Search

En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer. Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen. Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.

Den här är en läromedelsanalys som studerar hur lyrik framställs och presenteras i tre läromedelsserier. Det perspektiv som används för att studera representationen av manligt och kvinnligt är ett genusperspektiv som utgår från Judith Butlers teorier om genus och kön. Den metod som används i studien är både kvantitativ och kvalitativ textanalys och utgår från tre olika faser. Den kvantitativa analysen används för att se förekomsten av manliga och kvinnliga lyriker medan den kvalitativa analysen används för att studera hur lyriken framställs. Det material som används i studien är läroböcker från läromedelsserierna svenska impulser, Svenska helt enkelt samt Formativ svenska. I dessa serier ingår tre böcker vardera. Det vi undersöker i materialet är hur kvinnliga respektive manliga lyriker framställs, hur mycket plats lyrikgenren får ta i läroböckerna samt hur det presenterade materialet svarar mot det centrala innehållet för kurserna svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Resultatet visar att det manliga lyrikerna är överrepresenterade vad gäller representationen av lyriker i läroböckerna. Detta visas i den kvantitativa analysen där vi räknar hur många gånger män respektive kvinnor nämns i läroböckerna. Läroböckerna visar att det förekommer lyrik men att det sker på olika sätt och i olika utsträckning beroende på vilken läromedelsserie det är samt vilka författarna till läroböckerna är. Slutsatsen som kan dras utifrån den här studien är att läroböckerna som studeras har goda möjligheter att användas i (lyrik-)undervisningen. En annan slutsats som kan dras av studiens resultat är att kvinnor och män blir representerade i olika utsträckning. Män nämns fler gånger och får mer utrymme i läroböckerna än vad kvinnorna får. Detta ser vi både genom den kvantitativa och den kvalitativa analysen.

Ett av skolans uppdrag är att lära elever att kritiskt granska könsmönster och begränsande normer. Elever i högstadiet formar sina identiteter och påverkas av vad de ser och hör i olika typer av skolmaterial. Det gör det relevant att undersöka hur genus och relationer uttrycks i läromedel. Syftet med studien är att undersöka hur manligt och kvinnligt uttrycks i ett urval läroböcker i moderna språk och hur dessa uttryck etablerar, reproducerar och/eller utmanar normer. Det teoretiska ramverket handlar om genus och förståelsen av kön som en social konstruktion. I analysen används framför allt ett queerteoretiskt perspektiv och som komplement objektifieringsteorin. Den kvalitativa analysen av läroböckernas texter och bilder är inspirerad av kritisk diskursanalys och genom att studera hur kvinnligt och manligt och relationer mellan människor skildras samt uppmärksamma det som inte finns med i materialet tolkar jag vilka normer som framträder och utmanas. Slutsatserna av analysen är att det finns en större mångfald och mindre stereotyp gestaltning av kvinnligt och manligt i det nyaste materialet men även detta är präglat av heteronormativitet och endast på ett ställe i finns ett uttalat exempel på en samkönad relation. Icke heterosexuella relationer och alternativa familjebildningar lyser med sin frånvaro. I mina tolkningar ser jag heller ingen uttalad representation av könsövergripande identiteter. Studien synliggör just frågan kring representation och dess betydelse för ungdomars identifikation med innehållet. Genom att synliggöra hur genus och relationer framställs i läroböckerna och hur heteronormen upprätthålls i materialet finns en förhoppning om en ökad förståelse för behovet av kritisk granskning av läroböcker samt normkritiska diskussioner mellan elever och lärare.

Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur läroböcker i historia för årskurs 4–6 skildrar män och kvinnor i text och bild. Detta undersöktes i relation till styrdokumentens bestämmelser om skolans jämställdhetsuppdrag. En analys av två vanligt förekommande läroböcker i historia utkomna i samband med läroplanen lgr11 har genomförts. Analysen genomfördes med utgångspunkt ur Yvonne Hirdmans teori om genussystem, Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen samt Fanny Ambjörnssons queerteori. De forskningsfrågor som formulerats krävde två olika analyser av läroböckerna, textanalys och bildanalys. Det metodval som använts för att behandla studiens data var en kvalitativ textanalys med drag av hermeneutik. I den samlade empirin kunde en skillnad mellan framställningen av män och kvinnor tolkas. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade i historieläroböckerna och att manlig historia står i fokus.

Syftet med studien var att bidra med kunskap kring matematikläroböcker utifrån ett genusperspektiv. Detta genom att undersöka i vilken grad flickor, kvinnor, pojkar och män representeras i läroböckerna samt hur de framställs genom att se till de benämningar och aktiviteter de tillskrivs. Innehållsanalys har utförts på sammanlagt 629 sidor fördelat på 18 kapitel ur läromedelsserierna Alfa Beta Gamma Matematik, Matte Direkt Borgen samt Eldorado Matte. Samtliga serier används i grundskolans årskurs 4, 5 och 6. Tidigare forskning visar att män är överrepresenterade i läroböcker. Denna studie visar på signifikanta skillnader (p

I denna studie har en läromedelsanalys av historieläroböcker gjorts utifrån ett genusperspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur läromedelsförfattare till en serie läroböcker i skolämnet historia har arbetat med genus. Studien har gjorts efter följande forskningsfrågor: Hur ser läromedelsförfattarnas val av teman ut i relation till att kvinnor och män historiskt sett dominerat inom vissa områden? Finns det historiska teman där författarna brister i att nämna respektive köns historia och i så fall på vilka sätt? Diskuteras relationen mellan män och kvinnor i läroböckerna och i så fall på vilka sätt? Hur beskrivs kvinnor och män i de historiska teman som analyseras? Problematiseras de könsnormer som beskrivs i dessa? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes kvalitativa text– och bildanalyser av fem historieläroböcker för mellanstadiet vilka ingår i en serie. I textanalyserna granskades läroböckerna utifrån vilka historiska teman som läromedelsförfattarna valde att presentera, hur fakta om män och kvinnors historia redogjordes för samt om könsstereotypiska värderingar förekom och huruvida dessa problematiserades i läroböckerna. I bildanalyserna granskades främst vem/vilka som avbildades utifrån genus och vad dessa personer genomförde för aktiviteter. Läroböckerna granskades med hänsyn till den historiska kontexten och med hjälp av de två logikerna i Hirdmans genussystem, den genushistoriska forskningens grunder samt utifrån ett normkritiskt perspektiv. Analyserna visade att alla de undersökta läroböckerna genomsyras av ett könsneutralt tänkande. Läromedelsförfattarna tenderade att presentera könsneutrala historiska teman, redogöra för fakta om män och kvinnors historia i samband med varandra och i ungefär lika stor mängd samt undvek att presentera könsstereotypiska värderingar. De få värderingar som förekom problematiserades till viss del men inte tillräckligt med tanke på de tilltänkta läsarnas ålder och förkunskaper i ämnet historia. Därmed kan de undersökta läroböckerna, med tillägg från läraren, användas i historieundervisningen och bidra till ett jämställdhetsarbete utifrån skolans värdegrund.

This study aims to investigate how four history textbooks depict gender by focusing on the textbooks’ descriptions on the historical events after 1945. These four textbooks were all published under the 1994 or 2011 curriculum, which both mentions the importance of education to promote equality and equal opportunity for all students. This study has chosen to use Yvonne Hirdmans “three forms of Women” as a basis for the gender analysis. This is an analytical tool which is used to analyse how the authors of the textbooks has chosen to depict men and women. In addition the study has used Yvonne Hirdmans understanding of how a “gender system” is constructed, maintained, and changed as a theoretical baseline in order to understand her “three forms of Women”. Five different research questions have been used during this study to fulfil its’ purpose. The first research questions asked how many men and women there are in the textbooks register. The result shows that between 7,6% and 12,4% of the total number of people mentioned are women. This result is similar to earlier Swedish and international studies. The second research question asks how many images depicts men and women, and the result shows that men are overrepresented. In the third research question the study seeks to analyse how the actions of men and women are described. The result shows that all textbooks focus on the political events during the cold war, and the prominent political leaders during that time. The study’s result show that in a timespan of between 60 and 70 years, only between one and three women are mentioned in the analysed chapter. The actions of these mentioned women and women in general is that of being less importance to the actions of men. The fourth research question, about how the relation between men and women are described, hardly finds any useful answers – but some interesting ones. The fifth and final research question ask how compatible the textbooks are with the stipulations in the curriculum that was in use during the time of the textbooks’ publication. The result shows that not even one textbook can really be seen to fulfil the stipulations. By doing a gender analysis on textbooks this study aims to continue the critical discussion about what perspectives and people should be included into the public textbooks. Even though textbooks authors can’t include every aspect imaginable, it is still important to have these debates since so many students come into contact with a textbook – especially in history. Studiens syfte har varit att analysera fyra läroböcker i historia, framtagna under 1994 och 2011 års läroplaner, utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på tiden efter 1945. Studien har utgått från Yvonne Hirdmans tre formler av kvinna som är ett teoretiskt analysverktyg för att analysera genus ur ett historiskt perspektiv. De läroböcker som har analyserats är: Alla tiders historia Bas, Historia A, Epok – Historia 1b och Perspektiv på historien 1b. Studien har utgått både från en kvantitativ textanalys och en kvalitativ textanalys som metod. Utifrån fem undersökningsfrågor har studien sökt svar på frågorna: Hur många namngivna personer är kvinnor respektive män?; Hur många illustrationer och bilder visar kvinnor och män enskilda, i grupp eller tillsammans?; Hur beskrivs handlingar utförda av kvinnor och män?; Hur beskrivs relationen mellan kvinnor och män?; och Hur förhåller sig läroböckernas framställningar och beskrivningar av kvinnor och män till den läroplan som läroboken framtogs under? Studiens resultat följer ett liknande mönster som tidigare forskning – kvinnor är underrepresenterade i läroböcker i historia. I Alla tiders historia Bas finns det 13 omnämnda kvinnor och 159 omnämnda män. I Historia A finns det 19 omnämnda kvinnor och 135 omnämnda män. I Epok – Historia finns det 23 omnämnda kvinnor och 187 omnämnda män. Och i Perspektiv på historien 1b finns det 14 omnämnda kvinnor och 168 omnämnda män. Utifrån studiens avgränsade undersökningsområde visar resultatet att läroböckerna redogör för minst en kvinna och max tre kvinnor för perioden efter 1945 och fram till lärobokens publicering. Dessa redogörelser har klassificerats utifrån Hirdmans tre formler för kvinnan som visar att de flesta beskrivningar porträtterar kvinnan som ”en mindre värd man” eller som icke existerande i historieskrivningen. Genusanalyser av läroböcker är ingen ny företeelse. Det finns flera svenska och internationella studier och studentuppsatser som har analyserats läroböcker i flera olika ämnen utifrån ett genusperspektiv. Deras resultat visar genomgående att kvinnor är underrepresenterade i relation till mannen. Dessa studier och studentuppsatser är ett viktigt inslag i den kontinuerliga demokratiska debatt om vad läroböckerna ska spegla för perspektiv, vilket innehåll de ska prioritera och vad de måste lämna åt ett senare tillfälle. Den här studien är ett bidrag till den fortsatta debatten.

I denna studie undersöks tre gymnasieläroböcker i fysik ur ett genusperspektiv. Syftet är attgranska hur mycket utrymme kvinnorna får i förhållande till männen och på vilket sätt manväljer att presentera rollfördelningen mellan dessa. I studien undersöks också vilkaidentitetsskapande faktorer som finns med (eller som fattas) som kan ha en inverkan påflickors intresse för fysiken. Inom flera naturvetenskapliga områden har det på senare tiduppnåtts högre jämställdhet och en allt jämnare balans mellan könen, både i skola och iyrkeslivet. Statistik visar dock att flickorna fortsätter att ta avstånd från fysiken. Tidigaregenusforskning inom naturvetenskap visar att fysiken ofta förmedlas som ett manligt arbetemed fysikläromedel som generellt saknar genusmedvetenhet och där en manlig normdominerar och genomsyrar ämnet. Detta kan leda till att flickorna alieneras och skräms bortfrån fysiken. Studierna visar också att flickornas perspektiv och intresseområden inomnaturvetenskapen skiljer sig från pojkarnas och det sociokulturella perspektivet har fått enallt större betydelse. I denna studie användes läroboksanalys för att analysera 3 läroböckermed genusperspektivet i fokalpunkten. Studien utfördes med en kvantitativ text- ochbildanalys och kompletterades med en kvalitativ analys av innehållet. Genom att mätakvantitativt det synliga och representativa erhålls mätbara data för analysen och med denkvalitativa analysen erhålls antydningar och signaler om vad som fattas, vad som inte synsmen borde ha varit med. I alla tre innehållstyper som avser bilder, texter och övningargranskades kvinnors representation och rollfördelning, förekomsten av kvinnliga forskareoch andra kända personligheter (icke forskare) och om genusmedvetenheten finns med föratt förklara den historiska obalansen mellan könen i fysikområdet. Utifrån givnaidentitetsskapande faktorer granskades böckerna med syftet att undersöka hur mycketinkluderande nutida läroböcker är ur ett genusperspektiv och om innehållet i läroböckernapå något sätt krockar eller strider mot flickors/kvinnors perspektiv och identitet. Resultatetvisar att rollfördelningen i bilder och i övningar är relativ jämn mellan könen och i de fallnär flickor/kvinnor förekommer så visas de som starka och aktiva, dock så representeras deflesta människor i bilder och i övningar till största del av fiktiva individer, dvs påhittadenamn och tecknade figurer. I textdelen där de verkliga människorna och personligheternanämns förkommer det nästan bara män. Konsensus blir att kvinnor representeras avpåhittade (fiktiva) personer medan männen dominerar mycket stort vad gäller kändanämnda personligheter och forskare. När de få fall kända kvinnliga forskare nämns erkännsde som fullvärdiga vetenskapsmän dock är mansdominansen bland kända forskare så stortatt kvinnliga forskare hamnar i bakgrunden. Böckernas innehåll signalerar också att det ärmanliga normer som gäller då många exempel kommer från typiska manliga aktiviteter ochtraditionellt manliga ideal. När de flesta nämnda kända personerna, både vetenskapsmänoch icke forskare som beskrivs är män blir det svårt att förstå hur läroböckerna ska varainkluderande och rikta sig jämlikt mellan könen, speciellt när ingen förklaring ges till varfördenna skeva jämvikt finns. Mänskliga relationer i läroböckerna är väldigt lågtförekommande, detta ger bilden av fysiken som ett individuellt och enskilt arbete, enskildaforskare som utför viktiga och avgörande experiment där samarbeten mellan många olikaforskare i en social kontext saknas. Detta kan förmedla stereotypen att fysikern är enavvikande högpresterande person, troligtvis en man, lite ”nördig” som helst jobbarindividuellt. Svar på frågor om varför vi ska läsa fysik och för vem fysiken är till för är inteuppenbara. Senare forskning visar att en undervisning mer anpassad till vår vardag medframtidsfrågor och karriärmöjligheter i ett sammanhang kopplat med mänskliga relationerskulle kunna belysa frågan varför vi behöver lära oss fysik och samtidigt erhålla enundervisning som fungerar bättre ihop med flickors identitet. In this study, three high school textbooks in physics are examined from a gender perspective.The purpose is to examine how much space women get in relation to men and the roledistribution between them. The study also examines what identity formation factors arepresent (or are missing) that may have an impact on girls' interest in physics. In several areasof science, higher gender equality has in recent years been achieved both in school and inprofessional life. However, statistics show that girls continue to distance themselves fromphysics. Previous gender research in the natural sciences shows that physics often is conveyedas a male work with physics study materials that generally lacks gender awareness and wherea male norm dominates and permeates the subject. This can cause the girls to be alienatedand scared away from physics. Studies also show that girls 'perspectives and areas of interestin science differ from boys' and socio-cultural perspectives have become increasinglyimportant. In this study, textbook analysis was used to analyze three textbooks with thegender perspective in the focal point. The study was conducted with a quantitative text andimage analysis and was supplemented with a qualitative analysis of the content. Byquantitatively measuring the visible and representative, measurable data is obtained for theanalysis and with the qualitative analysis we get indications and signals about what is missing,what is not visible but should have been included. In all three content types relating to images,texts and exercises, women's representation and role distribution were examined, thepresence of female scientists and other well-known personalities (non-researchers), andwhether gender awareness is included to explain the historical imbalance between the sexesin the physics field. Based on given identity-forming factors, the books were examined withthe aim of studying how much inclusive contemporary textbooks are from a genderperspective and whether the content of the textbooks in any way controversies or conflictswith girls / women's perspectives and identities. The results show that the distribution of rolesin pictures and exercises is relatively even between the sexes and in cases when girls / womenappear they are also shown as strong and active, however most people are represented inpictures and in exercises largely by fictitious individuals, i.e. invented names and cartooncharacters. In the text section where the real people and personalities are mentioned, it isalmost only men. The consensus is that women are represented by inventive (fictitious)people, while men dominate very much in terms of well-known mentioned personalities andresearchers. When the few cases of well-known female researchers are mentioned, they arerecognized as accomplished scientists, however, the male dominance of well-knownresearchers is so great that female researchers end up in the background. The content of thebooks also signals that male norms are applied, since many examples come from typical maleactivities and traditionally male ideals. When most of the well-known people, both scientistsand non-scientists described are men, it becomes difficult to understand how the textbooksshould be inclusive and align gender equality, especially when no explanation is given as towhy this skewed equilibrium exists. Human relations in the textbooks are very low, this givesthe image of physics as a personal and individual work, individual researchers who performimportant and crucial experiments where collaboration between many different researchersin a social context is lacking. This may convey the stereotype that the physicist is an atypicalhigh-performing person, probably a man, a little "geeky" who prefers to work individually.Answers to questions about why we should learn physics and for whom physics is for are notobvious. Recent research shows that a teaching more suited to our everyday lives with futureissues and career opportunities in a context of human relationships could shed light on whywe need to learn physics and at the same time receive a teaching that works better with girls'identities.

I denna studie undersöks tre gymnasieläroböcker i fysik ur ett genusperspektiv. Syftet är attgranska hur mycket utrymme kvinnorna får i förhållande till männen och på vilket sätt manväljer att presentera rollfördelningen mellan dessa. I studien undersöks också vilkaidentitetsskapande faktorer som finns med (eller som fattas) som kan ha en inverkan påflickors intresse för fysiken. Inom flera naturvetenskapliga områden har det på senare tiduppnåtts högre jämställdhet och en allt jämnare balans mellan könen, både i skola och iyrkeslivet. Statistik visar dock att flickorna fortsätter att ta avstånd från fysiken. Tidigaregenusforskning inom naturvetenskap visar att fysiken ofta förmedlas som ett manligt arbetemed fysikläromedel som generellt saknar genusmedvetenhet och där en manlig normdominerar och genomsyrar ämnet. Detta kan leda till att flickorna alieneras och skräms bortfrån fysiken. Studierna visar också att flickornas perspektiv och intresseområden inomnaturvetenskapen skiljer sig från pojkarnas och det sociokulturella perspektivet har fått enallt större betydelse. I denna studie användes läroboksanalys för att analysera 3 läroböckermed genusperspektivet i fokalpunkten. Studien utfördes med en kvantitativ text- ochbildanalys och kompletterades med en kvalitativ analys av innehållet. Genom att mätakvantitativt det synliga och representativa erhålls mätbara data för analysen och med denkvalitativa analysen erhålls antydningar och signaler om vad som fattas, vad som inte synsmen borde ha varit med. I alla tre innehållstyper som avser bilder, texter och övningargranskades kvinnors representation och rollfördelning, förekomsten av kvinnliga forskareoch andra kända personligheter (icke forskare) och om genusmedvetenheten finns med föratt förklara den historiska obalansen mellan könen i fysikområdet. Utifrån givnaidentitetsskapande faktorer granskades böckerna med syftet att undersöka hur mycketinkluderande nutida läroböcker är ur ett genusperspektiv och om innehållet i läroböckernapå något sätt krockar eller strider mot flickors/kvinnors perspektiv och identitet. Resultatetvisar att rollfördelningen i bilder och i övningar är relativ jämn mellan könen och i de fallnär flickor/kvinnor förekommer så visas de som starka och aktiva, dock så representeras deflesta människor i bilder och i övningar till största del av fiktiva individer, dvs påhittadenamn och tecknade figurer. I textdelen där de verkliga människorna och personligheternanämns förkommer det nästan bara män. Konsensus blir att kvinnor representeras avpåhittade (fiktiva) personer medan männen dominerar mycket stort vad gäller kändanämnda personligheter och forskare. När de få fall kända kvinnliga forskare nämns erkännsde som fullvärdiga vetenskapsmän dock är mansdominansen bland kända forskare så stortatt kvinnliga forskare hamnar i bakgrunden. Böckernas innehåll signalerar också att det ärmanliga normer som gäller då många exempel kommer från typiska manliga aktiviteter ochtraditionellt manliga ideal. När de flesta nämnda kända personerna, både vetenskapsmänoch icke forskare som beskrivs är män blir det svårt att förstå hur läroböckerna ska varainkluderande och rikta sig jämlikt mellan könen, speciellt när ingen förklaring ges till varfördenna skeva jämvikt finns. Mänskliga relationer i läroböckerna är väldigt lågtförekommande, detta ger bilden av fysiken som ett individuellt och enskilt arbete, enskildaforskare som utför viktiga och avgörande experiment där samarbeten mellan många olikaforskare i en social kontext saknas. Detta kan förmedla stereotypen att fysikern är enavvikande högpresterande person, troligtvis en man, lite ”nördig” som helst jobbarindividuellt. Svar på frågor om varför vi ska läsa fysik och för vem fysiken är till för är inteuppenbara. Senare forskning visar att en undervisning mer anpassad till vår vardag medframtidsfrågor och karriärmöjligheter i ett sammanhang kopplat med mänskliga relationerskulle kunna belysa frågan varför vi behöver lära oss fysik och samtidigt erhålla enundervisning som fungerar bättre ihop med flickors identitet. In this study, three high school textbooks in physics are examined from a gender perspective.The purpose is to examine how much space women get in relation to men and the roledistribution between them. The study also examines what identity formation factors arepresent (or are missing) that may have an impact on girls' interest in physics. In several areasof science, higher gender equality has in recent years been achieved both in school and inprofessional life. However, statistics show that girls continue to distance themselves fromphysics. Previous gender research in the natural sciences shows that physics often is conveyedas a male work with physics study materials that generally lacks gender awareness and wherea male norm dominates and permeates the subject. This can cause the girls to be alienatedand scared away from physics. Studies also show that girls 'perspectives and areas of interestin science differ from boys' and socio-cultural perspectives have become increasinglyimportant. In this study, textbook analysis was used to analyze three textbooks with thegender perspective in the focal point. The study was conducted with a quantitative text andimage analysis and was supplemented with a qualitative analysis of the content. Byquantitatively measuring the visible and representative, measurable data is obtained for theanalysis and with the qualitative analysis we get indications and signals about what is missing,what is not visible but should have been included. In all three content types relating to images,texts and exercises, women's representation and role distribution were examined, thepresence of female scientists and other well-known personalities (non-researchers), andwhether gender awareness is included to explain the historical imbalance between the sexesin the physics field. Based on given identity-forming factors, the books were examined withthe aim of studying how much inclusive contemporary textbooks are from a genderperspective and whether the content of the textbooks in any way controversies or conflictswith girls / women's perspectives and identities. The results show that the distribution of rolesin pictures and exercises is relatively even between the sexes and in cases when girls / womenappear they are also shown as strong and active, however most people are represented inpictures and in exercises largely by fictitious individuals, i.e. invented names and cartooncharacters. In the text section where the real people and personalities are mentioned, it isalmost only men. The consensus is that women are represented by inventive (fictitious)people, while men dominate very much in terms of well-known mentioned personalities andresearchers. When the few cases of well-known female researchers are mentioned, they arerecognized as accomplished scientists, however, the male dominance of well-knownresearchers is so great that female researchers end up in the background. The content of thebooks also signals that male norms are applied, since many examples come from typical maleactivities and traditionally male ideals. When most of the well-known people, both scientistsand non-scientists described are men, it becomes difficult to understand how the textbooksshould be inclusive and align gender equality, especially when no explanation is given as towhy this skewed equilibrium exists. Human relations in the textbooks are very low, this givesthe image of physics as a personal and individual work, individual researchers who performimportant and crucial experiments where collaboration between many different researchersin a social context is lacking. This may convey the stereotype that the physicist is an atypicalhigh-performing person, probably a man, a little "geeky" who prefers to work individually.Answers to questions about why we should learn physics and for whom physics is for are notobvious. Recent research shows that a teaching more suited to our everyday lives with futureissues and career opportunities in a context of human relationships could shed light on whywe need to learn physics and at the same time receive a teaching that works better with girls'identities.

Uppsatsen analyserar Pernilla Lundenmark och Anna Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013), samt Kalle Güettler, Lennart Husén och Hans Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok (1997). Dessa läroböcker är främst avsedda för elever i årskurs 5–6 i svenskämnet. Studiens syfte är att framhäva en tydligare bild av hur genus och jämställdhet framställs i läroböckerna Språket lever!: svenska. 5 Grundbok och Zick Zack Läsrummet. Uppsatsen utgår från en läromedelsanalys och fokuserar på hur fördelningen ser ut mellan män/pojkar och kvinnor/flickor, samt hur de biologiska könen framställs och representeras i läroböckerna. Läromedelsanalysen grundas i en textanalys med kvantitativa och kvalitativa inslag. Studiens slutsatser visar överlag att Lundenmark och Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013) förhåller sig någorlunda till genus och jämställdhet vad gäller fördelningen, framställningen och representationen av män/pojkar respektive kvinnor/flickor. Slutsatserna visar även att läroboken innehåller inslag av stereotypa och normativa föreställningar om män/pojkar och kvinnor/flickor som framhäver en manlig norm. Studiens slutsatser visar överlag att Güettler, Hansén och Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok till mestadels genomsyras av en manlig norm som framhäver manlig överordnad, samt stereotypa föreställningar om pojkar och flickor. Slutsatserna visar även att läroboken inte visar någon eftertänksamhet vad gäller genus och jämställdhet, utan förhåller sig mestadels till traditionella normer och synsätt vad gäller män/pojkar och kvinnor/flickor.

Under de senaste åren har flera undersökningar påvisat att det, i strid med skolans styrdokument, råder stor ojämställdhet i de läroböcker som används på högstadiet. Genusforskningen konstaterar att skolan konserverar normer och föreställningar om hur kvinnor och män ska vara, verka och se ut. I ett försök att råda bot på detta sågs skolans värdegrund och skolplaner över, vilket resulterade i bl a en ny läroplan år 2011 (lgr11). Denna uppsats analyserar huruvida fem nytryckta läroböcker lever upp till de nya kraven avseende jämställdhet mellan kvinnor och män, genom att analysera bilderna under 1900-talet. Genom att räkna, och kategorisera in bilder i fem specificerade grupper, kunde en kvantitativ bildanalys med genusteoretiskt perspektiv företas. Den visade att inte mycket hänt ur jämställdhetssynpunkt i läroböckerna, den nya läroplanen till trots. Kvinnor förekommer på 19 av 100 bilder, vilket är långt från det gängse kravet på ett spann mellan 40/60 procent. Kategoriseringen gav att män oftast återges som yrkesverksamma eller politiskt aktiva, med monopol på den kulturella sfären. Kvinnor återges främst i hemmet eller som modeller för skönhetsideal. Men det finns ljuspunkter: det är kvinnorna som introducerar den nya tekniken i hemmet, och det är den enskilda kvinnokampen som ger t ex rösträtt och rätt till abort. Folkvalda kvinnliga statsöverhuvuden lyser med sin frånvaro. Stereotyper sätter normen, det finns inga, eller mycket få, bilder som visar på att det funnits avvikelser. Av andelen namngivna personer är 14,7 % kvinnor. Den ställda hypotesen om att antalet kvinnor borde vara fler under perioden efter andra världskriget, än före, visade sig vara korrekt, om ock med endast 4,1 procentenheters differens.

The purpose of this thesis paper has been to study three textbooks from Historia 1b and their chapters about World War 2. The theory influencing the paper is the gender theory by Yvonne Hirdmann, and the studied books are Alla tiders historia 1b, Historia 1b – Den lilla människan och de stora sammanhangen and Perspektiv på historien 1b. The thesis paper shows that men are presented as the norm in both the history itself, but also in the way the textbooks’ authors are retelling history. For example, one of the books authors is writing about workers and female workers in the same context. Women as a group are given a more descriptive writing than the individual females, while the individual men are more described than the group of men, who are almost exclusively written and described as soldiers. The authors of Alla tiders historia and Perspektiv på historien 1b have done a good job describing how the society changed during the time that has been studied, with women granted the right to vote, and the right to attend high school in Sweden were introduced. Women also got better conditions on the labor market, but this was only when the men were called into the war. Perspektiv på historien 1b is the most equally written textbook, as it does not make own divisions between men and women in text.

I styrdokumenten finns en strävan mot en jämställd undervisning men läroböckerna ger en kvinnofattig bild av historien. Detta grundar sig i att män oftast tagit en större plats i historien och detta gör att kvinnor som individer inte hörs i samma bemärkelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare jobbar mot att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, och hur de motiverar varför det är viktigt. Slutligen ser vi över huruvida styrdokumentens mål och värdegrund möter lärarnas verklighet, som till exempel lärarnas förankring av, eller anknytning till styrdokumenten. Vår studie är baserad på intervjuer vilka utgör grunden till det empiriska materialet. För att kunna genomföra denna analys har vi valt att utgå ifrån teorierna och begreppen historiemedvetande, aktörsperspektivet, samt genus och jämställdhet. Det som var genomgående i våra intervjuer var historia som identitetsskapande, utvecklandet av ett historiemedvetande, aktörsperspektiv i lärarnas undervisning samt deras tankar kring genus och jämställdhet och hur de går tillväga för att få med ett genus- och/eller jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. Alla tre uppgav att det är problematiskt att jobba med jämställdhet med läroböckerna som utgångspunkt, då kvinnor inte alls får lika mycket utrymme. Alla försökte kompensera för detta genom en rad strategier om hur man kan arbeta för att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, bland annat hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv, som vad som har ansetts vara manligt eller kvinnligt genom historien fram till idag. Alla tre underströk vikten av kvinnors inkludering i själva historieberättelsen. Deras motivering visar även potentiella konsekvenser av att förminska eller exkludera kvinnor från historien.

Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnet med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser: kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.

Historien är speglad av bedrifter från både män och kvinnor som på ett eller annat sätt gjort avtryck och fortfarande påverkar det samhälle vi lever i idag. Utifrån det perspektivet borde både kvinnor och män finnas med i historieläromedel och bli uppmärksammade men istället är det många olika kategorier av kvinnor som lyser med sin frånvaro. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor framställs i historieläromedel för åk 1-6 utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. I studien analyserades sex historieläromedel från årskurs 1-6, tre från årskurs 1-3 och tre från årskurs 4-6, i fyra steg. Metoden som användes för att analysera historieläromedlen var Faircloughs kritiska diskursanalys. Den fördjupade analysen i studien utgick från två delar av Faircloughs tredimensionella modell diskursiv praktik och text. Resultatet av granskningen visade att kvinnors representation i historieläromedel är begränsat och behöver utvecklas till olika kategorier av kvinnor för att bli mer inkluderande.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnan framställs i kapitlen om islam i läroböcker skrivna under LPF94 och GY11. En kombination av kvalitativ innehållsanalys och analysverktyget genustrappan har använts för att få fram ett resultat. Tidigare forskning visar på att läroböcker ofta visar på att mannen framställs som norm och att kvinnliga elever inte alltid känner sig representerade i läroböcker. Texterna i kapitlen om islam har brutits ned och analyserats bit för bit med hjälp av analysverktyget. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad mellan de två läroplanerna, då läroböcker skrivna för GY11 visade på mer fokus på jämställdhet än de för LPF94, även fast även läroböcker skrivna för det sistnämnda hade inslag av jämställdhetsperspektiv. Framställningen av kvinnan skapades ofta utifrån roller som fru och förälder samt att de historiska kvinnorna i islam fick en begränsad plats i läroböckerna.

Bakgrund: I samhället finns stereotypiska uppfattningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och enligt skolans värdegrund ska skolan motverka dessa uppfattningar. Stereotyper kan bland annat återfinnas i läroböcker. Läroböcker är något som elever dagligen får ta del av. På tidigt 1990-tal upphörde den statliga granskningen av läromedel. Detta bidrar till att lärare inte längre kan ta förgivet att läromedlen överensstämmer med skolans värdegrund och därmed blir uppgiften att granska läromedel betydelsefull. Tidigare forskning om detta ämne visar övergripande att läroböcker i olika ämnen förmedlar en stereotyp bild av det manliga och kvinnliga könet, samt att det manliga könet är överrepresenterat i läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skönlitterära texter från läroböckerna Bums, Prima svenska 6 och ZickZack läsrummet ur ett genusperspektiv. Avsikten är att undersöka hur kvinnor, flickor, män och pojkar gestaltas och konstrueras genom de egenskaper de tillskrivs, samt om något kön är under- eller överrepresenterat. Metod: I studien har en textanalys av läroböcker utförts på skönlitterära texter. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa analyser. Det förstnämnda genom att tolka textmaterialets innehåll, och det sistnämnda genom att mäta frekvensen av företeelser utifrån vår forskningsfråga. Den kvalitativa analysen har genomförts utifrån ett schema konstruerat av Nikolajeva, som vi använder som ett analysverktyg. Resultat: Den kvalitativa delen av vår undersökning visar att det kvinnliga och manliga könet konstrueras i läroböckerna. Könen tillskrivs i större utsträckning de stereotypa egenskaperna för respektive kön än vad de tillskrivs det motsatta könets egenskaper. När könen överskrider könsgränserna är det i större utsträckning män som får feminina egenskaper än vad kvinnor får maskulina egenskaper. Vår analys visar även att då det maskulina könet får feminina egenskaper är detta i stor grad pojkar och inte vuxna män, och att då kvinnor får maskulina egenskaper är detta vuxna kvinnor. Vårt kvantitativa resultat visar att män är överrepresenterade kvinnorna i läroböckerna. Både genom fördelningen av huvud- och bipersoner och genom antal förekommande personer, med undantag för en av läroböckerna där det kvinnliga könet får flest huvudroller

Genom språket och våra språkliga handlingar skapar och återskapar vi föreställningar om oss själva och vår omgivning, således är språket inte bara ett verktyg för kommunikation. I föreliggande studie undersöks språkliga handlingar som existerar inom en avgränsad kontext i skolans sfär och som är kopplade till kön. Syftet med den här undersökningen är att studera hur kvinnor och män representeras och framställs i två historieläroböcker. I undersökningen används kritisk diskursanalys som teori och metod som dessutom utgår från en genusteori. Resultatet visar till representation och framställning sett en dominans av män och manligt i lärobokstexterna. Kvinnorna osynliggörs, underordnas och de förekommer dessutom som ett tillägg till den manliga historien. Läroböckerna går därmed inte i linje med det jämställdhetsuppdrag som betonas i skolans styrdokument. Det finns ett behov av nya och varierande perspektiv på kvinnor och män i historieläroböcker och med ett mer medvetet genusperspektiv i framställningen av historia kan detta ojämställda innehåll bli mer jämställt.

Enligt Skolverkets styrdokument ska skolan arbeta aktivt för jämställdhet och har även ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Dessa mönster blir tydliga inte minst ispråket. Sveriges Riksdag har antagit flera mål för svensk språkpolitik som bland annatinnebär att språkbruk som konserverar könsroller och osynliggör kvinnor ska motverkas. Skolans ansvar att aktivt arbeta för jämställdhet omfattar alltså också språket. Syftet med denna studie är att analysera två aktuella läroböcker i ämnet teknik för grundskolan för att undersöka i vilken utsträckning dessas texter uppfyller jämställdhetskraven från Sveriges Riksdag och Skolverkets styrdokument. Med utgångspunkt i genusteori och sociolingvistik har två läroböcker analyserats. Metoden som används i analysen är textanalys i form av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ diskursanalys för att undersöka exempelvis tolkning av budskap, avsikter eller meningsstrukturer. Analysen genomfördes genom att jämföra hur ofta kvinnor och män nämns i texterna, samt genom att utvärdera vilka adjektiv och particip som används för att beskriva kvinnor och män. Resultatet visar att män oftare nämns i texterna än kvinnor. Dessutom är positivt laddade adjektiv, som nyfiken eller initiativtagande, oftare förknippade med det manliga könet. Analysen visar också att flest män förekom som personnamn, vilka till största del är välkända forskare och uppfinnare som historiskt sett mestadels varit män. Männen var representerade fler gånger i texterna men också fler aktiva particip, som resande eller skapande, var associerade med män. Kvinnorna blev i vissa fall starkt förknippade med hem och familj ochinte med sin yrkesroll. Denna studie drar slutsatsen att de granskade läroböckerna inte kan sägas uppfylla jämställdhetskraven i läroplanen för grundskolan. Läroböckerna uppfyller inte Statistiska centralbyråns (2016) 40/60-princip för jämställda texter och männen framställs som mer aktiva med fler positiva adjektiv knutna till sig medan kvinnorna antingen osynliggörs eller beskrivs som avvikande från normen. Dessa böcker behöver emellertid inte avfärdas på grund av detta. Lärare kan använda böckerna för att visa och diskutera förhållandet mellan kvinnor och män i dagens samhälle med sina elever. På så sätt kan normer utvecklas och bidra till ett öppnare och mer tillåtande klimat i framtiden. Studien lyfter slutligen även diskussionen runt könsneutrala texter då en av läroböckerna fanns mer könsneutralt skriven. Gender equality is a central topic and it is regulated through the Swedish parliament regulations, laws against discrimination and equality laws. Swedish parliament adopted goals for Swedish language policy, which says that language usage that conserves gender roles and obscuring women in, for example, the authorities' texts and in the language used in media, workplaces and schools should be counteracted. Gender equality is also found in the in the curriculum of the elementary school and it should permeate all of the school’s activities. According to Skolverket curriculum the school also has a responsibility to prevent traditional gender patterns. The purpose of this study is to determine whether two textbooks written for the course Technology in elementary school lives up to the requirements of gender equality as stipulated in the curriculum and by the Swedish law regulations. Based on gender and sociology theory, two textbooks have been analysed. The method used in the analysis of the two selected textbooks is text analysis, in the form of a quantitative content analysis and a qualitative discourse analysis, to distinguish and look at different parts of the text and examine different phenomena such as interpretation of messages, intentions or meaning structures. The textbooks are analysed both by means of comparing how often women and men are mentioned in the texts, as well as by evaluating the adjectives and participles by which women and men are described. The analysis shows that men are more frequently mentioned in the texts than women are. Moreover, positive adjectives and participles are more commonly associated with the male gender. The analysis also shows that men are usually linked to the public sector by association to their professional titles, where the personal names were mostly associated with well-known scientists and inventors, who historically were mostly men. Since the men were represented more in the texts more active participles were also found associated with men. In some cases, the women in the books are much more associated to their home and family roles than their professional titles. This study concludes that the reviewed textbooks cannot be said to meet the gender equality requirements in the curriculum for the elementary school. Men are in focus and the books confirm prejudice that exists in the society against women and men. However, these books do not need to be dismissed. Teachers can use these to show and discuss the relationship between women and men in today’s society with their students. This way norms can become more developed and contribute to a more permissive climate in the future.

Den tryckta läseboken har länge varit viktig för svenskämnet då den är det första läromedlet som elever möter när de börjar skolan. Den tryckta läroboken har haft en avgörande roll i skolan under en längre tid. Trots att skolan idag präglas av en mängd medier har de tryckta läromedlen behållit sin roll och används ofta som en grundpelare i undervisningen. Skolverket anser att undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv samt kvinnors och mäns lika värde. Syftet med litteraturstudien har varit att granska läromedelsanalyser och vetenskapliga artiklar angående läromedel i svenskämnet med inriktning på ett genusperspektiv. De frågeställningar som ställdes i arbetet handlade om andelen män och kvinnor i läromedlen, stereotypiska föreställningar om kvinnor och män i läromedlen samt i vilken utsträckning läromedlen överensstämmer med jämställdhetskraven i respektive läroplan. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie där sökning och sammanställning gjordes utifrån bestämda kriterier. Resultatet visade att stereotyperna angående kvinnor och män diversifierades efter 1960-talet. Utifrån resultatet drogs en slutsats att samhällets normer gav stereotypiska föreställningar om könen och relationen dem emellan. De undersökta studierna kom fram till att män och kvinnor beskrivs olika i de undersökta läromedlen. Ytterligare en slutsats som drogs utifrån resultatet var att efter 1960-talet har samtliga läroplaner innehållit formuleringar om jämställdhet, det vill säga föreskrivit att skolan ska motverka stereotyper. Endast hälften av de undersökta läromedlen möter jämställdhetskraven i läroplanerna. Majoriteten av de undersökta studierna kom fram till att ett manligt perspektiv dominerar i läromedlen. Förändringarna i läromedlen visar att samhället är konstant föränderligt och vad som anses vara viktigt i skolan ändras utefter det. Läromedlen förändras emellertid inte alltid i samma takt som styrdokumentens skrivningar och kan än idag reflektera en tämligen stark ojämlikhet mellan könen. Min slutsats är att det inte går att garantera att skolans jämställdhetsmål uppfylls så länge den enskilda läraren ensam får besluta vilka läromedel som ska användas eller inte användas i undervisningen; här skulle ett större mått av granskning eller styrning behövas. Henny Kuc Söderberg

The purpose of this thesis is to investigate how men and women are produced in religious knowledge books for grades 4-6 in Christianity from a gender perspective. The four chosen textbooks are Upptäck Religion (2008), PULS Religion (2011), SO-Serien Religion 6 (2014) and Utkik Religion (2015). The theoretical part consists of Yvonne Hirdman and Jeanette Sky which are used to support my investigation. Previous research has shown that the male perspective dominates and that there is no focus on the role of women in religion. This thesis uses the genre staircase as an analytical tool and the texts in the teaching materials have been categorized into different levels based on a modified genre staircase. The study shows that two textbooks in religious knowledge show Christianity as human religion. The other two textbooks do the same but the difference is that the authors draw attention to why it looked like this. One of these books highlights the occasion at the beginning of the book, telling about all religions generally and the other book at the end of the book but only about Christianity. These books tells that the reason why women are not visible in history is because they took care of the children, so the man seemed more important in the stories. In addition, the survey shows that there is a clear gap between textbooks and the school's assignment in the form of Lgr11.

Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka i vilken utsträckning gymnasiets tryckta läromedel i svenskämnet är inkluderande gentemot ickebinära personer utifrån diskursanalysen. Frågeställningarna rör i vilken utsträckning ickebinära omnämns i de analyserade tryckta läromedlen, vilka värderingar kring ickebinära som kommer till språkliga uttryck i läromedlen samt vilka språkliga strategier som används för inkludering och exkludering av ickebinära i läromedlen. För att besvara syfte och frågeställningar genomförs en läromedelsanalys utifrån den kritiska diskursanalysen. Ett urval görs bland aktuella läromedel i svenskämnet för vidare analys. Analysen visar att ickebinära nästan inte omnämns alls i de tryckta läromedlen samt att de värderingar som finns gentemot ickebinära främst är negativa. De språkliga strategierna som används exkluderar oftast ickebinära. I de analyserade tryckta läromedlen och i tidigare forskning dominerar män, följt av kvinnor. Ickebinära osynliggörs i de tryckta läromedlen och i samband med osynliggörandet blir värderingarna om dem få. Ytterligare en slutsats som dras från resultatet är att det inte verkar användas medvetna språkliga strategier i någon större utsträckning för att inkludera ickebinära. Det könsneutrala språket som används i de tryckta läromedlen följs av binära personliga pronomen. Min reflektion är att ickebinära bör inkluderas i tryckta läromedel i svenskämnet för gymnasiet för att kunna skapa grunden till ett samhälle där alla, oberoende på könstillhörighet, känner sig inkluderade. Henny Kuc Söderberg

The aim of this study is to analyse how men and women are represented in Swedish textbooks in the theme First World War. Six textbooks for Swedish secondary school, three older from the former curriculum and three from the newer curriculum from 2011, are analysed. The result in this study shows that two of the newer textbooks do not correspond to the new curriculum when it comes to gender and equality. One of the newer textbooks has been rewritten and more information and more pictures of women from the first world war has been added but females are still underrepresented. The cause of this may not be up to the authors own failing to meet the curriculum but because the history is unequal and women did not have that much political influence during this period.

Gender equality is a central topic in the curriculum of the upper secondary school and it should permeate all of the school’s activities. The purpose of this study is to determine whether three textbooks written for the course Swedish 1 in upper secondary school lives up to the requirements of gender equality as stipulated in the curriculum. The textbooks are analyzed both by means of comparing how often women and men are mentioned in the texts, as well as by evaluating the adjectives and participles by which women and men are described. Gender theory and sociolinguistics form the basis for this study. Gender theory addresses gender roles and gender identity in relation to the power of society and norms. Sociolinguistics describes the language from different perspectives, such as gender. The analysis shows that men are more frequently mentioned in the texts than women are. Moreover, positively charged adjectives and participles are more commonly associated with the male gender. The analysis also shows that men are usually linked to the public sector by association to their proffesional titles, while women are connected with the family. This study concludes that the reviewed textbooks cannot be said to meet the gender equality requirements in the curriculum for the upper secondary school. Men are in focus and the books confirm prejudice that exists in the society against women and men. However, these books do not need to be dismissed. Teachers can use these to show and discuss the realationship between women and men in today’s society with their students. This way norms can become more developed and contribute to a more permissive climate in the future.

Denna kvantitativa innehållsanalys har undersökt representationen av kvinnor och män i läroböcker i engelska. Läroböckerna är skrivna för årskurs 4-9. Läroböckerna heter Happy year 4, Happy year 5, Happy year 6, Happy year 7, Happy year 8 och Happy year 9. De analyserade läroböckerna används i svenska skolor och är utgivna efter att lgr11 började användas. Analysen delades in i fem kategorier, vilka var; Yrken, Aktiviteter, Hemmet, Kända och historiska människor och Kläder. I analysen fann man en överrepresentation av kvinnor i hemmet. Det fanns fler män än kvinnor representerade i yrken. Männen hade även flera olika typer av yrken jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Fler kända och historiska män än kända och historiska kvinnor fanns representerade i läroböckerna. Fler män utförde aktiviteter jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Denna överrepresentation av antingen män eller kvinnor i de olika kategorierna ledde till att jämställdheten i läroböckernas samt läroböckernas genusperspektiv ifrågasattes.

The purpose of this study is to with a gender perspective examine how often men and women are mentioned and how they are being portrayed in the religions Islam and Judaism in textbooks made for religious studies. To examine this a quantitative and a qualitative content analysis on three textbooks have been made and the following questions have been answered. How often are men and women being mentioned in the chapters about Islam and Judaism? Can the distribution be seen as even/equal between the genders? And how are women and men being portrayed in the chapters? Are they being portrayed and talked about in an equal way? Earlier studies have shown that it’s mostly men that are being mentioned and written about in both religious history and in textbooks made for religious studies. The religious texts are being interpreted by men and also written by and for men. This makes the man a kind of prototype for the religious person while the women have been and partly still is invisible in these contexts. The study concludes that men are being mentioned more often than women in the textbooks, which doesn’t compare with the goals set for a quantitative gender equality. It also concludes that the men are being portrayed as the active religious man while the women is being positioned beside the men, which makes the female religious practice partly invisible. To position the women beside the men is also to give them a subordinate and an outmoded role.

Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner (normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara utgångspunkten.

Syftet med den här studien är att undersöka på vilket sätt män och kvinnor representeras i läroböcker i matematik som har getts ut efter läroplanen för gymnasieskolan 2011 och i vilken utsträckning dessa läroböcker reproducerar traditionella könsroller. Anledningen till att jag har valt att studera denna fråga är att i skolans värdegrund står det att diskriminering på grund av kön inte får förekomma i skolan. Tidigare forskning visar skillnader i hur män och kvinnor representeras i matematikläroböcker i bland annat Tyskland, Afrika och USA. De teoretiska utgångspunkterna för studien är genusteorin och att läroböcker är normskapande. Genusteorin säger att både kön och genus är sociala konstruktioner och genusforskning ifrågasätter att mannen är normen och står högst upp hierarkiskt medan kvinnan är det avvikande könet och underordnad. Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys av sju läroböcker i matematik 1a, efter en matris framtagen av Carole Brugeilles och Sylvie Cromer. De frågorna som ställs är med vilken frekvens män respektive kvinnor representeras i textuppgifterna, hur ofta de manliga respektive kvinnliga karaktärerna tilldelas huvudrollen, rollen som statist och rollen som identifierande, samt i vilken utsträckning läroböckerna reproducerar traditionella könsroller. Analysen visar att det finns tydliga skillnader mellan de olika läroböckerna men att läroböckerna inte reproducerar traditionella könsroller, om man betraktar dem tillsammans. Andel män respektive kvinnor är relativt lika, andelarna män och kvinnor som tilldelas huvudrollen i läroböckerna är överlag också relativt lika samtidigt som männen och kvinnorna i läroböckerna har ungefär samma aktiviteter.

The purpose of this study was to investigate how the teaching materials in the history subject reflects men and women. With discourse analysis as a tool, to study the language, the result intends to see the structures and categories that men and women are assigned. The idea is also that the result will be seen in a identity theoretical perspective to see how it can affect students in their identity formation. The result showed how men are the norm in the teaching material, and that women often end up in the margins of the text . The text shows that the portrayal of men and women shows a separated relation, where women are what men are not. Women are reflected to have the main responsibilaties for the household and children while the men are reflected as war heroes and scientists. The result also shows that men are more often called by names and that women often aren´t. This study´s outcome is similar to the previous research that showed that women are marginalised in the teaching materials in the history subjects.

This work has been emanated from a qualitative content analysis and the distribution between men and women is examined in eight Swedish textbooks in the subject of history. All textbooks are adapted to teaching at secondary school and high school, and are suited to the former curriculum Lpo 94, Lpf 94 and the latest curriculum Lgr 11 Lgy 11. The study includes three moments where the number of men and women are distributed, the mentioned women in the textbooks character index is sorted into the era they distinguished. In the final moment the total numbers of mentioned women is distributed into the category they represent. Women that has been some kind of royalties or a high position leader is the dominating category. The results in the three moment is presented by bargraphs and line charts. The study shows that women are under-represented in all history textbooks that has been used in this study, but there has been a percental increase in the number of women in the textbooks that are adapted to the latest curriculum Lgr and Lgy from 2011.

Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11? Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen. Män lyfts ofta upp i maktpositioner medan kvinnor befinner sig i mer passiva roller, vilket bevarar patriarkala strukturer. Vidare kan vi konstatera att varken någon av böckerna på ett lämpligt sätt relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor, utan att enbart en av texterna tar upp jämställdhetsrelaterad problematik.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur den muslimska kvinnan framställs i läroböcker riktade mot grundskolans senare år. De utvalda läroböckerna har granskats utifrån både teorier om kvinnan som det underordnade könet inom religionen och utifrån teorier om orientalism. Där framkommer det att mannen är det kön som oftast representerar den religiösa människan och att kvinnan som religiös deltagare ses som ett undantagsfall. Det visar även på en bild av islam som annorlunda, en motpol till den svenska kristendomen och den europeiska kulturen. Som metod har innehållsanalysen legat till grund för insamling och sortering av resultatet. Detta har gjorts utifrån ett kodningsschema med tillhörande kodningsmanual.I resultatet kan man se att det skiljer sig en del åt i de olika läroböckerna såväl vad gäller hur man väljer att framställa kvinnan som i vilken mån kvinnan får ta plats, men att författarna gör försök till att var jämställda. Analysen visar att det inte räcker att nämna kvinnan och hennes situation utan att man måste ge bakgrund till varför saker är som de är, samt ge tyngd till de kvinnor som man får möta i texten.

The purpose of this paper is to examine how gender in Islam and Hinduism are described in textbooks for high school. The study was conducted using a qualitative content analysis and also using a feminist gender theory and postcolonial feminist theory. All textbooks are written or revised after 2011 when The Swedish National Agency for Educations’ new curriculum came into force. Previous research in this area shows that it is most common that gender is treated in isolated parts within the chapters, but that there are textbooks that allows the gender perspective permeate the entire text. It also shows that the male perspective has been allowed to become the starting point or the neutral perspective in religion, while the female perspective has been described as the exception. In this paper the results shows that some textbooks describe gender in isolated sections of the chapters and other textbooks let the gender perspective permeates entire chapters. The textbook authors are in most cases consistent with explaining the different gender aspects based on other factors, such as traditions and geographical areas. However, there are exceptions where gender is not connected to external factors. There are descriptions in which the female is described on the basis of the male, just like the results of previous research. The discussion may need not only be about what is written about gender in textbooks, but also how it is presented in them.

The aim of this essay is to examine how gender is described in pictures in textbooks used in swedish upper secondary school. The research question is: How is gender being potrayed in the pictures of new age in the textbook in relation to traditional dichothomy, hierarchy and detraditionalization? The material used in this study consists of five textbooks in religion used for education in upper secondary schools in Sweden. In total, 18 pictures from these books that describe new age, constitutes the subject of analysis. The method used is picture analysis. The questions used for analysis has further been developed with Yvonne Hirdmans theory of gender and Erving Goffmans study of gender in advertisements pictures. The result is also discussed according to Hirdmans theory of gender and the theory of detraditionalization. Is the process of detraditonalization visible in the pictures of new age in the textbooks? Or is it still a traditional picture of women and men that’s being depicted? The result shows that there is more women than men in the pictures. The pictures also illustrate a traditional dichotomy and a traditional hierarchy between women and men. Nevertheless detraditionalized characteristics and detraditionalized hierarchy is visible in the pictures.

This study revolves around calculating the extent of appearance of both anonymously and named men and women as well as determining whether or not Yvonne Hirdman’s gender theory is applicable on two versions of a Swedish educational history textbook called Epos: historia: för gymnasieskolans kurs A (2008) and Epos [historia] 1b (2012), published for two different curriculum. Our qualitative investigation of two parts of the book’s content proves that the two principles of gender system are present in both books, although to a lesser extent in the latter version. Calculating the material, results have shown that anonymous men and women are almost equally presented in Epos 2012, which is not the case in the 2008 version. However, studying the extent of named men and women, we can determine that male characters are overrepresented in both versions, with a total of 80 % of all persons named in the books being of the male gender. To further problematize our material, we discuss how the student’s identity, based on E.H. Erikson’s theory of identity, could be affected by the subject matter content. We believe that it can be malicious to student’s self-image, and that it is the teacher’s responsibility to debate with the students about how the gender system’s two principles are present in our society.

Klassrummen består idag av elever från olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion är det också svårt, för de lärare som undervisar i religionskunskap, att ge en rättvis bild av någons religion. Vid de tillfällena är det viktigt att vara tydlig med att religion både är något individuellt men också något kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering är det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgår och det finns alltid en ökad risk för diskriminering. Flera forskare hävdar att religion bör förklaras genom olika kärnor eller dimensioner, istället för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, människosyn, och så vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansåg att religion kan definieras utifrån sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i två läroböcker. Representation är ett begrepp som enligt Stuart Hall beskriver hur något återges och med hjälp av detta begrepp undersöks det även vilka representationer som görs av genus. Resultatet visar att det är en västerländsk representation som görs av praktisk och rituell dimension och där generaliseringar är vanliga. Det är således en typ av islam som står som norm och framförallt det protestantiska inom kristendom. Eleverna förutsätts också ha större förkunskaper om kristendom än vad de förutsätts ha om islam och det är svårt att genom böckerna få en fördjupad förståelse för varför personer praktiserar religion på ett visst sätt. Angående genus är detta något som inte nämns i kristendomskapitlen medan islam har egna avsnitt som diskuterar genus. Detta görs dock aldrig med hänsyn till det socialt konstruerade könet och inte heller ur ett kulturellt perspektiv. Classrooms of today often consist of students from different cultures with different religious backgrounds. Since all students relate differently to religion it is difficult for teachers to give a fair description of the different religions they teach. It is important for the teachers to carefully point out that religion can be both individual and collective and not to give a stereotypical picture of any religion or its performers. The risk with a stereotyped version of a religion is discrimination since it is also common not to separate culture from religion. A number of researchers claim that religion should be explained through different focus points or dimensions instead of a more traditional presentation consisting emergence, history, texts, view of man and so on. Theology professor Ninian Smart believes that religion can be defined based on seven different dimensions, therefore this paper aims at investigating what representations are made of the practical and ritual dimension in the chapters on Islam and Christianity in two different text books. Representation is a concept, which according to Stuart Hall, describes how something is being featured and based on his definition this paper will also investigates how gender is represented in the same chapters. The result shows that a western representation is present in the practical and ritual dimensions and generalizations are common. This means that it is mainly one version of Islam that is presented together with the evangelical part of Christianity. The students are also expected to have more pre-knowledge on Christianity than on Islam and it is difficult to through these books get hold of a deeper understanding of why people practice their religion in a certain way. Gender is totally absent in the chapters on Christianity while Islam has specific sections that only focus on this perspective. Although gender is present in the Islamic sections the term is never discussed based on gender-based social structures and not through a cultural perspective.

Jämställdhet är en viktig fråga på alla nivåer i samhället och uppmärksammas idag inom bland annat politik, skola och i media. Jämställdhet och genusmedvetenhet ska enligt läroplanen genomsyra skolverksamheten och ligga till grund för att alla elever ska känna sig inkluderade och kunna utvecklas utan påverkan av instängande könsnormer. Läroböcker används ofta som en del i undervisningen, vilket gör att de ur ett jämställdhetssträvande perspektiv är viktiga att granska. För att exemplifiera detta har fyra stycken läroböcker (1972, 1986, 1994, 2013) inom ämnet hem- och konsumentkunskap valts ut. Studiens syfte är att undersöka vilka föreställningar avseende kön som framträder i läroböcker i Hem- och konsumentkunskap från olika tider och hur dessa ur ett genusperspektiv förhåller sig till skolans läro- och kursplaner. De forskningsfrågor som används är följande: Vilka, om några, stereotypiska framställningar av kvinnor och män visar läroböckerna på? Hur framställs arbetsdelningen mellan kvinnor och män i läroböckerna? Hur framställs jämställdhet i läroböckerna? Hur fungerar läroböckerna angående jämställdhet och genus mot skolans läro- och kursplaner? För att undersöka detta valdes kvalitativ textanalys som metod, då detta slags metodval ger utrymme för en djupare tolkning av texten. Det resultat som studien visar är att böckerna har blivit allt mer genusmedvetna med tiden, men varje enskild bok innehåller trots detta problematiska delar. Tilltalet är genomgående neutralt, men bilder reproducerar i olika grad könsnormer. Slutsatsen är att de tre tidigaste läroböckerna i denna studie i varierande grad misslyckas med uppdraget att följa styrdokumenten. Den tidigaste läroboken (1972) uppvisar ett flertal stereotypiska genusaspekter vad gäller uppdelningen av hushållsarbetet och utseendemässig framställning, något som minskas i de andra böckerna (1986; 1994), för att i princip helt försvinna i den senaste boken (2013). Den senaste boken har, förutom några få problematiska stereotypiseringar, lyckats i sitt uppdrag.

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning. Båda läroböckerna ärstadieövergripande, för årskurs 7-9, och är anpassade efter LGR11. Studiens huvudsakliga resultatär att kvinnor upptar väldigt lite utrymme i böckerna, och att det mesta rörande kvinnor handlarom vad de fick eller inte fick göra. Vidare visar resultaten att kvinnor sällan skildras som aktivadeltagare i historien i läroböckerna medan männen skildras som aktiva. Därutöver visar resultatetatt historia som enbart handlar om män skildras som allmän historia genom användandet avneutrala ord. Slutsatsen är att det genuskontrakt som skildras i böckerna är stereotypt, på så visatt det kvinnliga intar en passiv roll medan det manliga intar en aktiv, och att det finns en hierarkidär det manliga ges företräde framför det kvinnliga. Således bekräftar resultaten i den här studienden skeva jämställdhetsbild som påvisades i DN:s granskning, men bidrar även med ennyansering och kvalitativ fördjupning.

Denna studie syftar till att undersöka kvinnors representation i läroböcker i fysik på gymnasiet samt på vilket sätt representationen av kvinnor och män skiljer sig åt i böckerna. Tre populära läroboksserier har undersökts för kurserna Fysik 1 och Fysik 2. Resultatet har sedan jämförts med hur det har sett ut i liknande böcker under 80- och 90-talet. Resultatet visar att kvinnan är närvarande och aktiv i alla undersökta böckerna men i de flesta fall inte i samma grad som mannen. Den kvinnliga fysikern erkänns inte alltid som fullvärdig forskare och en könsstereotypisk syn på kvinnan kan lyftas fram. Samtidigt finns det även fall där kvinnan blir en hyllad fysiker och kvinnan visas som en stark, handlingskraftig och intelligent person. I dagens fysikböcker får kvinnan ett större utrymme än hon tidigare har haft men representationen av kvinnor och män skiljer sig fortfarande åt. I flera fall är det mannen som är norm i böckerna och flera stora kvinnliga fysiker glöms bort.

The aim of this paper is to examine how gender and religion is described and portrayed in relation to one another in Swedish textbooks. The research questions used in order to reach the aim of the study is what interpretation of gender and feminism is represented in the textbooks and is the gender perspective consistent regarding all religions described in the textbooks, or does it vary depending on which religion that is described? This study is based on four Swedish textbooks used when teaching religion in Swedish upper secondary school. The books chosen are published after the most recent curriculum for the upper secondary school, published in 2011. The curriculum gave new directions stating that questions of gender in relation to religion should be a part of the education. The material is subject for qualitative content analysis and the extracts are analysed with Judith Butler’s performativity theory and three feminist theories. The feminist theories used are based on three different perspectives – biological determinism, social construc- tivism and postcolonialism. The result of the study shows a lack of postcolonial feminist perspective, while a biologi- cal approach towards gender is dominating the textbooks. Representation of gender as a social construction occurs, but not as frequently as the biological approach. In addition to this result the study also shows that the gender perspective represented varies depending on which religion being described. The representations regarding Hinduism and Islam are dominated by a biological approach towards gender, while the authors present a broader perspective on Christianity.

The aim of this study is to examine the existence of norms in three Spanish textbooks intended for upper secondary school in Sweden. One category of norms, gender norms, is selected for analysis. The focus of the analysis is on how gender norms are represented in the textbooks. The concept of gender also includes - in addition to the relation between man och woman - ethnicity, sexuality and disability. The three analysed textbooks are Caminando 3, Vistas 3 and El Sur paso 3. For this purpose, Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA) is the method used to examine the discourse of gender in textbooks on a textual, a scholastic and a societal level. The results show that the gender equality is high in the textbooks, both on an individual level as well as on a societal level. Most of the Spanish-speaking nationalities are represented in the textbooks, but the image given of Spanish and Latin American people is a templated, stereotypical one – especially the image of the native American. Not much space is spared for the disabled or people with divergent sexuality in the textbooks, where the normally functioning, heterosexual person is a norm. If wanting to meet the demands in the curriculum and to be representative for the diversity in society, the authors of textbooks need to reconsider their strategy and include a great variety of people in their textbooks.

This study aims to investigate how women’s and men’s religious and cultural experiences are represented in three religious studies textbooks for the new curriculum GY11. The chapter on Hinduism in each book has been analyzed and subsequently compared to one another. This study focuses on both qualitative and quantitative representation; how much space is given to each sex and what types of experiences are presented. The method used is framing, which means recurring themes and attitudes about said groups have been looked for. The results show that both the quantitative and qualitative representation of Hindu women and men is relatively even, which shows a positive development from textbooks published a decade ago.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.

Annie Karlsson Genuskonstruktioner i Bilder Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet. Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks. Antal sidor: 28 Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden. Om läsaren väljer att fokusera på rubriken och bilden istället för att läsa texten till bilden, kan det leda till många betydelser som inte egentligen är relevanta för just denna bild. Sökord: genus, läroböcker, bilder, könsroller, bilddidaktik, stereotyp Postadress Linnéuniversitetet 351 95 VÄXJÖ Gatuadress Universitetsplatsen Telefon 0470-8000 www.lnu.se

In this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levande litteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials in Swedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intent of this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on the presentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In this study, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible. Theories used in this study were Yvonne Hirdman’s and Raewyn Connell’s theories. Hirdman claims that there are differences between men and women at different levels in the society while Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women are psychologically alike. The results corresponded, mostly, with the theories cited in this essay’s literature review on how men and women in teaching books are narrated and how equal they are presented. For instance, all characters go against the norm of what is considered typically male of female and no one possesses only masculine or feminine characteristics, this means that Connell’s theory can be applied on this result. However, one may also find that women are presented as passive and males are presented as active, in other words female writers are objects while male writers are subjects. Previous research states that men are the ones that dominate in teaching books which also this study has found. Keywords: gender, Connell, Hirdman, hierarchy

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna. För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008. Den studerade tidsperioden i böckerna är från 1850-talet fram tills bokens tryckår. Resultaten för studien visar på att kvinnor och kvinnorörelser beskrivs i större utsträckning och mer ingående i modernare böcker så som boken som är skriven 2008 och jämfört med böckerna som är skrivna 1973, 1984 och 1995. Till skillnad från tidigare forskningsresultat har min studie visat på att kvinnor ofta omnämns i förhållande till mannen. I läroböckerna beskrivs kvinnor i förhållande till mannen ur flera olika perspektiv. Specifikt för denna studies resultat är att kvinnorörelser får en betydligt större plats i moderna läroböcker jämfört med böcker som är skrivna på 1900-talet. Resultaten visar på en tröghet i vad gäller förändring över tid i läroböckerna. Med andra ord det dröjer flera decennier innan det sker någon förändring i vad gäller hur kvinnor och kvinnorörelser skildras.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att studera hälso- och kroppsideal som framställs i fem läromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för ämnet idrott och hälsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen. Vilka kroppsideal finns i läromedlen? Vilka hälsosamma kroppsideal och ohälsosamma kroppar framställs i läromedlen? Skiljer sig idealen beroende på kön? Metod Fem läroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hälsa har använts för att analysera förekomsten av kropps- och hälsoideal. Text- och bildanalys har använts för att studera materialet och genom en variant av innehållsanalys har materialet studerats och analyserats där text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hälsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hälsosam kvinnlig kropp, ohälsosam kvinnlig kropp, hälsosam manlig kropp, ohälsosam manlig kropp, hälsosam kropp obestämt kön och ohälsosam kropp obestämt kön. Efter en sammanställning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvägning gjorts som visar mönster i läroböckerna kring hälso- och kroppsideal för respektive kön men också gemensamma drag mellan könen. Resultat Studien visar att kvinnliga ideala hälsosamma kroppar gestaltas på bilderna som smala, vältränade och unga. Den ohälsosamma kvinnliga kroppen gestaltas som sjuk, skadad, mycket smal och inaktiv. Den manliga hälsosamma ideala kroppen är vältränad, mer muskulös än kvinnokroppen samt ung. En ohälsosam kropp för den manliga ohälsosamma kroppen gestaltas som en kropp som är överviktig och inaktiv. De gemensamma dragen för både mäns och kvinnors kroppar är att en hälsosam ideal kropp är vältränad och aktiv kropp och en ohälsosam kropp är en inaktiv kropp som använder tobak och missbrukar droger. Slutsats Genom att utesluta bilder av olika kroppar som exempelvis kroppar med annan hudfärg än vit, transpersoner, kroppar som är bredare över lår/höft och funktionshindrade kroppar visas en ensidig bild av den ideala hälsosamma och ohälsosamma kroppen i de analyserade läromedlen, där hälso- och kroppsidealen skiljer sig mellan könen. Aim The purpose of the study is to examine health and body ideals presented in five teaching materials in physical education addressed to junior high and high school and study if the ideals differ between the sexes. Which body ideals are found in textbooks? Which healthy body ideals and unhealthy bodies are presented in textbooks? Do the ideals differ depending on gender? Method Five textbooks in physical education addressed to junior high and high school has been used to analyze the presence of body and health ideals. Text and picture analysis has been used to study the material and through a variant of content analysis, the material has been studied and analyzed. The texts and images that have been associated with body and health ideals have been divided into six categories. The categories were a healthy feminine body, unhealthy feminine body, healthy masculine body, unhealthy masculine body, healthy body of indeterminate sex and unhealthy body indeterminate sex. After a compilation of all the pictures and sections of texts a contexture have been done that shows mutual patterns in the textbooks of the health and body ideals between the sexes and also patterns for each gender. Results The study shows that women's ideal healthy body is portrayed in the pictures as skinny, fit and young. The unhealthy female body is portrayed as sick, injured, very thin and inactive. The ideal male healthy body is toned, more muscular than the female body and young. The unhealthy body for the man is presented as a body that is overweight and inactive. The common features for both the men's and women's bodies are that a healthy ideal body is physically fit and active body and an unhealthy body is inactive and a body who uses tobacco and drugs. Conclusions By excluding images of various bodies such as bodies with different skin colour than white, transgendered people, bodies that are wider over thigh/ hip and disabled bodies is a one-sided picture of the ideal healthy and unhealthy body presented in the analysed textbooks, where health and body ideals differ between the sexes.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen. Analysen visar att judendomen framställs som en mansdominerad religion där kvinnor är underordnade männen. I framställningen av kristendomen är det en jämställd bild som framkommer. Judendomen framställs med en mansnorm medan kristendomen framställs med en jämställdhetsnorm. De normer och värderingar som framkommer i avsnitten om judendomen överensstämmer inte med det som Lpf 94 förespråkar. I avsnitten om kristendomen stämmer normerna och värderingarna dock överens med Lpf 94.