Search

Syfte: Syftet med studien är att genom en flerfallstudie kartlägga digitaliseringsgraden hos tillverkande små och medelstora företag (SMF) och undersöka huruvida det finns någon positiv korrelation mellan digitaliseringsgrad och lönsamhetsnyckeltal. Metod: I studien användes en flerfallstudie på 17 tillverkande SMF i regionGävleborg. Data har samlats in genom en intervju och via databasen bisnisanalys. För att undersöka sambandet mellan digital förmåga och finansiell prestation används nyckeltalen EBIT, ROA, kassaflöde och omsättning per anställda som mått på finansiell prestation. Resultat & slutsats: Enligt vår konceptuella modell ska storleksmässiga fördelningen och finansiella prestationen öka för varje nivå av digital förmåga. Den finansiella prestationen förbättras också om man befinner sig på en högre nivå inom modellen. Urvalsstorleken och antalet företag per nivå är begränsad och därav kan inga samband med säkerhet påvisas. Resultatet tillsammans med tidigare litteratur kan ge tillverkande SMF en indikation på att en högre grad av digital förmåga kan påverka ökad lönsamheten positivt. Examensarbetets bidrag: Praktiska bidraget är en modell för företag att enkelt göra en skattning av sin digitala mognad. Forskning som på ett trovärdigt sätt kan knyta digitalisering till finansiella resultat är sparsam därmed fyller studien lite av det identifierade forskningsgapet. Studien bekräftar tidigare litteratur och erbjuder ytterligare belägg för forskning som har undersökt samma fenomen i Sverige, Italien, Tyskland och Mexico. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida studier är att kartlägga den digitala förmågan kopplad mot processmognadsmodeller för tillverkande SMF. Forskning vi har kommit i kontakt belyser vikten av att den organisatoriska förändringen sker i symbios med implementationen av digitala system och verktyg. Genom att undersöka både digital mognad och processmognad bidrar man till det befintliga forskningsgapet samtidigt som man underlättar för företag vid implementering av ytterligare digitala processer i sin verksamhet. Aim: The purpose of the study is to map the degree of digitalization for manufacturing SMEs through multiple case-studies and investigate whether there is any positive correlation between degree of digitalization and financial key performance indicators. Method: The study uses multiple case-studies on 17 small and medium-sized manufacturing companies in the region Gävleborg. Data have been collected through an interview and through the bisnisanalys database. To investigate the relationship between a company's digital ability and financial performance the key figures EBIT, ROA, cashflow and turnover per employee are used as measures of financial performance. Result & Conclusions: According to our conceptual model, the size distribution and financial performance must increase for each level of digital ability. Financial performance is also improved if you are at a higher level within the model. The sample size and the number of companies per level are limited and we can therefore not prove these connections with certainty. The results together with previous literature can give manufacturing SMEs an indication that a higher degree of digital readiness can have a positive effect on increasing profitability. Contribution of the thesis: Practical contribution is a model to easily make an estimate of a company's own digital maturity. Research that in a credible way can link digitization to financial results is sparse, thus the study fills a bit of the identified research gap. The study also confirms previous literature and offers additional evidence for research that has investigated the same phenomenon in Sweden, Italy, Germany and Mexico. Suggestions for future research: A proposal for future studies is to map the digital capability linked to process maturation for manufacturing SMEs. Research we have come in contact with during the study highlights the importance of organizational change taking place in symbiosis with implementation of digital systems. By examining both digital maturity and process maturity one contributes to the existing research gap while at the same time making it easier for companies to implement additional digital processes in their operations.

Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och företag och offentlig sektor möter hela tiden nya utmaningar. Att förhålla sig aktuell med digitaliseringen och för att ta hänsyn till de behov och intresse som finns i samhället behövs en hög digital mognad. Digitala mognad är centralt för att upprätthålla verksamheter aktuella och effektiva. Studien lyfter upp vad digital mognad är och genom en fallstudie och semi-strukturerade intervjuer förklarar och undersöker den digitala mognaden av en kommun i Sverige. Studien använder definitionen av digital mognad i enlighet med Kane et al. (2015) som beskriver att det finns en tydlig digitaliseringsstrategi, ett ledarskap och en kultur som främjar förändring. Studien ämnar undersöka den digitala mognaden i en mellanstor svensk kommun. Resultatet av studien analyseras utifrån ett konceptuellt ramverk som är baserat på tidigare forskning och diskuteras gentemot forskning och teorier. Studiens resultat visar att det delvis finns en digital mognad i kommunen men att det inte finns en definierad strategi som förklarar vägen dit och är kommunicerad utöver hela organisationen. Studien visar även att den undersökta enheten har mycket pågående arbete när det kommer till digitalisering Today's society is becoming increasingly digitalised and businesses and the public sector are constantly facing new challenges. To keep up with digitalisation and to take into account the needs and interests of society, a high level of digital maturity is needed. Digital maturity is central to keeping businesses current and efficient. The study highlights what digital maturity is and through a case study and semi-structured interviews explains and examines the digital maturity of a municipality in Sweden. The study uses the definition of digital maturity in line with Kane et al. (2015) who describe the existence of a clear digitalisation strategy, leadership and a culture that promotes change. The study aims to investigate the digital maturity of a medium-sized Swedish municipality. The results of the study are analysed using a conceptual framework based on previous research and discussed against research and theories. The results of the study show that there is partial digital maturity in the municipality but that there is no defined strategy that explains the way there and is communicated throughout the organization. The study also shows that the investigated unit has a lot of work in progress when it comes to digitisation.

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår beräkning av företagens digitala mognad blev högre än tidigare studier. Vilket kan beropå att respondenterna saknade digital kompetens för att självdiagnoserna deras verksamhetdigitala mognadsgrad. Studien fann ett behov för ökad digital kompetens, detta kan bidra tillatt höja besöksnäringens mikroföretags digitala mognaden där en lösning kan vara att användasig av extern hjälp. With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a resistance to digitalization from thecustomers. This was something that a company explained was used as marketing.Our calculation of companies' digital maturity was higher than previous studies. Which maybe due to lack of digital competence from the respondents to self-diagnose their businessdigital maturity. The study found a need for increased digital competence, this can contributeto raising the digital maturity of the hospitality industry's micro-enterprises, where onesolution may be to use external help.

Over the past decade, digitalization has played an increasingly important and prominent role in the competitiveness of businesses. The pace of digitalization is not slowing down and has only intensified rapidly over recent years. Because of this, businesses that invest a significant amount of resources toward digitalization could increase and strengthen their competitive advantage and develop their digital maturity, which can be described as the technological functions and visions available for a firm. In the wake of the COVID-19 pandemic, the pace of digitalization was intensified further, and many businesses were forced to adapt their business activities through digital channels to stay operational. Furthermore, a specific field affected by the governmental restrictions was B2B sales interactions, which has caused several problems for firms that do not have sufficient technological functions to adapt to digital channels, the digital capabilities can be described as sufficient. To counteract the pandemic effects, organizational resilience is an aspect that is activated to aid companies in parrying the effects of the sudden shock, in this case, caused by COVID-19 and can be described as the resources made available by management to respond and adapt to unexpected events. Hence, the purpose of this study is to investigate how sales interactions were impacted, by investigating the level of digital maturity and organizational resilience of one specific company, during the COVID19 pandemic. This was conducted through an exploratory single case study of a global biomaterials company where digital maturity was measured through a survey followed by an in-depth interview to assess the company’s organizational resilience.The findings suggest a clear link between the digital maturity level of a firm and how well it can be utilized in organizational resilience efforts when re-shaping the business landscape. Furthermore, the study highlights that digitalization is becoming a prominent factor in the way businesses and sales are conducted and even more in the times of crisis, thus, highlighting the importance of digital maturity. Based on the insights gained from the in-depth interview, a conceptual framework called digital activation of resilience within sales interactions was constructed. This framework highlights what was discovered in this single case to be the main influences on sales interactions and how digital maturity aids the activation of resilience. Under det senaste årtiondet har digitalisering fått en allt mer betydande roll inom företagande för att behålla konkurrensfördelar där takten av digital utveckling har accelererat frekvent. Detta har lett till att företag har investerat signifikanta summor i digitala hjälpmedel för att förbättra sina konkurrensfördelar och öka sin digitala mognad, där den digitala mognaden beskrivs som de tekniska resurser och vision som är tillgängligt för företaget. Till följd av pandemin fick intensiteten av digitalisering en massiv ökning då många företag tvingats att ställa om sin verksamhet och kommunikation till digitala kanaler. Ett affärsområde som drabbats hårt var försäljningsaspekten mellan företag (B2B) som till följd av regeringens direktiv tvingats ställa om sitt sätt att interagera med sina kunder. Företag som inte hade en väl utvecklad digitaliserad verksamhet drabbades hårt av detta. För att kunna hantera denna externa chock mot sin verksamhet krävs organisatorisk motståndskraft, som kan beskrivas som de resurser som finns tillgängliga för att hantera oförutsedda kriser och händelser som består av åtgärder som kan parera effekterna av kriser som COVID-19. Denna fallstudie var en undersökande studie där, en global koncern inom produkter och biomassa skulle generera svaren som behövdes för att mäta digital mognad och organisatorisk motståndskraft. Den digitala mognaden av företaget togs fram med hjälp av en enkät och svaren angående deras organisatoriska motståndskraft genererades med hjälp av en personlig intervju. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sälj interaktioner har förändrats baserat på grad av digital mognad och organisatorisk motståndskraft under pandemin. Resultatet av denna studie hänvisar till ett samband mellan nivån av digital mognad hos ett företag och hur väl denna mognad kan komma till nytta vid aktioner via organisatorisk motståndskraft när det kommer till utformandet av affärs interaktioner. Vidare så bidrar studien till att visa hur digitalisering är på väg att bli en vital faktor i genomförandet av affärer och sälj interaktioner i framtiden och därav framhäver vikten av att besitta god digital mognad. Baserat på insikten som uppkom från den djupgående intervjun så skapades en modell som lyfter fram de beståndsdelar av modellerna som påvisats ha en påverkan på sälj interaktioner och hur digital mognad stödjer den organisatoriska motståndskraften

Background: Adapting to digital environments and utilizing the benefits that digitalization brings is becoming increasingly important and crucial for the survival of firms in a market that is constantly changing and characterized by digitalization. Firms need to undergo necessary changes in order to successfully adapt their firm to a digital environment and therefore increase their digital maturity. At the same time, it is becoming more common for consultants to be employed by firms to drive their digital transformation. Purpose: The purpose of this study is to investigate how consultants within the IT industry work define digital maturity and what consultants experience is important to work with within digital maturity to drive digital transformation. The study intends to answer the following research questions; ● What does digital maturity signify for a consultant within the IT industry? ● What aspects of digital maturity does a consultant within the IT industry experience are the most important to work with within a firm? Methodology: To answer the purpose of the study and the related research questions, a qualitative interview study with an abductive approach was conducted. A reference model has been used which forms the basis for the study's theoretical frame of reference, interview guide and thematic analysis. The empirical data has been obtained through semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic method. The respondents are senior consultants who work at different consulting firms in the IT industry and who have at least 10 years of experience in projects regarding digital transformation and/or digital maturity and at least five years of experience in the consulting profession. This study has adopted an interpretivist philosophy in order to understand contextual factors within the studied subject. Conclusion: The most important aspects of digital maturity from a consultant’s perspective are; capacity for change, external analysis, digital strategy, leadership and governance, and organizational culture. The aspects that have been identified as less important are; digital competence and IT use. This study has therefore contributed to how consultants can work with digital maturity and digital transformation and has also created a classification of the phenomenon that can help both firms and consultants to understand which aspects of digital maturity are more important to prioritize in a digital transformation than others. Keywords: digital maturity, digital transformation, digitalization, digital strategy, leadership, organizational culture, digital competence

Denna studie undersöker hur demokratisk organisering i det svenska civilsamhället har påverkats av den hastiga digitaliseringen i samband med covid-19. Studien är av induktiv karaktär och syftar till att studera förutsättningarna för demokratiskt deltagande under digitala årsmöten i ideella föreningar. Den empiri som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätstudie. Urvalsgrupperna är personer som har suttit som mötesordförande under både digitala och fysiska årsmöten samt förtroendevalda och anställda som har arrangerat eller deltagit vid årsmöten under covid-19. Studien visar att det finns ett samband mellan demokratiska förutsättningar under digitala årsmöten och den digitala kompetensen inom organisationen. Vidare att förberedelser och organisationskultur är viktigare för de demokratiska förutsättningarna än om årsmötet arrangeras via fysiska eller digitala kanaler. Resultatet visar att lärdomar från digitaliseringen av årsmöten under covid-19 kan leda till ökade förutsättningar för deltagande och jämlikt inflytande. Empirin pekar på en framtida utveckling där majoriteten av organisationerna i studien kommer återgå till fysiska årsmöten eller hybridmöten. Hybridmöten, där vissa medlemmar deltar fysiskt och andra digitalt, rekommenderas inte då de kan skapa problem gällande jämlikt deltagande och inflytande under årsmötet. This study examines how democratic organization of operations within Swedish non-profit organizations (NPO) has been affected because of rapid digitalization following covid-19. The study is inductive in nature and aims to study the prerequisites regarding democratic participation during annual meetings. The empirical data that creates the foundation for this research is based on qualitative interviews and a quantitative survey. The selection group studied comprises persons that have acted as chairman during both digital and physical annual meetings, as well as board members and employees within NPO's that have arranged or participated in annual meetings during covid-19. The study shows that there is a correlation between democratic prerequisites during digital annual meetings and the digital competence within the organization. Furthermore, preparations are shown to be more important regarding the democratic prerequisites than whether the annual meeting is conducted via physical or digital platforms. The results indicate that knowledge gained from the digitization of annual meetings during covid-19 could lead to better possibilities regarding participation and equal influence. Empirical data points out a possible future development where the organizations participating in the study will revert to using physical and hybrid meetings when conducting annual meetings. Hybrid meetings, where some participate physically and others digitally, are not to be recommended due to problems regarding equal participation and influence during the annual meeting.

Denna studie beskriver vad handelsorganisationer med butiksförsäljning som primär försäljningskanal bör fokusera på för att öka sin lönsamhet. För att samla in information har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till primärt 96 stycken VD:ar i Svenska handelsorganisationer inom B2C. Denna studie visar att handels-organisationer har stora utmaningar när det gäller att hantera digitaliseringen och bli digitalt mogna, även om de aldrig tidigare investerat så mycket i digital teknik som under senare år. Det mest anmärkningsvärda i denna studie är dock att det inte finns något samband mellan deras lönsamhet och digitala mognad. Det indikerar på att deras investeringar de senaste åren inte bidragit till vare sig en ökad lönsamhet eller en ökad effektivitet. Slutsatsen belyser att handelsorganisationer bör se över synen på digital innovation och förbättra styrningen genom att ge anställda möjligheten att skapa bättre strategier med hjälp av digital teknik. Vidare bör de fortsatt värdesätta intuition men till mycket högre grad säkerställa att de har resurserna och möjligheterna att nyttja kund- och affärsdata, för att på så vis kunna använda sig av ett teknokratiskt beslutsfattande. Slutligen bör de behålla satsningar mot en mer organisk organisationsstruktur och säkerställa att de har mätbara målsättningar i deras digitaliseringsstrategier. This research paper describes what brick-and-mortar organizations, in the new technological world, should focus on in order to increase their profitability. Information was collected primarily from 96 CEO:s at Swedish retail organizations working within B2C. This study shows that retail organizations have great challenges in managing digitalisation and becoming digitally mature, even though they never invested as much in digital technology as in the recent years. The most remarkable result in this study, however, is that there is no link between their profitability and digital maturity. This indicates that their investments in recent years have not contributed to either increased profitability or increased efficiency. The conclusion highlights that retail organizations should review the view of digital innovation and improve management by giving employees the opportunity to create better strategies using digital technology. They should also continue to value intuition but to a much greater degree ensure that they have the resources and opportunities to use customer and business data, in order to be able to use technocratic decision-making. Finally, they should maintain their efforts towards a more organic organizational structure and ensure that they have measurable objectives in their digitization strategies.

Syftet med denna studie är att undersöka människors uppfattningar av den egna yrkesrelaterade digitala mognaden och den egna inställningen till arbete. Därtill hör att klargöra huruvida det föreligger ett samband mellan den digitala mognaden och inställningen. Underlaget är en enkätundersökning till sysselsatta individer bosatta i Sverige. Studien bygger på totalt 319 besvarade enkätformulär. Den digitala mognaden kategoriseras som antingen låg eller hög och avser hur digitalt mogna individerna upplever sig vara i sin roll som yrkesutövare. Med inställningen till arbete avses dels inställningen till arbete utan annan jämförelse, dels satt i relation till annat i livet. Det kan här talas om arbetets absoluta centralitet respektive relativa centralitet. Inställningen kategoriseras därtill som antingen instrumentell eller engagerad. Studiens resultat visar att den yrkesrelaterade digitala mognaden överlag kan antas vara förhållandevis välutvecklad, det vill säga hög. Resultatet visar även att de flesta uppvisar ett starkt engagemang i arbetet absolut sett. Arbetet visar sig däremot ha en mer undanskymd plats i relation till andra livsaspekter. Inställningen tenderar då att i större utsträckning vara instrumentell. Den instrumentella inställningen visar sig samtidigt vara den mest utbredda inställningen när samtliga aspekter av inställningen till arbete slås samman. Beträffande förhållandet mellan den digitala mognaden och inställningen framträder inget tydligt samband. Det är dock möjligt att urskilja att de individer som kan antas ha en hög digital mognad tenderar att ha en engagerad inställning till arbete, medan de individer som kan antas ha en låg digital mognad tenderar att ha en instrumentell inställning till arbete.

This thesis investigates the needs and possibilities with digitalization of regulatory reports in the central heating sector. The prerequisites for an automated solution for generating digital reports are investigated for the central heating producer Värmevärden focusing on two reports on environmental exhaust data sent to Naturvårdsverket. The processes from raw data to completed report at Värmevärden as well as the processes and final use of the data at Naturvårdsverket were studied in an interview study. The study also covered digitalization projects within the organisations and an assessment of their digital maturity in relation to these processes was made. The analysis was made with the digital maturity model DiMiOS, developed by the Swedish center for digital innovation. Findings of the study concludes that an automated solution for generating digital reports would suffer from risks of being sub-optimal due to the lower level of digital maturity of Värmevärden. Värmevärdens constraining digital heritage needs to be modernised in order to obtain most possible benefit from other digitalisation projects. The digital maturity level of Naturvårdsverket was found to be high, with the consequence that digitalisation initiatives are likely to be successful.

Syftet med denna studie har varit att undersöka digitalisering och digital transformation i den svenska skolan. För att besvara detta har syftet delats upp i tre forskningsfrågor: ​Hur arbetar svenska skolan med digitalisering och digital transformation utifrån ett förändringsperspektiv? Hur kan digitalisering och digital transformation av den svenska skolan förstås utifrån begreppet digital mognad? Vilka faktorer är viktiga för digital mognad inom svenska skolan? ​Denna studies design är utformad utifrån en fallstudie. Metoden som applicerats för detta arbete är dokumentstudie, där endast offentliga dokument av vetenskaplig karaktär valts ut. För datainsamlingen så har även en sökstrategi formulerats samt ett urval gjorts av dokumenten, för att kunna hitta relevant information inom området som studerats. Resultatet visar att digitala satsningar har genomförts inom den svenska skolan som till exempel ett till ett-satsningen​, i​ntroduceringen av digitala skrivtavlor i undervisningen och utvecklandet av lärplattformar. Den digitala mognaden har under detta förändringsarbete varit medelhög, men behöver utvecklas för att följa med i utvecklingen. Viktiga faktorer för digital mognad som går att identifiera för att digitalisera och genomföra digital transformation i skolan är: en tydlig vision till om vad skolan vill uppnå, konkreta strategier för hur visionen ska uppnås, tillgängliga stödfunktioner för medarbetare att utnyttja samt slutligen även kompetensutveckling och utbildningsmöjligheter för lärare att ta del av före, under och efter förändringsarbetet. The purpose and aim of this study is to examine how the Swedish school works towards digitalization and digital transformation of their educational system. To be able to answer the purpose of this study, the research questions have been deconstructed in three parts: How does the Swedish school work with digitalization and digital transformation from a change perspective? How can this be understood based on the concept digital maturity? Which factors are important based on digital maturity for the Swedish school? ​The design of this study is based on a case study. The methodology for this study has been a document study, where public documents have been the main source for information. To be able to allocate the documents needed for the study, a search strategy has been formulated as well as criterias for selection to find relevant information. The result of the study shows that investments in digital technology have been conducted in different forms. Some examples of this is one computer to every student and teacher, digital whiteboards and digital learning platforms. The digital maturity in the Swedish school, during these organization changes, has had a middle high level of digital maturity and it is necessary to improve this to be able to tackle upcoming changes and obstacles. Important factors the study could identify was: that it is essential that there is a vision in place for what the digitalization of the Swedish school aim to achieve. Based on the vision, there needs to be strategies on how to achieve it. There is also a necessity for support systems to be in place and finally there has to be competence development as well as opportunities for the staff to get training for their digital competence before, during and after the changing process.

Företag, oavsett storlek, vill idag följa den digitala transformationen och höja den digitala mognadsgraden för att kunna få effektivare resultat samt nå de konkurrensfördelar som digitaliseringen kan medföra. Små och medelstora företag, så kallade SMF:s, påverkas av de förändringar som digitaliseringen medför eftersom de får helt nya möjligheter att delta i den globala ekonomin jämfört med tidigare. Denna studie kommer att utforska den digitala mognaden bland små och medelstora företag samt identifiera företagens utmaningar och efterfrågade stöd för att nå högre mognad. Studiens metod utgår från ett explorativt angreppssätt med en kvalitativ forskningsmetod och använder sig av en abduktiv forskningsansats. Både en strukturerad och en semi-strukturerad intervju används för den empiriska datainsamlingen. I studien intervjuas sju respondenter från olika små- och medelstora företag. Studiens analys undersöker hur företagens digitala mognad och utmaningar ställer sig mot teorier rörande digitalisering, digital mognad och digitala mognadsmodeller. Diskussionen belyser att de mer mjuka värdena som ledarskap, strategi och visionsarbete samt kompetensutveckling är utmanande för små och medelstora bolag. Dessutom diskuteras att små och medelstora bolags förutsättningar och resurser påverkar deras upplevda utmaningar samt vilka stöd som efterfrågas för att höja den digitala mognadsgraden. Studien visar att små och medelstora bolag har olika utmaningar för att nå digital mognad, men att de har viljan att höja mognadsgraden. För att höja mognadsgraden förutsätts att de har egna kapaciteter eller kan få förutsättningar i form av stöd och hjälpmedel för att prioritera transformationsinsatser och anpassa struktur samt kultur internt. Companies, regardless of size, want to follow the digital transformation and reach a higher level of digital maturity. Because they want to achieve more effective results and gain the competitive advantages of digital transformation. Small and medium-sized enterprises, SMEs, are affected by digitalization and they are given new opportunities to participate in the global economy compared to before. This study explores the digital maturity of small and medium- sized enterprises and identifies their challenges for reaching higher maturity. Furthermore, the study distinguishes what kind of support SMEs are in need of to be able to raise their maturity level. The study method is based on an explorative approach with a qualitative research method and uses an abductive research approach with two types of interviews in the data collection, structured and semi-structured interviews. In the study, seven respondents from different SMEs were interviewed. The study's analysis examines how the companies' digital maturity and challenges can be linked to theories regarding digitalization, digital maturity and digital maturity models. The discussion highlights that softer values such as leadership, strategy and vision, as well as competence and digital knowledge are challenging for SMEs. In addition, it is discussed that the resources of small and medium-sized enterprises affect the perceived challenges as well as the support needed to increase the digital maturity level. The study shows that small and medium-sized enterprises have different challenges for achieving digital maturity. However, they also have the will to increase the level of maturity. In order to increase the maturity level, they must have their own capacities or get the capacities with external support. Then they will be able to prioritize digital transformation efforts and adapt structure as well as culture internally.

Bakgrund: Samhället genomgår just nu en övergång till mer datadrivna verksamheter och dåblir kopplingen mellan IT och verksamhetsstyrning högst relevant att undersöka. Den ökade digitaliseringen verkar påverka företags sätt att bedriva verksamhet och den skapar både möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen är inte längre en fråga för endast IT- avdelningen utan för hela organisationen. Det handlar inte om att digitaliseringen påverkar företag, utan hur den gör det. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara på vilka sätt digitaliseringen kan förändra och påverka verksamhetsstyrningen. Genomförande: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika företag som befinner sig i olika branscher. Slutsats: Det går att konstatera att digitaliseringen har påverkat fallföretagens verksamhetsstyrning i en mängd olika avseenden. För att lyckas i det nya och mer föränderliga företagsklimatet som digitaliseringen bidrar till krävs det omstrukturering av organisationen och nya roller i företagen samt nya typer av kompetenser. Den digitala transformationen underlättar bland annat informationsflöde, transparens och skapandet av mer effektiva kedjor samt bidrar till ökad kundorientering tack vare möjligheterna att analysera kundmönster genom data. Det leder i sin tur till att företag kan bredda och förändra sina erbjudanden och det finns en strävan efter att utgå från kärnprodukten. En viktig aspekt kopplat till detta är att understryka att digitalisering av aktiviteter inte nödvändigtvis leder till positiva resultat för företagen och det gäller därför att företagen vet vad de vill få ut av den digitala transformationen innan investeringar görs. Slutligen verkar det som att företagens digitala mognadsgrad får påverkan för i vilken grad verksamhetsstyrningen förändras. Background: The society is currently going through a change to more data-driven companies which makes the connection between IT and control most relevant. The increased digitalization affects companies’ ways of managing and creates both possibilities and challenges. Digitalization is no longer a question for the IT-department alone, but for the entire organization. It is not a question if digitalization affects companies, but how. Purpose: The aim of this study is to examine in which ways digitalization can change and affect operating control. Completion: This study is characterized by a qualitative methodology and has a realistic perspective. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews with respondents from six different companies within different industries. Conclusion: The digitalization has affected the studied cases’ operating control in many ways. To be able to succeed in the new and constantly changing environment, companies need to restructure their business and create new roles within the organization. Companies are also searching for new competencies. The digital transformation facilitates the flow of information, transparency and the creation of more effective value chains and contributes to increased customer orientation thanks to the possibilities of analyzing customer behavior through data. This in turn leads to companies being able to broaden and change their offerings, and here there seems to be an endeavor to start from the core product. An important aspect connected to this, is that the digitalization of activities does not necessarily lead to positive results for companies and therefore they need to know what they want to achieve with a digital transformation before making investments. Finally, it seems like companies’ degree of digital maturity has an impact on the extent to which operating control change.

This paper tries to measure the level of digital transformation among Swedish organizations. This is done through utilizing a maturity model and collecting data through an online questionnaire from 21 different organizations and measuring their digital readiness. The result seem to indicate that Swedish organizations have a been affected by digital transformation and have a slightly lower level of digitalization than foreign organizations. I denna uppsats försöks den digitala transformationen mätas bland svenska organisationer. Detta gjordes genom att använda sig av en maturity/mongnadsmodell och samla data om 21 olika organisationer genom ett frågeformulär som publicerades online. Denna data användes sedan för att mäta organisationernas digitala mognad. Resultat indikerar att Svenska organisationer har blivit påverkade av den digitala transformerinen, dock är nivån av digital mognad något lägre än hos utländska organisationer.

Purpose – The purpose of this study is to create understanding for which dimensions that influence public agencies’ digital maturity, and how these agencies can work with these dimensions in order to improve the level of digital maturity. This contributes with increased understanding and insight for how the digital maturity can be assessed and improved. Method – The study is of explorative character, with mainly an inductive approach. Qualitative multiple case studies have been conducted in order to fulfil the purpose of the study. Primary data have been collected through 21 semi-structured interviews. Seven of these interviews were held with digital consultants, and the remaining 14 interviews were conducted with respondents from eleven different Swedish public agencies. Results – The study contributes with seven different key-dimensions, with belonging sub-dimensions. The seven dimensions are; vision & strategy, senior management, leadership, culture, capabilities & competence, digital technologies and provisions. These dimensions are presented and explained together with recommendations for how the public agencies can work with these, in order to improve their digital maturity. Theoretical implications – The study has started to fill a gap within the literature of digital maturity connected to the public sector. The study also contributes with an empirical anchored framework that describes the dimensions that affect the public agencies digital maturity and how these dimensions can improve the level of digital maturity. Practical implications – The practical contribution is a framework that can be used as a foundation by leaders and managers in public agencies to assess and increase the level digital maturity. The framework highlights seven key-dimensions, with sub-dimensions, that public agencies need to work with in order to successfully become more digital mature. Syfte – Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad, samt hur myndigheter kan arbeta med dessa dimensioner för att ökaden digitala mognadsgraden. Detta bidrar med ökad förståelse och insikt för hur den digitala mognaden kan utvärderas samt förbättras. Metod – Studien är av explorativ karaktär, med huvudsakligen en induktivansats. Kvalitativa flerfallsstudier har genomförts för att uppnå studiens syfte. Primärdata samlades in genom 21 semi-strukturerade intervjuer. Av dessa 21 intervjuer genomfördes sju med representanter från ett IT-konsultföretag och14 intervjuer med representanter från elva svenska statliga myndigheter. Resultat – Studien har resulterat i sju olika nyckeldimensioner, med tillhörande under dimensioner till varje nyckeldimension. De sju dimensionerna är vision & strategi, ledningsgrupp, ledare & chefer, kultur, förmågor & kompetenser, digital teknik samt författningar. Dessa presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer för hur myndigheter kan öka sin digitala mognad. Teoretiska implikationer – Studien har påbörjat arbetet med att fylla ett gap i den vetenskapliga forskningen kring digital mognad i offentlig sektor. Dessutom bidrar studien med ett empiriskt förankrat ramverk som beskriver vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad samt hur dessa dimensioner kan öka den digitala mognadsgraden. Praktiska implikationer – Det praktiska bidraget är ett ramverk som kan användas som bas och utgångspunkt av ledande chefer i främst statliga myndigheter för att utvärdera samt öka den digitala mognadsgraden. Ramverket består av sju nyckeldimensioner, med tillhörande underdimensioner, som statliga myndigheter behöver utveckla för att framgångsrikt bli mer digitalt mogna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning inom svenska myndigheter. Detta med avseende på det 16:e hållbarhetsmålet, framtaget av FN, som syftar till att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling. För att uppnå denna vision studeras e-förvaltning och dess inverkan på samhället. Insamling av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vidare har sekundärdata tillämpats i form av statistik för att stödja en del påståenden. Utifrån denna studie kan det konstateras att digitalisering inom de studerade myndigheterna dels bidragit till att ersätta arbetsuppgifter och dels till att förändra arbetsverktyg. De nya arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna har ställt ökade krav på nya kompetenser bland medarbetarna inom den operativa verksamheten. Främst handlar det om en ökad digital kompetens hos medarbetare. Beroende på den digitala mognaden och införandet av digital teknologi varierar efterfrågan på den digitala kompetensen. Ur myndighetens perspektiv har digitaliseringen bidragit till ökad kompetensnivå. Detta har medfört att arbetsuppgifternas process och resultat blir av högre kvalitet. The purpose of this thesis has been to study how digitalization has affected competency and competency management within Swedish authorities. This regards to the sixteenth sustainable goal developed by the UN which purpose is to promote peaceful, equitable and inclusive societies for a sustainable development. E-governance and its effect on the society is being studied to achieve the vision of a sustainable development. Collection of data has included primary data in the form of semi-structured interviews. Further on, secondary data have been applied in form of statistics for varying contexts. Based on the study’s findings it can be confirmed that the digital transformation within the examined authorities partially has contributed to replace professional tasks and partially to change the working tools used in the operation. The new professional tasks and their applied processes have contributed to higher demands of new competencies within the operation. It is mainly about an increased digital competency of employees. Depending on the digital maturity and the implementation of new technologies, the demand of digital competence varies between the authorities.