Search

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries. Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

The purpose of this study has been to investigate and analyze the factors that contribute toeconomic growth in Sub-Saharan Africa. Many previous studies done on my subject havecome to different results, as many factors may have either a positive or a negative effect oneconomic growth. The study has also applied appropriate macroeconomic theories to be ableto draw a connection between economic growth and growth factors. The study consists of a dependent variable which is growth and 7 independent variableswhich are as follows: corruption, education, health, trade, foreign direct investment (FDI),economic freedom, and population growth.In order to be able to explain the study's factors on economic growth, growth theories havebeen applied, i.e. Solow and Romer models as well as Kremerian models that explain theimpact which population growth, education, and health have on economic growth. Inaddition, the electrical paradigm (OLI), and institutional theory have been applied to explainthe effects of FDI, economic freedom, and corruption.The collected data applied in the study is taken from various types of databases, including The World Bank, Transparency International, UNDP, and the Fraser Institute. I will examine20 out of a total of 48 possible countries in Sub-Saharan Africa and the study is limited to athirteen-year time period between the years 2006-2019.In order to investigate how the studied factors affect the economic growth in Sub-Saharan,the study was based on a fixed effect model that is implemented in the econometric analysisof the panel data. The final results of the study demonstrate that economic freedom andcorruption are statistically significant for economic growth in sub-Saharan Africa. In contrast,FDI, health, education, trade, and population growth are all non-significant. Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera om de bidragande faktorernabidrar till den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara. I många tidigare studier inom mitt ämnehar man kommit fram till olika resultat, då många faktorer påverkar den ekonomiskatillväxten antingen positivt eller negativt. Studien har även tillämpat relevantamakroekonomiska teorier för att kunna dra ett samband mellan den ekonomiska tillväxtenoch tillväxtfaktorerna. Studien består utav en beroende variabel vilket är tillväxt samt 7 oberoende variabler vilket ärföljande: korruption, utbildning, hälsa, handel, utländska direktinvesteringar (FDI),ekonomisk frihet och befolkningstillväxt.För att kunna förklara de studerade faktorerna på den ekonomiska tillväxten har mantillämpat tillväxtteorier alltså Solow och Romer-modellen samt Kremerian modellen somförklarar vilken inverkan befolkningstillväxten, utbildning och hälsa har på den ekonomiskatillväxten. Därutöver har det elektriska paradigmet (OLI), institutionella teorin tillämpats föratt kunna förklara effekterna av FDI, ekonomisk frihet samt korruption.Den insamlade data som tillämpas i studien är hämtad från olika typer av databaser blandannat The World bank, Transparency international, UNDP och Fraser Institute. Jag kommeratt undersöka 20 av totalt 48 möjliga länder i Sub-Sahara Afrika och studien är avgränsad tillen tretton års tidsperiod mellan år 2006- 2019.För att kunna undersöka hur de studerade faktorerna påverkar den ekonomiska tillväxten iSub-Sahara har studien utgått från en fasta effekt modell som implementeras i denekonometriska analysen av paneldata. Studiens slutgiltiga resultat påvisar att ekonomiskfrihet och korruption är statistiskt signifikant för den ekonomiska tillväxten i Sub-Sahara.Däremot är FDI, hälsa, utbildning, handel, befolkningstillväxt icke-signifikanta.

This thesis takes its starting point in the large spread and rise in obesity prevalence that have been observed around the world, making obesity an increasing public health concern. The thesis consists of an introductory chapter, which justifies the study of obesity from economic perspectives and puts the subsequent studies in context, and four studies that address obesity from different economic perspectives. The first study follows a cohort of Swedish women, aged 20-68 in 1980/81, to analyze income-related inequalities in obesity. Using a version of the concentration index, it finds that the risk of obesity is concentrated among the poorer, but over time, as the cohort ages, inequality declines, because in absolute terms obesity prevalence increases uniformly across the income distribution. The study uses a long-run income measure, and shows that long-run inequality differs substantially from short-run inequality. The second study uses U.S. cross-sectional data between 1960 and 2008 to study time trends in obesity, severe obesity, and body-mass index for different educational, income, and racial/ethnic groups. It shows that, with some exceptions, the greatest part of the increases in body-mass index and obesity over time are shared by individuals in all subgroups of society, despite well-known baseline disparities (particularly among women). This result has implications for our understanding of the kinds of societal changes that have really had an impact on individual decision making and thereby caused the obesity epidemic. Plausible explanations for the obesity epidemic must be consistent with universal trends and should not affect particular socioeconomic groups only. The third study has more of a methodological nature and examines whether measures of socioeconomic disparities in body-mass index and obesity are biased because self-reported weight and height tend to have errors (misreporting), and because body-mass index does not take body composition into account (misclassification). Among women, different educational groups misreport differently, leading to underestimation of the education disparity when using self-reported information. Male disparities are more sensitive to the definition of obesity. Estimating the risk of obesity defined by using waist circumference gives rise to an educational gradient, which is not present when using body-mass index to classify men. Finally, the fourth study continues the discussion about decision making and explanations for the obesity epidemic. It takes the view that institutions may shape individual behavior through norms and habits, and explores the role of economic freedom at the macroeconomic level as one such institution. The main empirical analysis uses a panel of 31 high-income countries and data for the period 1983 to 2008, and finds a positive and statistically significant relationship between the level of economic freedom and both the level of, and five-year change in, BMI. Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i de omfattande ökningarna i övervikt och fetma som har observerats, och blivit ett stort folkhälsoproblem, runtom i världen, och som har kommit att benämnas fetma-epidemi. Det inledande kapitlet motiverar att fetma studeras från ekonomiska perspektiv och ger en bakgrund till de efterföljande kapitlen. Därefter följer fyra fristående studier med olika ekonomiska perspektiv på fetma-epidemin. Socioekonomiska skillnader (eller ojämlikhet) i fetma och diskussion kring underliggande orsaker till fetma-epidemin är centrala perspektiv som antas. Den första studien analyserar inkomst-relaterad ojämlikhet i fetma, det vill säga hur risken för fetma är relaterad till inkomst. Ojämlikhet kan mätas på olika sätt. I den här studien används en variant av det så kallade koncentrationsindexet, och detta beräknas för tre tidsperioder (1980/81, 1988/89 och 1996/97) för en åldrande grupp av kvinnor i Sverige som är 20-68 år i första perioden. I huvudsak används genomsnittlig full inkomst som inkomstmått. Detta är ett långsiktig mått som tar hänsyn till att inkomst förändras med ålder, och inkluderar, utöver disponibel inkomst, även finansiella tillgångar. Resultaten visar att fetma är vanligare bland dem med lägre inkomster, men över tiden, då gruppen av kvinnor blir äldre, minskar ojämlikheten. Det beror på att, i absoluta termer, ökar förekomsten av fetma likartat oberoende av inkomst. Den andra studien är baserad på amerikansk data och beskriver utvecklingen i body-mass index (BMI), fetma och svår fetma för grupper med olika ras/etnicitet, utbildning och inkomst mellan år 1960 och 2008. Även om det, särskilt bland kvinnor, finns tydliga skillnader i BMI och fetma mellan olika socioekonomiska grupper vid en viss tidspunkt, är ökningarna över tid, med vissa undantag, snarlika för samtliga grupper. Detta resultat belyser vad som ligger bakom fetma-epidemin; en rimlig förklaring måste vara konsistent med snarlika tidstrender oberoende av inkomst, utbildning och ras/etnicitet. Den tredje studien baseras på svensk data och analyserar dels huruvida olika utbildnings- och inkomstgrupper felrapporterar längd och vikt i olika utsträckning, och dels huruvida skillnaden i fetma mellan olika inkomst- och utbildningsgrupper beror på huruvida fetma definieras utifrån BMI eller midjemått. Bland kvinnor felrapporterar högutbildade i mindre utsträckning än lägre utbildade, vilket leder till att utbildningsgradienten, det vill säga att risken för fetma är mindre bland dem med högre utbildning, underskattas när man förlitar sig på självrapporterade i stället för faktiska värden på längd och vikt. Bland män finner vi inte några sådana systematiska skillnader i felrapportering beroende på inkomst eller utbildning. Däremot finner vi att en utbildningsgradient träder fram även bland män då midjemått används för att definiera fetma, men som inte syns då BMI används. Den fjärde och sista studien skiftar fokus från individspecifika till kontextuella faktorer, och fortsätter diskussionen om vad som har orsakat fetma-epidemin. Utgångspunkten är att vår omgivning påverkar vanor och normer, och därmed människors beteenden. Här studeras ekonomisk frihet på nationell nivå som en sådan viktig kontextuell faktor som påverkar vilka val människor gör. Den huvudsakliga empiriska analysen baseras på 31 höginkomstländer och data från perioden 1983 till 2008. Resultaten visar ett positivt och statistsikt signifikant samband mellan ekonomisk frihet och både förändringar i, och nivån på, ett lands genomsnittliga BMI bland den vuxna befolkningen.