Search

One of the most fundamental questions in ecology is how many species inhabit the Earth. However, due to massive logistical and financial challenges and taxonomic difficulties connected to the species concept definition, the global numbers of species, including those of important and well-studied life forms such as trees, still remain largely unknown. Here, based on global groundsourced data, we estimate the total tree species richness at global, continental, and biome levels. Our results indicate that there are 73,000 tree species globally, among which ∼9,000 tree species are yet to be discovered. Roughly 40% of undiscovered tree species are in South America. Moreover, almost one-third of all tree species to be discovered may be rare, with very low populations and limited spatial distribution (likely in remote tropical lowlands and mountains). These findings highlight the vulnerability of global forest biodiversity to anthropogenic changes in land use and climate, which disproportionately threaten rare species and thus, global tree richness.

SLU Riksskogstaxeringen samlar årligen in data i skog och mark i Sverige som underlag för Sveriges officiella statistik om ”Skogarnas tillstånd och förändring”. Riksskogstaxeringen påbörjades redan 1923 och har sedan dess utvecklats såväl avseende vilka geografiska områden som ingår i inventeringen, som vad som inventeras. Från och med år 2003 inkluderades formellt skyddade områden inom nationalparker och naturreservat i fältinventeringen och från och med 2016 även de delar av fjällområdet som kan förväntas innehålla trädvegetation. Genom att utnyttja Naturvårdsverkets digitala georefererade information om gränser för formellt skyddade områden kan vi nu beskriva karaktärer och egenskaper för Sveriges formellt skyddade skogsmark. SCB publicerar årligen officiell statistik avseende arealer formellt skyddad skog i Sverige (SCB 2021). I detta temanummer fokuserar vi därför på att beskriva hur dessa arealer fördelas på olika egenskaper samt kvantifierar och beskriver egenskaper för virkesförråd, tillväxt och naturlig avgång. Vi jämför även tillstånd och egenskaper för skog inom formellt skyddade områden med övrig skog.

One of the most fundamental questions in ecology is how many species inhabit the Earth. However, due to massive logistical and financial challenges and taxonomic difficulties connected to the species concept definition, the global numbers of species, including those of important and well-studied life forms such as trees, still remain largely unknown. Here, based on global groundsourced data, we estimate the total tree species richness at global, continental, and biome levels. Our results indicate that there are 73,000 tree species globally, among which ∼9,000 tree species are yet to be discovered. Roughly 40% of undiscovered tree species are in South America. Moreover, almost one-third of all tree species to be discovered may be rare, with very low populations and limited spatial distribution (likely in remote tropical lowlands and mountains). These findings highlight the vulnerability of global forest biodiversity to anthropogenic changes in land use and climate, which disproportionately threaten rare species and thus, global tree richness.

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är statistikansvarig myndighet för statistikområdet Skogarnas tillstånd och förändring inom ämnesområdet Jordbruk, skogsbruk, fiske. Statistikprodukterna utgörs av Arealförhållanden, Virkesförråd och trädbiomassa, Årlig tillväxt, Vegetations- och ståndortsförhållanden samt Skogsskador och produceras av Riksskogstaxeringen vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå. Resultat från Riksskogstaxeringen sammanställs årligen i Skogsdata som har utgetts sedan 1981. Skogsdata 2020 baseras i huvudsak på Riksskogstaxeringens inventeringar under åren 2015–2019. Resultaten i Skogsdata är indelade i fyra huvuddelar: All mark, Skogsmark, Produktiv skogsmark och Avverkning. Inom dessa avsnitt varvas tabeller med kartor och diagram. Merparten av Skogsdata utgör en del av Sveriges officiella statistik. Det ska dock observeras att temaavsnitt och vissa tabeller, samt hela avsnittet om Avverkning inte klassificeras som officiell statistik, vilket framgår av att logotypen för officiell statistik då saknas. I årets temaavsnitt presenteras ett antal analyser avseende död ved. Andra nyheter i Skogsdata 2020 är att volymen naturligt avgångna träd redovisas i tre nya tabeller, tabellen avseende produktiv skogsmark påverkad av skador är utökad, samt att avverkning av döda träd särredovisas. I figurer som illustrerar långa tidsserier, samt i tabeller avseende produktiv skogsmark och i dataunderlag till TaxWebb och PxWeb, har vi med hjälp av ett GIS-skikt över formellt skyddad skog, framtaget av Naturvårdsverket, exkluderat provytor inom skiktet oberoende av när de är inventerade. På så vis avser de långa tidsserierna utvecklingen på den areal som idag inte är formellt skyddad. Däremot kan inte arealer som är frivilligt skyddade eller som utgörs av hänsynsytor exkluderas, då vi inte har georefererad information om dessa objekt, varför dessa arealer ingår i de skattningar som publiceras i Skogsdata. Vi har märkt av en ökad efterfrågan på information om den areal där skogsbruk faktiskt bedrivs. För att tillmötesgå den efterfrågan illustrerar vi tillstånd och historisk utveckling för den så kallade Virkesproduktionsmarken. Vi redovisar även den så kallade Råskogsbalansen som ett sätt att validera kvaliteten i RT:s skattningar avseende virkesförråd, tillväxt, avverkning och naturlig avgång. Vi har valt att placera dessa redovisningar i kapitlet Definitioner och förklaringar då de inte är att betrakta som officiell statistik. Riksskogstaxeringen tillgängliggör statistiken via TaxWebb, ett interaktivt webbverktyg med vilket alla kan ta fram den statistik man är intresserad av. Riksskogstaxeringens officiella statistik finns även tillgängligt via PxWeb, ett verktyg som möjliggör nedladdning av statistik i ett flertal open-data format inklusive API-skript. Liksom tidigare finns möjlighet att ladda ner Skogsdata 2020 i sin helhet i PDF-format från Riksskogstaxeringens hemsida: www.slu.se/riksskogstaxeringen dataunderlag till TaxWebb och PxWeb, har vi med hjälp av ett GIS-skikt över formellt skyddad skog, framtaget av Naturvårdsverket, exkluderat provytor inom skiktet oberoende av när de är inventerade. På så vis avser de långa tidsserierna utvecklingen på den areal som idag inte är formellt skyddad. Däremot kan inte arealer som är frivilligt skyddade eller som utgörs av hänsynsytor exkluderas, då vi inte har georefererad information om dessa objekt, varför dessa arealer ingår i de skattningar som publiceras i Skogsdata. Vi har märkt av en ökad efterfrågan på information om den areal där skogsbruk faktiskt bedrivs. För att tillmötesgå den efterfrågan illustrerar vi tillstånd och historisk utveckling för den så kallade Virkesproduktionsmarken. Vi redovisar även den så kallade Råskogsbalansen som ett sätt att validera kvaliteten i RT:s skattningar avseende virkesförråd, tillväxt, avverkning och naturlig avgång. Vi har valt att placera dessa redovisningar i kapitlet Definitioner och förklaringar då de inte är att betrakta som officiell statistik. Riksskogstaxeringen tillgängliggör statistiken via TaxWebb, ett interaktivt webbverktyg med vilket alla kan ta fram den statistik man är intresserad av. Riksskogstaxeringens officiella statistik finns även tillgängligt via PxWeb, ett verktyg som möjliggör nedladdning av statistik i ett flertal open-data format inklusive API-skript. Liksom tidigare finns möjlighet att ladda ner Skogsdata 2020 i sin helhet i PDF-format från Riksskogstaxeringens hemsida: www.slu.se/riksskogstaxeringen

SKOGSDATA utges årligen och redovisar de mest aktuella uppgifterna från Riksskogstaxeringen i form av medeltal för flera år och årsvisa värden. SKOGSDATA innehåller även en fördjupad analys av ett tema. Temat för år 2015 är Riksskogstaxeringens permanenta provytor.

Denna arbetsrapport bygger på en studie av styrkan i förändringsskattningar som genomfördes som ett underlag för en diskussion om lämplig dimensionering och design av miljöövervakningsprogrammet NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige. Studien genomfördes år 2001 och rapporten sammanställdes våren 2002 och har under samma namn använts som ett arbetsdokument i förarbetet till NILS. Rapporten finns dock först nu som en tryckt arbetsrapport. Ett stort tack riktas till Sören Holm, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU för hjälp med härledningar av skattningar och variansformler

Trees in the forest die, and this fact has implications for both forest production and biological diversity. This thesis deals with different aspects of damaged and dead trees in Swedish forests using data provided by the Swedish National Forest Inventory (NFI). A model system for risk assessment of snow and wind damage to trees on a site, i.e., windthrow and stem breakage, was developed with logistic regression. The models use characteristics of the largest sample tree, together with site and stand characteristics on a plot, to predict the risk. Estimated probabilities o f the risk can be used to adapt silvicutural treatments to limit damage caused by snow and wind. The method used by the NFI for acquisition of data on dead wood (DW) is described together with estimates based on data collected in 1994-1996. Estimates show that the volume of DW decreases from almost 10 m3 ha-1 in northern Sweden to about 4 m3 ha-1 in the south, giving an average on productive forestland of 6 m3 ha-1 for the whole country. Results showing the lack of large dimensions of DW, and the decrease in the volume of DW after logging are also presented. In 1994 and 1996 the NFI included plots within reserves, i.e., national parks, nature reserves, and Forest Service reserves, in the inventory. That data, together with data from 1983 to 1987 for plots on land that were later established as reserves, were used for analyses of the Swedish reserve network in terms o f proportion of forest, stand age, site quality, tree species composition, and tree volumes. The results show that the proportion of productive forest within reserves is 20% compared to 60% of the land area of non-reserves, and that the volume of dead trees is higher within reserves. In general the distribution of forests within Swedish reserves is skewed towards old low-productivity Norway spruce (Picea abies L. Karst) forests in Northwest Sweden. This allocation might not meet the demands for protection of the habitats of endangered species. Tree mortality functions were developed using logistic and linear regression. The 3-step approach consisted of: (I) estimating the probability of mortality on a sample plot, (II) quantifying the mortality in terms o f the proportion of basal area on a sample plot, and (III) distributing the mortality among individual trees on the plot. Independent variables used for steps I and II were specific to site, stand, and plot size. Step III models were specific to tree species, and in addition to site and stand variables tree variables such as diameter and competition indices were included. In summary, this thesis provides tools for inclusion in long-term management planning that would improve the possibilities for analyses of silvicultural treatments and their impact on risk of snow and wind damage, and also for their impact on the conditions for species depending on dead trees. The thesis also presents background data on the state of the forest within reserves, and the volume, structure and dynamics of dead wood on productive forestland in Sweden.

Vid redovisning av resultat från regionala, nationella eller internationella resursinventeringar brukar en uppdelning av arealer på ägoslag göras. Att definiera vad termen ägoslag står för är inte helt lätt. En viktig komponent i begreppet anknyter emellertid till markanvändningen. Följaktligen särskiljs ofta skogsmark från jordbruksmark och bebyggd mark. Ägoslag åsätts dock även utifrån andra kriterier än markanvändning och normalt urskiljs flera olika typer av impediment, t.ex. myrimpediment och bergimpediment Någon enkel definition av vad som åsyftas med ett ägoslag är därför svår att ge. Begreppet kan snarast sägas spegla vad som uppfattas som en första naturlig uppdelning av land-och vattenarealerna i olika kategorier. Ägoslagsdefinitioner skiljer sig åt mellan olika länder. Detta gäller i allra högsta grad ägoslaget skogsmark. I de Nordiska länderna definieras skogsmark i huvudsak efter produk­ tionsförmåga (och markanvändning), medan begreppet i flera andra länder utgår från kronslutenhet (Köhl, m.fl. 1997). Även om klassificeringsgrunderna är desamma skiljer sig ändå de exakta definitionerna ofta åt. Således räcker det t.ex. med 5% kronslutenhet för att ett område ska räknas som skogsmark i Spanien, medan motsvarande krav i Österrike är 30%. I Sverige gäller som bekant att skogsmark är sådan mark där produktionsförmågan överstiger l m3sk/ha,år samtidigt som marken inte i väsentlig utsträckning används för andra ändamål. (Enligt skogsvårdslagen inräknas även olika former av skyddsskogar, även om produktions­ förmågan är mindre än l m3sk/ha,år.) I samband med internationella jämförelser och t.ex. ratificering av konventioner är det ett betydande problem att definitioner av begrepp skiljer sig åt mellan olika länder. Detta gäller inte minst begreppet skogsmark. FAO (och UN/ECE) har emellertid i anslutning till sina återkommande uppskattningar av tillståndet i världens skogar -Forest Resource Assessment 2000 (FRA2000) är den senaste -utarbetat riktlinjer som ska kunna användas globalt (Anon 1997). Dessa återges i fullständig form i appendix l och i sammanfattad form nedan: • Skogsmark (jorest) är sådana områden som har potential att bära träd med en samman­ lagd krontäckning om minst 10% och en höjd om minst 5 meter. Mark som i huvudsak används för jordbruk ingår ej och ett område måste vara minst 0.5 ha stort för att räknas med. • Träd- och buskmark (other wooded land) är sådana områden som har potential att bära minst 5 meter höga träd med en krontäckning i intervallet 5-10%, samt områden som har en krontäckning av träd-och buskar om minst 10% men ej klarar kraven för skogsmark. Mark som i huvudsak används för jordbruk ingår ej och ett område måste vara minst 0.5 ha stort för att räknas med. I Sverige genomfördes under 1998 en landsomfattande uppskattning av skogsmark respektive träd-och buskmark, enligt FRA2000s definitioner, i Riksskogstaxeringens (RTs) regi. Avsik­ ten är att momentet ska finnas kvar även fortsättningsvis i RT. Den inventering som genom­ fördes omfattade emellertid inte reservat med restriktioner för skogsbruk och inte heller fjäll­ regionen. De senare områdena täcks dock översiktligt, dels av en studie av Löfgren (1998)­ där fjällområdet samt reservat ovan gränsen för svårföryngrad skog taxerades i kartor och flygbilder - dels av en särskild reservatsinventering som genomfördes som ett särskilt moment inom RT vid mitten av 90-talet. Syftet med den aktuella arbetsrapporten är att redovisa arealerna skogsmark respektive träd­ och buskmark i Sverige på basis av data från RT 1998. Dessa uppgifter kompletteras med resultat från Löfgren (1998), samt från den särskilda reservatsinventeringen för att totala arealer på landsnivå ska erhållas. Härutöver redovisas, i appendix 2, resultaten från multivarlata databearbetningar som utförts i samband med ett internt kompetensutvecklings­ program Eftersom flera av dessa bearbetningar innebar klassificering av ägoslag förlades redovisningarna till den aktuella arbetsrapporten.

I "Programområde Landskap" (PL) i Naturvårdsverkets program för "Svensk Nationell Miljöövervakning"(Dnr 721-965-98Mn) presenteras en struktur för den nationella landskapsövervakningen. Strukturen består av fem huvud komponenter; (i) Heltäckande satellitövervakning med CLD/SLD (Corine LandcoverDatal Svenska LandtäckeData), (ii) stickprovsvis övervakning med IR-färg flygbilder (IRF), (iii) Enhetlig stickprovsvis fältövervakning, (iv) Programområdesvisa tilläggsmoment till enhetlig stickprovsvis fältövervakning samt, (v) Separat fältverksamhet som samlokaliseras med IRF-ytorna. Som ett led i utvecklingsarbetet av den nationella miljöövervakningen har Naturvårdsverket uppdragit åt SLU Miljödata att utföra en förstudie avseende "Utveckling av landskapsövervakning, förstudie". Denna rapport utgör redovisning av detta uppdrag vars syften varit att • sammanställa befintlig information som är relevant förutvecklandet av ett nationellt miljöövervakningssystem • identifiera områden som behöver studeras ytterligare • utarbeta en projektplan för den vidare utvecklingen av stickprovsvis LandskapsÖvervakning (SLÖ). SLÖ är främst kopplat till komponenterna (ii), (iii), (iv) och möjligen i viss mån även till (i) ovan. Bakgrunden till detta delprogram är bl.a. ett behov av information på landskapsnivå för att knyta ihop olika ekosystem till en landskapsekologisk helhet med hjälp av datafångst i olika skalor. Då komponenten kartering/tolkning avIR-färgflygbilder med all säkerhet torde ingå i SLÖ, kan det förväntas att den information som idag genereras inom LiM/CAP (se kapitel 2. 1, 2.2) i framtiden kommer att tillhandahållas av SLÖ. Viktiga skillnader mellan LiM/CAP och det planerade SLÖ är att det senare föreslås omfatta alla naturtyper inom ramen för ett landsomfattande stickprov, samt att det även föreslås bedrivas kontinuerligt istället för insatsvis som LiM/CAP. SLÖ bör samordnas med en rad andra verksamheter, pågående eller planerade. För att nämna några gäller detta de nationella programmen för kust och hav, fjäll, jordbruksmark och våtmarker. Det gäller i hög grad även programområde skog och därmed möjligheter till samordning med Riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen (RT/SK). Utvecklingen av CLD/SLD ligger dock vid sidan om detta En av SLU Miljödata tillsatt arbetsgrupp har under våren och sommaren 1999 arbetat med förstudieninför starten av det egentliga utvecklingsarbetet inom SLÖ. Utöver den ovan nämnda strukturen i programförslaget har arbetsgruppen haft en prioriteringslista över övervakningsbehov (se bilaga) att utgå ifrån. Ytterligare riktlinjer med avseende på programmets innehållsmässiga och strukturella utformning har framkommit vid projektmöten under våren/sommaren 1999. (se minnesanteckningar på http://www.resgeom.slu.se/ stax/pers/jfr/slo/hemsidaSLO.html). Iförstudien har arbetsgruppen främst fokuserat på metodik och erfarenheter dragna ur det svenska LiM-projektet (LiM= Livsmedelspolitikens miljöeffekter), dess uppföljare, dvs. det pågående projektet CAP:s miljöeffekter (CAP = the Common Agrkulture Policy) som utvärderar effekterna av EU :s gemensamma jordbrukspolitik) och det brittiska Countryside Survey (CS). Sammantaget bedöms erfarenheterna från CS och LiM utgöra en god bas att arbeta utifrån. Vad gäller satellitbaserade fjärranalysmetoder har det pågående REsE­ programmet (Remote Sensing for the Environment) inom MISTRA utgjort bas för våra studier. Rapporten är författad av en arbetsgrupp bestående av Jonas Fridman och Ronny Löfstrand, institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik samt Staffan Roos, institutionen för naturvårdsbiologi. En styrgrupp bestående av Per Angelstam, institutionen för naturvårdsbiologi, Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mångfald, Lars Lundin, institutionen för skoglig marklära, Mats Nilsson och Göran Ståhl, båda vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, samt Torgny Wiederholm, SLU Miljödata har fungerat som styrgrupp under arbetet (alla institutioner ovan tillhör SLU).

Följande rapport behandlar ett förslag till miljöindexsystem för naturtypen skqg. Arbetet har bedrivits som ett uppdrag åt Statens Naturvårdsverk (SNV) och har utförts av institutionen för skogstaxering, SLU i Umeå, i samarbete med Dag Kihlblom, skogsstyrelsen. SNV har i direktiven specificerat fyra olika skyddsområden att beakta vid utformningen av indexsystemet. Med de fyra skyddsobjekten som grund har delindex beräknats för fyra olika delområden inom naturtypen skog; l. skogsmarkens produktionsförmåga 2. Rekreation och estetiska värden 3. Biologisk mångfald 4. Skogen som resurs Variabier ur riksskogstaxeringens variabeluppsättning har testats och valts för respektive del område. Valda variabler skall sammantaget spegla tillståndet inom respektive del område. Dessutom har variablerna valts så att de skall vara enkla att förstå för gemene man, samt inte uppvisa för stora fluktuationer i tiden. Det senare som indikation på att precisionen i skatt­- ningen av respektive variabel är tillräckligt hög. För varje delområde har delindex beräknats som treårsmedelvärden genom att väga samman delområdets indikatorvariabler med subjektivt valda vikter. Delindex kan sägas vara ett vägt medelvärde av förändringen jämfört med en femårig basperiod (1983-1987). För respektive delindex har följande indikatorvariabler använts: l. skogsmarkens produktionsförmåga -Andelen gallringsskog med gräs som dominerande markvegetation -Andelen granar i åldern 61-80 år med mindre än 20% barrförluster 2. Rekreation och estetiska värden -Antalet träd/ha grövre än 1O cm som kvarlämnats efter slutavverkning -Andelen plant-, ung-och gallringsskog med ren granskog. -Virkesförrådet av lövträd -Andelen hygge över 6 ha 3. Biologisk mångfald -Andel gallringsskog med mer än 20 % löv -Antal tallar och lövträd l ha grövre än 30 cm i ung-och gallringsskog -Andelen gammal skog där inga åtgärder utförts under de senaste 25 åren -Torra träd/ha grövre än 1O cm på hyggen och i slutavverkningsskog -Årlig slutavverkningsareal -Andel skogsmark med slutenhet över 0.4 där sump eller vitmossa är dominerande bottenskilasarter -Biotopdiversitet 4. Skogen som resurs -Årlig avsatt tillväxt Genom att beräkna ett vägt medelvärde av de fyra delindex för varje treårsperiod har ett miljöindex för naturtypen skog konstruerats. Ä ven i detta steg har vikter subjektivt tilldelats respektive delindex. Resultaten av beräkningarna visar att delindex för skogsmarkens pro­ duktionsförmåga sjunkit och att delindex för rekreation och estetiska värden ökat jämfört med basperioden. Övriga delindex samt miljöindex visar inga säkerställda förändringar. Generellt kvarstår ett antal frågetecken gällande den typ av indexkonstruktion som detta arbete syftat till att framställa. Den stora frågan är om valda variabler, på ett riktigt och någorlunda fullständigt sätt, fångar in den egenskap som vi avsett att spegla. Detta gäller speciellt delindex för skogsmarkens produktionsförmåga. En stor osäkerhet ligger även i val av vikter vid såväl delindex- som miljöindexberäkning. Resultatet måste dock ses som ett relativt framkomligt instrument för sina översiktliga syften. Ett mycket viktigt påpekande är att inga jämförelser av indexnivåer mellan olika landsdelar låter sig göras.

För första gången kan resultat presenteras om mängden död ved i Sveriges skogar. I den­ na arbetsrapport redovisas resultaten från en landsomfattande inventering av drygt 22 000 provytor som genomförts av Riksskogstaxeringen vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå under åren 1994 och 1995. Studien kan sammanfattas i följande punkter: • På svensk skogsmark finns i genomsnitt6m3 död ved/hektar, dvs. sammanlagt 136 miljoner m3 • Död ved saknas på drygt 60% av de inventerade provytorna • I norra Norrland finns död ved på ca 50% av provytorna • Mest död ved, såväl totalt som per hektar, finns i norra Norrland, 53 milj m3 eller 7,8 m3jha • På storskogsbrukets arealer finns död ved på 47% av provytorna. Motsvarande andel för små­ skogsbruket är 32%. • 75% av den döda veden består av lågor, dvs. liggande döda träd och stamdelar som är mer ned­ brutna än stående döda träd • Ju äldre skogen är, desto mer död ved finns i den • Mängden död ved är dubbelt så stor i slutavverkningsmogna bestånd som på hyggen där slutav­- verkning nyligen skett