhedral pyrit som kataklastiska aggregat eller band, interstitiell kopparkis i pyrit, markasit, magnetkis, guld och sporadiskt kopparkissjuk zinkblände och arsenikkis. I det här arbetet har även tetradymit, staurolit, blyglans och Ce-monazit observerats. Bismutinit och tetradymit i form av inneslutningar i pyrit observerades i AF, GKR, FR och TG. Guld observerades i AF, BR, GKR och TG som inneslutningar i pyrit eller fritt i kvarts med Au/Ag medianvärde på 78,41, avvikande är HS med värden mellan 4,66-5,25. Förhållanden mellan spårelement i pyrit indikerar två typer av pyrit. Typ 1 funnen i FE och KM har följande värden: Co/Ni = 10,94, Bi/Au = 1,79, Bi/S = 0,037, Au/Ag = 11,13, S/Se = 235,96 och As/S = 0,006. Typ 2 funnen i NG, GKO, ST, TH, AF, NFE, HS, GKR, BR, FR, TG och som sliror i KM4 py1 har följande värden Co/Ni = 5,26, Bi/Au = 1,95, Bi/S = 0,031, Au/Ag = 4,19, S/Se = 0 and As/S = 0. δ34S värden styrker denna uppdelning där KM och FE har värdena 1,3-2,6 ‰ och AF 3,6-3,8 ‰. Den geologiska utvecklingen av fältet har tolkats som följande: FE-gruvans bandade järnmalm är den tidigaste mineraliseringen vilket följs utav uppsprickning och läkning av kvarts med pyrit typ 1 som också bildar kopparmineraliseringen KM. Senare sprickzoner efter Smålandsgraniternas intrusion läks av kvarts med pyrit typ 2 på mesozonalt djup vilket bildar NG, GKO, ST, TH, AF, NFE, GKR, BR, FR, TG och omkristalliserar och introducerar nya pyritsliror i kvartsen i KM. HS bildas möjligtvis sist eller har blivit omvandlad eftersom den är anrikad på silver. Morfologi, omvandlingar och svavelisotop-signaturer tyder på ett orogent ursprung för Ädelfors guldrika kvartsådror samt den kopparrika kvartsådern i KM.

The Scandinavian Caledonides formed as a result of collision between the continents Baltica and Laurentia, in Silurian and Early Devonian time. The evolution of the orogen has been a topic of research since before the turn of the last century. However, there are still uncertainties regarding the character and timing of the orogenic processes involved in the formation of the Caledonian orogen. Identification and study of high-pressure terranes are a key to understanding the processes involved, and such terrains are found in Jämtland, central Sweden. The most well-known location is Mt. Åreskutan. This study focuses on the Helags Mountain, a locality potentially equivalent to Mt. Åreskutan. It has combined structural and mineralogical studies, pressure and temperature esti-mates, and monazite geochronology, in an attempt to obtain an overview of the metamorphic his-tory.The Helags Mt. geology, as on Åreskutan, is dominated by a klippe of high grade gneisses, overlying lower grade schists and amphibolites, both typical of the middle and lower part of the Seve Nappe Complex in the Swedish Caledonides. The gneisses are dominantly felsic and contain garnet. Two episodes of garnet growth, likely separated in time, are observed in the gneisses. The first episode probably took place in the presence of melt, as is evident from the presence of inclusion of so called nanogranites. This is further supported, but not fully confirmed, by observed homo-genization of the garnet core chemistry. Such processes take place at high temperature, above 700°C. Pressure estimates are less well defined and indicate about 1 GPa during this first garnet growth event. This event may be related to the observed migmatisation. The second garnet growth episode took place at lower pressure and temperature conditions, and similarities with garnet observed in studies elsewhere indicate a connection with shearing and emplacement of the Middle Seve unit. However, no garnets were observed in the studied shear zone, and it is with the available data not possible to confirm a relation to a specific event. Monazite geochronology has contributed Caledonian ages (400-480 Ma) but has not yielded any precise results with regard to the timing of the migmatisation and thrusting. Den svenska fjällkedjan har en lång historia. Dess nuvarande utformning är ett resultat av att Iapetus-havet, en föregångare till dagens Atlanten, slöts och de tidigare kontinenterna Baltica och Laurentia kolliderade. Trots att fjällkedjan studerats flitigt sedan före sekelskiftet är det mycket som är okänt om de geologiska processerna som varit en del av bergens utveckling. För att bättre förstå fjällkedjans ut-veckling studeras bergarter från områden som varit särskilt kraftigt påverkade. Flera sådana områden påträffas i Jämtlandsfjällen. Denna studie har fokuserat på Helagsfjällets område, beläget i södra delen av Jämtlands län. Studier av det särskilt motståndskraftiga mineralet granat från områdets bergarter har tillsammans med dateringar av mineralet monazit givit ny information om områdets geologiska historia.Helagsfjällets geologi, liksom den välstuderade Åreskutan, utgörs av en enhet av granatförande gneisser, vilken överlagrar en undre enhet av lägre omvandlingsgrad. Detta är typiskt för den mellersta och lägre delen av det så kallade Sevekomplexet. Två generationer granater tyder på att minst två geologiska processer, skilda åt i tid, påverkat områdets bergarter. Den första av dessa granatgenerationer uppvisar bland annat inneslutningar vilka tolkas som bevarade delar av en tidigare smälta. Det är möjligt att denna granatgeneration är relaterad till den tidiga händelse som orsakat uppsmältning, av vilken spår kan studeras på flera platser i området. Tryck- och temperaturberäkningar visar att detta hände under tryck omkring 1 GPa, och temperaturer på över minst 600°C, kanske över 700°C. Den andra granat-generationen är mer svårtolkad. Tryck och temperatur var lägre, och likheter med granater observerade på andra platser tyder på att denna andra granattillväxt skedde i samband med skjuvning av den övre enheten, över den underliggande enheten. Försök att datera dessa två perioder av granattillväxt gav åldrar mellan 400 och 480 miljoner år. Liksom på Åreskutan tyder detta på en tektonisk historia som sträcker sig från Ordovicium till tidig Devon.

Samples of amang were collected from Upper Perak, Kinta Valley, Klang Valley and the Pelepah Kanan areas for characterisation, both physically and chemically, using the EPMA (Electronprobe Microanalyser). This preliminary study shows that amang samples from Klian Intan show less ilmenite compared to the other areas. The Klian Intan samples, however, have higher contents of wolframite, pyrite, zircon, arsenopyrite, and rutile. The presence of rooseveltite (BiAs04) is a significant characteristic for the Klian Intan amang. One rooseveltite sample shows inclusions of silica. The amang samples from the Kinta Valley are very rich in ilmenite grains. Studies show 91% ilmenite in amang from Keramat and 93% ilmenite in amang from Air Kuning, and 91 % in amang from Bidor. Struverite (Fex 2(Ta, Nb)2X Ti6().XO.J was found with exsolution bodies of wolframoixiolite ((Nb, W, Ta, Fe, Mn)3 °4) and columbite/tantalite. Wolframoixiolite is a black, opaque, monoclinic mineral. This is the first time it is found in Malaysian amang. Amang from Bidor shows intergrowth relationships of ilmenite with monazite, xenotime and zircon. The studied amang sample from Dengkil, Klang Valley shows the highest content of ilmenite compared to the other areas. It contains 98% ilmenite, 1 % xenotime, and 1 % zircon. On the other hand, the wolframite concentrate from Tekka shows 53% wolframite, 33% ilmenite, 12% silicates, and 2% zircon. EPMA studies of amang sample from Pelepah Kanan shows 81 % iron oxides, 8% silicates, 6% silica, and 5% cassiterite. Abstrak: Sampel amang telah dikutip dari kawasan-kawasan Perak Utara, Lembah Kinta, Lembah Klang dan Pelepah Kanan untuk pencirian, dari segi fizikal dan kimia, dengan dengan menggunakan EPMA (Electroprobe Microanalyser). Kajian awal menunjukkan sampel amang dari Klian Intan adalah kurang ilmenit berbanding dengan kawasan­ kawasan lain. Sampel Klian Intan, walau bagaimanapun, mempunyai kandungan yang lebih tinggi bagi wolframit, pirit, zirkon, arsenopirit, dan ruti!. Kehadiran rooseveltit (BiAs04) adalah satu ciri khas bagi amang Klian Intan. Satu sampel rooseveltit menunjukkan inklusi silika. Sampel amang dari Lembah Kinta adalah sangat kaya dengan butiran ilmenit. Kajian menunjukkan 91% ilmenit di dalam amang dari Keramat dan 93% ilmenit di dalam amang dari Air Kuning, serta 91 % di dalam amang dari Bidor. Struverit ((Fex 2(Ta, Nb)2XTi6().XO.20) telah dijumpai dengan badan-badan eksolusi wolframoixiolit ((Nb, W, Ta, Fe, Mn)P4) bersama-sama dengan columbitltantalit. Wolframoixiolite adalah mineral hitam legap yang bersistem monoklin. Ini adalah pertama kali mineral ini dijumpai di dalam amang Malaysia. Amang dari Bidor menunjukkan hubungan saling pertumbuhan ilmenit dengan monazit, xenotim dan zirkon. Sampel amang yang dikaji dari Dengkil, Lembah Klang menunjukkan kandungan ilmenit yang tertinggi berbanding dengan kawasan-kawasan yang lain. la mengandungi 98% ilmenit, 1 % xenotim, dan 1 % zirkon. Dalam pada itu, padatan wolframite dari Tekka menunjukkan 53% wolframit, 33% ilmenit, 12% silikat, dan 2% zirkon. Kajian EPMA bagi sampel amang dari Pelepah Kanan menunjukkan 81% oksida besi, 8% silikat, dan 5% kasiterit.

EPMA characterisation of heavy minerals in the tailings, amang, river concentrates and mineralised veins in the Tekka area in terms of their composition, abundances, distribution, inclusions and intergrowths have confirmed the presence of cassiterite, ilmenite, iron oxide, arsenopyrite, stannite, chalcopyrite, pyrite, sphalerite, galena, scorodite, and covellite. Further, the EPMA was able to differentiate rutile, topaz, xenotime, monazite, tantalite, columbite, wolframite and striiverite through X-ray mapping. The EPMA was able to justify the occurrence of fine gold in fractures in cassiterite, wolframite and black tourmaline and identify lesser known minerals like stolzite (PbW04),enargite (Cu3AsS4) and yttrotungstite ((Ce, Nd, Y)WP6(OH)J and report for the first time in the Tekka area the occurrence of native bismuth, bismuthinite (Bi 2S3), matildite (AgBiS2) and mimetite (Pb(As04, P04)CI). The EPMA was able to identify inclusions of ilmenorutile, tapiolite, arsenopyrite and ilmenite in cassiterite besides confirming that the different colours of tourmaline found at Tekka is a reflection of their different Fe and Mg contents. All the new information on the new mineral species and their related mineral associations have aided in the preparation of a more complete paragenetic sequence of the Tekka xenothermal deposit. Abstrak: Pencirian EPMA mineral-mineral berat di dalam tailings, amang, konsentrat sungai dan telerang pemineralan di kawasan Tekka terhadap komposisi, kelimpahan, taburan, inklusi dan salingtumbuhan mereka telah membuktikan kehadiran mineral-mineral seperti kasiterit, ilmenit, oksida besi, arsenopirit, stann it, kalkopirit, sfalerit, galena, scorodit, dan kovelit. Kajian lanjutan EPMA telah bezakan rutil, topaz, xenotim, monazit, tantalit, columbit, wolframit dan striiverit melalui pemetaan sinar-X. Peralatan EPMA telah sahkan juga kehadiran emas halus didalam retakan didalam kasiterit, wolfrarnit dan tourmalin hitam dan kenalpastikan mineral kurang biasa seperti stolzit (PbW04), enargit (Cu3AsS4) dan yttrotungstit ((Ce, Nd, Y)WP6(OH») dan laporkan kali pertama di kawasan Tekka kehadiran bismut asli, bismutinit (Bi 2S3), matildit (AgBiS2) dan mimetit (Pb(As04, P04)CI). EPMA juga carnkan inklusi-inklusi ilmenorutil, tapiolit, arsenopirit, dan ilmenit didalam kasiterit selain daripada tunjukkan warna berbeza tourmalin yang dijumpai di Tekka cerrninkan perbezaan kandungan Fe dan Mg mereka. Semua maklumat ini tentang spesies mineral baru dan hubungan diantara mineral-mineral lain telah membantu menyediakan jujukan paragenesis yang lebih menyeluruh untuk mendapan xenoterma Tekka.