Search

Bostads- och servicesektorn är de största energianvändarna i Sverige och därför har energieffektivisering i byggnader blivit en alltmer central fråga. Renovering med syfte att energioptimera byggnader är en ekonomisk investering och detta kräver ett bra underlag innan valet av effektiviseringsåtgärd. Denna studie har fokuserat på olika effektiviseringsåtgärder ur ett energi- samt ekonomiskt perspektiv vid renovering av byggnader. Studien är uppdelad i två delar. I del 1 av studien undersöktes om och hur balkonginglasning påverkar byggnadens energianvändning. Undersökningen gjordes med hjälp av simuleringar i programmet IDA ICE 4.8. Simuleringarna gjordes över byggnadens energianvändning och var baserade på samma modell men den ena med inglasade balkonger och den andra utan inglasade balkonger. Även olika parametrars inverkan för inglasningen som klimatzon samt klimatskalets U-värde för modellen innan och efter renovering undersöktes. Modellens energianvändning för både med och utan inglasade balkonger, före och efter renovering, i städerna Stockholm, Malmö och Kiruna jämfördes med varandra. De effektiviseringsåtgärder som låg till grund för denna studie var tilläggsisolering av ytterväggar, tilläggsisolering av vindsbjälklag, fönsterbyte och uppgradering av ventilationssystem till FTX. Del 2 av studien handlar om nyckeltal, i studien togs det fram olika nyckeltal baserad på de tidigare nämnda effektiviseringsåtgärderna i syfte att jämföra åtgärderna ur ett energi- samt ekonomiskt perspektiv. Nyckeltalet beskriver renoveringsåtgärdernas energibesparing per kvadratmeter, åtgärdad yta och år samt återbetalningstiden för respektive åtgärd. Även denna del av studien gjordes med hjälp av simuleringar i IDA ICE. För att få ett övergripande nyckeltal undersöktes dessutom typiska U-värden på byggnadsdelar från tre olika tidsperioder (1948-1960), (1961-1975) och (1976-1985) samt tre olika klimatzoner Stockholm, Malmö och Kiruna. Resultatet i denna studie visade att inglasning av balkongerna minskar byggnadens energibehov mellan 4,7–5,1% för äldre byggnader och mellan 2–2,5% för byggnader efter renovering. Fönsterbyte och tilläggsisolering av vindsbjälklag ger större relativ besparing i Kiruna medan uppgradering av ventilationssystem och tilläggsisolering av ytterväggar ger större relativ besparing i Malmö. Största besparing per åtgärdad yta kommer från fönsterbyte och uppgradering av ventilationssystem i samtliga undersökta klimatzoner. Kortast återbetalningstid var för åtgärden tilläggsisolering av vindsbjälklag för samtliga städer och bland städerna hade Kiruna den kortaste återbetalningstiden. The housing and service sectors are the largest energy users in Sweden and therefore energy efficiency in buildings has become an increasingly central issue. Renovation with the aim of energy-optimizing buildings is a financial investment and this requires a good basis before choosing an efficient measure. This study has focused on various efficiency measures from an energy- and economic perspective when renovating buildings. The study is divided into two parts. In part 1 of the study, whether and how balcony glazing affects the building's energy use was investigated. The investigation was carried out using simulations in the program IDA ICE 4.8. The simulations were made over the building's energy use and were based on the same model but one with glazed balconies and the other without glazed balconies. Various parameters for the impact of the glazing, such as climate zone and the U-value of the climate shell for models before and after renovation were also examined. The model's energy use for both with and without glazed balconies, before and after renovation, in the cities of Stockholm, Malmö and Kiruna were compared with each other. The efficiency measures that formed the basis of this study were additional insulation of external walls, additional insulation of attic joists, replacement of windows and upgrading of the ventilation system for FTX. Part 2 of the study deals with key figures, in the study different key figures were produced based on the previously mentioned efficiency measures in order to compare the measures from an energy and financial perspective. The key figure describes the renovation measures' energy savings per square meter, treated area and year, as well as the payback period for each measure. This part of the study was also done using simulations in IDA ICE. In order to obtain an overall key figure, typical U-values on building parts from three different time periods (1948-1960), (1961-1975) and (1976-1985) as well as three different climate zones Stockholm, Malmö and Kiruna were investigated. The results of this study showed that glazing the balconies reduces the building's energy needs between 4,7-5,1% for older buildings and between 2-2,5% for buildings after renovation. Window replacement and additional insulation of attic joists provide greater relative savings in Kiruna, while upgrading the ventilation system and additional insulation of exterior walls provide greater relative savings in Malmö. The biggest savings per treated area comes from window replacement and upgrading of ventilation systems in all investigated climate zones. The shortest payback time was for the measure of additional insulation of attic joists for all cities, and among the cities Kiruna had the shortest payback time.

Baserat på den höga energianvändningen inom bostads- och servicesektorn i Sverige idag där det sätts upp mål om att minska energianvändnigen och effektivisera processer inom denna sektor, har detta projekt handlat om att komma med åtgärdsförslag för en mins- ka energianvändning av en befintlig lokalbyggnad i Uppsala. Med hjälp av IDA ICE har det gjorts effekt- och energisimuleringar av denna byggnad för att se om det går att sänka effekt- och energibehovet så pass mycket att byggnaden skulle kunna klara sig på endast ett av de två uppvärmningssystem som finns idag. De åtgärder som görs i detta arbete är tilläggsisolering i yttervägg och byte av befintliga FTX-system, ytterligare görs en analys på den optimala tjockleken av isolering utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Resultatet i denna rapport visar att det är möjligt för fastigheten att endast klara sig på ett uppvärmningssy- stem med kombination av de två åtgärderna. Den ekonomiskt optimala isoleringstjockleken visades vara 125 mm och kan ge en energibesparing på 25% och ekonomisk besparing på 107 345 kr/år. Vid kombination av de två åtgärderna kan en energibesparing på 40% göras och en ekonomisk besparing på 100 443 kr/år. Based on the high energy use in the housing and service sector in Sweden today, where goals are set to reduce energy use and streamline energy processes in this sector, this project has been about coming up with measures to reduce energy use of an existing local building in Uppsala. With the help of IDA ICE, heating load and energy simulations have been made for this building to see if it is possible to reduce the heating load and energy needs so much that the building could manage on only one of the two heating systems that exist today. The measures taken in this work are additional insulation in the outer wall and replacement of existing ventilation systems, a further analysis is made of the optimal thickness of insulation from an economic perspective. The results of this report show that it is possible for the property to manage only on a heating system with a combination of the two measures. The economically optimal insulation thickness was shown to be 125 mm and can provide an energy saving of 25% and an economic saving of 107 345 kr/year. By combining the two measures, an energy saving of 40% can be made and a financial saving of 100 443 kr/year.

Rapporten behandlar spillvattenvärmeväxlare med exempel på produkter på marknaden, resultat på tidigare installationer, lämplighet av installation med olika vattenförbrukning och ett räkneexempel baserat på en verklig byggnad med bestämd vattenförbrukning, med syftet att sprida kunskap om växlarna. Informationen har samlats genom möten med leverantörer samt webbinformation, litteraturstudie samt genom både egna beräkningar och kalkyler genomförda av Evertherm på en exempelbyggnad från AB Bostäder som visade intresse för systemet. Det finns ett antal olika produkter på marknaden. Befintliga exempel har haft varierande effekt och på flera exempel angavs inte vilken växlare som använts. För lönsamhetskalkylerna av AB Bostäders byggnad som har vattenförbrukning på ca 19 000 𝑚3/å𝑟, beräknades energibesparing 391 MWh/år och vinstöverskott 1,1 Mkr med nuvärdesmetoden samt 1,8 Mkr med direktavkastningsmetoden. The report deals with wastewater heat exchangers with examples of products on the market, results on previous installations, suitability of installation with different water consumption and a calculation example based on a real building with a specific water consumption, with the aim of disseminating knowledge about the exchangers. The information has been collected through meetings with suppliers as well as web information, literature study and through both own calculations and calculations carried out by Evertherm on an example building from AB Bostäder that showed interest in the system. There are several different products on the market. Existing examples have had varying effects, and in several of the examples, it was not stated which exchanger was used. For the profitability calculations of AB Bostäder's building, which has a water consumption of approximately 19,000 𝑚3/𝑦𝑒𝑎𝑟, energy savings of 391 MWh / year and a net present value, (NPV) SEK 1.1 million was calculated with the present value method and SEK 1.8 million with the direct return method.

The aim of this project is to examine the energy consumption of Nåntuna elementary school in Uppsala, in order to suggest improvements, making the building more energy efficient. The aim also includes calculating savings and the pay-off time for each energy reducing measure. This project is performed together with Skolfastigheter and STUNS on the initiative of Uppsala Energy Stories. The study includes an examination of the energy consumption of the building, energy calculations and a proposal of actions for improvements with cost estimations and pay-off time calculated. The conclusion includes performing following actions: installing low-flushing taps, changing to LED lighting with attendance time and daylight control, replacing the ventilation system, lowering the air flows in the ventilation and also installing solar power. Calculating both the best and the worst case scenario gives an interval for possible outcomes in the result. According to calculations, installing low-flushing taps will have a pay-off time of 1.7-2.3 years and a yearly saving of 1 300-1 800 kr, LED lighting a pay-off time of 25.5-31 years and savings of 24 700-29 900 kr per year, ventilation a pay-off time of 6-7.7 years and a yearly saving of 65 400-76 400 kr and lastly an installation of solar power a pay-off time of 5.9-9.6 years and savings of 24 000-30 000 kr per year.

Energieffektivisering inom bostäder är viktigt för att nå bestämda mål inom den Europeiska unionen, däremot kommer inte en bostadsägare att investera i energieffektiva åtgärder om de inte är lönsamma. Detta arbete kommer att undersöka energibesparingen och lönsamheten av att införa olika förbättringsåtgärder på ett lättbetonghus i Söderhamn vilket är studieobjektet i arbetet. Syftet är att undersöka byggnadens energibalans och hur olika åtgärder påverkar energianvändningen, upplevelsen av inomhusklimatet och driftkostnaden. Studieobjektet genomgick en energikartläggning för att sedan undersöka olika förbättringsåtgärder. Kartläggningen var utförd med simuleringsverktyget IDA Indoor Climate and Energy för att konstruera en referensmodell som inkluderade alla insamlade data från studieobjektet. Tidigare forskningsstudier inom området användes som vägledning till val av förbättringsåtgärder på studieobjektet. Energiförändring utav åtgärderna användes sedan i en kostnadskalkyl som var utförd med annuitetsmetoden för att åstadkomma den årliga kostnadsbesparingen vid installation för var och en av åtgärderna. Koldioxidhalten mättes i början av projektet för att undersöka luftkvalitén i byggnaden och om den behöver åtgärdas. Studieobjektets primärenergital blev 148 kWh/(m2·år) vilket var 43 % högre än Boverkets byggreglers energikrav för småhus. Byggnadens värmebehov var 18 209 kWh/år och kunde minskas med 42,7 % vid installation av ett åtgärdspaket och då var primärenergitalet 109 kWh/(m2·år). De tre mest energieffektiva åtgärder var att tilläggsisolera ytterväggar, isolera taket och minskning av inomhustemperaturen. Den mest kostnadseffektiva av enskilda åtgärder var att isolera taket ifall övervåningsutrymmet utnyttjades och att isolera källaren var den minst lönsamma av besparingsåtgärderna. Ventilationsproblemet i byggnaden kunde åtgärdas med installation av ett FTX-system som använder luftflödet 0,35 l/(s·m2) och 0,1 l/(s·m2) när inga personer är i byggnaden. Att komplettera uppvärmningen med en värmepump var en lönsam investering men ökade primärenergianvändningen och gör byggnadens energisystem mer komplext. Det rekommenderas att isolera klart taket ifall boende har intresse av att utnyttja övervåningsutrymmet. Energy efficiency in dwellings is crucial in reaching goals set within the European Union, but homeowners won’t invest in energy-efficient measures unless it is cost-effective. This study is going to investigate the energy savings and cost-effectiveness of different renovating measurements for a light-concreate house in Söderhamn. The aim is to investigate the building’s energy balance and how renovating measurements affect the energy use, the indoor climate and the operating cost. An energy audit was performed on the building for the purpose of investigating the various measurements. The audit was achieved with IDA Indoor Climate and Energy simulation tool, which was used to construct a reference model that included data from the studied building. Previous research in the field were used for selecting the renovating measurements used in this study. The results of the simulations were then used to carry out a cost analysis with the equivalent annual cost method to evaluate the annual cost saving for each measurement. The carbon dioxide level was measured in the beginning of the project to investigate the indoor air quality in the building and if it needed to be addressed. The primary energy use of the building was 148 kWh/(m2·year), which was 43 % more than Building regulations energy requirements for single-family households. The heat demand was 18 209 kWh/year and could be reduced by 42,7 % when installing a created renovation package and resulting in the primary energy use of 109 kWh/(m2·year). The three most energy efficient measures were adding extra insulation on external walls, insulating the roof and decreasing the indoor temperature level. The most cost-effective measure was to insulate the roof if the upstairs area were heated and insulate the basement walls was the least cost-effective of the energy efficient measures. The ventilation problem was fixed with installation of an FTX system that switched to an air flow of 0,35 l/(s·m2) to 0,1 l/(s·m2) during unoccupancy. Complementing the heat demand with a heat pump was a cost-effective measure but did increase the primary energy use. It is recommended to finish isolating the roof if the family is interested in using the unoccupied space.

Bostadsbeståndet i Sverige har ett stort renoveringsbehov, inte minst våra småhus. Renoveringsbehovet består inte enbart i underhåll av byggnaderna, utan även om energieffektivisering för att kunna nå de mål som finns uppsatta. Här räcker det inte enbart med åtgärder på värmesystemet, något som speciellt är vanligt bland småhusen i form av byte till värmepump, utan större insatser även på klimatskalet. För flerbostadshus har det gjorts stora och breda satsningar på området medan det för småhus endast förekommer mindre, riktade satsningar. Detta kan delvis bero på svårigheten att nå ut till de ca två miljoner småhusägare som finns i landet, som med olika motiv och önskemål (även inom samma bostad), ekonomiska förutsättningar och intresse för energirenovering bildar en väldigt diversifierad grupp. Högskolan Dalarna har tidigare gjort ett antal studier om energirenovering av villor med olika ingångar, men ingen holistisk studie. Denna studie syftar till att göra en kunskapssammanställning om området samt att föra en dialog med utvalda aktörer under seminarier och workshops för att reda ut hur arbetet med utveckling av energirenovering för småhus kan dras vidare på nationell nivå. Studien visar att det finns en stor potential för energirenovering i småhusbeståndet, men också att det finns många hinder som måste överkommas. Dessa hinder är till en mindre del tekniska utan istället är andra problemområden som finansiering, brist på lämpliga styrmedel, kunskapsbrist bland olika involverade aktörer, bestämmelser m.m. väsentliga. Studien har inte kunnat hitta goda exempel där man lyckats hitta fungerande strukturer som kan täcka in den bredd som krävs för att uppmuntra småhusägare att genomföra energirenoveringar som är tillräckligt omfattande. Därtill är mängden aktörer som måste involveras vid en större energirenovering så stor att det krävs en hög kunskapsnivå, ett brett kontaktnät samt ett stort engagemang; något som få småhusägare har. Det finns heller ingen tydlig aktörsgrupp som vill ta hand om denna typ av totalentreprenad för villor. Den samlade bedömningen hos de nyckelaktörer som varit involverade i förstudiearbetet är att det krävs en kraftansamling med en bred ansats för att småhussektorn signifikant ska kunna bidra till uppsatta mål för energieffektivisering i byggnader. Satsningen måste även vara långsiktig med mång- och tvärvetenskaplig forskning tillsammans med utvecklingssatsningar mot branschen för att kunna ligga till grund för implementering av relevanta och effektiva styrmedel och kunskapshöjande åtgärder. The building stock in Sweden is in great need of renovation, not least our single family houses. The need for renovation does not only consist of maintenance of the buildings, but also increased energy efficiency in order to reach set targets. It is not enough to only make changes to the heating systems, something that is especially common among single family houses in the form of switching to a heat pump, but improvements to the building envelope are also required. Extensive and a broad range of activities have been made for multifamily buildings but for single family houses only smaller, more directed activities have been made. This can partly be due to the difficulty of reaching out to the approximately two million single family house owners in the country who form a much diversified group, with different motivations and wishes (even within the same household), economic conditions and interest for energy renovation. Dalarna University has previously performed a number of studies on energy renovation of single family houses from various perspectives, but no holistic study. This study aims to do a review of the knowledge in the field and also engage in a dialogue with chosen actors during seminars and workshops, in order to investigate how the development of energy renovation for single family houses can be moved forward on a national level. The study shows that there is a large potential for energy renovation in the single family house stock, but also many barriers that must be overcome. These barriers are to a smaller degree technical, but instead other problem areas dominate such as financing, lack of suitable policy instruments, lack of knowledge among involved actors, regulations etc.. The study has not been able to identify good examples of frameworks covering all the necessary aspects in order to encourage single family house owners to perform energy renovations of sufficient scale. Additionally, the large number of actors required to undertake an extensive energy renovation means that a high level of knowledge, a wide network of contacts and a large commitment are required; something found in few single family house owners. There is also no clear stakeholder willing to engage in this type of turnkey design and building contracting for single family houses. The overall assessment of the key actors involved in this pre study is that a broad commitment is required in order for the single family house sector significantly contributing to set targets for improved energy efficiency in buildings. The commitment must be long term as well as including multi- and interdisciplinary research and business development in order to lay the foundations for relevant and effective policy instruments and awareness increasing knowledge interventions.

Europeiska unionen som helhet är en av de största energianvändarna och har en av världens största utsläpp av växthusgaser. För att minska globala uppvärmningen har mål sats upp för att medeltemperaturen på jorden inte ska öka mer än 2 grader sen förindustrielltid. Närmare 40 % av Sveriges totala energianvändning kommer från bostads- och servicesektorn detta i samband med att 2020-målen närmar sig bidrar till att energieffektiviseringar i byggnader blir allt mer essentiellt. Energikartläggningar är ett verktyg för att bestämma vad som har stört energibesparingspotential innan effektiviseringsåtgärder sker. Examensarbetet inkluderar en energikartläggning av Trödje skola som förvaltas av Gavlefastigheter. Arbetet är utfört med simuleringsverktyget IDA Indoor Climate and Energy. IDA ICE användes för att modulera den befintliga byggnaden där all data för skolan inkluderades. Rapportens vision är att undersöka hur mycket energi som är möjlig att spara genom energibesparingsåtgärder samt vilken åtgärd som är effektivast. Energibesparingspotentialen i skolan är hög, skolan använder 42,6 kWh/m2år mer än genomsnittet för Gavlefastigheters skolor vilket motsvarar 21 %. Resultaten visar att skolans komplexitet samt att påbyggnationen även kallad paviljongen är en stor faktor till att energianvändningen är hög. Skolans energianvändning har en potential att minska med 17 % vilket inte motsvarade det uppsatta 25 % - målet med arbetet. Arbetet visar att störst besparingspotential finns via byte av fönster och värmeväxlare i ventilationssystemet men även att de åtgärder som antas ge störst besparing inte alltid är effektivast. The European Union as a whole is one of the largest energy users and has one of the world's largest greenhouse gas emissions. To reduce global warming, targets have been set to ensure that the average temperature on the earth does not increase more than 2 degrees since the pre-industrial time. Nearly 40% of Sweden's total energy use comes from the building and services sector which in context with that the 2020 targets approaching contributes to the increased need of higher energy efficiency of buildings. Energy audits is a tool for determining what has the greatest potential for saving energy before efficiency measures occurs. The thesis includes an energy audit of Trödje primary and middle school, administered by Gavlefastigheter. The study was performed using IDA Indoor Climate and Energy simulation tool. IDA ICE was used to modulate the existing building where all data for the school was included. The vision of the thesis is to investigate how much energy which is possible to save through energy saving measures and which action that is most effective. The potential energy saving in the school is high, the school uses 42.6 kWh/m2year more than the average for Gavlefastigheter schools, which corresponds to 21 %. The results show that the complexity of the school and the reconstruction, also called the paviljong, are a major factor in the high energy consumption. The school's energy use has a potential to decrease by 17 %, which did not correspond to the 25 % target set for the work. The work shows that the greatest savings potential exists through the exchange of windows and heat exchangers in the ventilation system, but also that the measures that are assumed to give the greatest savings are not always the most effective.

Energieffektivisering börjar bli ett eftersträvande mål runtom i världen. Detta grundar sig i att energiförbrukningen för byggnader uppgår till ca 40 % globalt, en siffra som man vill få ner. Men att uppnå en energieffektiv byggnad är inte lätt. Detta kan göras på många och olika sätt. Ett av dem är att energieffektivisera fönstren, som är en byggnads svagaste punkt pga dess höga U-värde. Val av fönster är inte lätt, och det finns ett flertal alternativ att välja bland. I kalla klimat som Sverige söker man fönster med lågt U-värde och högt g-värde, samt en hög avskärmningsfaktor. I varmare länder vill man också ha ett lågt U-värde hos fönster men fokusen ligger främst på en låg avskärmningsfaktor. Syftet med uppsatsen var att hitta de mest energieffektiva fönstren, oavsett kostnad, för byggnader som befinner sig i länder med kallare klimat. Det var också av vikt att få veta lönsamheten för fönstren i fråga, därför har även kostnadsfrågor belysts. Metodvalen var informationssökning i olika databaser och litteratur samt att olika företag inom fönsterbranschen kontaktades, vilket ledde till att relevant och önskvärd information erhölls. Därefter fortskred arbetet genom kalkyleringar för energibalansen och lönsamheten. Vacuumfönster, aerogelfönster samt kromogena fönster hör till framtida fönster som kan tillföra positiva inverkan på energibalansen för byggnader. Men dessa fönster är i nuläget inte helt färdigutvecklade, fast har potential att bli världsledande. Vacuumfönster och kromogena fönster är i nuläget bättre lämpade för varmare klimat. Lyckas man komma längre med deras nutida utveckling är det inte omöjligt att anpassa de för kallare klimat. Aerogelfönster ger mest energibesparing vid byte av fönster, men pga vissa optiska egenskaper och komplicerad tillverkning av produkten är den i nuläget inte optimal vid ett fönsterbyte. De framtida fönstren är ej heller ekonomiskt försvarbara, det finns i dagsläget kommersiella energieffektiva fönster som är billigare att införskaffa och ger ett ansenligt bra resultat för en byggnads energibalans. Energy optimization is starting to be a pursued worldwide main goal. This is based on the global energy consumption that occurs in buildings, which is about 40 percent. There is no doubt that this value needs to be lowered. But to achieve an energy efficient building is not easy. Although, this can be done in many and different ways. One of them is to optimize the windows, which is a buildings weakest point due to its high U-value.The choice of windows can be a harsh decision, there’s plenty of windows to choose among. In heating dominated climates, as the one in Sweden, it is necessary to choose windows with low U-values and high g-values, also a high solar heat gain coefficient/shading coefficient is required. A window with a low U-value is also important in cooling dominated climates but the main focus is instead on a low shading coefficient, which is not the case in this thesis. The purpose is to find the most energy efficient window that lowers the need for active heating in buildings, and also reveal and discuss the cost issues for the chosen windows.By searching in scientific databases and contacting companies active in the window industry the desired information was obtained. Calculations including the energy balance and present value were made, which gave an indication of the profitability for the different windows. Vacuum, aerogel and chromogenic window are examples of future windows which can have a positive impact on the energy balance in buildings. Yet these windows are currently not fully developed, but have potential to be highly valuable types of windows. Vacuum and chromogenic windows are better suited for cooling dominated climates. However if the development succeed where a big progress will be made it will not be impossible to suit them for heating dominated climates too. Aerogel windows have the best impact on the energy savings when replacing windows, but due to some optical attributes and a complicated manufacturing of the product aerogel windows are currently not an optimal choice for window replacement. The future windows isn’t either economically viable. For now, there are other commercially energy efficient windows that are cheaper to purchase. They also show an acceptable good result on the energy balance for a building.

The purpose of the study was to investigate the use and losses of energy in an existing older building. Another purpose was also to look through various options for heating systems with renewable energy in the building. The aim was to reduce the use and losses of energy. The first step was to study the related electricity bills of the building and also perform measurements and calculations of the building envelope and ventilation. The next step was to find out the possible actions for energy saving by performing measurements and calculations. To calculate the loss of energy a u-value was used, which describes a materials ability to conduct heat. The results of the energy calculations show what is reasonable to do in the building considering the energy savings versus economy. The study shows that it is important to first analyze and adjust the building envelope and ventilation before a new heating system is installed. That is to reduce the risk of an over-sizing of the heating system. It is not optimal to correct the entire building at energy efficiency because it is not economically feasible. All necessary actions of energy saving should be taken as a package where the most profitable should be picked out and executed. An older building is often of great value and therefore its appearance should be safeguarded at energy efficiency.

The need for heating and cooling in buildings constitutes a considerable part of the total energy use in a country and reducing this need is of outmost importance in order to reach national and international goals for reducing energy use and emissions. One important way of reaching these goals is to increase the proportion of renewable energy used for heating and cooling of buildings. Perhaps the largest obstacle with this is the often occurring mismatch between the availability of renewable energy and the need for heating or cooling, hindering this energy to be used directly. This is one of the problems that can be solved by using thermal energy storage (TES) in order to save the heat or cold from when it is available to when it is needed. This thesis is focusing on the combination of TES techniques and buildings to achieve increased energy efficiency for heating and cooling. Various techniques used for TES as well as the combination of TES in buildings have been investigated and summarized through an extensive literature review. A survey of the Swedish building stock was also performed in order to define building types common in Sweden. Within the scope of this thesis, the survey resulted in the selection of three building types, two single family houses and one office building, out of which the two residential buildings were used in a simulation case study of passive TES with increased thermal mass (both sensible and latent). The second case study presented in the thesis is an evaluation of an existing seasonal borehole storage of solar heat for a residential community. In this case, real measurement data was used in the evaluation and in comparisons with earlier evaluations. The literature reviews showed that using TES opens up potential for reduced energy demand and reduced peak heating and cooling loads as well as possibilities for an increased share of renewable energy to cover the energy demand. By using passive storage through increased thermal mass of a building it is also possible to reduce variations in the indoor temperature and especially reduce excess temperatures during warm periods, which could result in avoiding active cooling in a building that would otherwise need it. The analysis of the combination of TES and building types confirmed that TES has a significant potential for increased energy efficiency in buildings but also highlighted the fact that there is still much research required before some of the technologies can become commercially available. In the simulation case study it was concluded that only a small reduction in heating demand is possible with increased thermal mass, but that the time with indoor temperatures above 24 °C can be reduced by up to 20%. The case study of the borehole storage system showed that although the storage system worked as planned, heat losses in the rest of the system as well as some problems with the system operation resulted in a lower solar fraction than projected. The work presented within this thesis has shown that TES is already used successfully for many building applications (e.g. domestic hot water stores and water tanks for storing solar heat) but that there still is much potential in further use of TES. There are, however, barriers such as a need for more research for some storage technologies as well as storage materials, especially phase change material storage and thermochemical storage. Behovet av värme och kyla i byggnader utgör en betydande del av ett lands totala energianvändning och att reducera detta behov är av yttersta vikt för att nå nationella samt internationella mål för minskad energianvändning och minskade utsläpp. En viktig väg för att nå dessa mål är att öka andelen förnyelsebar energi för kylning och uppvärmning av byggnader. Det kanske största hindret med detta är det faktum att det ofta råder obalans mellan tillgången på förnyelsebar energi och behovet av värme och kyla, vilket gör att denna energi inte kan utnyttjas direkt. Detta är ett av problemen som kan lösas genom att använda termisk energilagring (TES) för att lagra värme eller kyla från när det finns tillgängligt till dess att det behövs. Denna avhandling fokuserar på kombinationen av TES och byggnader för att nå högre energieffektivitet för uppvärmning och kylning. Olika tekniker för energilagring, samt även kombinationen av TES och byggnader, har undersökts och sammanfattats genom en omfattande litteraturstudie. För att kunna identifiera byggnadstyper vanliga i Sverige gjordes även en kartläggning av det svenska byggnadsbeståndet. Inom ramen för denna avhandling resulterade kartläggningen i valet av tre typbyggnader, två småhus samt en kontorsbyggnad, utav vilka de två småhusen användes i en simuleringsfallstudie av passiv TES genom ökad termisk massa (både sensibel och latent). Den andra fallstudien som presenteras i denna avhandling är en utvärdering av ett existerande borrhålslager för säsongslagring av solvärme i ett bostadsområde. I detta fall användes verkliga mätdata i utvärderingen samt i jämförelser med tidigare utvärderingar. Litteraturstudien visade att användningen av TES öppnar upp möjligheter för minskat energibehov och minskade topplaster för värme och kyla samt även möjligheter till en ökad andel förnyelsebar energi för att täcka energibehovet. Genom att använda passiv lagring genom ökad termisk massa i byggnaden är det även möjligt att minska variationer i inomhustemperaturen och speciellt minska övertemperaturer under varma perioder; något som kan leda till att byggnader som normalt behöver aktiv kylning kan klara sig utan sådan. Analysen av kombinationen av TES och byggnadstyper bekräftade att TES har en betydande potential för ökad energieffektivitet i byggnader, men belyste även det faktum att det fortfarande krävs mycket forskning innan vissa av lagringsteknikerna kan bli kommersiellt tillgängliga. I simuleringsfallstudien drogs slutsatsen att en ökad termisk massa endast kan bidra till en liten minskning i värmebehovet, men att tiden med inomhustemperaturer över 24 °C kan minskas med upp till 20 %. Fallstudien av borrhålslagret visade att även om själva lagringssystemet fungerade som planerat så ledde värmeförluster i resten av systemet, samt vissa problem med driften av systemet, till en lägre solfraktion än beräknat. Arbetet inom denna avhandling har visat att TES redan används med framgång i många byggnadsapplikationer (t.ex. varmvattenberedare eller ackumulatortankar för lagring av solvärme) men att det fortfarande finns en stor potential i en utökad användning av TES. Det finns dock hinder såsom behovet av mer forskning för både vissa lagringstekniker samt lagringsmaterial, i synnerhet för lagring med fasändringsmaterial och termokemisk lagring. QC 20130225

Uppsatta mål för kraftigt minskad mängd köpt energi inom byggnadssektorn öppnar upp för alternativa tekniker när både befintliga och nya byggnader ska energieffektiviseras. Genom att lagra värme och/eller kyla kan tillgänglig energi flyttas i tid och bidra till energieffektivisering genom t.ex. en ökad andel förnyelsebar energi eller minskad toppeffekt.

Denna studie handlade om att undersöka vilka energireducerande metoder som åtta svenska rederier inom linjetrafiken har valt att tillämpa ombord på sina fartyg. Detta för att kunna ge en bild om vilka eventuellt nya system och metoder framtida sjömän står inför. Metoden som användes var genom ett utskickat frågeformulär där berörda rederier kunde svara på frågor angående deras energibesparingar. Även rederiernas hemsidor undersöktes för att kunna få en djupare insikt om vilka energibesparande metoder rederierna använde sig av. Sedan söktes vidare information om dessa energibesparande metoder för att kunna ge en beskriva dem. Slutsatsen som drogs av studien visade att nästan alla undersökta rederier tillämpar någon form av energibesparande åtgärder, men endast fyra av de tillfrågade åtta nämnde att de hade visioner som de strävade efter att uppnå. Studien hade en låg svarsfrekvens vilket kan indikera på att rederierna antingen inte vill dela med sig av sin energipolicy, eller så är denna policy helt avsaknad.

I detta projekt kartläggs elanvändningen vid Säffle Verkstadsbolag AB. Projektet undersöker även olika effektiviserande elåtgärder, samt effektiviserande värmeåtgärder på kontorslokalen. De frågor som projektet svarar på är: 1. Hur ser företagets elanvändning ut i dagsläget? 2. Hur stor energibesparing kan uppnås genom de undersökta effektiviseringsåtgärderna på elanvändningen? 3. Hur stor energibesparing kan uppnås genom de undersökta effektiviseringsåtgärderna på kontoret i form av värme? 4. Hur påverkas CO2-utsläppen genom de utförda energibesparingarna? Syftet med arbetet är att företaget ska få en inblick i vart den köpta elen används och vilka effektiviseringar det kan vara värt att satsa på ur energi- och miljösynpunkt. Den del av arbetet som undersöker potentiella effektiviseringsåtgärder på värmen i kontoret, gjordes också på grund av att det fanns ett problem med för låga temperaturer i lokalen vintertid. Metoden som har använts vid elkartläggningen är studier av timvärden över energianvändningen, mätningar av effekt och inventering av märkeffekter på undersökta områden. Förslag till el- och värmeeffektiviserande åtgärder har gjorts utifrån vetskap om hur företagets olika system fungerar, frågor och diskussioner med personal, rundvandringar på företaget och framförallt litteraturstudier. Vissa av åtgärderna identifierades på grund av den inblicken som erhölls under den spenderade tiden på företaget. För att beräkna besparingen som de olika åtgärderna genererar har energianvändningen före och efter jämförts. Hur CO2-utsläppen påverkas har beräknats med hjälp av data från utsläppen vid tillverkning av elen och värmen. Elkartläggningen resulterade i att 7 % av elanvändningen används till ventilations-el,16 % till belysnings-el, 25 % till bas-el, 2 % till kontors-el, 26 % till verkstads-el och 24 % till övrig el. De eleffektiviserande åtgärder som undersökts är byte till LED-belysning, borttagning av elelement, annan kylning av server, annan uppvärmning i verkstaden, tryckluftstätning och styrning av ventilation. Utöver detta har också driftstiden på tryckluftskompressorerna, ventilationsflöden och SFP-värden undersökts. Åtgärderna som undersökts på värmen i kontorslokalen är förbättringar av klimatskalet samt byte av ventilationssystem. Med de besparingsåtgärderna som undersökts finns det potential att spara ca 57 000 kWh el/år och ca 40 000-45 000 kWh värme/år beroende på vilka åtgärder som väljs. Detta motsvarar en besparing på ca 57 000 kg CO2/år på grund av elbesparingarna och ca 1200 kg CO2/år på grund av värmebesparingarna.

Sammanfattning Uddeholm AB är en världsledande leverantör och tillverkare av verktygsstål med ca 3 500 anställda världen över. Under de närmaste åren planeras ökad produktion och miljökrav blir allt hårdare. För att klara detta utförs en rad viktiga investeringar. En av dem är att minska utsläppet av kylvatten och ta tillvara på spillvärme från produktionen. Projektet har utförts på Granmelt som är en avdelning under stålverket. Här omvandlas stålskrot till kulor, även kallat granulat. Första steget i processen är att smälta stålskrot. Detta sker i högfrekventa induktionsugnar. Induktionsspolen i ugnarna måste kylas för att undvika överhettning. Kyleffekten erhålls genom att låta vatten transportera värmeenergi från ugnskomponenterna till en värmeväxlare. Syftet med projektet är att förbättra kylsystemet, ta tillvara på spillvärmen och på det viset minska miljöpåverkan samt spara energi. En viktig del i projektet har varit insamling av data från befintligt system. Intervjuer och litteraturstudier har också genomförts. Informationen har legat till grund för olika förslag på hur systemet skall konstrueras och spillvärmen användas. Genom beräkningar redogörs hur mycket tillgänglig värmeenergi det går att utvinna, vilka värmekällor som kan ersättas och hur mycket pengar företaget sparar. Konstruktionen är visualiserad med schematiska ritningar som beskriver flödet genom systemet och dess komponenter. Rapporten innehåller också skisser och ritningar för att förbättra layouten med tanke på underhållsarbete. Resultatet av projektet är att det nya systemet ersätter en stor del av befintliga värmekällor för uppvärmning av lokaler. Vattenkonsumtionen minskar kraftigt genom att två slutna slingor används. Återbetalningstiden för nyinstallationen är mindre än två år. Efter tio år har företaget sparat över tre miljoner kronor i uppvärmningskostnader genom att använda spillvärmen. AbstractUddeholm AB is a leading global supplier and manufacturer of tool steel with about 3500 employees worldwide. Over the next few years production will increase and environmental requirements are becoming tougher. To manage this series of important investments are implemented. One of them is to reduce the consumption of cooling water and make use of residual heat generated by the production. The project has been performed at Granmelt which is a sub section to the steel mill. At this section scrap metal is melted and granulated for production of refined steel. The first step in the process is melting in high frequency induction furnaces. Some components in the furnace must be cooled to avoid overheating. The cooling effect is obtained by water transferring heat energy from the furnace components to a heat exchanger. The project aims to improve the cooling system, take advantage of waste heat, thereby reducing environmental impact and save energy. An important part of the project has been collecting data from existing systems. The information has been the basis of various proposals on how the system should be designed and how the waste heat should be used. The design is visualized by schematic drawings that describe the flow through the system and its components. The report also contains sketches and drawings to improve the layout in view of maintenance work. Calculations explain how much available heat energy can be extracted, which heat sources that can be replaced and how much money it will save.The result of this project is that the new system has a payback period under two years, after ten years the company has saved over three million SKR by warming the buildings with the residual heat.

Sammanfattning Uddeholm AB är en världsledande leverantör och tillverkare av verktygsstål med ca 3 500 anställda världen över. Under de närmaste åren planeras ökad produktion och miljökrav blir allt hårdare. För att klara detta utförs en rad viktiga investeringar. En av dem är att minska utsläppet av kylvatten och ta tillvara på spillvärme från produktionen. Projektet har utförts på Granmelt som är en avdelning under stålverket. Här omvandlas stålskrot till kulor, även kallat granulat. Första steget i processen är att smälta stålskrot. Detta sker i högfrekventa induktionsugnar. Induktionsspolen i ugnarna måste kylas för att undvika överhettning. Kyleffekten erhålls genom att låta vatten transportera värmeenergi från ugnskomponenterna till en värmeväxlare. Syftet med projektet är att förbättra kylsystemet, ta tillvara på spillvärmen och på det viset minska miljöpåverkan samt spara energi. En viktig del i projektet har varit insamling av data från befintligt system. Intervjuer och litteraturstudier har också genomförts. Informationen har legat till grund för olika förslag på hur systemet skall konstrueras och spillvärmen användas. Genom beräkningar redogörs hur mycket tillgänglig värmeenergi det går att utvinna, vilka värmekällor som kan ersättas och hur mycket pengar företaget sparar. Konstruktionen är visualiserad med schematiska ritningar som beskriver flödet genom systemet och dess komponenter. Rapporten innehåller också skisser och ritningar för att förbättra layouten med tanke på underhållsarbete. Resultatet av projektet är att det nya systemet ersätter en stor del av befintliga värmekällor för uppvärmning av lokaler. Vattenkonsumtionen minskar kraftigt genom att två slutna slingor används. Återbetalningstiden för nyinstallationen är mindre än två år. Efter tio år har företaget sparat över tre miljoner kronor i uppvärmningskostnader genom att använda spillvärmen. AbstractUddeholm AB is a leading global supplier and manufacturer of tool steel with about 3500 employees worldwide. Over the next few years production will increase and environmental requirements are becoming tougher. To manage this series of important investments are implemented. One of them is to reduce the consumption of cooling water and make use of residual heat generated by the production. The project has been performed at Granmelt which is a sub section to the steel mill. At this section scrap metal is melted and granulated for production of refined steel. The first step in the process is melting in high frequency induction furnaces. Some components in the furnace must be cooled to avoid overheating. The cooling effect is obtained by water transferring heat energy from the furnace components to a heat exchanger. The project aims to improve the cooling system, take advantage of waste heat, thereby reducing environmental impact and save energy. An important part of the project has been collecting data from existing systems. The information has been the basis of various proposals on how the system should be designed and how the waste heat should be used. The design is visualized by schematic drawings that describe the flow through the system and its components. The report also contains sketches and drawings to improve the layout in view of maintenance work. Calculations explain how much available heat energy can be extracted, which heat sources that can be replaced and how much money it will save.The result of this project is that the new system has a payback period under two years, after ten years the company has saved over three million SKR by warming the buildings with the residual heat.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad fråga på sista tiden. Fokus har varit stort på både bostäder och kontor. I den här rapporten granskas handelslokaler, särskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsättningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som väljs. Handelslokaler i Michigan använder 30 % mer energi än svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvärmningsenergi. På det området har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste årtiondena. En åtgärd som slagit igenom stort är att ta vara på värmen eller kylan i ventilationens frånluft genom att överföra värmen eller kylan till tilluften och därmed återföra den till lokalen, så kallat FTX-system. I Sverige har 96 % av handelslokalerna ett sådant system men i Michigan är det relativt ovanligt. En tendens som framkommer i rapporten är att fastighetsägare i Michigan, i större utsträckning än motsvarande i Sverige, satsar på olika mindre lösningar, som till exempel vita, reflekterande tak. Taken reflekterar bort solinstrålning och minskar på så sätt kylbehovet men används inte ofta i Sverige. Det trots att de, enligt Lars Pellmark på fastighetsföretaget Diligentia, skulle kunna fungera väl, framförallt på byggnader med höga interna värmelaster, som köpcentrum. Köpcentrum i Sverige använder dessutom dubbelt så mycket energi till kyla som köpcenter i Michigan använder. I handelslokaler i både Michigan och Sverige har man arbetat med att byta ut belysningsarmaturer mot effektivare modeller. Belysning är den klart största posten för elanvändning och den står för en fjärdedel respektive en tredjedel av energianvändningen i köpcentrum i Michigan respektive Sverige, så där finns mycket kvar att göra. Fortfarande används i stor utsträckning äldre lysrörsarmaturer med konventionella drivdon, som skulle kunna bytas till effektivare modeller, i både Michigan och Sverige. De stora skillnaderna i vilka energieffektiviserande lösningar som får framgångar i Michigan respektive Sverige är förvånande, trots att byggtraditionerna också skiljer sig markant åt. Utvecklingen av energieffektiviserande åtgärder tycks i mångt och mycket hållas på ett nationellt plan. Regelverk och utbud av ekonomiska incitament skiljer sig väsentligt åt mellan Michigan och Sverige och statistiken över energianvändning presenteras dessutom på olika sätt. De här faktorerna gör jämförelser av förutsättningar komplicerade. Dock har användandet av miljömärkningssystem blivit alltmer populärt, vilket också gjort att inspiration delats mellan staterna. Med internationella plattformar ökar intresset och möjligheterna att lära av varandra, om såväl konstruktions- och installationsmässiga åtgärder som ekonomiska incitament och andra styrmedel. Energy efficiency has grown to be an often discussed matter today. There has been a large focus concerning both residential and office buildings. In this report retail buildings, especially malls, has been studied, in Sweden and in Michigan, to find similarities and differences in the conditions for energy efficiency and which solutions that are being chosen when energy efficiency are desired. Retail buildings in Michigan are using 30 % more energy than retail buildings in Sweden do, mostly due to high energy use for heating. Sweden has been working a lot with energy efficiency in that particular field in the last decades. One solution that has become common is heat recovery between the exhaust air and the supply air, so called HRV. In Sweden 96 % of the retail buildings have heat recovery ventilation but in Michigan it is quite rare. One trend that appears in this report is that the retail buildings I Michigan, to a larger extent than the ones in Sweden, are equipped with different smaller solutions, for example cool roofs. The white roofs reflect a majority of the sunbeams, and thereby also much of the heat, which reduces the need for cooling, but they are rarely used in Sweden. This, even though they could work well, according to Lars Pellmark from the real property company Diligentia, especially for malls since they have a high internal heat load. Malls in Sweden also use twice the energy for cooling the malls in Michigan use. Some progress has been made, both in Michigan and in Sweden, with changing the lighting fixtures in retail buildings to more energy efficient models. Lighting is unquestioned the largest part of the electricity use in retail buildings, a fourth of the total energy use in malls in Michigan, in Sweden the share is a third. There is still a lot to do in that area. In Michigan as well as Sweden, older more inefficient fluorescent lamps are still often used and the opportunities are many for exchanging them to newer, more energy efficient models. The large differences in which solutions that are chosen for energy efficient malls and retail buildings in Michigan and in Sweden are surprising, even though the building traditions are quite different. The development of energy efficiency solutions seems often being held in a national restriction. Regulations and supply of economic incentives are very diverse, in the comparison between Michigan and Sweden, and the statistics over energy use are presented in different ways, which makes them complicated to compare. The increasing popularity of green building certification systems is one thing working against the national trend. Through the certification system ideas and inspiration is shared and spread between countries. With international platforms the interest in, and possibilities for, learning from each other increases, construction- and installation wise as well as for economic incentives and other management control measures.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad fråga på sista tiden. Fokus har varit stort på både bostäder och kontor. I den här rapporten granskas handelslokaler, särskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsättningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som väljs. Handelslokaler i Michigan använder 30 % mer energi än svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvärmningsenergi. På det området har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste årtiondena. En åtgärd som slagit igenom stort är att ta vara på värmen eller kylan i ventilationens frånluft genom att överföra värmen eller kylan till tilluften och därmed återföra den till lokalen, så kallat FTX-system. I Sverige har 96 % av handelslokalerna ett sådant system men i Michigan är det relativt ovanligt. En tendens som framkommer i rapporten är att fastighetsägare i Michigan, i större utsträckning än motsvarande i Sverige, satsar på olika mindre lösningar, som till exempel vita, reflekterande tak. Taken reflekterar bort solinstrålning och minskar på så sätt kylbehovet men används inte ofta i Sverige. Det trots att de, enligt Lars Pellmark på fastighetsföretaget Diligentia, skulle kunna fungera väl, framförallt på byggnader med höga interna värmelaster, som köpcentrum. Köpcentrum i Sverige använder dessutom dubbelt så mycket energi till kyla som köpcenter i Michigan använder. I handelslokaler i både Michigan och Sverige har man arbetat med att byta ut belysningsarmaturer mot effektivare modeller. Belysning är den klart största posten för elanvändning och den står för en fjärdedel respektive en tredjedel av energianvändningen i köpcentrum i Michigan respektive Sverige, så där finns mycket kvar att göra. Fortfarande används i stor utsträckning äldre lysrörsarmaturer med konventionella drivdon, som skulle kunna bytas till effektivare modeller, i både Michigan och Sverige. De stora skillnaderna i vilka energieffektiviserande lösningar som får framgångar i Michigan respektive Sverige är förvånande, trots att byggtraditionerna också skiljer sig markant åt. Utvecklingen av energieffektiviserande åtgärder tycks i mångt och mycket hållas på ett nationellt plan. Regelverk och utbud av ekonomiska incitament skiljer sig väsentligt åt mellan Michigan och Sverige och statistiken över energianvändning presenteras dessutom på olika sätt. De här faktorerna gör jämförelser av förutsättningar komplicerade. Dock har användandet av miljömärkningssystem blivit alltmer populärt, vilket också gjort att inspiration delats mellan staterna. Med internationella plattformar ökar intresset och möjligheterna att lära av varandra, om såväl konstruktions- och installationsmässiga åtgärder som ekonomiska incitament och andra styrmedel. Energy efficiency has grown to be an often discussed matter today. There has been a large focus concerning both residential and office buildings. In this report retail buildings, especially malls, has been studied, in Sweden and in Michigan, to find similarities and differences in the conditions for energy efficiency and which solutions that are being chosen when energy efficiency are desired. Retail buildings in Michigan are using 30 % more energy than retail buildings in Sweden do, mostly due to high energy use for heating. Sweden has been working a lot with energy efficiency in that particular field in the last decades. One solution that has become common is heat recovery between the exhaust air and the supply air, so called HRV. In Sweden 96 % of the retail buildings have heat recovery ventilation but in Michigan it is quite rare. One trend that appears in this report is that the retail buildings I Michigan, to a larger extent than the ones in Sweden, are equipped with different smaller solutions, for example cool roofs. The white roofs reflect a majority of the sunbeams, and thereby also much of the heat, which reduces the need for cooling, but they are rarely used in Sweden. This, even though they could work well, according to Lars Pellmark from the real property company Diligentia, especially for malls since they have a high internal heat load. Malls in Sweden also use twice the energy for cooling the malls in Michigan use. Some progress has been made, both in Michigan and in Sweden, with changing the lighting fixtures in retail buildings to more energy efficient models. Lighting is unquestioned the largest part of the electricity use in retail buildings, a fourth of the total energy use in malls in Michigan, in Sweden the share is a third. There is still a lot to do in that area. In Michigan as well as Sweden, older more inefficient fluorescent lamps are still often used and the opportunities are many for exchanging them to newer, more energy efficient models. The large differences in which solutions that are chosen for energy efficient malls and retail buildings in Michigan and in Sweden are surprising, even though the building traditions are quite different. The development of energy efficiency solutions seems often being held in a national restriction. Regulations and supply of economic incentives are very diverse, in the comparison between Michigan and Sweden, and the statistics over energy use are presented in different ways, which makes them complicated to compare. The increasing popularity of green building certification systems is one thing working against the national trend. Through the certification system ideas and inspiration is shared and spread between countries. With international platforms the interest in, and possibilities for, learning from each other increases, construction- and installation wise as well as for economic incentives and other management control measures.

För ett genomsnittligt småhus i Sverige idag går ca 5000 kWh till hushållsel. Av dessa 5000 kWh går 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strävat efter en låg vatten- och energianvändning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken. Det finns dock gränser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. Därför har producenter under de senaste åren börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en värmepump för att få ned energiförbrukningen. Syftet med det här examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för värmepump i diskmaskin samt att utvärdera energibesparingspotentialen i denna tillämpning. Målet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstår vid en idégenerering. Att välja ut två lösningar för närmare undersökning, att bestämma en lämplig kompressoreffekt samt att beräkna energibesparingen dessa lösningar ger. En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillämpningar inom området, som till exempel värmeväxlaranvändning i diskmaskiner samt användandet av värmepumpar i andra vitvaror. Denna litteraturstudie följdes upp av en idégenerering, som tar hänsyn till möjliga värmekällor och –sänkor. Idégenereringen gav upphov till två systemlösningar som modellerades i MATLABs Simulink för att en lämplig kompressoreffekt och storleken på energibesparingen skulle bestämmas. De två utvalda lösningarna ifrån idégenereringen var utomhusluftlösningen, där värme hämtas från uteluften och energilagerlösningen, där värme hämtas ur ett energilager. I båda lösningarna överförs värmen till det kalla ingående vattnet. Energiåtgången för utomhusluftlösningen var beroende av köldmediets förångningstemperatur och modellering av lösningen visade att energiåtgången var 0,25 kWh vid en förångningstemperatur på -10°C, och 0,18 kWh vid 5°C. Vid modellering av energilagerlösningen påvisades en energiåtgång på 0,23 kWh. Slutsatsen som drogs var att kompressorn vid energilagerlösningen skall leverera en effekt på 240 W till köldmediet. For an average detached house in Sweden today about 5000 kWh are used for household electricity. Of these 5000 kWh 7% are used to run dishwashers. The streamlining of dishwashers has above all strived for a lower water and energy use, a short process time along with a more efficient cleaning of the dishes. There are however limits for how efficient the dishwashers can be made with traditional technology and acceptable costs. Therefore producers have, during recent years, started looking for less traditional methods, for example the use of a heat pump to reduce the energy use. The purpose of this examination work has been to find system solutions for an application of a heat pump in a dishwasher and to evaluate the possible energy saving for each solution. The goal has been to find and describe possible system solutions, which came up during the idea generation. To choose some of these for a closer investigation, to decide a fitting mechanical power for the compressor and to calculate the energy saving these solutions give rise to. The method has consisted of a literature study, an idea generation, which takes the heat sources and sinks in consideration and a modelling in MATLAB’s Simulink of the selected solutions from the idea generation, which has been used to fit a mechanical power for the compressor. The result of the idea generation was two solutions, an outdoor air solution, which collects heat from the outdoor air and gives it to the cold water which enters the machine and a energy storage solution, which collect heat from a heat stock to give to the cold entering water. A modelling of these show an energy usage of 0,24 respectively 0,17 kWh for the outdoor air solution, with a heat source temperature at 10 °C respectively 5°C and a energy usage of 0,22 kWh for the energy storage solution for one round. The conclusion that was drawn was that the compressor of the energy storage solution should deliver a mechanical power of 240 W to the refrigerant.

För ett genomsnittligt småhus i Sverige idag går ca 5000 kWh till hushållsel. Av dessa 5000 kWh går 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strävat efter en låg vatten- och energianvändning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken. Det finns dock gränser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. Därför har producenter under de senaste åren börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en värmepump för att få ned energiförbrukningen. Syftet med det här examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för värmepump i diskmaskin samt att utvärdera energibesparingspotentialen i denna tillämpning. Målet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstår vid en idégenerering. Att välja ut två lösningar för närmare undersökning, att bestämma en lämplig kompressoreffekt samt att beräkna energibesparingen dessa lösningar ger. En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillämpningar inom området, som till exempel värmeväxlaranvändning i diskmaskiner samt användandet av värmepumpar i andra vitvaror. Denna litteraturstudie följdes upp av en idégenerering, som tar hänsyn till möjliga värmekällor och –sänkor. Idégenereringen gav upphov till två systemlösningar som modellerades i MATLABs Simulink för att en lämplig kompressoreffekt och storleken på energibesparingen skulle bestämmas. De två utvalda lösningarna ifrån idégenereringen var utomhusluftlösningen, där värme hämtas från uteluften och energilagerlösningen, där värme hämtas ur ett energilager. I båda lösningarna överförs värmen till det kalla ingående vattnet. Energiåtgången för utomhusluftlösningen var beroende av köldmediets förångningstemperatur och modellering av lösningen visade att energiåtgången var 0,25 kWh vid en förångningstemperatur på -10°C, och 0,18 kWh vid 5°C. Vid modellering av energilagerlösningen påvisades en energiåtgång på 0,23 kWh. Slutsatsen som drogs var att kompressorn vid energilagerlösningen skall leverera en effekt på 240 W till köldmediet. For an average detached house in Sweden today about 5000 kWh are used for household electricity. Of these 5000 kWh 7% are used to run dishwashers. The streamlining of dishwashers has above all strived for a lower water and energy use, a short process time along with a more efficient cleaning of the dishes. There are however limits for how efficient the dishwashers can be made with traditional technology and acceptable costs. Therefore producers have, during recent years, started looking for less traditional methods, for example the use of a heat pump to reduce the energy use. The purpose of this examination work has been to find system solutions for an application of a heat pump in a dishwasher and to evaluate the possible energy saving for each solution. The goal has been to find and describe possible system solutions, which came up during the idea generation. To choose some of these for a closer investigation, to decide a fitting mechanical power for the compressor and to calculate the energy saving these solutions give rise to. The method has consisted of a literature study, an idea generation, which takes the heat sources and sinks in consideration and a modelling in MATLAB’s Simulink of the selected solutions from the idea generation, which has been used to fit a mechanical power for the compressor. The result of the idea generation was two solutions, an outdoor air solution, which collects heat from the outdoor air and gives it to the cold water which enters the machine and a energy storage solution, which collect heat from a heat stock to give to the cold entering water. A modelling of these show an energy usage of 0,24 respectively 0,17 kWh for the outdoor air solution, with a heat source temperature at 10 °C respectively 5°C and a energy usage of 0,22 kWh for the energy storage solution for one round. The conclusion that was drawn was that the compressor of the energy storage solution should deliver a mechanical power of 240 W to the refrigerant.

Sammanfattning Fastighetsbranchen förbrukar under driftskedet stora mängder energi för att driva sina fastigheter. Lagen om energideklarationer och byggnader trädde i kraft den första oktober 2006. Lagens syfte är att effektivisera energianvändningen i bebyggelsen och på så vis minska utsläppen av farliga växthusgaser. Fastighetsägare med flerbostadshus i sitt bestånd skall senast vid utgången av 2008 upprättat en energideklaration för samtliga inehavda flerbostadshus. Energideklarationen berör fastigheters energimässiga prestanda men, utgör också ett underlag för framtida energiinvesteringar. Som en reaktion på den relativt nyimplementerade energideklarationen valde författarna att undersöka vilka bakomliggande incitament fastighetsägare har för att energieffektivisera. Författarna valde vidare att undersöka om några åtgärdsförslag som presenteras i energideklarationen är fördelaktiga för fastighetsägare. Författarna har valt an använda sig av ett kvalitativt arbetssätt samt en deduktiv ansats. Detta resulterade i sex olika öppna intervjuer med sex olika fastighetsbolag som i egen regi äger och förvaltar sitt fastighetsbestånd. Författarna har konstaterat att minskning av driftkostnaderna och reducering av miljöpåverkan utgör det starkaste incitamenten till att energieffektivisera. Författarna anser att fastighetsbolagen är omedvetna om alla de incitament som idag är rådande. Vidare fastslår författarna att det är av stor vikt för fastighetsbolagen att ha ett helhetsperspektiv vid energiinvesteringar som berör fastigheter.

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i Växjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingår det även att ge åtgärdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har också utförts. Examensarbetet är uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrån verksamhet och byggnadstyp och därefter utreds om de ska energideklareras. Målet med denna indelning av byggnader är att Svenska kyrkan ska få vetskap om vilka av deras byggnader som berörs av lagen om energideklarationer. I andra delen görs en energideklaration för en kontorsbyggnad. Det visar sig att det finns en hel del energibesparande åtgärder som kan göras i kontorsbyggnaden. En del av åtgärderna är endast enkla åtgärder som inte kräver något större ingrepp i byggnaden för att utföras. I den tredje delen genomförs en fördjupad studie i nattkylning av stommen i byggnader, där tung och lätt stomme jämförs gentemot varandra. För att utföra jämförelsen används simuleringsprogrammet IDA Klimat och Energi. Resultatet av simuleringen visar ingen besparing av energi till följd av nattkylning av stommen i den simulerade byggnaden, vilket leder fram till en parameterdiskussion om hur olika parametrar påverkar lönsamheten vid nattkyla. This diploma work aims to investigate which of the Swedish church’s buildings in Växjö that needs to be energy declared and also to perform an energy declaration of an office building. In the energy declaration there’s also included measures for various energy-saving potential. An in-depth study of night-cooling of the framework has also been performed. This diploma work is divided into three main parts, classification of buildings, carrying out the energy declaration and a depth study of night-cooling of the building’s framework. In the first part buildings where divided into different groups on the basis of activities and type of building and then investigated whether to be energy declaration or not. The objective of this classification of buildings is that the Swedish church will know which of their buildings that’s affected by the law concerning energy declarations. The second part is an energy declaration of an office building. It turns out that there are a lot of energy-saving measures that can be done in the office building. Some of them are only simple measures that don’t require any major interference in the building to be performed. In the third part is carried out an in-depth study of night-cooling of buildings’ frameworks, where heavy and light frames are compared against each other. In order to carry out the comparison the simulation program IDA Climate and Energy was used. The results of the simulation shows no saving of energy as a result of night-cooling of the building frame in the simulated building, which leads to a parameter discussion on how various parameters affecting the profitability of night-cooling.

Energimanualen är uppbyggd i tre steg. Steg 1. Enkla åtgärder; energieffektiviseringarna på denna nivå medför inga eller mycket låga kostnader och genomförs i stort sett enbart genom ändrade rutiner. Steg 2. Genomgång av anläggning och utrustning; på denna nivå identifieras energibovarna. Vilka komponenter drar onödigt mycket energi? Hur kan man minska energianvändningen? Åtgärderna på denna nivå betalar sig oftast på mindre än två år. Steg 3. Analys av värmeflöden; på den här nivån undersöks möjligheterna till alternativa energibärare samt analyseras energiinnehållet i varma luft- eller vattenflöden för eventuell energiåtervinning. Dessa åtgärder medför normalt större investeringar som betalar sig på något längre tid. Energimanualen är uppbyggd i tre steg. Steg 1. Enkla åtgärder; energieffektiviseringarna på denna nivå medför inga eller mycket låga kostnader och genomförs i stort sett enbart genom ändrade rutiner. Steg 2. Genomgång av anläggning och utrustning; på denna nivå identifieras energibovarna. Vilka komponenter drar onödigt mycket energi? Hur kan man minska energianvändningen? Åtgärderna på denna nivå betalar sig oftast på mindre än två år. Steg 3. Analys av värmeflöden; på den här nivån undersöks möjligheterna till alternativa energibärare samt analyseras energiinnehållet i varma luft- eller vattenflöden för eventuell energiåtervinning. Dessa åtgärder medför normalt större investeringar som betalar sig på något längre tid.