Search

Kontakt med naturen har bevisats vara viktigt för människors välbefinnande, humör och känslostämning. Av den anledningen är skogen och naturen mycket viktig, speciellt i tätortsnära områden. I tidigare undersökningar har man kommit fram till skogen förändrar känslostämningen hos människor och att framför allt positiva känslor väcks. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka specifika känslor som väcks och vad som kan påverka dessa. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning på plats vid naturreservatet Älvrummet i Trollhättan. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats med chi-2-test för att se ifall det fanns några signifikanta samband. Studiens resultat påvisar som många andra undersökningar att ett skogsbesök har en påverkan på känslostämningen. Resultatet visar också att det är framför allt positiva känslor som väcks. Till viss mån påverkade umgänge, aktivitet och besökta attraktioner några enstaka känslor, men i de flesta fall fanns inget samband mellan studerade faktorer och känslostämningen.

Bakgrund Friluftslivet medför utövande av flertalet olika aktiviteter i gemensam natur. När naturen brukas i olika syfte kan likväl interpersonella- som sociala värderingskonflikter uppstå. Fulltofta strövområde i Skåne har identifierat en konflikt mellan mountainbikecyklister och övriga besökare och har utvecklat en zonindelning av området i syfte att leda besökarna rätt i strövområdet. Syfte En utvärdering utfördes för att ta reda på om besökarna i strövområdet uppfattat zonindelningen och om det återstår en konflikt mellan nyttjare av området. Metod Ihop med Stiftelsen Skånska Landskap och Visitskåne, spreds webbenkäter via sociala medier för att nå urvalet som besökt området minst en gång sedan 2019. Resultat Webbenkäten resulterade i 106 svar och majoriteten av respondenten kände inte till att det pågick en zonindelning i området (56%). Var fjärde vandrare upplevde mötet mellan grupperna dåligt (21%). Slutsats Den information som besökarna tagit del av har inte varit tillräcklig. Det återstår en konflikt mellan nyttjargrupperna i området.

Ön is an island in central Ume River. Today Ön is a rural, green place with key habitats and historical values. In 2008 the municipality took the decision to exploit it by building city there. The decision was preceded by the emerging growth target, for Umeå, to become 200,000 inhabitants in 2050. The research material for this paper consists of legal documents, reports, literature, interviews, and own observations. It can be divided into three main parts. The first part, which is the ‘growth discourse’, is investigated through documents concerning political strategies and influences from within the field in relation to Umeå as a city. The second part consists of research around the ‘image’ of Norrland and the third part focus on questions involving well-being through nature and the concept of Ecosystem Services, in relation to Ön. In this paper, I advocate for an alternative plan concerning Ön and its unique set of qualities: the rural, historical, and nature dominated atmosphere adjacent to the city of Umeå. I argue that the value of this land is greater in its natural vesture, than it would be with added asphalt and concrete. The values of concern are non-monetary, but might as well become monetary in the more long-term scenario. There is mounting evidence of benefits derived from nature, when it comes to human well-being, and further that ecosystems provide services of major importance to us. Ecosystem Services are the benefits people obtain from ecosystems. Ön possesses many of these services today. It holds potential for further cultivation and capacity to become amplified as a recreation area in central Umeå. The objective of this master thesis is to define and validate the qualities of Ön; and further, to develop a programme of possible interventions, in order to preserve and intensify the present atmosphere. This is conducted by identifying Ecosystem Services in the current context; and ways to enhance them, in order to propose an alternative plan for Ön.

Länsstyrelsen i Stockholms län fick sommaren 2002 regeringens uppdrag att ta fram ett program för varaktigt skydd av de mest värdefulla tätortsnära naturområdena.Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Skåne län fick motsvarande uppdrag. Programmet, som ska tas fram tillsammans med kommunerna, ska innehålla de områden som ska skyddas, vem som ska ansvara för genomförandet,förvaltare samt tidsplan. Programmen ska rapporteras till regeringen senast den 1 oktober 2003, senare ändrat till 1 november. Länsstyrelsen har tagit fram programmet tillsammans med Landstingets regionplane-och trafikkontor samt 23 av länets kommuner. Representanter för bland andra LRF samt miljö-, hembygds- och friluftsorganisationer har kunnat följa arbetet.Programmet som omfattar 10 år innehåller 71 nya reservat (antingen natureller kulturreservat) varav staten ansvarar för att inrätta cirka 20 och kommunerna cirka 50. De föreslagna reservaten fördubblar landarean skyddad natur i Stockholmsregionen i området inom 30 kilometer från centrum. De föreslagna reservaten är i de flesta fall angivna som bevarandeområden i kommunernas översiktsplaner. Vissa av områdena berör bland annat föreslagna vägar och spår och förutsätter att hänsyn tas till dessa vid genomförandet.Detta program utgör en del av arbetet för att bevara och utveckla den tätortsnära naturen och grönstrukturen. Programmet behandlar främst medelstora till större grönområden. Även mindre naturområden, parker, planteringar, koloniträdgårdar m.m. kan vara av mycket stor betydelse för grönstrukturen i storstadsområdet. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05