Search

Denna uppsats syftar att undersöka hur yrkesprogrammen på gymnasieskolan förhåller sig till olika könsnormer på individnivå. En kvalitativ intervjustudie används för att ge en personlig inblick hur individer reflekterar över sin gymnasietid utifrån könsnormer, valprocessen och studie- och karriärvägledares påverkan. Genom att tillämpa teorier från Linda Gottfredson och Erving Goffman kopplas dessa till individers begränsningar, kompromisser och självuppfattning samt de olika rollerna en tar i en grupp eller i en klass. Vi har sett hur könsnormer ser ut och hur dessa påverkar en individ. Resultaten visar att alla har lagt märke till könsnormer på de olika yrkesprogrammen. Könsnormer finns i gymnasieskolan och visar sig på olika sätt. Studien ger insikt i hur olika teorier kan användas för att analysera och problematisera olika normer i gymnasieskolan. This essay aims to investigate how the vocational programs in upper secondary school relate to different gender norms at the individual level. A qualitative interview study is used to provide a personal insight into how individuals reflect on their upper secondary school years based on gender norms, the selection process and the influence of a study and career counselor. By applying theories from Linda Gottfredson and Erving Goffman, these are linked to individuals' limitations, compromises, and self-perception as well as the different roles in a group or in a class. We have seen what gender norms look like and how those affect individuals. The results show that everyone has noticed gender norms in the various vocational programs. Gender norms exist in upper secondary school and manifest themselves in different ways. The study provides insight into how different theories can be used to analyze and problematize different norms in upper secondary school.

Idag har digitala medier i form av strömmad film och serier en given plats i förskolans verksamhet. Men vilka bilder förmedlas egentligen i dessa? Studiens syfte är att undersöka och synliggöra hur pedagoger kan hantera stereotypa och alternativa könsnormer som kommer till uttryck i förskolans strömmade medieutbud. Därutöver syftar studien till att undersöka vilka eventuella utmaningar eller hinder pedagoger upplever kan uppstå i valen av strömmad media relaterat till ett genusperspektiv. Studien tar avstamp i att förskolan är en del av den sociala och samhälleliga struktur där normer upprätthålls människor emellan, detta i enlighet med ett socialkonstruktionistiskt och genusteoretiskt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ ansats där verksamma pedagoger både individuellt och i grupp har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har sedan bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra övergripande kategorier såväl som underkategorier. Resultatet utmynnar i att samtal och dialog mellan barn och pedagoger är en huvudsaklig strategi i hanterandet av stereotypa och alternativa könsnormer när dessa förekommer i förskolans digitala medieutbud. Det visar sig också att begränsningar i hanterandet kan uppstå som ett resultat av bristande digital kompetens men också intresse för annat än ett genusperspektiv.

Bakgrund Redan tidigt i små barns liv lär de sig vad som är lämpligt beteende utifrån deras kön, vilket är en följd av konstruerade könsnormer. Barn lär sig inte enbart vad som är lämpligt beteende hemifrån utan även i skolan och genom olika medier (Eriksson & Gottzén, 2020, s. 21, 25). I lärarens uppdrag ingår det att motverka könsmönster som kan begränsa eleverna (Lgr11, 2019, s. 6).Tidigare forskning har visat att samtal kring barnlitteratur är ett effektivt sätt att närma sig genusnormer, eftersom sagor och berättelser kan innehålla flera stereotypiska normer (Eriksson & Gottzén, 2020, s. 25). Det är därför viktigt för lärare att undersöka vilka budskap som uttrycks om genus i barnlitteraturen som eleverna tar del av. Syfte Syftet med studien är att, ur ett didaktiskt perspektiv, undersöka hur genusnormer uttrycks i ett urval av barnlitteratur, genom en multimodal analys. Metod Ett socialsemiotiskt perspektiv har legat till grund för studien och en multimodal diskursanalys har genomförts på den utvalda barnlitteraturen. Studiens empiri har valts ut genom sökningar på biblioteket och på topplistor hos tre internetbokhandlare, samt genom observation under tidigare VFU-perioder. De semiotiska resurserna färg, illustration och skrift har valts ut till analysen för att tillsammans med den textuella metafunktionen ge svar åt studiens frågeställningar. Resultat Den multimodala diskursanalysen har visat att de utvalda semiotiska resurserna är mer eller mindre framträdande i texterna, men att resurserna samspelar för att erbjuda mening och betydelse till läsaren. Studien visar även att genusnormer uttrycks i barnlitteraturen, vilket erbjuder olika budskap om hur man bör uppträda beroende på kön. Studiens resultat visar även att barnlitteraturen bryter tidigare konstruerade normer om genus, vilket då kan erbjuda en annan mening och betydelse för läsaren.

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvaldafrån biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analyseraböckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trots en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vise att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat enviss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning. Betyg i Ladok, 210108.

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser om kön som dominerar i appar för barn iförskoleålder, samt att analysera dessa i relation till makt och jämställdhet. Studien utgår ifrån ettdiskursteoretiskt perspektiv, och analyserar det empiriska materialet med diskursanalys som metod.Resultatet visar att appar för barn i förskoleålder innehåller flera diskurser om kön som oftakonkurrerar med varandra. Dessa diskurser presenterar både jämställda, och mindre jämställdadiskurser om kön i form av könsnormer och könsroller. I analysen av apparna framgår att fleradiskurser om kön kan ses på samma gång, och att den diskurs som anses vara mest framstående kanvara avgörande i barnens tankar om könsnormer och könsroller. Resultatet visar också att vilkadiskurser som synliggörs, och därmed förstärks, är beroende av subjektiva tolkningar, vilket innebäratt barnens tankar om normer och värderingar kan påverkas på olika sätt av apparna, beroende på hurinnehållet tolkas. Slutsatsen som dras är att appar kan påverka förskolans jämställdhetsarbete på olikasätt. Apparna kan förstås som att de bidrar till att undervisningen i sig blir mer jämställd genom att geflickor och pojkar likvärdiga förutsättningar, men att apparnas innehåll måste granskas och diskuterasav pedagoger för att de inte ska förstärka mindre jämställda diskurser om kön, och därmed påverkaförskolans jämställdhetsarbete negativt.

I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair & Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta. Betyg i Ladok 201228.

The purpose of this study is to provide an insight into secondary school pupils 'views on gender norms in music videos; and also to give an insight into how gender norms are said to influence the music videos that they watch and what they consider to be accepted in an educational context. In other words, students' awareness of norms in music videos are investigated and how they feel influenced by them. The gathering of information has taken place through qualitative group interviews with pupils in grade 9 at secondary school. During the interviews, the students were shown four music videos that all showcased different aspects from a gender perspective and discussed whether these would fit in a teaching context. The result of this study is subjective as no one is alike in terms of thoughts and opinions, and the result would have been different had I investigated other music videos or interviewed other students. However, the study shows that the interviewed pupils had an awareness of gender norms in music videos and were able to reason about the relevance of the videos in a learning environment.

Genus är ett begrepp som både politiker och verksamma förskollärare har svårt att sätta ord på. Förskollärarna är eniga i att det är viktigt att arbeta med genus, men att det är svårt att tolka läroplanen när det kommer till vilket arbetssätt som skall tillämpas. Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares förhållningssätt kring genus samt inomhusmiljöns utformning i relation till könsnormativa synsätt. Detta är en kvalitativ studie som baseras på fem förskollärares berättelser om det verkliga arbetet i förskolan. Inledningsvis togs det bilder på förskolans inomhusmiljö där de sedan fick berätta vad de såg på bilderna. Intervjuerna bearbetade frågor som berörde deras innemiljö, deras tolkning av begreppet genus och könskodade ting samt läroplanens uppdrag. Resultatet visar att genus är ett begrepp som är svårt att definiera, att inomhusmiljön är föränderlig, att det krävs engagerade pedagoger samt att läroplanens tolkningar är oändligt många. Detta analyseras sedan med stöd av litteratur men framförallt med hjälp av Butlers teorier om materialisering och performativitet.

Syftet med studien var att genom gruppintervjuer med barn studera, analysera och beskriva barnens erfarenheter och uppfattningar kring val av lek och kamrater i den fria leken på fritidshemmet.Vi har utgått från en intervjuguide och genomfört sex fokusgrupps-inspirerade intervjuer med barn i åldern 7-8 år, vi har intervjuat sju pojkar och tolv flickor på två olika fritidshem. När man intar ett genusperspektiv som vi har gjort i vår studie så handlar det om att vi genom analysen av barnens erfarenheter och uppfattningar vill öka förståelsen för hur barn skapar genus och kön i sin lek. Skolverket (2011) beskriver att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster så att alla barn ska kunna utveckla och prova sina intressen och sin egen förmåga oberoende av könstillhörighet. Samtidigt så anser pedagoger att ett genusmedvetet förhållningssätt är svårt och utmanande samt att pedagoger många gånger förstärker stereotypa könsnormer. I denna studie har vi analyserat barnens erfarenheter och uttryck ur ett genusperspektiv. Något som blir synligt i barnens erfarenheter och uppfattningar av lek kan jämföras med ett spindelnät där flera olika aspekter sitter ihop och spelar en avgörande roll, så kan också barns genusskapande förstås, där uteslutningar, inneslutningar, normer, relationer och intressen skapar en helhetsförståelse av barnens liv på fritidshemmet.Resultatet visar att olika genusmönster existerar i barnens lek och relationer, genom barnens erfarenheter och uppfattningar kan man tyda att barnen ibland utmanar och omskapar genusnormer genom leken men att de ändå i mångt och mycket följer givna och invanda könsnormer och genom dessa också bidrar till att bevara traditionella könsmönster. Godkännande datum:2018-06-10

Ändamålet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur förskolepedagoger bemöter flickor och pojkar i Thailand samt att bidra med kunskap om genus och könsnormer i den thailändska förskolan. I avsikt att få en ökad förståelse för konstruktioner kring könsnormer i den thailändska förskolan har jag rest till norra Thailand för att besöka två förskolor. På plats använde jag mig av en kvalitativ datainsamling för att samla information från pedagoger, och därefter sammanställt dem med observationer för att jämföra teori och praktik. Jag genomförde även intervjuer med thailändska modersmålslärare för att utöka materialinsamlingen. I resultatet framkommer det att utbildning på senare tid har fått en ökad betydelse i Thailand, vilket har gett både flickor och pojkar samma möjlighet att gå i skolan. Resultatet tyder även på en ökad kunskap inom genus och jämställdhet hos thailändska pedagoger vilket visas i deras tankesätt och hur de förhåller sig till flickor och pojkar. Trots detta visar resultatet att gamla normer än idag är ett fortsatt problem när det kommer till hur man behandlar flickor och pojkar. The purpose of this study is to increase the knowledge of how pedagogues treat girls and boys differently in Thailand and also to contribute to the knowledge about gender and gender norms in the preschools in Thailand. To answer my research questions, I travelled to the north of Thailand to visit two pre-schools. I have been using a qualitative study to collect information from teachers and have compiled my observations to compare theory with real practice. I also interviewed some Thai native language teachers in Sweden to expand the research material. The results show that the importance of education has increased for children in Thailand, which has given both girls and boys the same opportunity to attend school. The research also tells that pedagogues in Thailand are educated about gender and equality which shows in their reasoning about how to approach girls and boys with gender awareness. However, despite the gender sensitive reasoning it has through observation been disclosed that old norms are still a present issue when it comes to approaching girls and boys differently.

Ändamålet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur förskolepedagoger bemöter flickor och pojkar i Thailand samt att bidra med kunskap om genus och könsnormer i den thailändska förskolan. I avsikt att få en ökad förståelse för konstruktioner kring könsnormer i den thailändska förskolan har jag rest till norra Thailand för att besöka två förskolor. På plats använde jag mig av en kvalitativ datainsamling för att samla information från pedagoger, och därefter sammanställt dem med observationer för att jämföra teori och praktik. Jag genomförde även intervjuer med thailändska modersmålslärare för att utöka materialinsamlingen. I resultatet framkommer det att utbildning på senare tid har fått en ökad betydelse i Thailand, vilket har gett både flickor och pojkar samma möjlighet att gå i skolan. Resultatet tyder även på en ökad kunskap inom genus och jämställdhet hos thailändska pedagoger vilket visas i deras tankesätt och hur de förhåller sig till flickor och pojkar. Trots detta visar resultatet att gamla normer än idag är ett fortsatt problem när det kommer till hur man behandlar flickor och pojkar. The purpose of this study is to increase the knowledge of how pedagogues treat girls and boys differently in Thailand and also to contribute to the knowledge about gender and gender norms in the preschools in Thailand. To answer my research questions, I travelled to the north of Thailand to visit two pre-schools. I have been using a qualitative study to collect information from teachers and have compiled my observations to compare theory with real practice. I also interviewed some Thai native language teachers in Sweden to expand the research material. The results show that the importance of education has increased for children in Thailand, which has given both girls and boys the same opportunity to attend school. The research also tells that pedagogues in Thailand are educated about gender and equality which shows in their reasoning about how to approach girls and boys with gender awareness. However, despite the gender sensitive reasoning it has through observation been disclosed that old norms are still a present issue when it comes to approaching girls and boys differently.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till genus i högläsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre olika förskollärare. Jag har tagit del av forskning och litteratur som visar att högläsning och genus är två viktiga ämnen i förskolan och jag har upplevt att böcker som finns tillgängliga för barn på förskolor oftast handlar om manliga karaktärer. I förskolan är högläsning något som är vanligt förekommande och jag ville se om könsnormer är något som förskollärare finner viktigt att ta i beaktning vid denna sorts aktivitet.Det finns inget bestämt tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med varken genus eller högläsning och när informanterna i denna studie talar om hur de arbetar så nämner alla begreppet läsvila när det gäller högläsning och de belyser vikten av bemötandet när det gäller genus. Det fanns skillnader mellan förskollärarnas uppfattningar om ämnet men alla var de överens om att det är viktigt att reflektera över sitt eget förhållningssätt. Det framgår även att förskollärarna inte tycker att könsnormer i böcker är något problem eftersom dessa könsnormer är under förändring och går att utmana.

Förskolan är en kvinnodominerad arena med en låg andel män. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera några manliga pedagogers upplevelser av uppfattningar och förväntningar som finns på deras roll i förskolan samt hur de tror att dessa kan påverka den låga andelen män inom förskolans verksamhet. Vi ville ta reda på vilka skillnader männen känner av angående förväntningar och uppfattningar på dem i jämförelse med sina kvinnligakollegor. Varför är det en så låg andel män i förskolan och hur ska detta motarbetas? Vi använde oss av intervju som metod. Resultatet visar att respondenterna inte upplever någontydlig skillnad mellan könen. Könsnormer, lön, yrkets låga status, okunskap om yrket och pedofildebatten ses som dominerande faktorer som påverkar männens val och vilja att arbeta i förskolan. Studiens slutsatser är att jämställdhetsarbetet i förskolan går framåt och att dentrend tidigare forskning visat på om fördomar håller på att utraderas.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollärares uppfattningar kring olika metoder för genusarbetet i förskolan. Fokus ligger på användandet av barnlitteratur och om den kan tänkas fungera som ett redskap för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien utgår från ett genusperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och en genuspedagog. Eftersom fokus ligger på förskollärares uppfattningar, är genuspedagogen i studien är endast en del av ett urval som gjorts. Hennes kompetens kan däremot ses som värdefull i studiens resultat. Samtliga deltagare i studien anser att barnlitteratur kan fungera som ett underlag för diskussion. I studiens resultat går det även att se hur deltagarna anser att barnlitteratur har en central roll i genusarbetet. Trots detta upplever många deltagare att läsningen inte prioriteras tillräckligt. Resultatet av studien visar också skillnader i hur förskollärarna anser sig vara genusmedvetna i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen åskådliggör även hur den intervjuade genuspedagogen känner sig bortprioriterad av ledningen, vilket påverkar arbetet tillsammans med förskollärarna. Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.