Search

As various methods for precision inventories, such as LiDAR, are becoming increasingly common in forestry, individual-tree level planning is becoming more viable. Here, we present a method for finding the optimal thinning times for individual trees from an economic perspective. The method utilizes an individual tree-based forest growth model that has been fitted to Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) stands in northern Sweden. We find that the optimal management strategy is to thin from above, i.e. harvesting trees that are larger than average. We compare our optimal strategy with a conventional management strategy and find that it results in approximately 20% higher land expectation value. Furthermore, we find that increasing the discount rate will, for the optimal strategy, reduce the final harvest age and increase the basal area reduction. Decreasing the cost to initiate a thinning (e.g., machinery-related transportation costs) increases the number of thinnings and delays the first thinning. Originally included in thesis in manuscript form

In forest operations, the interface between forest companies and harvesting contractors is of special importance, considering that it is the first link in the forest industry's supply chains. Supply operations account for a significant share of the final costs of wood products (up to 50%). This study investigates the effect of customer-contractor alignment on contractors' profit margins and on the risk for business relationship breakdown. Alignment is empirically measured for a Swedish forest company and 74 of its harvesting contractors, who were monitored during a four-year period. Two measures of alignment are employed: (1) the customer-perceived value of the contractors' services; and (2) the contractors' perceived alignment with the forest company expectations. Results indicate that the two measures of alignment are largely independent from each other, and that customer-perceived value affects both contractor profitability and the risk of relationship breakdown. Conflict between the two parties and lack of trust for the customer were found to be common complaints among contractors who ceased working for the studied forest company. Consequently, customer-contractor alignment should be considered a key objective by contractors who strive for business success, and also by forest companies who wish to improve their supply chain performance.

Human operators are key determinants of the performance of most production systems, so individual performance is of intrinsic interest when evaluating current and proposed systems for forest operations. Such evaluations can be useful for diverse purposes, for instance, planning, incentive-setting, control and costing. Hence, various evaluation methods have been developed, all with pros and cons. Here, we compare subjective, short-term ratings of the work-related behavior of 12 harvester operators and their long-term output (harvested volume per unit time), based on observation periods of a few hours and data gathered over two months, respectively. It was found that competent raters can filter the many, interacting behavioral components and translate short-term observations into grades that reflect the operator’s long-term output well (Spearman’s r(s) > 0.9). Moreover, substantial variations in performance values obtained by both methods were found, probably at least partly attributable to variations in individual performance of both the operators and the raters. We argue that both of the studied methods could be used to adjust population norms (e.g. productivity functions) to the individual’s performance, with sufficient accuracy for normal production purposes (e.g. planning). However, in a scientific context it could be questioned whether the expected uncontrolled variation in operators’ performance is most efficiently minimized by the introduction of uncontrolled variation in rater’s behavior and/or historical data, or if other precautions could be taken to improve the reliability of the data.

Automation in the agriculture sector has been subject to intensive research for many years, resulting in several farming systems operating with various levels of autonomy. In comparison, automation in forestry is far behind agriculture. We have evaluated a system designed to autonomously follow previously demonstrated paths in a forest environment, which is seen as a partial solution in the development of fully autonomous forwarders.

Ett slutfört examensarbete är en förutsättning för en kandidat- och magisterexamen. Examensarbeten som inte slutförs får följaktligen allvarliga konsekvenser för både studenter och universitet och det är därför viktigt att så många som möjligt slutförs. I denna rapport kvantifieras andelen examensarbeten som inte slutförs genom registerstudier och genom intervjustudier analyseras faktorer som kan bidra till detta. Även om det empiriska materialet härrör från examensarbeten vid Institutionen för skoglig resurshushållning, är diskussionen kring åtgärder för att öka andelen slutförda examensarbeten av mer generell karaktär. Trettiofyra procent av de 95 examensarbetena som påbörjades under höstterminen 1999 till och med höstterminen 2006 hade inte avslutats. Av examensarbeten påbörjade före 2006 hade 16% inte avslutats. Om denna andel är representativ för hela fakultetens slutliga bortfallet innebär det att maximalt 84% av studenterna kan slutföra utbildningen och ta ut examen. Vidare visar statistiken att 75% av de slutförda examensarbeten tar längre tid än stipulerat. De viktigaste inverkansfaktorerna som fördes fram i intervjuerna var handledarens engagemang och studentens kompetens. Att studenten blir anställd innan examensarbetet avslutats ansågs också viktigt, men påpekades vara ett symptom av att arbetet inte blir färdigt i tid. Den enskilt viktigaste framgångsvariabeln anses vara att tillse att examensarbetena blir färdiga i tid. Att kvantitativt tvingas begränsa en kvalitativ uppgift är dock inte helt lätt och ett återkommande dilemma i utbildningssammanhang. Störst potential tros finnas i olika strukturella förändringar både i utbildningen och i handledning av examensarbeten. Eftersom universitetsutbildning grundar sig på studentens vilja att genomgå utbildningen är det också av högsta relevans att utvärdera hur olika åtgärder påverkar studentens motivation till att slutföra examensarbetet. På institutionsnivå anses det framförallt vara försöksplansseminarierna och uppföljning av examensarbetenas tidsomfattning som anses ha god potential, då det med enkla medel skapas strukturer för att både direkt och långsiktig normalisera examensarbetsförfarandet samt upptäcka fall då behov av stöd förekommer.

Hälften av Sveriges skogsmarksareal ägs av drygt 350 000 privatpersoner, så kallade privata skogsägare. Minst två tredjedelar av de privata skogsägarna utför själva praktiskt arbete på den egna skogsfastigheten. Denna självverksamhet står årligen för 14 miljoner arbetstimmar, vilket motsvarar drygt hälften av den totala arbetstiden inom svenskt skogsbruk. Tillgängliga uppgifter antyder att självverksamma i skogen har en högre förekomst av arbetsolyckor jämfört med andra förvärvsarbetande. Med undantag för dödsfall sker dock ingen systematisk insamlingen av uppgifter om arbetsolyckor relaterade till självverksamt skogsarbete och kunskapen om denna sorts olyckor är därför låg. Mot denna bakgrund har syftet med föreliggande studie varit att öka kunskapen om inträffade skadehändelser vid självverksamt skogsarbete genom att utnyttja olika allmänt tillgängliga register. För sexårsperioden 1 januari 1996 – 31 december 2001 inhämtades uppgifter om inträffade skadehändelser vid självverksamt skogsarbete från Arbetsmiljöverkets informationssystem ISA, AFA Försäkrings skadedatabas samt skaderegistret vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). Vid jämförelserna återfanns det som förväntat stora inbördes skillnader mellan registrena med avseende på de skadetyper och antal. Dessutom tydliggjordes både effekterna av svårigheten att definiera gruppen som utför självverksamt skogsarbete samt att arbetet till stor del inte utförs som förvärvsarbete. Beroende på vilken grupperingsdefinition, vilket register och vilken allvarlighetsgrad på skadorna som används varierar följaktligen skattningar av det totala skadeantalet kraftigt. Ett antal olika skattningar gjordes i studien, med en variationsbredd från 85 till mer än 2 550 olyckor per år totalt i landet. Trots de många olikheterna som fanns mellan de tre registren så förmedlade de en relativt likvärdig bild av skadehändelserna. Det självverksamma skogsarbetet var drabbat av allvarliga olyckor och dödsfallen utgjorde 7% av samtliga dödsfall i ISA-registret. Trädfällning var en av de mest skadedrabbade arbetsaktiviteterna, där det var det fallande trädet och därmer osäker trädfällning snarare än motorsågen i sig som verkade orsakade olyckorna. Förbättrad trädfällningskompetens ses därför som en viktig faktor i strävandet efter att minska antalet olyckor i självverksamt skogsarbete. Dessutom åskådliggjordes vedarbete, dvs att kapa och klyva ved, som en vanlig men hittills ganska okänd skadehändelse. En systematisk och fortlöpande uppföljning av skador är en av grundförutsättingarna för att möjliggöra en meningsfull utvärdering av preventionsinsatser. De studerade registren tillför viktig information, men kan inte anses ge en komplett och heltäckande bild av skadorna i självverksamt skogsarbete. Skogsstyrelsens årliga intervjuundersökning till det privata skogsbruket rekommeras i stället som lämplig och kostnadseffektiv datakälla. Att kombinera insamling av uppgifter om arbetsinsats och skadefall skulle dessutom tillföra den i dagsläget saknade informationen om exponeringen som behövs för att kunna göra välgrundade bedömningar av skadeförekomsten (incidensen).