Search

This thesis investigates Swedish market reactions to CEO turnover and further studies how the size of these market reactions can be explained by company specific and CEO specific factors. Through t-tests and multivariate analysis this study analyses 136 CEO turnover announcements from the years 2017-2022 to find proof of a market reaction and to find potential explanations to the size of these market reactions. The results of this study show that the Swedish market on average reacts positively to CEO turnover announcements regarding the studied firms abnormal return and cumulative abnormal return, which shows that CEO turnover announcements contain useful information for investors. Our study finds indications of differences market reactions size of CEO turnover announcements between small and big firms and differences in market reaction regarding the experience level of the appointed CEO. Our study also found that a company's ROA, M/B, and their appointed CEO's experience level influence the size of these market reactions. As the market reactions due to CEO turnover often occurred the days before the CEO turnover announcement, this study's also found indications of potential insider information leakage within Swedish firms.

This paper aims to examine if M&A affects the buying company’s stock liquidity days around the announcement. The study’s population consists of M&A transactions made on the Swedish markets OMXSPI and NASDAQ First North between 2010 and 2021. Furthermore, variables included in the regressions are the buying company’s market-to-book value, market cap, rank value, financing method and horizontal/vertical integration – where the illiquidity measures are quoted spread and relative effective spread. The findings suggests that there is a significant negative relation between horizontal M&A and the change in quoted spread and relative effective spread the day after the announcement. Additionally, there is a significant negative relation between cash- and stock financed M&A and the change in relative effective spread the days after the announcement. Nevertheless, the findings suggests that there is no significant effect of the buying company’s market-to-book, market cap or rank value on the change of stock liquidity the days around the M&A announcement. The results also indicates that there is no significance in the change of stock liquidity’s mean values the days before and after the M&A announcement. Hence, the economical interpretation is that M&A announcement does not significantly affect the stock liquidity in our population.

Denna studie undersöker indexeffektens påverkan på reviderade aktier i OMXS30 under åren 1995–2023. Shleifer (1986) är en av pionjärerna att finna stöd för denna anomali. Shleifer fann stöd för indexeffektens existens på S&P 500. Detta resultat går emot vad effektiva marknadshypotesen av Fama (1970) som menar på att detta inte ska vara möjligt på en effektiv marknad. Problematiken med denna teori är antaganden om hur samtliga intressenter på en marknad besitter samma kunskap, vilket studiens resultat likt Shleifer (1986) visar på inte stämmer i praktiken. Stockholmsbörsen är inte en effektiv marknad och vilket gör det möjligt för denna typ av anomali att existera. Shlefiers studie visar hur det är indexfonderna som handlar upp stora delar av utbudet av aktier tillgängliga på marknaden, vilket leder till ett minskat utbud. Det nya utbudet kan inte bemöta efterfrågan, vilket resulterar i att priset stiger. Denna studie visar på en positiv avvikelseavkastning för aktier som inkluderas i OMXS30, där den stora förändringen sker mellan dag -3 och -1 från eventdagen, det vill säga från att revideringen sker. Studiens resultat visar att mellan dag -3 och -1 har aktier som inkluderats en positiv kumulativ avvikelseavkastning på 3,118%. Detta i enighet med tidigare studier som på andra index funnit liknande resultat. Som förklaring till denna avvikelseavkastning har studien även funnit stöd för att det sker en förändring i antalet investerande inhemska institutioner. Likt Shleifers (1986) resultat visar även denna studie att indexfonders ökade intresse vid inkluderingar är en bidragande faktor till prisförändringen som uppstår, detta trots att ingen ny information om framtida avkastning tillkommit marknaden. Det som skiljer denna studies resultat från föregående studier är att denna även finner stöd för en negativ avvikelseavkastning för exkluderade aktier ur indexet under hela eventfönstret. De exkluderade aktierna har en signifikant negativ avvikelseavkastning mellan dagarna - 3 till -1 som är -2,125%. Dock ingen signifikant förändring i antal investerande institutioner. This study examines the impact of the index effect on revised stocks in OMXS30 during the period 1995 to 2023. This study demonstrates a positive abnormal return for stocks included in OMXS30, with the greatest change occurring between day -3 and -1 from the event day, which corresponds to the inclusion. The results show that during this period, included stocks have a positive cumulative abnormal return of 3.118%. This is consistent with previous studies on other indices. The study also finds support for a change in the number of domestic institutional investors as an explanation for this abnormal return. Similar to Shleifer's (1986) findings, this study shows that the increased interest from index funds in the event of an inclusion contributes to the observed price change, despite no new information about future returns being introduced to the market. What sets this study apart from previous ones is that it also finds evidence for a negative abnormal return for excluded stocks throughout the event window. Excluded stocks have a significantly negative abnormal return between day -3 and -1, which is -2.125%. However, no significant change in the number of investing institutions is observed when it comes to excluded stocks.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

The question of how to fund Swedish academic journals such as Scandia has become a wicked problem, not only for history but also for the humanities as a whole. This issue is confounded by the difficulty in terms of categorizing these journals and their funding needs and further complicated by the global movement towards open access. For the humanities, the issue of how to fund these journals is of great concern mainly due to a more pluralistic approach to publishing, where not only high-impact journals but also monographs, edited volumes and essays aimed at multiple audiences are still considered prestigious and relevant for society as a whole. At the same time, these journals are not necessarily perceived as relevant by the rest of the scientific community. The main reason is that, even though traces of more traditional forms of publishing can still be found in both the social and the natural sciences, a uniform publishing ideal is dominant in most disciplines and most prestigious outlets are owned by international publishing houses. Complicating matters further, publishing practices in the humanities are not only changing rapidly but vary between and within disciplines, generations and even universities.Despite the fact that this problem has been recognized both internationally and in Sweden, a solution has remained elusive, causing frustration among researchers and editors. This essay argues that the first step is to view the question of funding as embedded in both local and global processes and that in order to find a sustainable model, several stakeholders need to take responsibility and collaborate at the national level. An important argument for sharing responsibility between and across departments, disciplines, funders and, lastly, the government is that Swedish journals are not only part of the ecosystem of prestige within academia but also serve as an infrastructure for authoritative knowledge aimed at the public sphere.

Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat. Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas. Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

Hur skapar och utvecklar jag metoder för en filmprocess som värnar mitt eget och mina medarbetares mentala och känslomässiga välbefinnande när vi gör film om svåra frågor? Hur tar jag hand om mina medverkande? Hur ser min film ut som är sprungen ur en sådan arbetsprocess? Hur har arbetet med terapeuten Cilla Holm, tidigare filmproducent, bidragit till en hållbar filmprocess? Filmbranschen präglas av högt tempo och utmattningssyndrom är inte ovanligt. För fyra år sedan blev jag utmattad och efter att ha sörjt mitt gamla jag och min nya stresskänslighet kom jag fram till att jag inte tänker acceptera att jag inte ska kunna arbeta med det jag älskar, film och skrivande. Jag tänkte att det måste finnas andra sätt att arbeta med film och fortfarande få må bra. En text om skapandet av min dokumentärfilm Om sorg (2022) och metoden som jag kallar för Den emotionellt hållbara filmprocessen. How do I create healthy working methods that benefit my own and my team members mental and emotional wellbeing while making film about difficult subjects? What does a documentary sprung out of these methods look like? How has the collaboration with Cilla Holm, film therapist and former film producer, contributed to make the process emotionally sustainable? The film industry is fast paced and burnout is not uncommon. Four years ago it happened to me and I had a total identity crisis. After grieving my old self, my ability to multi-task and my newfound stress intolerance, I came to the conclusion that I will not accept that I have to leave the film industry. I wanted to keep working, I just had to find another way to do it. A text about the creation of my documentary About Grief (2022) and the method that I call The emotionally sustainable film process.

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

Masteroppgave i regnskap og revisjon - Nord universitet 2022

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

EU har som mål att bli klimatneutralt år 2050 och för att uppnå detta mål har ett flertal krav för företag som verkar inom EU tagits fram. Den 21a april 2021 meddelade Europeiska kommissionen att de beslutat om ett kommande åtgärdspaket vilket ämnar att styra kapital mot hållbara investeringar och som ska underlätta för investerare. Denna studie undersöker genom en eventstudie hur den svenska aktiemarknaden emottog pressmeddelandet. Studien finner en positiv avvikelseavkastning vilket går emot den uppställda hypotesen och tidigare studier vilka observerat en negativ reaktion. Resultatet är dock inte statistiskt signifikant, vilket tros bero på oenighet av konsekvenserna av åtgärdspaketet, eller att information om åtgärdspaketet redan nått marknaden. Vidare finner studien delvis stöd för samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning genom t-test mellan företag som har höga/låga ESG-poäng, detta samband bekräftas inte i efterföljande regression. Vid jämförelse mellan branscher syns det att avvikelseavkastningen skiljer sig åt mellan dessa. Resultatet från studien tyder på att ESG-betyget har betydelse för företag.

Finansiering utgör en viktig del i att möjliggöra omställning mot miljövänligare företag. Möjligheten att anskaffa kapital och övergå till ett miljövänligare företag är samtidigt emellanåt bristfälligt. Det gäller även för industriföretag där branschen är inne i en omställning mot Industri 4.0, vilket förväntas bidra till miljövänligare företag. I den här studien undersöks sambandet mellan miljöprestation i västerländska industriföretags och företagens finansiering. Utifrån tidigare forskning om finansiering med anknytning till finansieringsbeslut, samt hur hållbarhetsmått kan ha inverkan vid finansiering, har industriföretagen analyserats. Studien utgår från en kvantitativ metod, där sekundärdata har hämtats från Thomson Reuters Refinitiv Eikon. Med insamlad data analyseras industriföretags kapitalstruktur gentemot deras miljöprestation genom en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat påvisar inget statistiskt signifikant samband mellan industriföretags kapitalstruktur och deras miljöbetyg. Av den anledningen konstateras det att miljöprestation inte har något statistiskt signifikant samband med företagens tillvägagångssätt vid finansiering. Därtill konstateras det även utifrån studiens analys att informationsasymmetrin är densamma oberoende på miljöprestation. Studien bidrar med ökad förståelse beträffande sambandet mellan industriföretags miljöprestation och hur de finansierar sig. Financial opportunities are an important part of the transition towards environmentally friendly companies. The ability to raise capital for this transition in companies is at the same time, to some extent, inadequate. These inadequacies also affect industrial companies, a sector in transition towards “Industry 4.0”, which is expected to lower the environmental impact in the industry. This study examines the relation between environmental performance of industrial companies in western countries and their financing decisions. The industrial companies have been analyzed with regard to previous studies related to financial decisions and the effect of sustainable measures on financial opportunities. The study applies a quantitative method and uses secondary data collected from Thomson Reuters Refinitiv Eikon. With the gathered data the capital structure of the industrial companies have been analyzed compared to their environmental performance, by using a multivariate regression analysis. The findings of the study shows that environmental performance has no significant correlation with industrial companies capital structure. The findings also implies that information asymmetry, risk and uncertainties are not affected by the company's environmental performance. This study contributes to an extended understanding about the relation between environmental performance and industrial companies financing.

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

This report presents approaches and guidance for the DNSH assessment of projects in the Finnish recovery and resilience plan and other projects possibly requiring a DNSH assessment. Member States must provide a Do No Significant Harm (DNSH) assessment for each of the measures in their recovery and resilience plan. No action included in a recovery and resilience plan should cause significant harm to any of the six environmental objectives: 1. climate change mitigation 2. climate change adaptation 3. sustainable use and protection of water and marine resources 4. transition to a circular economy 5. prevention and control of air, water and soil pollution 6. protection and restoration of biodiversity and ecosystems. The Finnish Environment Institute, Syke, has developed guidance and methodologies for the DNSH assessment of funding applications under the Finnish program for sustainable growth. The developed methods and approaches are designed particularly for investment projects as well as research, development and innovation projects. To a large extent, the developed methodology can also be applied in the DNSH assessment of other types of projects. Users of the developed assessment methods are the bodies responsible for funding programs, especially, Business Finland, Academy of Finland, Ministry of the Environment, Ministry of Employment and the Economy, Centres for Economic Development, Transport and the Environment and those organizations applying for funding. Ei merkittävää haittaa -periaatteen (DNSH) soveltaminen Suomen elpymis- ja palautumissuunnitelman hankkeissa Tämä raportti esittelee lähestymistavan ja ohjeita DNSH-arviointiin Suomen elpymis- ja palautumissuunnitelman hankkeissa ja mahdollisissa muissa DNSH-arviointeja edellyttävissä hankkeissa. Euroopan unionin jäsenmaiden on laadittava jokaiselle elpymis- ja palautumissuunnitelman toimenpiteelle elvytystoimista mahdollisesti aiheutuvan haitan määrittelemiseksi ns. DNSH-arviointi (Do No Significant Harm). Elpymis- ja palautumissuunnitelmaan liittyy kestävän kasvun investointi- ja rahoitusohjelmia. DNSH-arvioinnissa rahoitusohjelmien vastuutahojen on varmistettava, että jokainen elpymis- ja palautumistukivälineestä rahoitettava hanke on DNSH-periaatteen mukainen kaikkien kuuden ympäristötavoitteen osalta: 1. ilmastonmuutoksen hillintä 2. ilmastonmuutokseen sopeutuminen 3. vesivarojen ja merten luonnonvarojen kestävä käyttö ja suojelu 4. siirtyminen kiertotalouteen 5. ympäristön pilaantumisen ehkäiseminen ja vähentäminen 6. biologisen monimuotoisuuden ja ekosysteemien suojelu ja ennallistaminen. Suomen ympäristökeskus on kehittänyt DNSH-arviointien ohjeistusta ja arviointien toteutuskaavioita erilaisten kestävän kasvun investointi- ja rahoitusohjelmista rahoitettavien hankehakujen tueksi ja taustamateriaaliksi rahoitusohjelmien vastuutahoille. Arviointimenetelmien kehittämisessä on kiinnitetty huomiota erityisesti Suomen kestävän kasvun ohjelmassa tunnistettuihin teollisuuden investointihankkeisiin sekä tutkimus-, kehittämis- ja innovaatiohankkeisiin. Suomen elpymis- ja palautumissuunnitelman hankkeiden lisäksi kehitettyjä arviointimenetelmiä voidaan soveltaen käyttää myös muissa DNSH-arviointeja edellyttävissä hankkeissa. Kehitettävien arviointimenetelmien käyttäjiä ovat rahoitusohjelmien vastuutahot, ensisijaisesti Business Finland, Suomen Akatemia, ympäristöministeriö ja työ- ja elinkeinoministeriö, ELY-keskukset sekä rahoitushakuja tekevien hankkeiden vastuutahot.

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade i Augusti 2021 en rapport som har uppmärksammats som en “kod röd” för mänskligheten i kampen mot klimatförändringar. Tidigare forskning visar att klimat- och miljöevent kan ge en avvikelseavkastning för hållbara investeringar. Dock saknas en liknande studie på den svenska aktiemarknaden och vi undersöker i denna studie om publiceringen av IPCC-rapporten 2021 hade en påverkan på avkastningen på Stockholmsbörsen. Vi genomför en eventstudie för att se marknadsreaktionerna för hela börsen, samt för aktier med höga respektive låga ENV-score (miljöbetyg). Inga signifikanta resultat kunde observeras och tolkningen görs att den svenska aktiemarknaden inte reagerade på publiceringen av IPCC-rapporten. The United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) released a report on climate change in August of 2021. The report has been seen as a "code red" for humanity's fight against climate change. Previous research shows that climate and environmental events can result in abnormal stock returns for sustainable investments. However, a similar study is missing for the Swedish market and in this study we investigate if the publication of the report from IPCC 2021 had an impact on the return on the Stockholm Stock Exchange. We conduct an event study to see the stock market reactions for the entire stock exchange, as well as for sustainable and less sustainable stocks. No significant results could be observed and we therefore conclude that the Swedish stock market did not react to the release of the IPCC report.

In the aftermath of the Covid-19 pandemic, the economy has been in a state of recovery. A far-reaching recovery could be observed in 2021, as economic activities, financial markets and industries showed positive growth throughout the year. The real estate sector in Sweden reached historically high volumes in the transactions market, with a heavy investor demand which also resulted in a record year for M&A. This master thesis aims to examine the motives behind M&A transactions in the Swedish sector, and the role of macroeconomic fundamentals and corporate key figures. The purpose of the study is to explore the M&A activity in the Swedish real estate market and what underlying conditions that may contribute to the rise of such transactions. Previous research within the field has primarily been focused on the occurrence, triggers and effects of M&A in general. This paper is limited to real estate M&A in the Swedish market, where no earlier studies have been found. The study combines a quantitative analysis and a qualitative research method, with the objective of uncovering motives of takeover companies, alongside a nuanced explanation of influencing variables. An initial collection of transactions data and key figures was executed to analyse the relations and developments.The thesis progressed with an empirical study through semi-structured interviews with takeover companies of recent M&A transactions. Results showed that low interest rates, an overall strong economy and stock market has stimulated the M&A activity. Further, the results of the qualitative study presented takeover motives comprising of synergy effects, financial advantages, and the interest to acquire attractive portfolios. It can be concluded that growth ambitions and lowered capital costs have influenced M&A as well, and the consolidation of assets has increased due to a high amount of listed small-sized companies, creating firm-matching opportunities. I efterdyningarna av Covid-19 pandemin har ekonomin varit i ett tillstånd av återhämtning. Under 2021 kunde en långtgående återhämtning observeras då ekonomiska aktiviteter, finansiella marknader och industrier påvisade positiv tillväxt genom hela året. Fastighetssektorn i Sverige nådde historiskt höga volymer på transaktionsmarknaden med en stark efterfrågan från investerare, vilket också resulterade i ett rekordår för strukturaffärer. Denna masteruppsats mål är att undersöka motiven bakom M&A-affärer i den svenska fastighetsbranschen, samt rollen av makroekonomiska variabler och nyckeltal. Uppsatsens syfte är att utforska aktiviteten kring denna typ av transaktioner i Sverige, och vilka underliggande förhållanden som kan ha bidragit till uppgången av M&A-affärer. Tidigare forskning inom ämnet har främst fokuserat på förekomsten, utlösande faktorer och effekter av M&A i ett generellt perspektiv. Denna studie är begränsad till M&A i fastighetssektorn på den svenska marknaden, där inga tidigare arbeten har hittats. Studien kombinerar en kvantitativ analys och en kvalitativ forskningsmetod, med avsikt att påvisa de köpande bolagens motiv, tillsammans med en nyanserad förklaring av påverkande variabler. En inledande insamling av transaktionsdata och nyckeltal genomfördes för att analysera förhållanden och utveckling. Arbetet fortlöpte med en empirisk studie av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med köpande bolag, nyligen aktiva i M&A. Resultatet visade att M&A aktiviteten har stimulerats av låga räntor, samt en generellt stark ekonomi och aktiemarknad. Vidare påvisade resultatet från den kvalitativa studien att de köpande bolagens motiv omfattar synergieffekter, finansiella fördelar och en vilja att förvärva attraktiva portföljer. Författarna drar vidare slutsatsen att tillväxtambitioner och lägre kapitalkostnader har influerat M&A-utvecklingen. Konsolideringen av tillgångar har ökat till följd av att många små fastighetsbolag noterats på börsen, vilket skapat möjligheter för bolagsmatchning.

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2022

SammanfattningSmå och medelstora företag utgör en stor del av alla företag som är registrerade i Sverige.Småföretagen är viktiga för samhället eftersom företagen är de största skattebetalarna i de flestakommunerna samt att de bidrar mycket till näringslivet. Dock behöver småföretagenfinansiering för att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet samt växa. Svårigheten att fåfinansiering är något som de flesta av företagen konfronteras med. Detta har resulterat i attföretagen fått söka andra alternativa finansieringsmetoder där crowdfunding är en avmetoderna. Eftersom crowdfunding är en relativ ny finansieringsmetod samt inte likauppmärksammad finns det flera forskningsluckor som kan undersökas.Syftet med studien är att förstå hur motiven skiljer sig mellan användningen av de olikavarianterna av crowdfunding. Studien undersöker även varför svenska små och medelstoraföretaget vänder sig mot crowdfunding och ifall crowdfunding har potential att ersätta detraditionella finansieringskällorna. Detta har genomförts genom att bland annat påvisa defördelar och nackdelar som finns med crowdfunding. Tillvägagångssättet för undersökningenhar skett genom en kvalitativ metod där intervjuer med sex företag har gjorts.Resultatet visar på att det finns en stor skillnad på det motiv som företagen har när de väljervilken crowdfunding metod som de ska använda. Anledningarna till varför företagen användecrowdfunding skiljde sig också åt men det fanns en viss gemenskap mellan några av företagen.Majoriteten av företagen vill antingen ha en starkare relation till sina kunder eller att derasprodukt eller projekt skulle få uppmärksamhet. Vidare var det delade meningar huruvidacrowdfunding kan ersätta traditionella finansieringskällor, somliga av företagen ansåg attcrowdfunding kunde ersätta helt, somliga tyckte att det kunde fungera som ett komplement ochnågon tyckte att det inte kunde ersätta alls. Likväl är merparten av företagen positivt inställdatill crowdfunding som finansieringsmetod.

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2021

Den första januari 2019 trädde en ny redovisningsstandard IFRS 16 i kraft gällande leasing som ersatte den tidigare standarden IAS 17. Implementeringen innebar att leasingavtal skall endast redovisas som finansiell leasing och inte som operationell med visst undantag som analogt med tidigare forskning resulterar till förändringen i företagets finansiella rapporter. Standarden förväntas därmed bidra till en mer transparent bild av finansiell ställning. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan IFRS 16 har på de finansiella nyckeltalen som baseras på de faktiskt siffror för nordiska börsnoterade bolag under två tidsperioder: 2018 och 2019, samt 2018 och 2020. Urvalet omfattar 340 nordiska börsnoterade företag som är listade på Nasdaq inom fyra branscher: finans, detaljhandel, logistik och telekom. Nyckeltalen som undersöktes var soliditet, skuldsättningsgraden, EBIT, EBITDA, ROE och ROA. Valet av nyckeltal grundades på de tidigare forskning, där Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) är den huvudsakliga källan. För att undersöka sambandet mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i nyckeltal genomfördes ett beroende t-test med jämförelse mellan fyra branscher och fem länder inom Norden. Studien finner statistik samband mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i samtliga nyckeltal för tre av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2019. En vidare påverkan på tre av sex nyckeltal kunde beaktas för två av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2020. Undersökningen resulterade till ett statiskt stöd mellan IFRS 16 och förändringen i fyra av sex nyckeltal för fyra av fem länder under första tidsperioden. Under andra tidsperioden har tre av fem länder bekräftat statistiskt stöd för tre av sex nyckeltal. On the first of January 2019, a new accounting standards IFRS 16 was introduced to replace the former standard IAS 17 which prescribes the accounting policies that are applied to leasing. The new standard is expected to conduce a more transparent image of the company's financial status. The purpose of this study is to identify what effect the new standard IFRS 16 has on the financial ratio which is based on the actual numbers of the Nordic publicly listed companies over the course of three years. The selection of the study includes 340 Nordic publicly listed companies in Nasdaq in four different industries: finance, retail business, logistics and telecom. The ratios that were examined during this study are solidity, debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA, ROE and ROA. To study the correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio, t-test was carried out with comparisons between four industries and five Nordic countries. The study finds static correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio in three out of four industries over the course of 2018 to 2019. An additional effect on three out of six ratios was found in two out of four industries during the period from 2018 and 2020. As a result of this study a static correlation between the IFRS 16 and the alteration of ratio in four out of six countries in four out of five countries over the first period of time. Over the second period of time three out of five countries has confirmed a static correlation for three out of six ratios.

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2021

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2021

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2021

In late Mars 2020, Covid19was declared to be a pandemic by the World Health Organization.The following crisis negatively affected the overall economy and also the Swedish corporate bond market. Generally, corporate bonds have been described as secure investments during turbulent market conditions, but now they decreased in value rapidly. The sellpressure was of unprecedented measures and it became difficult and costly for companies to issue new corporate bonds in order to refinance operations. Meanwhile, it became difficult for investors to sell their holdings as the liquidity deteriorated. Shortly after, the Swedish National Bank declared the Swedish corporate bond market to be highly dysfunctional. Moreover, the Swedish National Bank and the Financial Supervisory Authority identified some characteristics of the Swedish corporate bond market that contributed to the severe market stress, namely; (1) Limited liquidity and a small market (2) Lacking transparency and unreliable price information (3) Most issuers lacking a credit rating (4) A homogeneous group of investors and (5) Real estate companies constituting a large share of total issuers. These characteristics are defined as the five areas of concern in this thesis. This qualitative study is based on interviews with market participants. The objective is to identify which area of concern should be prioritized in order to improve the Swedish corporate bond market and which improvement measure is deemed most effective. The results show that transparency is the area of concern that should be prioritized. Nevertheless, the new selfregulations that will be implemented July 1st, 2021 with the purpose to improve transparency is not deemed to be enough, but rather a step in the right direction. Therefore, an iterative process is suggested, continuously evaluating and adjusting, ensuring that transparency improves but not to such an extent that liquidity is negatively impacted. I mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att spridningen av Covid19 hade utvecklats till en pandemi. Krisen påverkade hela världsekonomin negativt och även den svenska företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har generellt beskrivits som säkra investeringar under turbulenta marknadsförhållanden, men nu förlorade de sitt värde mycket snabbt. Försäljningstrycket var enormt och gjorde att det blev dyrt för företag att emittera nya obligationer och refinansiera sin verksamhet. Samtidigt blev det svårt för investerare att sälja sina innehav då likviditeten snabbt försämrades. Strax därefter uppgav Riksbanken att företagsobligationsmarknaden var högst dysfunktionell. Vidare identifierade Riksbanken och Finansinspektionen fem karaktärsdrag på den svenska företagsobligationsmarknaden som kan ha bidragit till den stressade marknadssituationen. Karaktärsdragen var följande; (1) Begränsad likviditet och en liten marknad (2) Bristande transparens och opålitlig prisinformation (3) Faktumet att många emittenter saknar kreditbetyg (4) En homogen grupp av investerare (5) Majoriteten av emittenterna utgörs av fastighetsbolag. De fem identifierade karaktärsdragen har definierats som de fem problemområdena i följande uppsats. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med marknadsaktörer. Målet är att identifiera vilket av de fem problemområdena som bör prioriteras i arbetet mot en förbättrad företagsobligationsmarknad samt att fastslå vilka förbättringsåtgärder som anses vara mest effektiva. Resultaten visar att transparens är de problemområde som bör prioriteras men att den nya självregleringen som skall implementeras den första juli år 2021 med syftet att förbättra transparensen anses vara otillräcklig. För att förbättra transparensen föreslås en iterativ process med kontinuerlig utvärdering och anpassning av regleringar. Genom en iterativ process kan man även säkerställa att transparenskraven inte blir så pass strikta att de påverkar likviditeten negativt.

Rapporten presenterer forslag om et fond for finansiering av forebyggende tiltak mot naturskade/fysisk klimarisiko på eksisterende bebyggelse og infrastruktur, etter modell av det franske Barnierfondet

År 2009 infördes en ny lagstiftning som möjliggjorde den nya upplåtelseformen ägarlägenheter i Sverige. Sedan dess kan man konstatera att det inte har byggts i den utsträckning som lagstiftaren till en början bedömt. Reglerna för ägarlägenheter gör det möjligt att inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt för bostadsändamål. Juridiskt har man full äganderätt och kan man få lagfart i den enskilda lägenheten till skillnad från bostadsrätt där en nyttjanderätt innehas. Begreppet ägarlägenhet innebär en fastighet av särskilt slag - en ägarlägenhetsfastighet. Idag finns det ett fåtal aktörer på marknaden som producerar denna typ av lägenheter, de får vanligtvis sitt byggnadsprojekt finansierat av banker i form av byggnadskreditiv. Detta kandidatexamensarbete tar upp hur bankerna bedömer dess villighet att finansiera ägarlägenhetetsprojekt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på finansiering av ägarlägenheter ser ut i dagsläget, utifrån banker, byggherre och lantmäteriets perspektiv. Målet är att klargöra hur byggkreditiv bedöms för ägarlägenheter och vilka faktorer som är avgörande för bankerna. I detta arbete har en kvalitativ metod använts för att uppnå syftet med arbetet. En litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer med berörda parter har genomförts för att kunna besvara arbetets frågeställning.Resultatet visar att banker ställer sig positivt till upplåtelseformen för att det bidrar till en mer flexibel bostadsmarknad för privatpersoner. Resultatet visar att banker ställer sig mer återhållsam till att finansiera ägarlägenhetsprojekt då efterfrågan anses låg i jämförelse med bostadsrättsprojekt. De flesta bankerna finansierar ett byggnadskreditiv för ägarlägenheter men det förutsätter att byggherren är väletablerad och kapitalstark. Analysen kommer fram till att lagstiftningen fyller sin funktion och det inte finns behov av större reformer. Däremot skulle det behövas justeringar samt förtydliganden från lagstiftarens sida för att klargöra hanteringen av boendeformen i praktiken. A new legislation was introduced 2009, it enabled a new form of condominiums (sv. ägarlägenheter) in Sweden. Since then, it can be stated that condominiums have not been built to the extent that the legislator initially assessed. The rules for condominiums make it possible to own individual flats in apartment buildings with ownership rights for residential purposes. Legally, you have full ownership and you can get a registration of the ownership in the individual apartment, unlike cooperative ownership where you hold a right of use. The term condominiums by Swedish law means a property unit of a special kind - a condominium property unit. Today, there are a few developers in the market that produce this type of apartment, they usually get their building project financed by banks in the form of construction loan agreements. This bachelor thesis brings up how the lender evaluates a request for a construction loan and their willingness to fund the project. The purpose of this thesis is to examine today's view of financing condominiums from the lenders, developers and cadastral authority’s perspective. The aim is to make it clear how the construction loan agreement is assessed and which the determined factors are for the lenders. The authors have chosen a qualitative method to achieve the purpose of the thesis. A literature study was done and qualitative interviews with relevant parties were also held to answer the question at issue. Results show that the lender is positive about the form of tenure. The reason is that it contributes to a more flexible housing market. The result also shows that lenders are being more abstemious about founding condominium projects because of the low demand compared to cooperative ownership. The lenders can provide a construction loan agreement given the developer is well-established and has financial muscles. The analysis reaches the conclusion that the law serves its purposes and there is no need for any big law reforms. However, adjustments and explanations from the legislator would clarify some problems that have arisen in the thesis.

Masteroppgve i finansiering og investering - Nord universitet 2021

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Jendar Mala Mohammed Saad 97/08/16 96/01/12 Titel: Effekter som små revisionsbolag erfar med molnbaserade tjänster – Hur påverkas små revisionsbolag avseende tid, kunskap och finansiering Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: Molnbaserade tjänster, revisionsbolag, effekter, tid, kunskap, finansiering Forskningsfråga: 1: Vilken påverkan har användningen av molnbaserade tjänster på små revisionsbolag avseende tid, finansiering och kunskap? 2: Vilka effekter erfar små revisionsbolag med användandet av molntjänster? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som små revisionsbolag erfar med användandet av molnbaserade tjänster, speciellt med avseende på tid, finansiering och kunskap. Metod: Studien har arbetats utifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sju små revisionsbyråer. Slutsats: Användandet av molnbaserade tjänster har besparat revisionsbolagens tid och detta har resulterat i att de ägnar tid åt andra arbetsuppgifter. Vidare påverkas företagen även på kunskapsaspekter eftersom företagens nya digitaliserade arbetssätt ställer högre krav på personalens datakunskaper. Finansieringen påverkades även av att implementeringen och förändringen av en arbetsprocess kostar mycket pengar som spenderas på utbildning och inköp av kompletterande arbetsutrustning. Det empiriska materialet tillåter oss dra slutsatsen att risken med molnbaserade tjänster är säkerheten och att utmaningen är tillit till den externa leverantören. Slutsatsen dras att fördelarna med användning av molnbaserade tjänster är tillgängligheten, informationslagringen samt effektivisering i arbetet, och att nackdelarna med användningen molnbaserade tjänster är begränsade kunskaper om molnbaserade tjänster.

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2021

With increased digitalization and a larger internet presence, cybercrime has become more frequent in society. Examples of cybercrime are piracy, hacking where the perpetrator takes unauthorized access to data or e-theft where the perpetrator steals money from a bank or other financial institution. The cost of being exposed to cybercrime can be difficult to calculate as it affects several parts of a company such as downtime but also loyalty and trust in the company, especially companies in the financial sector. To better quantify the cost of cybercrime and the difference between sectors and type of cybercrime, this project will conduct an analysis of companies' market capitalization. The market capitalization will be analyzed through an event study, where differences in market capitalization before and after the presentation on cybercrime are used to clearly see the market's reaction to the information. The results of the study show that the market does not punish companies that have been exposed to cybercrime, neither sector nor type of cybercrime seem to affect the impact of the cybercrime.

Masteroppgave i finansiering og investering - Nord universitet 2021

Med en allt högre fokus på klimatpåverkan i samhället har marknaden för gröna obligationer under det senaste årtiondet blivit en attraktiv plattform för investerare att placera kapital i. Studier i ämnet visar även att finansmarknaden utgör en avgörande roll för att klimatmålen i Parisavtalet ska uppnås och gröna obligationer är ett viktigt verktyg. Marknaden för gröna obligationer är däremot fortfarande otydlig vad gäller definitioner och klassificeringar, vilket ökar komplexiteten i investeringsbeslut. Studien syftar därför till att kartlägga investerares beslutsprocess vid gröna investeringar och belysa vad som är avgörande för investeringsbeslut på en marknad under konstant utveckling. Arbetet genomförs med en kvalitativ metod i form av litteraturstudie samt semi-strukturerade intervjuer med aktörer som är involverade i investeringsbeslut på den gröna obligationsmarknad. Resultatet visar att den gröna stämplingen på en obligation inte är avgörande för investerare utan att finansiella faktorer såsom avkastning väger tyngre. Såvida skiljer sig beslutsprocessen gällande gröna investeringar jämfört med konventionella främst genom att den har en ökad komplexitet och innehåller kvalitativa faktorer i större utsträckning. Investerare har fortsatt ett stort intresse för hållbar finansiering och är förberedda på de resurser som krävs i investeringsbeslut men utgår snarare från hållbarhetsarbete som helhet än specifikt gröna obligationer. With an increasing focus on climate impact in society, the market for green bonds has over the past decade become an attractive platform for investors to redirect their funds towards. Studies in the subject also show that the financial market plays a crucial role in achieving the climate goals in the Paris Agreement and that green bonds are an important tool. The market for green bonds, on the other hand, is still unclear in terms of definitions and classifications, which increases the complexity of investment decisions. The study therefore aims to clarify investors' decision-making process for green investments and shed light on what is crucial for investment decisions in a market under constant development. The work is carried out with a qualitative method with a literature study and semi-structured interviews with actors involved in investment decisions on the green bond market. The results show that the green labelling on a bond is not decisive for investors, but that financial factors such as returns weigh more heavily. Therefore, the decision-making process regarding green investments differs from conventional ones, mainly as it has an increased complexity and contains qualitative factors to a greater extent. Investors continue to have a strong interest in sustainable financing and are prepared for the resources required in complex investment decisions but prefer sustainability work in a wider aspect rather than specifically green bonds.

The overall objective of this thesis is to develop a better understanding of the impact of accessibility to bank branches on new firm formation and on the capital structure of small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. In this thesis, the accessibility to bank branches is measured by two proxies that are weighted by two different types of population—the labour population and the firm population. By weighing the distance by the population, the accessibility to bank branch measures account for the distribution of the population within the municipality. Furthermore, spatial effects are included in the models in Chapters 2, 3, and 4 to account for the possibility that entrepreneurs in a municipality may travel to obtain financial services from the banks in neighbouring municipalities. The analysis in Chapter 2 provides no evidence that the relationship between the distance to banks and new firm formation varies spatially. This means that the accessibility to bank branches has a negative association with new firm formation, regardless of the location. The findings in Chapter 3 show that an increase in the weighted mean distance to the nearest bank branches negatively affects new firm formation. The findings in Chapter 4 also show that the effects of the accessibility to the bank branches’ proxy weighted by the labour population have a negative effect on new firm formation in the ‘education, health, and others’ industry, while the effects of the accessibility to bank branches’ proxy weighted by the firm population have a negative effect on new firm formation in capital- intensive industries, such as manufacturing, transport and communications, and education, health, and others industries. The final chapter focuses on the impact of the accessibility to bank branches on the capital structure of SMEs. The findings show that an increase in the distance to the bank branch has a significant negative impact on the total and short-term leverage of SMEs. Overall, the results of this thesis are relevant to various stakeholders, such as policy-makers, in making finance more accessible to current and prospective entrepreneurs. For example, the lack of accessibility to government loans and grants, especially in rural regions, is making some regions vulnerable to becoming bank deserts. The existing infrastructures in a municipality, such as the supermarket, can also help to take over some services the closed bank branches previously provided, such as cash deposits and short-term loans. Syftet med denna avhandling är att skapa en bättre förståelse för effekterna av den förändrade tillgängligheten till bankkontor på frekvensen av nystartade företag och kapitalstrukturen i små och medelstora företag i Sverige. I denna avhandling mäts tillgängligheten till bankkontor med två variabler som viktas av två olika typer av populationer—arbetskraftsbefolkning respektive populationen av företag. Genom att vikta avståndet med befolkningen tas hänsyn till tillgängligheten till bankkontor för befolkningens fördelning inom kommunen. Dessutom ingår rumsliga effekter i modellerna i kapitel 2, 3 och 4 för att analysera möjligheten att företagare i en kommun kan resa för att få tillgång till finansiella tjänster från banker i grannkommuner. Analysen i kapitel 2 ger inga bevis för att sambandet mellan avståndet till banker och frekvensen av nystartade företag är rumsligt varierande, vilket innebär att tillgängligheten till bankkontor har ett negativt samband med nystartsfrekvensen, oavsett lokalisering. Resultaten i kapitel 3 tyder på att en ökning av det vägda medelavståndet till närmaste bankkontor påverkar nystartsfrekvensen negativt. Vidare visar resultaten i kapitel 4 också på att effekterna av tillgängligheten till bankkontoren viktad av arbetskraftsbefolkningen har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen av företag inom sektorn 'utbildning och hälsa', medan effekterna av tillgängligheten till bankkontorens viktad av populationen av företag har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen inom kapitalintensiva sektorer såsom tillverkningssektorn, transporter och kommunikationer, samt utbildning och hälsa. Det sista kapitlet fokuserar på hur tillgängligheten till bankkontor påverkar små och medelstora företags kapitalstruktur. Resultaten visar att en ökning av avståndet till bankkontoren har en signifikant negativ inverkan på de små och medelstora företagens totala och kortsiktiga skuldsättning. Resultatet av denna avhandling är relevant för olika intressenter som politiska beslutsfattare när det gäller att göra finansiering mer tillgänglig för nuvarande och blivande entreprenörer. Till exempel genom statliga lån, garantier och bidrag, särskilt i landsbygden som är sårbara för en minskad banknärvaro. Den befintliga infrastrukturen i kommunen som exempelvis livsmedelshandeln kan också hjälpa till att ta över vissa tjänster som det stängda bankkontoret brukade tillhandahålla så som kontantinsättning och kortfristiga lån. QC 211125

The United Nations climate change conferences are the utmost platform for climate change negotiations and are convened under an international treaty known as the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). The causes of greenhouse gas emissions are deeply embedded in the economic and social activity on a global scale and yet, developing countries are expected to evolve into developed countries without straining the environment further. Knowledge of the interest of the participants at the COP is limited since no other research projects have measured it quantitively and at a large scale. This thesis aims to examine the professional interest in adaptation of delegates to the UNFCCC relative to other issue areas (mitigation and financing) and if there has been a shift in focus pre- and post-Paris Agreement. This thesis uses quantitative survey data gathered by The International Negotiations Survey (INS) together with two external indexes and data regarding CO2 emissions per capita for each country. While the chosen indexes to some extent overlap, they both contribute to the analysis by allowing to (1) measure the economic and social development of a country (HDI), (2) measure a country´s vulnerability to climate change (ND-GAIN). The results in this thesis show that there is a difference in interest among respondents that represent different HDI-categories. Results show that when comparing interest in adaptation to the external indexes, the more vulnerable a country is to the effects of climate change according to their ND-GAIN score the more interested their delegates are in adaptation. The results also indicate that respondents that represent countries that are most capable of addressing the effects of climate change show the least interest in doing so.

Den gröna obligationen som finansiellt instrument har de senaste åren haft en kraftigt ökad efterfrågan och tillväxt, varför gemensamma riktlinjer för emittenterna tagits fram, “The Green Bond Principles”. Tidigare studier visar att ett viktigt problem kvarstår. De riktlinjer som tagits fram är som de benämns, enbart riktlinjer. Företagen kan välja att följa dem eller inte eller tolka dem på sitt eget sätt. Frivilligheten i riktlinjerna kan även skapa så kallad “Greenwashing”. Företeelsen är inte bara ett problem för klimatet utan även för finansieringsformen. Denna studie har genom kvalitativ fallstudie av sex svenska emittenter sökt skapa förståelse för hur dessa företag presenterat sin klimatomställning och även analyserat hur företagen behandlat och efterlevt de riktlinjer som finns. Resultatet visar att riktlinjerna följs i stort men ett fallstudieföretag har påvisat brister i efterlevnaden. Riktlinjerna behöver därför utvecklas ytterligare för att säkra ett fortsatt förtroende och en legitimitet för finansieringsformen, vilket kan öka omställningstakten och trygga både sunda emitterande och investerande parter. The green bond as a financial instrument has in recent years had a sharp increase in demand and growth, which is why common guidelines for issuers have been developed, "The Green Bond Principles". Previous studies show that an important problem remains. The guidelines that have been developed are, as they are called, only guidelines. Companies can choose to follow them or not or interpret them in their own way. The optionality in the guidelines can also create so-called "Greenwashing". The phenomenon is not only a problem for the climate but also for the form of financing. Through a qualitative case study of six Swedish issuers, this study has sought to create an understanding of how these companies have presented their climate change and also analyze how the companies have treated and complied with the existing guidelines. The results show that the guidelines are largely followed, but a case study company has shown shortcomings in compliance. The guidelines therefore need to be further developed to ensure continued confidence and legitimacy in the form of financing, which can increase the pace of change and secure both sound issuing and investing parties.