Search

Skolan är en viktig miljö och lärandet påverkas till stor del av hälsan. En digitaliseringsmöjlighet för elevhälsan som har lyfts fram av uppsatsens uppdragsgivare Ineq Solutions är att ta fram ett digitalt verktyg som stöd vid elevers egenskattning av sin psykosociala situation. Syftet med denna uppsats var att ta fram en prototyp för ett digitalt skattningsverktyg som kan användas i elevhälsans förebyggande och främjande arbete. Arbetet har innefattat intervjuer och co-designarbete med kuratorer för att ta reda på vilka designelement som efterfrågas i skattningsverktygets användargränssnitt och för att undersöka vilka möjliga fördelar personal inom elevhälsa ser med ett digitalt verktyg för egenskattning av elever och elevers förmåga att uttrycka sin psykosociala situation. Data från studien utgörs av intervjusvar, designdiskussioner samt designförslag för skattningsverktyget i form av olika prototyper som bearbetades och kondenserades till teman för att besvara studiens två undersökningsfrågor. Studiens slutsatser är att designelement som efterfrågas i ett skattningsverktyg för psykosocial elevhälsa är skalor, bilder, uppföljning, anteckningsmöjlighet, sammanställning av egenskattning, information om egenskattning, sociala teman för egenskattningar samt ett färgglatt användargränssnitt. Därutöver identifierades möjliga fördelar hos ett digitalt verktyg för elevers egenskattning av personal inom elevhälsa i form av insamling, flexibilitet, visuellt stöd, sammanställning, lekfullhet och elevers aktiva handling. Studiens slutsatser illustreras i ett prototypförslag för psykosocial egenskattning.

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka vilket stöd lärare får i arbetet med elever med autism samt vilket stöd de önskar att de fick. Studien syftar till att undersöka vilket stöd elevhälsan bidrar med för att stötta lärare i arbetet med elever med autism, enligt skolledare. Autism har sin orsak i hjärnans annorlunda utveckling och organisation. Autism kan innebära att personen har svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Personer med autism kan också ha begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter. I samband med att en ny skollag infördes 2010 förändrades reglerna för skolplacering av elever med autism. Tidigare har elever med autism haft rätt att placeras i särskola, nu är det endast elever med autism och samtidig intellektuell funktionsnedsättning som har rätt att placeras i särskola. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att Sverige förbinder sig till att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Skolledare, lärare och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag som handlar om elevers lärande och utveckling och förutsättningar för detta. Att inkludera barn i utbildning är den stora utmaningen för utbildningssystem runt om i världen. Tidigare forskning visar att det finns ett glapp mellan att tro på generella insatser, men att praktisera individuella insatser. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har tre lärare och tre skolledare intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes det teoretiska ramverk som bygger på Antonovskys salutogena perspektiv och teorin om känsla av sammanhang. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i tre teman: Stödinsatser, önskan om stöd och framgångsfaktorer. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärare ser brister i det stöd som ges till lärare i arbetet med elever med autism. Både lärare och skolledare upplever utmaningar med att skapa tillgängliga lärmiljöer och lärare önskar mer fortbildning för att öka kunskapen om autism. Lärare och skolledare ser behovet av att skapa mindre sammanhang på skolorna för dessa elever. Tydlighet, rutiner, visuellt stöd samt relationsskapande ses som framgångsfaktorer i arbetet med elever med autism. Lärare önskar en synlig och tillgänglig elevhälsa för råd och stöd i det dagliga arbetet med elever med autism. Lärare ser behovet av en skolledare som kan kommunicera en vision och arbeta mot tydliga mål i verksamheten. Både lärare och skolledare ser behovet av att samverka med externa instanser inom till exempel vården. Lärare önskar att skolorna arbetar mer hälsofrämjande och förebyggande. This study aims to examine what kind of support teachers receive when working with students with autism and what support they wish they received. The study also aims to examine what support student health contributes to supporting teachers in their work with students with autism according to school leaders. Autism has its cause in the different development and organization of the brain. Autism can mean that the person has difficulties with social interaction and mutual communication. People with autism may also have limitations in behaviors, interests and activities. In connection with the introduction of a new school act in 2010, the rules for school placement of students with autism were changed. Previously, students with autism had the right to be placed in special schools, now only students with autism and intellectual disabilities have the right to be placed in special schools. Since January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child has been law in Sweden, which means that Sweden is committed to working for the development of an inclusive school. School leaders, teachers and student health have a joint mission that deals with students' learning and development and the conditions for this. Including children in education is the major challenge for education systems around the world. Previous research shows that there is a gap between believing in general interventions but practicing individual interventions. Using qualitative semistructured interviews, three teachers and three school leaders have been interviewed. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results, the theoretical framework based on Antonovsky's salutogenic perspective and the theory of KASAM (Sense of Coherence) was used. The phenomenological analysis of the data collection resulted in three themes: Support efforts, desire for support and success factors. Based on the results, the conclusions emerged that teachers see shortcomings in the support given to teachers in working with students with autism. Both teachers and school leaders experience challenges in creating accessible learning environments, and teachers want more continuing education to increase knowledge about autism. Teachers and school leaders see the need to create less context at schools for these students. Clarity, routines, visual support and relationship building are seen as success factors in working with students with autism. Teachers want visible and accessible student health for advice and support in their daily work with students with autism. Teachers see the need for a school leader who can communicate a vision and work towards clear goals at the school. Both teachers and school leaders see the need to collaborate with external organizations in, for example, healthcare. Teachers want the schools to work more on health promotion and prevention.

Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.

Introduktion: Forskning har visat att det finns stora brister i undervisningen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR]. På många skolor är inte skolsköterskan involverad alls i undervisningen. Eleverna efterfrågar tidigare och bredare information om sexuell hälsa och endast var femte säger sig ha fått med sig tillräckliga kunskaper. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med sexuell hälsa i grundskolan. Metod: Studiens design var kvalitativ och data samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Tio intervjuer utfördes med skolsköterskor som arbetade i grundskolan. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Innehåll i arbetet, utmaningar som kan uppstå och förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Konklusion: Resultatet belyser att skolsköterskorna anser att sexuell hälsa är ett viktigt ämne och ett ämne som eleverna tycker är spännande. För att undervisningen och det hälsofrämjande arbetet med sexuell hälsa ska bli framgångsrikt krävs kompetens, förtroende från eleverna, samverkan med flera professioner och organisatoriskt stöd. Skolsköterskorna önskar att bli mer delaktiga i planeringen av undervisningen. HBTQI och pornografi var exempel på områden som skolsköterskorna önskade mer utbildning inom.

Tidigare forskning visar att allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa. Trots detta har forskning kring en utökad och utvecklad elevhälsa fått lite utrymme och arbetsbelastningen hos skolpersonal ökat. Syftet med studien är att undersöka skolpersonals uppfattningar kring behovet av det skolsociala arbetets funktioner och eventuella behov av ytterligare eller utökade funktioner. Studien har använt sig av en kvalitativ design med kombinerad intervjumetod i form av enskilda, par- och fokusgruppsintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med skolkuratorer, speciallärare och rektorer. Materialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk analys. Resultatet visar att det finns ett behov av det skolsociala arbetets funktioner för att möta de utmaningar som finns i skolan, både hos den enskilda eleven och inom organisationen. Det finns även ett behov av utökade och ytterligare funktioner i form av mer kunskap och nya professioner såväl som samverkan.

Läroplanen (Skolverket, 2022) poängterar att det ska finnas en likvärdighet i vad undervisningen omfattar, men att vägen dit kan se olika ut utifrån den enskilda skolans organisation eller den enskilda individens behov. Det innebär att undervisningen måste anpassas på olika sätt och aldrig kan bli helt homogen. Det finns en skillnad när det gäller vilken könstillhörighet som är i behov av stödinsatser och når ett lägre resultat.Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om hur utbildningsdiskursen i svensk skola framställer pojkars skolresultat. Detta uppnås genom att olika skolors likabehandlingsplaner och elevhälsoplaner granskas. Även utredningar beställda av Regeringen vilka hanterar uppgiftens syfte kommer att granskas. Dessa skrifter kommer att granskas ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Det är genom de olika styrdokumenten, planerna och utredningarna tydligt att det finns en vilja att skapa en svensk skola som ger alla elever de bästa förutsättningarna, men de granskade dokumenten visar tydligt att det finns olikheter kring hur skolan ser på pojkar och flickor och att de traditionella könsmönster där pojkar ses som de starka och flickorna som de svagare fortfarande lever kvar. Specialpedagogen har ett ansvar när det gäller att utveckla det pedagogiska arbetet på skolorna och de som arbetar i skolan behöver stöttning för att på bästa sätt kunna bemöta varje enskild elev. Studien har identifierat att pojkars förhållandevis lägre resultat kan härledas till en samhällelig nivå där de olika insatserna främst fokuserar på individnivå. Skolor behöver ändra diskursen kring var problemet ligger, från att vissa elever stör undervisningen till hur vi som skola kan fånga upp dessa elevers intresse och anpassa klasrumssammanhanget för att bäst inkludera elever.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och en viktig del av ungdomars allmänna, sociala och personliga välbefinnande. Ungdomar beskriver i forskning att de önskar mer kunskap om sexualitet och relationer. Skolans undervisning i sexualitet, relationer och samtycke ska främja elevers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att undervisa och arbeta med sexuell hälsa. Metod: Kvalitativ studie. Nio skolsköterskor deltog i kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys enligt Dahlberg (2014). Resultat: Analysen resulterade i fem innebördsteman; Varje skola har en egen kultur, Att fördela tiden efter resurser, Skolsköterskans utbildning inom sexuell hälsa, Att vara tillgänglig och möta eleven och Fokus på hälsosamtalet- att så ett frö, Konklusion: Det finns en otydlighet i vilket uppdrag skolsköterskor har i arbetet med sexuell hälsa. Skolsköterskor beskriver att det beror på skolans organisatoriska förutsättningar samt skolsköterskans intresse och egen drivkraft i ämnet. Likaså beror det på kunskap och utbildning och synen på ansvar i att lära ut i ämnet. Det leder till att ungdomar får en ojämlik undervisning i sexuell hälsa. Rektor behöver ta mer ansvar i uppdraget som skolan har. Skolledningen måste gå från teori till praktik och arbeta med hela kedjan av anställda på skolan. Introduction: Sexual health is a human right and an important component of all adolescent’s general, social and personal wellbeing. It has been described in research that adolescents wish for more knowledge regarding sexuality and relationships. The school’s instruction on sexuality, relationships and consent is intended to promote the students’ health and wellbeing. Purpose: To describe school nurses’ experiences in education and work involving sexual health. Method: Qualitative study: Nine school nurse´s participated in qualitative interviews with a phenomenological approach. The data was analyzed with qualitative meaning analysis according to Dahlberg (2014). Findings: The analysis resulted in five different categories; Each school has its own culture, To divide time according to resources, The school nurse's education in sexual health, Beingavailable and face the student and Focus on health talk– to plant a seed. Conclusion: There is an unclarity as to what role the school nurses have when working with sexual health. The nurses describe much of the variance is due to the organizational prerequisites set by the school, along with the nurses’ interests and personal drive regarding the subject matter. It is also dependent on their knowledge and education as well as their sense of obligation for teaching the subject matter. This leads to youth experiencing a differentiated education in sexualhealth. Schoolprincipals need towork indeveloping clear guidelines and routines around the mission schools have according to the curriculum. Leadership must advance from theory to putting it into practice and collaborate with the whole chain of employees.

Förebyggande insatser mot ungdomsbrottslighet är av största vikt i samhället för att skapa en säker miljö för ungdomar att växa upp i. Ett framgångsrikt och förebyggande arbete handlar om olika insatser där flertal aktörer samspelar. En av samhällets viktigaste aktörer är skolan och därmed elevhälsan som kan påverka ungdomarna i positiv riktning genom att erbjuda stöd och vägledning i ett tidigt skede av livet. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan arbetar för att förebygga brott. Genom att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledare har jag undersökt vilka roller och arbetssätt de har i en kontext av att arbeta förebyggande mot ungdomsbrottslighet samt hur kan samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och elevhälsan främja förebyggande arbetet. Därutöver har jag tagit reda på vilka väglednings-modeller som används för att uppnå detta. Jag har använt en kvalitativ metod för att analysera det empiriska materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna SCCT och begreppet self-efficacy. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledare arbetar förebyggande genom att skapa goda relationer och trygghet hos eleverna, och genom att inkludera alla elever i en gemenskap och skapa en god skolmiljö. Här blir också samverkan med andra aktörer tydligt, det vill säga “hela skolans ansvar”. De bidrar också till elevhälsan genom att vara en del av ett nätverk kring elever som behöver extra stöd och genom att få en helhetsbild av eleverna för att kunna ge rätt stöd till varje enskild elev. Sammanfattningsvis betonas att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i elevers utveckling och att samarbete mellan olika yrkesgrupper är avgörande för att identifiera elever i riskzonen för brottslighet. Genom att använda normkritisk metodik, aktivt lyssnande och fokus på elevens självförmåga kan studie- och yrkesvägledares arbete bidra till att förebygga brottslighet bland unga elever. Vidare forskning föreslås för att undersöka och jämföra olika modeller och praxis för organisering av elevhälsan, inklusive studie- och yrkesvägledarens roll, för att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar och eventuellt bidra till en mer enhetlig praxis och styrdokument på nationell nivå.Nyckelord: Studie- och yrkesvägledare, ungdomsbrottslighet, samverk

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas. Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

The aim of the study was to investigate how staff in student health teams at high school perceives how the pressure to perform socially in the social arena of school affects the students and how staff prevent, or perceive that they should work preventively against this. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with staff from student health-teams at high schools. The collected data was analyzed using thematic analysis. The results show that staff from the student health-teams perceived that students may feel pressure and stress to live up to some form of expectations set by themselves and others. This can lead to psychosomatic issues, condescending thoughts and self-valuations. The results also show that preventive work can focus on making norms visible and talk about what they mean and how they affect us. That can give the students an understanding of what unconsciously affects them and their well-being. Syftet med studien var att undersöka elevhälsans uppfattningar av hur pressen att prestera socialt, i skolan som social arena, yttrar sig hos eleverna, samt hur personalen arbetar, eller uppfattar att de bör arbeta förebyggande mot social prestationspress. Åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal ur elevhälsoteam på gymnasieskolor. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att personal ur elevhälsoteam uppfattar att elever kan känna press och stress att leva upp till någon form av förväntan från sig själva och andra. Det kan yttra sig i psykosomatiska besvär och nedlåtande tankar och värderingar om sig själv. Resultaten visar även att det förebyggande arbetet kan fokusera på att synliggöra normer och prata om vad de betyder och vad de gör med oss. Detta för att ge eleverna en större förståelse för vad som omedvetet kan påverka dem och deras välmående.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga är hög och fortsätter att öka. Övervikt eller fetma kan ge negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa. Tidig upptäckt är viktig för att förebygga sjukdom och främja hälsa. Skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete stötta och motivera barn och unga till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Att belysa skolsköterskans arbete med elever i grundskolan som har övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjlighet att påverka till förändring, Skolsköterskans stöd i arbetet, Hindrande påverkan och Samverkan som underlättar. Till sist framträdde ett övergripande tema: Ett komplext arbete att utföra. Konklusion: Skolsköterskor upplever arbetet med övervikt och fetma som komplext och utmanande på flera sätt. Möjligheten att arbeta hälsofrämjande påverkas av vilka förutsättningar skolsköterskan har på arbetsplatsen, skolsköterskans egen kompetens, samverkan med vårdnadshavare och av stigmatisering i samhället. Arbetet syftar till att främja elevers hälsa och vara ett stöd mot en hälsosam livsstil. Utmaningar i arbetet kan handla om att ges utrymme i tjänsteutövningen för att kunna fokusera på arbetet med övervikt och fetma. Background: The presence of overweight and obesity in children and young people is high and continues to increase. Overweight or obesity can have negative consequences on both physical and mental health. Early finding is important to prevent disease and promote health. In her health promotion work, the school nurse can support and motivate children and young people to adopt healthy lifestyles. Aim: The purpose of the study was to the shed light on the school nurse's work with students in elementary school who have overweight or obesity. Method: Qualitative method with inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with school nurses and data were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Opportunity to influence change, The school nurse's support in the work, Obstructive influence, Collaboration that facilitates. In the end, an overarching theme emerged: A complex work to do. Conclusion: School nurses experience the work with overweight and obesity as complex and challenging in several ways. The possibility to work with health promotion is affected by the conditions the school nurse has in the workplace, the school nurse's own competence, cooperation with caregiver and stigmatization in society. The work aims to promote students' health and be a support towards a healthy lifestyle. Challenges at work can be about being given space in the performance of the duties in order to be able to focus on overweight and obesity.

I detta examensarbete undersöker vi hur fritidslärare i fritidshemmets verksamhet arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande samt vilka faktorer som kan stödja i arbetet. Under de senaste 30 åren har antalet elever med självrapporterad dålig psykisk hälsa ökat. Forskningom hur fritidshem kan arbeta för att förebygga trenden finns det dock ingen av. Vi utgårifrån tre frågeställningar i det här examensarbetet. Det vi vill få svar på är hur fritidslärare ger uttryck för hur de arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande, vilka faktorer som kan stödja i arbetet och hur samverkan med andra parter ser ut. Dessa frågeställningar studerar vi i koppling till Bronfenbrenners systemteori och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie för att få vårt resultat. De slutsatser som kunde dras utifrån vårt resultat är att fritidslärarna har en brist på kunskap om psykisk hälsa och att det blir svårt att arbeta kring området utan kunskap samt får de inte mycket stöd från elevhälsan.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur klasslärare uppfattar elevhälsans betydelse för elevers lärande i undervisningen. Studien syftar även till hur klasslärare uppfattar att skolor arbetar för att främja elevers hälsa, då få studier har undersökt hur elevhälsan kan påverka eleverna i början av skolgången. Detta har besvarats utifrån tre frågeställningar i relation till ramfaktorteorin som klasslärare kan relatera till för möjligheter och utmaningar om elevhälsan i undervisningen, skolors strategier och mål för hur elevers behov möts samt hur klasslärare och elevhälsoteam samverkar i relation till elevers lärande. Studiens datainsamling har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta informanter som arbetar i förskoleklass upp till årskurs 3, då deras uppfattningar om elevhälsa i undervisningen har varit intressanta för denna studie. Studiens resultat grundades på informanternas utsagor utifrån teman som är relaterade till ramfaktorteorin. Därefter analyserades de viktigaste redogörelserna från resultatet utifrån ramfaktorteorin, för att identifiera olika faktorer som kan hämma eller främja undervisningen i förhållande till elevers lärande och elevhälsans uppdrag i skolan. Slutsatsen som studien visar är att i linje med tidigare forskning möjliggör och utmanar olika faktorer elevhälsan i undervisningen i relation till elevers lärande. Vidare framkommer i studiens resultat att dagens elevgrupper är betydligt större än tidigare och därmed ökar elevers behov, vilket bidrar till att klasslärare känner sig otillräckliga och att elevers lärande påverkas. Till skillnad från tidigare studier visar resultatet däremot att det på skolorna finns tydliga strategier och gemensamma mål som gör att samverkan mellan klasslärare och specialpedagogerna är fungerande. Precis som tidigare forskning nämnt saknas det dock fortfarande riktlinjer för hur klasslärare ska möta elevers behov när de är ensamma i klassrummet, vilket kan hämma elevers lärande. Studiens slutsats bidrar även med olika faktorer som kan utvecklas inom vissa områden för att samverkan mellan klasslärare och elevhälsoteam ska fungera bättre. Dessa faktorer handlar om tillgänglighet samt tydlighet angående vilken kunskap och kompetens de olika professionerna i elevhälsoteamet besitter. Vidare behövs ökade resurser i form av tid för att påskynda ärenden kring elevers utredningar av diagnoser för att elever i behov regelbundet ska ges stöd i deras kunskapsutveckling.

Problematisk skolfrånvaro har associerats med en rad olika negativakonsekvenser för individen såväl som för familjen, skolan och ävensamhället i stort. Strategierna för att hantera problemet och minska antaletfrånvarande elever är många och varierande. Syftet med dennalitteraturöversikt är att sammanställa och kategorisera de orsaker ochlösningar som anges i nordisk forskning. Studien är baserad på 12vetenskapliga, referentgranskade artiklar som berör varierande områden avämnet problematisk skolfrånvaro. Resultatet visar att problematiskskolfrånvaro är ett mångfacetterat problem som innefattar psykologiska,somatiska, sociala och strukturella faktorer. Studien bidrar med insikt i hurnutida forskning resonerar kring orsaker och lösningar till problematiskskolfrånvaro. Sammanvägningen av samtliga artiklar visade att störst fokushamnade på individ och interaktionsnivå.

Under det senaste decenniet har antalet unga med psykisk ohälsa ökat i Sverige. Det finns ingen säker förklaring av vad denna ökning beror på, men rapporter från bland annat Folkhälsomyndigheten antyder att skolmiljön, skolstress och betygssystemet kan vara bidragande faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever förväntningar på sitt arbete och samverkan med elevhälsans professioner och lärare, och hur det påverkar arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma skolkuratorer. Materialet analyseras med tematisk analys. Resultatet visar att skolkuratorerna generellt har en positiv upplevelse av förväntningar och samverkan inom elevhälsoteamet. Förväntningarna från elevhälsoprofessionerna upplevs till stor del stämma överens med den egna bilden av skolkuratorns yrkesroll och arbetsuppgifter. Däremot är de mindre nöjda med samverkan och förväntningar från lärare. Samtliga skolkuratorer ger exempel på orimliga förväntningar som de upplevt, men dessa går inte att knyta till en viss profession. Hur väl förväntningar och samverkan speglar skolkuratorns yrkesroll påverkas av flera organisatoriska faktorer, däribland elevhälsans ledning och skolkuratorns anställningsform. Tydliggörande av yrkesrollen konstateras viktigt för att öka skolkuratorns handlingsutrymme och bidra till förväntningar som stämmer bättre överens med skolkuratorns egen bild. Skolkuratorerna upplever att de inte kan arbeta främjande och förebyggande i den utsträckning som de önskar, vilket uttrycks som en konsekvens av både orimliga förväntningar och bristande samverkan.

I samband med att den senaste Skollagen reviderades 2010 blev elevhälsan ett centralt begrepp och elevvården lämnades. Den nya Skollagen (2010:800) lyfter fram organisatoriska förutsättningar för elevhälsoarbetet samt dess samarbete professioner emellan. Forskning visar att angivna delar i Skollagen ses som en viktig förutsättning för ett fungerande team, ett team som tillsammans skall stödja elevers utveckling mot målen. Forskning pekar på att det finns förväntningar gällande professioners funktioner, arbetsområde och arbetsuppgifter, vilket härleds till akademisk utbildning, professionsområde och organisationens förutsättningar. Dessa förväntningar påverkar hur professioners arbete formas och gestaltas i praktiken. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om grundskolors lokala elevhälsoarbete som föregår särskilt stöd, från det att ansökan om stöd inkommer tills dess att beslut om särskilt stöd tas. Den systemteoretiska teorin tillika den systemteoretiska professionsteorin med dess perspektiv ger oss möjligheter att avgränsa arbetet som föregår särskilt stöd till ett eget system, vari professioner skall samverka. Studien belyser hur denna samverkan, med dess relationer, kring organisationens delar leder till hur professionersfunktion och arbetsuppgifter formas och förhandlas. Genom intervjuer och en kvalitativ analys visar resultatet att professioner, gällande arbetet som föregår särskilt stöd, gör anspråk på vissa arbetsuppgifter. Resultatet visar hur alla professioner har en högre grad avjurisdiktion inom sitt professionsområde. Graden av jurisdiktion varierar däremot i hög utsträckning när det handlar om arbetet som föregår särskilt stöd, då vissa professionsområden inte upplevs hamna inom elevhälsans specialpedagogiska uppdrag. Professioners jurisdiktion påverkas även av förväntningar inom och utanför elevhälsoteamet samt hur organisationen organiserar och följer ärendegången kring uppmärksammade skolsvårigheter.

Bakgrund: Skolsköterskan är enligt skollagen ålagd att regelbundet erbjuda alla elever hälsobesök. I hälsobesöket ingår ett hälsosamtal som syftar till att kartlägga, vägleda och ge eleverna stöd och förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Att samtala kring hälsofrämjande aspekter och samtidigt få samtalet att erfaras meningsfullt för skolsköterskan kan vara en utmaning. Det är önskvärt att skolsköterskan har en specialistutbildning med inriktning distriktssköterska, skolsköterska eller barnsjuksköterska. Studien belyser distriktssköterskan i rollen och funktionen som skolsköterska. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av vad som gör att hälsosamtal med elever på högstadiet känns meningsfullt för skolsköterskan och därmed ge en djupare förståelse för vad som påverkar meningsfullheten i samtalet. Metod: Studiens har genomförts som en kvalitativ metod med en induktiv ansats och data i studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Skapa en inbjudande och trygg miljö, ett samtal med fokus på öppenhet och engagemang samt utgå ifrån att göra gott med fokus på eleven. Resultatet visar att ett meningsfullt samtal bygger på en välkomnande och trygg samtalsmiljö där skolsköterskan på ett engagerat och lyhört sätt stöttar eleven utifrån dess behov med fokus på elevens egen delaktighet. Resultatet frambringar även att ett meningsfullt hälsosamtal bygger på vikten av skolsköterskans självreflektion och medvetenhet för att växa i sin yrkesroll vilket denna studie önskar kunna bidra till. Konklusion: Som skolsköterska är det viktigt att inneha förmåga att samtala samt förmåga att behärska kommunikationens utmaningar för att få till känslan av ett bra och meningsfullt hälsosamtal. Background: According to the Swedish education act, a school nurse is obliged to regularly offer all students a meeting to promote the student’s health. The meetings consist health dialogues with the aim to map, guide and give the student the right support and conditions for a health promoting lifestyle. It is seen as a challenge talking about health promoting aspects and at the same time making the health dialogue feel meaningful for the nurse. Being a school nurse in Sweden requires specialist degree such as primary health care nurse, school nurse or pediatric nurse. This study highlights the primary health care nurse in her role and function as a school nurse. Aim: To describe the school nurse experiences of what makes the health dialogues with junior high school students feel meaningful to the school nurse and thus provide a deeper understanding of what affects the meaningfulness of the health dialogue. Methods: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and data in the study were collected through semi-structured interviews with 10 school nurses. Result: The result exposed three themes: Creating an inviting and safe environment, a dialogue with a focus on openness and commitment, and aiming to do good with a focus on the student. The results show that a meaningful health dialogue is based on a welcoming environment where the school nurse in a committed and responsive way supports the student based on their needs with a focus on the student's own participation. The results also show that a meaningful health dialogue is based on the importance of the school nurse's self-reflection and awareness in order to grow in her professional role, which this study can contribute to. Conclusion: As a school nurse, it is important to have the ability to master the challenges of communication to get the feeling of a good and meaningful health conversation.

Bakgrund: Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening beskriver skolsköterskors yrkesspecifika kompetens i termer av sex kärnkompetenser: Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård samt Informatik. Specialistutbildningen till skolsköterska leder till en magisterexamen i omvårdnad men omvårdnad – som kompetens- och verksamhetsområde – nämns inte i Skollagens beskrivning av elevhälsans utformning. Nationella riktlinjer för skolsköterskors arbete saknas, inom flera områden, p.ga. brist på forskningsstöd. Syfte: Syftet var att undersöka vilka förväntningar från arbetsgivare som beskrivs i platsannonser för anställningar av skolsköterskor gällande 1) Vilka arbetsuppgifter skolsköterskor ska utföra samt 2) Vilka förhållningssätt och förmågor skolsköterskor ska uppvisa. Metod: En kvantitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes på 105 platsannonser för anställningar av skolsköterskor inom kommunala skolor (45) friskolor (25) och bemanningsföretag (35). Resultat: Resultatet visar att arbetsgivare främst förväntar sig att skolsköterskor ska ingå i elevhälsovårdsteamet, arbeta hälsofrämjande och förebyggande, genomföra vaccinationer, arbeta i datajournaler och IT-system samt genomföra hälsobesök. Engagemang i arbetet är det förhållningssätt som oftast efterfrågas. Vidare förväntas att skolsköterskor ska vara självständiga i yrkesutövningen, ha samarbetsförmåga samt kunna skapa goda relationer. Konklusion: Inga platsannonser beskrev några förväntningar från arbetsgivare på att skolsköterskor ska arbeta med omvårdnad. Background: Professional competence in school nursing is defined in terms of six areas of expertise: Person-centered care, working in interdisciplinary teams, employing evidence-based practice, practicing safe care, applying quality improvement and utilizing informatics. School nurses hold a master´s degree in nursing science, but nursing science – as a professional area of expertise – is not mentioned in the Swedish Education Act. National guidelines for the work of school nurses are not available due to lack of research. Aim: To investigate what expectations are expressed by employers in job advertisements for the recruitment of school nurses regarding (1) what tasks school nurses should perform and (2) what attitudes and abilities school nurses should demonstrate. Method: A content analysis was conducted, guided by an inductive approach, on 105 job advertisements for vacant school nurse positions in municipal schools (45) independent schools (25) and staffing companies (35). Results: Results showed that employers expect school nurses to participate in the student health care team, work with health promotion, disease prevention, vaccinations, medical records, IT-systems and health examinations. Employers expect school nurses to be committed, independent, cooperative and to be able to establish good relationships. Conclusion: No employers expected school nurses to work with care or nursing.

Det rapporteras om att barn och unga psykiska ohälsa blir sämre och sämre. I arbetet medbarn och unga psykiska hälsa står skolan som en viktig aktör och med olika professioner sommöter eleven. Läraren är den som möter de unga varje dag och skolkuratorn besitter kunskapom att stötta kring psykosocial problematik. Dessa professioners uppdrag och roller harändrats genom tiderna och där samverkan med varandra och det gemensamma arbetet medelevernas psykiska hälsa lyfts fram mer. Problematik lyfts fram om att elevhälsan behöverkomma in tidigare i elevhälsoarbetet i stället för att aktualiseras när problemet redan finns. Idenna studie kommer samverkan mellan dessa professioner inom grundskolan att undersökas,samt vilka erfarenheter som finns om samverkan. Kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer av fem skolkuratorer för att belysa deras erfarenheter av samverkan. Tillsammansmed skolkuratorernas berättelser och tidigare forskning om samverkan finns stor samsyn ivilka faktorer som påverkar samverkan. Grundläggande faktorer så som tydlig struktur, tydligtuppsatta mål och riktlinjer tillsammans är en förutsättning för att veta hur samverkan kan ske.Det gäller också att ge förutsättningar för att skapa goda relationer mellan professioner däravsätta tid och plats för samtal, både för att småprat i fikarummet och eller möte förelevgenomgång är viktigt. Genom att elevhälsan vävs in i det pedagogiska arbetet kanelevhälsoarbetet börja i klassrummet, där eleven är.

Sammanfattning Bakgrund:Att fara illa som barn leder till negativa konsekvenser både på kort och lång sikt. Därför måste dessa barn tillkännages socialtjänsen av anmälningsskyldiga. Specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och elevhälsan har denna skyldighet men forskning visar att en anmälan inte alltid görs trots oro för barnet. Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av att arbeta med barn som far illa eller misstänks fara illa inom barnhälsovården och elevhälsan. Metod:En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 12 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och elevhälsan. Data analyserades med konventionell innehållsanalys. Resultat:Arbetet med barn som far illa beskrevs som komplext. Anmälningsskyldigheten var en viktig men svår uppgift. Att bedöma var gränsen går för när ett barn far illa samt bristande samarbete med socialtjänsten var svårigheter som framkom, en anmälan kunde av den anledningen ibland dröja eller utebli. Flera strategier användes i arbetet där relationen med barnet och familjen var av stor betydelse. Konklusion: Ämnet är komplext. Specialistsjuksköterskor beskriver att de saknar metoder och arbetssätt för att på bästa sätt hantera arbetet med barn som far illa. Specialistsjuksköterskorna har utarbetat egna strategier för att hjälpa barnet eller familjen på andra sätt först, innan en anmälan skrivs. Abstract Background:Child maltreatment can have negative consequences in both the short and long term. Therefore, these children must be reported to the social services by persons liable to report. Specialist nurses in child health care and student health have this obligation, but research shows that a report is not always made despite concerns for the child. Aim:The aim of the study was to describe the specialist nurse's experience of working with children who are maltreated or suspected of being maltreated in child health care and school. Method:A qualitative interview study was conducted with 12 specialist nurses in child health care and school. Data were analyzed using conventional content analysis. Results:The work with maltreated children was described as complex. The reporting obligation was an important but difficult task. Assessing where the limit is for when a child becomes maltreated as well as a lack of cooperation with social services were difficulties that emerged, for which reason a report could sometimes be delayed or absent. Several strategies were used in the work where the relationship with the child and the family was of great importance. Conclusion:The subject is complex. The specialist nurses describe a lack of methods and working methods to best manage work with maltreated children. The specialist nurses have developed their own strategies to help the child or the family in other ways first, before a report is written.

School counsellors have been an occupation in Sweden since the 1940s but despite this, there is very little knowledge and research about school counsellors’ preconditions according to their work. This study aims to examine in what frequencies school counsellors’ use evidence-based methods in their work with students in senior high school. The result is based on a survey with N 215 respondents from all over Sweden and the analysis theoretical perspective is founded on evidence-based practice (EBP) and new institutional theory. The result indicates that school counsellors in Sweden do not use evidence-based methods to such an extent and that there are organisational and structural obstacles for school counsellors to base their work from evidence-based practice. There is a decoupling process where ideals of EBP do not match the reality as different kinds of logic appear and come into conflict with each other over whose legitimacy is the one that should dominate the organizational field. To increase the conditions, a school management that provides support and enables professional guidance and competence development is needed. The research field needs to start looking at the school counsellors’ practice from a bottom-up perspective to see what they do that works and develop EBP and the organizational field based on this. This is one way to give school counsellors’ more legitimacy.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om socialpedagogers erfarenheter av att samverka med skolpersonal och elever i grundskolors likabehandlingsarbete. Studiens metodologiska utgångspunkt var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk var teoretiska perspektiv och begrepp på samverkan. Resultatet baserades på tematisk analys av empiriskt material från åtta informanter. Resultatet visade att socialpedagoger strävar efter att verka som en trygg vuxen och länk mellan skolpersonal och elever avseende samverkan i arbetet med likabehandling. I resultatet identifierades relationsskapande och elevmedverkan som centrala möjligheter i samverkan. Begränsade resurser och det faktum att skolpersonal prioriterar likabehandlingsarbetet olika framställs som svårigheter i samverkan. Resultatet visade även att det finns önskemål hos socialpedagoger om att samverkan mellan skolpersonal och med elever förbättras. Slutsatserna som kan dras är att socialpedagoger har en viktig roll i det förebyggande likabehandlingsarbetet. Även att elevers delaktighet bidrar till goda relationer mellan skolpersonal och elever samt till en djupare förståelse för vikten av aktiva åtgärder. Begränsade resurser kan bidra till att arbetet med likabehandling blir en prioriteringsfråga. Sammantaget var en viktig slutsats att en fungerande samverkan är en förutsättning för ett gynnsamt likabehandlingsarbete.

Att som elev kunna tillägna sig skolans undervisning bygger på en upplevelse av trygghet och studiero. Denna studies fokus var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva och analysera de ändringar gällande Skollagen (SFS 2010:800) 5 kap. som infördes den 1 augusti 2022 gällande trygghet och studiero kopplat till särskilt stöd. Forskning visar att relationen mellan lärare och elever och elever emellan har stor betydelse för elevers inlärning och deras uppfattning av sin studiero. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har nio informanter (rektorer, speciallärare, specialpedagoger och personal med specialpedagogisk kompetens) som är verksamma i tre olika kommuner intervjuats. Studiens resultat har analyserats utifrån ett relationellt respektive ett kategoriskt perspektiv samt Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visade att lärarnas relationella kompetens är avgörande och att skolan behöver ha ett helhetsperspektiv för att uppnå trygghet och studiero. Det visade också att de specialpedagogiska yrkesrollerna (specialpedagoger och speciallärare) har en central funktion i utvecklandet av lärmiljöer. För ett vidgat perspektiv och större helhetsförståelse föreslås att i vidare forskning undersöka trygghet och studiero ur ett elevperspektiv.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om grundskolerektorers behovsanalys av sin verksamhet utifrån tillsättandet av resurspersoner, samt hur de organiserar stödet. Syftet handlar även om att öka kunskapen kring vilka konsekvenser detta kan få för verksamhetens specialpedagogiska arbete. Tidigare forskning visar att det finns stor variation i resurspersoners roller och arbetsuppgifter, men att påverkan på kunskapsinhämtandet och den sociala utvecklingen för de elever som får denna stödvariant är övervägande negativ. Forskningen lyfter även att stöd för elev genom resursperson ofta leder till ökad distans till övriga elever och de undervisande lärarna, samt ett ökat beroende av vuxenstöd för eleven. Dock, med flexibel organisation, goda möjligheter till samverkan inom skolan, samt handledning och kompetensutveckling för resurspersonerna, skulle användandet avresursperson i verksamheten få en ökad positiv effekt. På det sättet är både rektor och specialpedagog direkt knutna till resurspersonens arbete. Denna studie har en hermeneutisk, induktiv forskningsansats och är gjord genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju rektorer från två mindre städer i två olika kommuner. Rektorerna arbetar på skolor inom olika socioekonomiska och sociokulturella områden, men fokus är på låg- och/eller mellanstadiet. Att tillsätta resurspersoner i verksamheten visade sig i denna studie handla mest om ett flöde och en relation mellan det teoretiskt möjliga i vad som kan fungera bra för eleven och vad som är praktiskt möjligt utifrån förutsättningarna. I detta betonade rektorerna flexibilitet inom hela organisationen och på alla plan. Elevhälsoteamet, och särskilt specialpedagogen, arbetade i detta i ett cykliskt, ömsesidigt samarbete med rektorn genom förarbete och verkställande av dennes beslut i frågan. Specialpedagogen arbetade även med de negativa effekter användandet av resurspersoner kunde ge, så som behov av handledning och kompetensutveckling.I diskussionsdelen ställs resultatet mot bakgrund och tidigare forskning, samt diskuteras utifrån det systemteoretiska perspektivet tillika det närliggande relationella perspektivet.

Specialpedagogens roll inom skolan är inte tydligt framskriven i styrdokumenten, vilket kan ge yrket sämre förutsättningar att få mandat för det arbete som specialpedagogen är utbildad för. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och beskriva rektorers uppfattningar om vissa delar av specialpedagogens yrkesroll. Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk metodansats med semistrukturerade intervjuer. Informanterna i studien är rektorer och fokus är deras uppfattningar om delar av specialpedagogens uppdrag. Dataanalysen ledde fram till sex kategorier; två under respektive uppdragsområde som utgörs av elevnära arbete, skolutvecklingsarbete och elevhälsoarbete. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag är mångfacetterat och komplext. Elevnära arbete kan tolkas på flera sätt vilket kan påverka uppdragets utformning. Vidare framkommer att rektorer har en viktig funktion i att fördela specialpedagogens arbete så att arbetsbördan blir så jämn som möjligt. Resultatet visar också på uppfattningar om specialpedagogens unika helikopterperspektiv där hen kan se verksamheten ur olika perspektiv samtidigt. I skolors kvalitetsutvecklande arbete visar resultatet att specialpedagogen ofta har en samordnande roll och i dagens skolor även en tydlig position i elevhälsan. Flera rektorer poängterar att de har svårt att se hur skolor som inte har en specialpedagog anställd kan utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Bakgrund: Sexuell hälsa integreras i övergripande hälsa, välbefinnande och livskvalitén. Skolans sex- och samlevnadsundervisning ska ge elever en kunskapsgrund för att de ska kunna utveckla sin sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisningen idag är bristfällig. Skolsköterskor kan, tillsammans med lärare, ge elever korrekt kunskap i sex och samlevnad. Syfte: Att belysa skolsköterskors roll i sex- och samlevnadsundervisning för elever i grundskolan. Metod: Kvalitativ metod valdes. Ändamålsenligt urval gjordes och åtta skolsköterskor deltog genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskornas roll i sex- och samlevnadsundervisning relateras till elevcentrerat arbete samt organisatoriska förutsättningar. Undervisningen utformas utifrån vad elever efterfrågar samt utifrån grundläggande biologi. Samverkan kring sex och samlevnadsundervisning sker inom skolan samt utanför skolan med vårdnadshavare. Skolsköterskorna samverkar inom skolan i varierande utsträckning med kurator eller klasslärare i undervisning kring sex och samlevnad. Skolsköterskorna upplever begränsningar i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning i form av bristande tid och användbart material samt oklar ansvarsfördelning inom skolan. Konklusion: Skolsköterskors roll i kunskapsområdet är viktig då de utifrån sin profession kan bidra med yrkesspecifik kunskap. Skolsköterskors erfarenheter av sex och samlevnadsundervisning varierar avseende omfattning och utformning vilket bidrar till att undervisningen kan upplevas bristfällig och olik. Implementering av kunskapsområdet och samverkan mellan skolans professioner kan bidra till en mer jämlik och förbättrad undervisning. Background: Sexual health is integrated into quality of life. The sexual health education in school is supposed to provide students with a base of knowledge, to enable the development of their sexuality. Sexual health today is deficient. School nurses are in position, together with teachers, to give students the correct knowledge of sexual health. Aim: To illustrate the role of school nurses in sex health education for students in primary school. Method: A qualitative method was chosen. An appropriate selection was used. 8 school nurses participated through qualitative, semi-structured interviews. The data material was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The role of school nurses in sexual health education is related to studentcentered work and organizational conditions. Sexual health education is designed based on what students demand and also based on basic biology. Collaboration on sexual health takes place within the school and outside the school with guardians. The school nurses collaborates to some extent with a curator or class teacher in sexual health education. The school nurses experiences limitations in the existing sexual health education in due to lack of time and useful material as well as unclear division of responsibilities in school. Conclusion: The role of school nurses in sexual health education is important. The school nurses experiences of sexual health education varies in extent and design which contributes to a feeling of a deficient and different education. Implementation of the knowledge area and collaboration between the school's professionals can contribute to improved and equal teaching.

Målet med denna uppsats var att belysa livsfrågors plats i religionsundervisningen på högstadiet genom religionslärarnas ögon och undersöka om diskussionerna kunde vara ett stöd för eleverna även i det privata livet genom att öka deras självreflektion och livskompetens. Även elevhälsan behandlades i studien för att undersöka om ett samarbete mellan dem och religionslärarna skulle kunna vara möjligt och fruktbart, då de dagligen möter elever i existentiella samtal. Studien grundade sig på fem kvalitativa intervjuer ur ett lärar- och ett elevhälsoperspektiv och den teoretiska inramningen som användes för analysen var Martha Nussbaums teori om att utbilda självreflekterande, empatiska världsmedborgare samt Sven G. Hartmans teori om behovet och kompetensen som barn och ungdomar hade när det gällde att diskutera livsfrågor. Resultatet från intervjuerna visade att livsfrågor fick marginellt utrymme i religionsundervisningen enligt de tillfrågade lärarna och togs endast upp när andra ämnesområden behandlades. Detta till trots att lärarna medgav att det fanns ett stort intresse från elevernas sida och att de kunde ge exempel på hur eleverna fick användning av livsfrågeundervisningen i det privata livet. Både elevhälsan och lärarna i studien såg stora möjligheter till ett framtida samarbete inom religionsundervisningens ramar för att stärka ungdomarnas kompetenser inom självreflektion, empati och konflikthantering.

The aim with this study was to develop a greater understanding of how the collaboration process between school and social services takes place with the purpose to enable the students chances for a good education, as well as a better understanding regarding how each participant sees the collaboration. To study this a qualitative method has been used when we interviewed four workers from the schools “elevhälsa” and four professionelles from the social services. The empiricism has been interpreted from a hermeneutics perspective and in the analyses linked with Malcolm Paynes systems theory. In the discussion the result has been compared with previous studies. Our results show that the respondents believes that a collaboration between social services and school is important and necessary in the process of helping a student with its problematic schooling. It also appears that a collaboration process is not always easy and can have some complications. The results show that the factors that affect a collaboration the most are each participants scope for action as well as the communication between the participants during the process.

Bakgrund: Andelen unga med psykisk ohälsa ökar, var sjätte person i åldern 10–19 år drabbas. En fungerande teamsamverkan är av stor betydelse i skolsystemet för att tidigt identifiera elever med behov av extra stöd och tidiga insatser. Skolsköterskor har en central roll i samarbete med elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av teamsamverkan vid psykisk ohälsa bland elever. Metod: Nio skolsköterskor från fem kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenterades i en kategori; Att vara en del av ett tvärprofessionellt team, och fyra underkategorier; Att ha en betydande och central roll, Att arbeta med tidiga samordnade insatser, Att möta utmaningar och Att utveckla samverkan. Slutsats: Skolsköterskor har en central roll för elever med psykisk ohälsa. Genom god samverkan mellan elevhälsoteamets olika kompetenser och tidiga insatser kan psykisk ohälsa hos elever förebyggas. Mer resurser till elevhälsoteamet och utvecklandet av samverkan och samarbete med externa instanser är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete när det gäller psykisk ohälsa bland elever.

Bakgrund: I Sverige år 2015 fanns det ungefär 18 000 högstadieelever med ogiltig upprepad frånvaro. Det finns samband mellan skolfrånvaro och sämre självupplevd hälsa och inom elevhälsan har skolsköterskan kompetens att identifiera och förhindra ohälsa. Skolsköterskor har en viktig roll att stödja elever med ohälsa. Därför är det viktigt att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Metod: En kvalitativ induktiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och nio skolsköterskor verksamma på nio olika skolor i Sverige deltog. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjuernas manifesta innehåll analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tidigt initierat teamarbete där eleven är en viktig del i teamet är betydelsefullt i arbetet med att stödja högstadieelever med omfattande skolfrånvaro. Att skolsköterskan är närvarande genom att vara fysiskt tillgänglig och genom att bry sig om eleven är viktigt för att stödja eleven. Slutsats: Ett fungerande teamarbete där elevens berättelse är central är betydelsefullt. Genom att arbeta personcentrerat och använda arbetsmodellen gemensam problemlösning erhålls en arbetsstruktur där teamarbete möjliggörs och där eleven blir en viktig medlem i teamet. Background: In Sweden in 2015, there were approximately 18 000 high school students with repeated invalid absence. There is a connection between school absence and poorer self-perceived health and in student health, school nurses have competence in identifying and preventing illness. School nurses have an important role in supporting students with ill health. Therefore, it is important to describe school nurses' experiences of working with high school students with extensive school absence.Aim: The aim was to describe school nurses’ experiences of working with high school students with extensive school absenteeism.Method: Purposive sampling was made and nine school nurses working at nine different schools in Sweden participated. Individual semistructured interviews were conducted and the manifest content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Result: An early initiated teamwork where the student is an important part of the team is important in the work of supporting high school students with extensive school absence. That the school nurse is present by being physically accessible and by caring for the student is important to support the student.Conclusion: A functioning team work where the student's story is central is important. By working person-centered and using the work model collaborative problem solving, a work structure is obtained where teamwork is made possible and where the student becomes an important member of the team.

ResuméStudiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma i fritidshem beskriver sitt arbete, sin trivsel, de inkluderande arbetssätt som används och samverkan. Detta görs med teoretisk utgångspunkt i förklaringsmodellen formuleringsarenan, transformerings- och medieringsarenan, och realiseringsarenan med fokus på vad fritidshemmets uppdrag blir i pedagogisk praktik. Data samlades in genom enkäter med yrkesverksamma (N=63) i fritidshem från olika orter i Sverige. Studiens resultat påvisar att de har ett varierat arbete, att de trivs, att de erbjuder inkludering och att de, med få undantag, sätter in stödinsatser. Mindre än hälften av dem beskriver att de erbjuds handledning och rådgivning från specialpedagog eller annan profession med specialpedagogiska kunskaper, samt att de samverkar med elevhälsa. Fritidshemmets resurser beskrivs i viss mån som otillräckliga och stödinsatserna kan många gånger anses vara för få. Förslag till vidare forskning diskuteras. AbstractSchool-age educare teachers’ work, well-being, inclusive education strategies and collaboration: a survey The aim of this study is to investigate how professionals in School-age educare (SAEC) describe their work environment, well-being, collaboration and the education strategies used. This is done by means of a theoretical understanding model including a formulation arena, a transformation and mediation arena and a realisation arena where the focus is on the realisation arena. Empirical data was collected through surveys with professionals (N=63) in SAEC working in different Swedish cities. The result of the study shows that they have a multifaceted work, that they are content/happy, that they provide inclusive education and support measures. Less than half of those surveyed describe that they receive adequate supervision and advice from a special needs educator or other profession with special needs education knowledge and that they collaborate with the School health services. The resources of the SAEC are to some extent perceived as insufficient and the support measures are often too limited. Suggestions for further research are discussed.

Since the entrance of the covid-19 pandemic in Sweden, Swedish upper secondary schools have partly or fully passed on to distance studies. The aim of this study is to find out what social support and health-promoting activities the pupils wish to participate in during distance studies. Quantitative methods have been used by carrying out online surveys among students in upper secondary schools. The data consists of 273 respondents from 14 different schools in Sweden. Social capital theories have been used to interpret the collected data. The results show that pupils' experiences of distance studies during the pandemics are overall negative. The three aspects that are reported most negatively by the pupils themselves, are their school motivation, their sense of fellowship and their physical activity. Concerning social support, the results show that pupils born in Sweden feel they have a broader social support network than pupils born elsewhere. The results also display that one out of three pupils probably would participate in conversational support with the school counselor during distance studies. The need for motivational and advisory conversations are the highest. Ultimately the results demonstrate that support and health-promoting activities are most wanted within the topics mental health, eating habits and physical activity. Examples of support and activities that are highly in demand are workshops about handling stress and anxiety, collective lunches with peers and physical activity in small groups. The analysis show that factors such as gender and ethnical background affect the pupils’ choices of support and activity. Sedan covid19-pandemins intåg i Sverige har de svenska gymnasieskolorna helt eller delvis övergått till distansstudier. Syftet med denna studie är att ta reda på vilken typ av psykosocialt stöd samt vilka hälsofrämjande aktiviteter eleverna önskar att ta del av under distansstudier. Kvantitativ metod har använts genom att genomföra webbenkäter bland gymnasieelever. 273 respondenter från 14 skolor i Sverige utgör datat. Teorier inom socialt kapital har använts för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att elevernas upplevelse av distansstudier under pandemin är övergripande negativ. De tre livsaspekter som påverkats mest negativt enligt eleverna är deras skolmotivation, känsla av gemenskap och deras fysiska aktivitet. Vad gäller socialt stöd visar resultatet att inrikesfödda upplever att de har ett bredare socialt stöd än utrikesfödda. Resultatet visar att en av tre elever troligtvis skulle ta del av samtalsstöd under distansstudier och det råder mest behov av motivations- och rådgivningssamtal. Slutligen visar resultatet att eleverna önskar mest stöd och hälsofrämjande aktiviteter inom teman psykisk hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Exempel på stöd och aktiviteter som är eftertraktade är workshops om stress och ångesthantering, gemensamma luncher och fysisk aktivitet i liten grupp. Analysen visar att faktorer som kön och etnisk bakgrund påverkar elevernas val av stöd och aktiviteter.

Genom ett nära samarbete förväntas lärarna och elevhälsoteamet, EHT, gemensamt stödja elevernas utveckling och arbete i skolan. I skollagen anges att elevhälsan ska fokusera på förebyggande och hälsofrämjande arbete och att elevernas utveckling mot utbildningsmålen ska stödjas (SFS, 2010:800). Skolans olika verksamheter ska varje år utvärdera sin verksamhet genom Systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket, 2020). Då kan Skolverkets självskattningsverktyg BRUK (Skolverket) användas. Vid fjolårets utvärdering för EHT på en låg- mellanstadieskola, visade BRUK inom området Trygghet och studiero, att två punkter gällande samverkan mellan EHT och verksamhet, låg så lågt att dessa behövde åtgärdas genast (ibid). Därför bestämde rektor att Reflekterande Team, RT, skulle genomföras med skolans arbetslag. Genom undersökning av dokument, intervjuer och enkät före och efter genomfört RT har enfallstudie genomförts, med utgångspunkt från organisations- och systemteori samt grupputveckling. Medverkande är både lärare och EHT-personal. Resultatet har sedan analyserats genom diskursanalys. RT kan vara en väg att gå för att EHT ska närma sig verksamheten visar resultatet, då klargörande över förväntningar på varandra, gjordes. För bästa resultat behöver dock alla få förberedelse inför mötet samt att det behöver planeras in uppföljning ganska snart efter varandra, så att det inte blir en engångshändelse. Annars gör det ingen skillnad, upplever lärare.

t Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som går första året på gymnasiet upplever psykosociala miljön med fokus på sociala kontakter. Metoden var en intervjustudie med en kvalitativ ansats, för att få en djupare förståelse för hur elever upplever skolmiljön på gymnasiet. Resultatet visar på att eleverna anser trots distansstudier varvat med närstudier så upplevs skolmiljön lugn och studieuppgifterna är inte alltför betungande. Eleverna anser även att kontakten till lärare och klasskamrater fungerar bra. Dock är det mycket kontakt via digital plattform med ett internetbaserat program via dator och även mobil. Eleverna är överens om att sociala kontakter är viktigt, det gäller både skolkamrater, lärare men även kamrater utanför skolan. Däremot har eleverna inte så mycket kontakt med övrig skolpersonal. Slutsatsen som kan dras från undersökningen är att det behövs mer sociala kontakter i form av den som sker när de är i skolan och har undervisningen. En fundering är om det skulle vara mer övrig personal förutom lärare och vaktmästare tillgängliga för eleverna i skolans lokaler.

Syftet med studien är att uppnå en ökad förståelse av mellanmänsklig interaktion och maktordning som återges dels under intervjuer med gymnasieungdomar som använder alkohol och/eller narkotika, dels under intervjuer med professionella aktörer som arbetar med den kategorin av ungdomar. Syftet är dessutom att undersöka aspekter av betydelse för dessa ungdomars inkludering, lärande, förändring och identitetsskapande i den undersökta kontexten. Studiens metodologiska utgångspunkter är kvalitativa intervjuer med ett hermeneutisk och fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt angreppssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört nio semistrukturerade intervjuer, varav fem med ungdomar och fyra med professionella. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och begreppet makt i ett interaktionistiskt perspektiv. Ungdomar återger överlag att de har en positiv bild av bemötandet av professionella aktörer. Interaktion med olika professionella aktörer som elevekoordinator, mentorer liksom vänner och familj framställs i återgivningarna som betydelsefullt för lärande, inkludering, förändring och identitetsskapande. Beträffande återgivningar av professionella aktörer uppmärksammas olika scenarion kring hur arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika praktiskt ska genomföras. Dessutom betonas i beskrivningarna från professionella aktörer förekomster om friktioner i bemötandet av andra professionella aktörer på grund av olika intressen och prioriteringar som försvårar interaktionen mellan professionella. Ett socialpedagogiskt förhållningssätt och erkännande av professionella aktörer i interaktionistisk mening är av betydelse för det professionella arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika. Särskild viktig blir den interaktiva dynamiken i relation till arbete med aktörer utanför den byråkratiska organisationen – i denna studie i relation till ungdomar och familjen.

Övervikt bland barn är ett växande problem. År 2016 bedömdes 340 miljoner barn falla inom ramen för övervikt och 2019 var andelen barn med övervikt i Sverige 20 procent. Problematikenfinns i alla samhällsklasser men är särskilt utpräglat i socioekonomiskt svagare hushåll. Övervikten medför risk för fysiskt, psykiskt och psykosocialt lidande med försämrade skolprestationer som följd. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att förebygga och åtgärda övervikt. Skolsköterskan stöter inte sällan på motstånd från vårdnadshavare som förnekar övervikten och förbjuder skolsköterskan att lyfta frågan med barnet. Skolsköterskan måste därför ha strategier för hur hen ska arbeta förebyggande och åtgärdande, för att behålla fokus på barnets hälsa. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans strategier i omvårdnadsarbetet med övervikt inom elevhälsan. Tio specialistutbildade sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med målet att lyfta fram skolsköterskans strategier. Intervjuerna skedde digitalt relaterat till pågående pandemi. Resultatet visar att skolsköterskor använder flertalet strategier i sitt arbete med övervikt inom ramen för elevhälsan. Kategorier som framkom i analysarbetet var bland annat Uppföljning, Samverkan och Vikten görs oviktig. De intervjuade skolsköterskorna beskriver att de vill göra barnet delaktigt i både det förebyggande och åtgärdade arbetet men att det inte är ovanligt att vårdnadshavare motsätter sig detta. Skolsköterskans arbete med övervikt är komplext och kräver utarbetade strategier för att nå fram till barnet och vårdnadshavarna. Framgångsreceptet framträder som motiverade och delaktiga barn med engagerade föräldrar samt att man som skolsköterska inte ger upp. Overweight among children is a growing public health issue. In 2016, 340 million children worldwide were estimated to be overweight and in 2019 20 percent of all children in Sweden were overweight. Overweight appears in all parts of society but is more evident in socio-economic vulnerable environments. Being overweight is associated with increased risk of physical, mental and psychosocial suffering and affects study performance. School nurses have an important role in preventing and reducing overweight among children. The school nurse often encounters resistance from guardians that denies their children being overweight and prohibits the nurse to raise the issue with the child. With the child’s health in mind, the school nurse needs to find effective strategies. The aim of this study was to describe the strategies of school nurses in addressing overweight among children in elementary schools. Ten school nurses were recruited to take part in semi structured interviews. Qualitative content analysis with an inductive approach was used to extract school nurse strategies. School nurses uses a variety of strategies to address overweight among children. Categories resulting from the analysis were among others Follow-up, Cooperation and Weight made unimportant. All study participants expressed a desire to work more proactive and to involve the children but sometimes guardians oppose this approach. School nurses need worked out strategies to engage with children and their caregivers. Success is believed to come with motivated and participating children and dedicated caregivers in addition to an attitude as a school nurse to never give up.

Sammanfattning Syftet med studien är att utifrån ett helhetsperspektiv analysera skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolan. I studien undersöks skolans beskrivningar av vilka hindrande och möjliggörande faktorer som ligger till grund för elevers problematiska skolfrånvaro och arbetet med detta. Studien undersöker vidare hur pedagogiska kartläggningar av elevers problematiska skolfrånvaro relaterar till efterföljande åtgärdsprogram samt hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro bidrar till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro. Som teoretisk utgångspunkt tillämpas ekologisk systemteori för att nå en förståelse av helheten. Tre specialpedagogiska perspektiv används för fördjupad insikt om skolans perspektivtagande och dess följdverkan. Studien är kvalitativ och bygger på 10 kartläggningar med tillhörande åtgärdsprogram samt 6 kompletterande semistrukturerade intervjuer med lärare. Vid analys av data tillämpas tematisk analysmetod med en i huvudsak induktiv ansats. Resultat och analys redovisas i 10 teman: individburna faktorer, familjen, motivation, relationers verkan, skolfaktorer, samhället, kartläggningar, samverkan, åtgärder, övrigt stöd. Studiens resultat visar att när de studerade skolorna analyserar orsaker för skolfrånvaro ser skolan framförallt hindrande faktorer utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Möjligheter uppfattas med grund i ett kritiskt perspektiv. Faktorer i skolan och hemmet utvärderas i ringa grad vilket leder till att kartläggningar saknar helhetsperspektiv. Följdverkan är att åtgärdsprogram inte upprättas utifrån bred grund. Vidare visar studiens resultat på att de studerade skolornas arbete utgår från åtskilda mikrosystem som får till följd att samverkan brister samt att elevhälsan intagit en dokumenterande undanskymd roll. Resultatet visar att de studerade skolorna har behov av en aktiv och samverkande elevhälsa med bred förståelse för individens möjligheter och hinder likväl som för skolans egna organisation i samspel med eleven. Vidare visar studiens resultat hur ett helhetsperspektiv på skolfrånvaro kan bidra till utveckling av skolans arbete för elever med problematisk skolfrånvaro. Nyckelord: åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning, ekologisk systemteori, skolnärvaro, elevhälsa

Barn tillbringar under sin barndom mycket av sin tid i skolan. För att barnen ska kunna utbilda sig och lära sig att hantera vad det som krävs av dem, är det viktigt att skolmiljön är en trygg och säker plats att befinna sig i. Skolan är även en plats där barn med olika bakgrunder samlas och skillnaderna mellan eleverna kan få ojämlikheter, vilket bland annat kan leda till mobbning och kränkande behandling. I fall där sådant förekommer krävs det att skolan agerar, inte bara för att eleverna ska må bra men för att skolan enligt svensk lag är skyldiga till det. Syftet med denna uppsats är att fokusera skolkuratorns förebyggande arbetet mot kränkande behandling i skolor. Eftersom mobbning ständigt ökar är det viktigt att det pågår ett arbete för att förhindra det. Datainsamlingen har skett genom intervjuer och dessa har analyserats utifrån studiens syfte samt frågor. Studiens huvudsakliga slutsats resulterar i att mobbning behöver arbetas mot inom olika förebyggande åtgärder. Children spend a lot of their time in school during their childhood. To be able to learn and manage what is required of them, it is important that the school is a safe place to be in with a good environment. The school is also a place where children from different backgrounds come together and the differences can make inequalities occur. This can lead to bullying and offensive treatment. In these cases, it is required that the school acts, not only for the students to feel good but the school is also obliged to do that by the Swedish law. The aim with this essay is to focus on the school counselor’s prevention against offensive treatment in schools. Since bullying is on the rise, it is important that there is ongoing work to prevent it. Data collection has taken place through interviews and analyzed based on the purpose of the study and issues. The main conclusion that has been seen as an important inference is that bullying needs to work against different preventions.

Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier. Studien utgår från en kvalitativ metod och bygger på fem informanter som arbetar inom skolan med elever och deras hälsa. Informanternas erfarenheter och upptäckter analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning samt Goffmans dramaturgiska perspektiv. Social interaktion har i föreliggande studie utgjort en betydande roll då individen ständigt befinner sig i situationer som delas med andra. Även identitetsskapande och rollomfattning samt regionbeteenden med främre och bakre regioner används som analysverktyg. Resultatet av föreliggande studie visar att sociala medier är en stor del av barn och ungas vardag och används dagligen till mångt och mycket, på både gott och ont. Den huvudsakliga slutsatsen av resultatet är att sociala medier utgör ett verktyg som - när det används på rätt sätt - fyller en avgörande roll för individen. Vidare påvisar resultatet att den sociala interaktionen sker i mindre utsträckning ansikte mot ansikte men att sociala medier som verktyg även möjliggör interaktion med andra. Det finns en tydlig koppling mellan ökad användning av sociala medier och den ökade mentala ohälsan, men återigen - när det används på rätt sätt -kan utgöra en viktig roll för individen. Användandet av sociala medier har under senare år ökat markant samtidigt som användandet går ner i åldrar vilket påverkar rollomfattning och identitetsskapande i hög grad.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa. Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness. Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.

Uppsatsens syfte är att undersöka, ur ett salutogent perspektiv, hur grundskollärare upplever arbetet med elevers psykiska hälsa. Uppsatsen ämnar att besvara frågeställningar kring vilka upplevelser lärarna har av arbetet med elevers psykiska hälsa när det gäller det egna ansvaret, existerande stödfunktioner samt fram- och motgångar i arbetet. Undersökningar visade att elevhälsoarbetet i dagens skolor, var bristfälliga och speglade inte elevernas behov. Arbetet saknade en utgångspunkt från det salutogena perspektivet som innefattar hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dessa insatser syftar till att stärka och bibehålla elevers hälsa, lärande och utveckling. Undersökningarna visade även att skolor istället arbetade utifrån ett patogent perspektiv, vilket innefattade en utgångspunkt från de faktorer som orsakar psykisk ohälsa. För att undersöka uppsatsens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen bearbetades till unika berättelser som senare analyserats utifrån ett salutogent perspektiv. Deltagarna består av fyra grundskolelärare, med en erfarenhet i yrket som sträcker sig mellan 2–27 år, från två olika kommuner samt från både kommunala skolor och en friskola. Resultatet visar att grundskollärarna utför insatser med utgångspunkt i både salutogent och patogent perspektiv, men att det patogena är dominerande. Grundskollärare upplever att elevhälsoarbetet kan förbättras, samt att de själva bär på ett stort ansvar i det arbetet. De motgångar lärarna upplever är resursbrist i form av tid, kunskap, material och utrymme att testa andra lösningar. Lärarna lyfter en drivande rektor i elevhälsoarbetet och samtal med sina kollegor som bidragande faktorer i arbetet. Samtliga lärare beskriver ett gott samarbete med stödfunktioner, men upplever att de ibland är frånvarande eller inte kan ge den hjälp lärarna behöver. Avsaknaden av stödfunktioner samt skolledningar som inte alltid lyckats förse med det som behövs för ett fungerande elevhälsoarbete, kan ha lett till de brister som förekommer i deltagarnas skolor.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och analysera hur elevhälsa tillämpas iskolan. Hur tolkar rektorer elevhälsouppdraget? Hur beskriver rektorerna att elevhälsoarbetesker i praktiken? Vilka problem och möjligheter ser rektorerna gällande elevhälsoarbete irelation till de olika professionerna på skolan? Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Materialet till studien samlades in genomintervjuer via telefon eller videosamtal med fyra rektorer och två biträdande rektorer som allavar ansvariga för elevhälsan på skolan. Intervjuerna analyserades utifrån teoriledd tematiskanalys, med Antonovskys teori om salutogenes och patogenes samt systemteoretiska begreppsom utgångspunkter. Resultat: Rektorerna tolkar att elevhälsa är allas ansvar och en del av allt som görs på skolansamt att man inte kan särskilja hälsa och lärande från varandra. Rektorerna beskriver främst attde arbetar förebyggande och hälsofrämjande i praktiken genom att skapa trygghet och ett braklimat på skolan, samt arbeta med kompetensutveckling och struktur. Vid särskilda insatser påindividnivå hanteras elevens svårigheter främst genom att man ger pedagogiskt stöd ochhandledning till lärarna. I relation till skolans olika professioner beskriver flera rektorer att detär viktigt med en enad kultur kring elevhälsoarbetet, men att det kan vara problematiskt ipraktiken på grund av misstänksamhet mellan professionerna. För att systemet ska utvecklassom helhet, behöver professionernas kompetens användas så klokt och effektivt som möjligt. Slutsats: De studerade rektorernas skolor arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande,enligt rektorerna själva. Vi ser även ett skifte från det patogena till det salutogena perspektivet,där de aspekter som skapar hälsa är mer närvarande och elevens svårigheter sätts i sin kontext.Studien visar att skolorna arbetar aktivt med och satsar på elevhälsa, samt att rektorerna är välinsatta i området, vilket är en viktig förutsättning för att tillämpa elevhälsa i skolan på ett brasätt. Aim: The purpose is to investigate and analyze how student health is applied in school. Howdo principals interpret the student health assignment? How do the principals describe that the work with student health takes place in practice? What problems and opportunities do the principals see regarding the work with student health in relation to the various professions at the school? Method: The study is based on a qualitative approach. The material for the study was collected through telephone interviews or video calls with four principals and two assistant principals, all of whom were responsible for student health at the school. The interviews were analyzed on the basis of theory-led thematic analysis, using Antonovsky's theory of salutogenesis and pathogenesis as well as systems theory concepts. Results: The principals interpret that student health is everyone's responsibility and part ofeverything at school, one cannot distinguish health and learning from each other. The principals mainly describe that they work preventive and health-promoting in practice by creating securityand a good climate at the school, as well as working with competence development and structure. In the case of particular insertion on an individual level, the student's difficulties aremainly handled by providing pedagogical support and guidance for the teachers. In relation to the school's different professions, several principals described that it is important to have aunified culture around student health, but that it can be problematic in practice due to suspicion between the professions. In order for the system to be developed as a whole, the skills of the professionals need to be used as wisely and efficiently as possible. Conclusions: The studied principals schools work mainly with health promotion and prevention, according to the principals themselves. We can also see a shift from the pathogenicto the salutogenic perspective, where the aspects that create health are more present and the student's difficulties are put in context. The study shows that the schools work actively with and invest in student health, and that the principals are well versed in the area, which is an important prerequisite for applying student health in the school in a good way.

Vår studie syftar till att undersöka vilken upplevd roll några studie- och yrkesvägledare har eller skulle kunna ha i elevhälsoteam. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika informanter, fyra studie- och yrkesvägledare och två elevhälsoteamansvariga och tittat på deras erfarenheter och åsikter kring studie- och yrkesvägledarnas roll i elevhälsoteam. Våra forskningsfrågor är: Hur ser studie- och yrkesvägledarnas roll ut och hur används dennes kompetenser i elevhälsoteamens arbete? Hur ser de elevhälsoteams-ansvariga på studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser i elevhälsoteamen? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna och de EHT-ansvariga samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och övriga professioner i elevhälsoteamen? Resultatet visar att samtliga av studiens informanter är eniga om att studie- och yrkesvägledare ska ingå i elevhälsan. Det framkommer att studie- och yrkesvägledare besitter kompetenser som ingen annan i elevhälsoteam har, om bland annat utbildningsvägar, skolgångar och samtalsfärdigheter. Vidare framkommer det att det tvärprofessionella samarbetet i elevhälsan visar sig både ha för- och nackdelar. Our study aims to explore what experienced role some school counselors have or could have in school-health teams. We have explored this through qualitative interviews with six different informants, four school counselors and two leaders of school-health teams. We have examined their experiences and opinions about the school counselor’s role in school- health teams. Our research questions are: How does the school counselor’s role look like and how are their competencies being used in school-health teams? How does leaders of school-health teams see the school counselor’s role and competencies in the work done by school-health teams? How does the school counselor and the leader of the school-health teams experience the cooperation between the school counselor and the other members of the school-health team? The results show that all our informants agree that the school counselor should be a part of the school-health team. They also agree that the school counselor have competencies that no other member of the school-health team have, including knowledge about educational routes, schooling, and conversation methodology. Furthermore, our study shows that the interprofessional cooperation in the school-health team prove to have both pros and cons.

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i skolan sedan 1955, däremot visade en nyligen gjord granskning av Skolinspektionen (2013) att lärare upplevde svårigheter när det kom till att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Granskningen visade också på ett stort behov av kompetensutveckling hos lärarna. Tidigare forskning menar att skolan har en viktig roll i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor och betonar vikten av att negativa konsekvenser av pornografi diskuteras i skolan i ett led att främja jämlikhet och jämställdhet (Folkhälsomyndigheten, 2019).Syftet med studien var att undersöka och analysera högstadielärares tankar om och erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisning, vilket stöd de kan erbjudas samt vilka förändringar de vill se i detta ämne.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes och empirin för studien har inhämtats genom åtta semistrukturerade intervjuer av högstadielärare som höll i sex- och samlevnadsundervisning. För att analysera datamaterialet valdes en tematisk analys som utfördes i enlighet med de sex steg Braun och Clarke (2006) beskrivit om tematisk analys. Resultat: Två huvudteman och fem underteman identifierades. Det första huvudtemat var Förklaringar till undervisningens utformning och genomförande med tre underteman media, skolklassen och läraren samt utmaningar och resurser. I studien framkom många olika förklaringar till vad som påverkar undervisningen, såsom relationen mellan lärare och elever, klassrumsklimat, elevernas förkunskap, det lättillgängliga internet, olika utmaningar informanterna ansåg sig ha samt vilka resurser som fanns alternativt inte fanns att tillgå. Det andra huvudtemat var Distinktion i undervisningen med två underteman lärarens interpretation och förändringar. Det framkom även i studien att det fanns stora skillnader i hur undervisningen bedrevs där skillnaderna visades i form av hur informanterna tolkade läroplanen, vad de ansåg vara viktigt att ta med i undervisningen samt vilka förändringar informanterna ville se i sex- och samlevnadsundervisningen.Slutsats: Informanternas erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisningen var överlag positiva. Man såg utmaningar i att undervisa om HBTQI, pornografi, samt normer om sex kopplat till kultur och religion. Stöd erhölls främst av kollegor och de förändringar som informanterna ville se handlade framförallt om tydligare kursplaner, kompetensutveckling samt ämnesövergripande arbete.

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i skolan sedan 1955, däremot visade en nyligen gjord granskning av Skolinspektionen (2013) att lärare upplevde svårigheter när det kom till att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Granskningen visade också på ett stort behov av kompetensutveckling hos lärarna. Tidigare forskning menar att skolan har en viktig roll i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor och betonar vikten av att negativa konsekvenser av pornografi diskuteras i skolan i ett led att främja jämlikhet och jämställdhet (Folkhälsomyndigheten, 2019).Syftet med studien var att undersöka och analysera högstadielärares tankar om och erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisning, vilket stöd de kan erbjudas samt vilka förändringar de vill se i detta ämne.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes och empirin för studien har inhämtats genom åtta semistrukturerade intervjuer av högstadielärare som höll i sex- och samlevnadsundervisning. För att analysera datamaterialet valdes en tematisk analys som utfördes i enlighet med de sex steg Braun och Clarke (2006) beskrivit om tematisk analys. Resultat: Två huvudteman och fem underteman identifierades. Det första huvudtemat var Förklaringar till undervisningens utformning och genomförande med tre underteman media, skolklassen och läraren samt utmaningar och resurser. I studien framkom många olika förklaringar till vad som påverkar undervisningen, såsom relationen mellan lärare och elever, klassrumsklimat, elevernas förkunskap, det lättillgängliga internet, olika utmaningar informanterna ansåg sig ha samt vilka resurser som fanns alternativt inte fanns att tillgå. Det andra huvudtemat var Distinktion i undervisningen med två underteman lärarens interpretation och förändringar. Det framkom även i studien att det fanns stora skillnader i hur undervisningen bedrevs där skillnaderna visades i form av hur informanterna tolkade läroplanen, vad de ansåg vara viktigt att ta med i undervisningen samt vilka förändringar informanterna ville se i sex- och samlevnadsundervisningen.Slutsats: Informanternas erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisningen var överlag positiva. Man såg utmaningar i att undervisa om HBTQI, pornografi, samt normer om sex kopplat till kultur och religion. Stöd erhölls främst av kollegor och de förändringar som informanterna ville se handlade framförallt om tydligare kursplaner, kompetensutveckling samt ämnesövergripande arbete.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd. Studiens frågeställningar är följande: · Hur beskriver lärare i fritidshem samarbetet med skolans specialpedagogiska stöd? · Hur skulle lärare i fritidshem vilja utveckla samarbetet? För att nå upp till studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex respondenter har blivit intervjuade genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av lärare i fritidshem som arbetar på olika skolor. Resultatet beskriver hur samarbetet har utvecklats fram till idag, hur samarbetet ser ut idag och respondenternas syn på framtida utveckling. Samarbetet är i behov av en förändrad struktur som innefattar schemalagda möten. Personal i det specialpedagogiska stödet behöver komma ut och ta del av fritidshemmets verksamhet. En gemensam syn bland alla yrkesgrupper inom skolan behöver utvecklas där det specialpedagogiska stödet kan ha en nyckelroll. Digitala verktyg kan utformas för att utveckla en gemensam skolkultur och motverka tidsbrist. Författarna ger även förslag på vidare forskning inom området.

I denna studie undersöktes samverkan ur elevhälsoteams och pedagogers perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur samverkan organiseras och genomförs enligt elevhälsoteam och pedagoger samt vilka möjligheter och hinder som finns för denna samverkan. För att undersöka forskningsfrågorna valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade gruppintervjuer med elevhälsoteam och pedagoger genomfördes på tre olika skolor, totalt genomfördes sex intervjuer där sammantaget 17 informanter intervjuades. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av teorier inom organisation och samverkan. Informanterna beskrev att samverkan organiseras och sker både genom formella och strukturerade möten men även genom informella och spontana möten. Genom studien identifierades olika hinder och möjligheter för samverkan. Som hinder för samverkan identifierades otydlig roll- och ansvarsfördelning, brist på tillgänglighet av elevhälsoteamens professioner men även att skolans personal inte ser elevhälsouppdraget som ett gemensamt ansvar. Hinder identifierades även i form av brist på samsyn och ett gemensamt språk mellan olika professioner. Utifrån informanternas syn på samverkan identifierades tydliga strukturer för möten där elevhälsoteamets tvärprofessionella kompetenser kommer till sin rätt och finns tillgängliga och nära den vardagliga kontexten som möjligheter för lyckade samverkansprocesser.