Search

Syftet med den här studien är att se hur de deltagande lärarna använder varierad undervisning inom engelskämnet i årskurs 4–6 och hur eleverna uppfattar undervisningen. Metoderna som användes i studien var observationer, intervjuer och enkäter. Studiens resultat visar att lärarna använde sig av varierad undervisning olika mycket. Resultatet visar även att eleverna uppfattar varierad undervisning positivt och att de vill arbeta på olika sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin egen undervisning utifrån en ämnesövergripande praktik i SO. Syftet undersöks med utgångspunkt i frågeställningen: Hur ser lärare på ämnesövergripande undervisning i SO? Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning där mellanstadielärares livsvärld analyseras och utgör det empiriska materialet. Den teoretiska utgångspunkten och kunskapssynen som studien vilar mot är den sociokulturella. Undersökningens empiriska data analyseras, med en hermeneutisk metodansats, genom att tolka lärares erfarenheter, tankar och förståelsehorisont utifrån del och helhet. Resultatet av studien visar att det råder delade meningar om undervisningsmetoden och dess planering. Undersökningen påvisar att ämnesövergripande undervisning i SO kan bidra till en holistisk undervisning då eleverna får en helhetsbild av undervisningen, och därmed även ökar och fördjupar sin förståelse för ämnets innehåll. Även åsikter som är emot ämnesövergripande undervisning har lyfts. Dessa menar att det finns risker med undervisningsmetoden då vissa ämnen kan riskera att hamna i skymundan. Studiens resultat går att koppla till tidigare forskning som även den har påvisat liknande åsikter hos lärare gällande deras inställning till undervisningsmetoden. Med utgångspunkt i studiens resultat dras slutsatsen att lärares åsikter om ämnesövergripande undervisning varierar. Ämnesövergripande kan bidra till en kunskapsutveckling men metoden behöver genomföras på ett sätt som möjliggör för en utveckling i samtliga ämnen som integreras.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka nyutexaminerade lärares upplevelser gällandekonflikthantering i relation till resurser, utmaningar och behov.Studien behandlar frågor kopplat till vilka resurser nyutexaminerade lärare upplever att de fått med sig från lärarutbildningen samt arbetsplatsen, vilka utmaningar de upplever samt vilka behov de nyutexaminerade upplever sig ha. Alla frågor är i relation till konflikthantering. Frågorna besvaras genom semistrukturerade intervjuer där fem respondenter deltar. I analysen av den insamlade empirin tillämpas en kvalitativ innehållsanalys utifrån Richard Cohens konfliktpyramid (1995; 2005, s. 35) som också används som teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat förstås utifrån konfliktpyramiden och dess nivåer vilka är: (i) Förebygga, (ii) Hantera, (iii) Hjälp och (iv) Stopp. Resultat visaratt majoriteten av respondenterna upplever att lärarutbildningen brister när det kommer till att bidra med kunskap och resurser i konflikthantering. Fortsättningsvis pekar resultat på att respondenterna upplever att ingen utbildning i konflikthantering ges via arbetsplatsen, dock upplevs kollegorna på arbetsplatsen vara en resurs i sig. Vidare påvisar resultat att alla respondenter upplever utmaningar i relation till konflikthantering. Specifikt poängterar respondenterna utmaningar i anslutning till medling av konflikter. Ytterligare en utmaning gällande konflikthantering som respondenterna nämner är att välja lämpliga konsekvenser till olika typer av konflikter. Avslutningsvis tyder resultat på att alla respondenter upplever ett behov av stöd, dels från lärarutbildningen, dels från arbetsplatsen. Stödet som efterfrågas skiljer sig till viss del åt. Respondenterna önskar från lärarutbildnigen stöd i form av kurser och diskussioner av fallbeskrivningar. Slutsatsen är att konflikter är ett vardagligt fenomen i skolans värld och att det finns en komplexitet i relation till konflikthantering som nyutexaminerad lärare. Vidare innebär framgångsrik konflikthantering att arbeta på flera olika nivåer samtidigt där störst vikt kan tänkas ligga på det förebyggande arbetet. Erfarna lärare anses vara en viktig resurs för nyutexaminerade lärare i arbetet med konflikthantering och det finns en relevans i att lyssna till lärarstudenter och nyutexaminerade lärares behov i relation till konflikthantering för att förbereda dem inför dagens skola.

Syftet med studien är att synliggöra hur ett urval lärare i årskurs 4–6 skapar en stimulerande läsmiljö och motiverar elever till läsning av skönlitteratur. Studien tog avstamp från semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6 och utgick från självbestämmandeteorin, för att undersöka vilka arbetsmetoder som används för att stimulera både den fysiska och sociala läsmiljön. Det framkommer att samtliga lärare i studien, på olika sätt, skapar och anpassar stimulerande läsmiljö för att den ska upplevas motiverande av eleverna. Detta görs bland annat genom att erbjuda eleverna möjligheter till självbestämmande, ett brett utbud av skönlitteratur, lästid och boksamtal.

Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.

Genomförandet av systematiska undersökningar är ett kunskapskrav och utgör en central del av kursinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena, flertalet lärare väljer dock bort arbete med systematisk undersökning. Det finns mycket tidigare forskning kring systematiska undersökningar i hög-och lågstadiet, dock är mellanstadiet dessvärre inte lika utforskat. Syftet med studien är således att undersöka vilka lärandemål och utmaningar NO-lärare i åk 4-6 har vid arbete med systematiska undersökningar samt hur de hanterar dem. Studien baseras på en enkätstudie där datan bearbetades via jämförelse för att finna liknelser, skillnader och samband mellan svaren. Genom att dela in svaren utefter tema undersöks huruvida informantsvaren tyder på att utmaningarna i mellanstadiet i någon grad samstämmer med dem som framkommer i tidigare forskning för andra årskurser. Resultatdelen visade på att lärare har liknande lärandemål vid arbete med systematiska undersökningar men att deras formulering kan vara olika. Vidare visade resultaten på att NO-lärare upplever begränsningar och svårigheter vid val av och arbete med systematiska undersökningar. NO-lärare i mellanstadiet utsätts för utmaningar som liknar dem som framkommit i tidigare forskning, bland annat är de mest framkommande utmaningarna dem av tids-, ekonomi-, resurs- och materialbrist. Studien tillförser således läsaren med kunskap kring vilka lärandemål lärare har vid genomförande av systematiska undersökningar, vilka utmaningar som kan stötas på samt olika förslag på hur utmaningarna kan hanteras. Det finns ett fortsatt behov av mer forskning kring årskurserna 4-6, speciellt av den form där lärar- och elevperspektiv lyfts.

Det är skolans uppgift att utveckla och stimulera både det vardagliga- och vetenskapliga tänkandet hos elever. Utifrån konstruktivismen ska lärande anpassas till det stadium som elever befinner sig i, för att de ska ha möjlighet att konstruera föreställningar och förståelse av omvärlden. Att som lärare ha förståelse för de föreställningar elever har är därav viktigt för att förbättra undervisningen. Syftet med studien är att undersöka samt analysera elevers föreställningar om vad elektricitet är och hur de förklarar fenomenet, i jämförelse med hur läromedel anpassade för eleverna förklarar fenomenet. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade gruppintervjuer med 12 elever i fem grupper för att ta reda på deras föreställningar. Det genomfördes även en innehållsanalys av två läromedel för att ta reda på vilka begrepp de använder för att beskriva elektricitet. Resultatet visar att eleverna har skilda föreställningar om vad elektricitet är och att de använder många av de mest frekventa begreppen från läromedlen. Dessa begrepp är: batteri, elektricitet, elektron, lampa, sladd samt ström. Av dessa begrepp är det elektron som används i mindre utsträckning hos eleverna.

I vårt samhälle har behovet av att kunna tillgodose sig text ökat drastiskt i och med globaliseringen och den växande teknologin. Mot ovanstående har skolan och utbildningen ökat sina krav på hur elever idag ska kunna möta och hantera en allt större genre av texter som skönlitterär, fakta, beskrivande, argumenterande, utredande och så vidare. Att tillägna sig en god läsförmåga är således viktigt för såväl akademiska resultat som att kunna vara en aktiv medborgare i samhället. Dock visar internationella undersökningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) att svenska elever har väldigt lite motivation till att läsa. Detta väckte frågan om vilka faktorer som kan bidra till läsmotivation. Faktorer menar vi är val lärare kan göra för att utforma sin undervisning på ett sätt som gagnar ändamålet, i detta specifika fall till att skapa läsmotivation. Utifrån frågeställningen “Vilka faktorer kan bidra till läsmotivation hos elever i årskurs fyra till sex?”, gjordes en systematisk databassökning som resulterade i fem forskningsartiklar som vidare kompletterades med tre manuellt framsökta artiklar samt två manuellt funna avhandlingar. Resultatet visade på åtta faktorer som var av extra vikt för att kunna motivera eleverna till att läsa. Den starkaste faktorn var autonomi, det vill säga att eleverna får vara med att bestämma vad de ska läsa och hur de sedan ska arbeta med texten. Vidare visade slutresultatet av forskningsöversikten att socialt samspel, tillgång och utbud av böcker, rätt nivå på texter och stöttande feedback från lärare var viktiga faktorer. De sista två utmärkande faktorerna var elevnära texter, vilket betyder att texterna kopplar till elevernas liv och intressen. Slutligen är frekvensen en bärande faktor då den syftar till hur ofta eleverna får möjlighet att läsa.

Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.

Läsning och läsförståelse är en grundpelare i majoriteten av skolans ämnen. På grund av den ökade digitaliseringen sker en förändring i hur människan läser. Många barn och unga växer upp med digitala verktyg som en självklar del i deras liv. Med digitaliseringen ökar läsning på skärm och digitala verktyg i skolan. Lärarens förhållningssätt och användning av digitala verktyg blir således väsentligt för elevers utveckling och lärande i läsundervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares resonemang om digitala verktyg i läsundervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar som verktygen skapar. Studien har även som syfte att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar hur lärare utför läsundervisningen. Deltagarna i studien är yrkesaktiva lärare i mellanstadiet. Vidare har lärarna intervjuats och datamaterialet analyserats kvalitativt. Resultaten visar att användning av digitala verktyg i läsundervisning varierar mellan lärare. Det föreligger likheter och skillnader mellan olika lärares resonemang och vilka faktorer som avgör deras arbetssätt i undervisningen. Ur resultaten framgår att det finns både möjligheter och utmaningar med att använda digitala verktyg. En möjlighet som lärare tar upp är att verktygen blir ett komplement och bidrar till variation i läsundervisningen. Dessutom uttrycker lärare att verktygen är till hjälp för individanpassning. På andra sidan existerar ett antal utmaningar med den digitala undervisningen; den vanligaste utmaningen är att eleverna håller med på med annat vid arbete med skärmar. Det här drabbar i synnerhet de lässvaga eller elever med koncentrationssvårigheter då de ser digitala verktyg som tillfälle för lek. Paradoxalt ser lärarna digitala verktyg som särskilt användbart för dessa elever. Vidare beskriver lärarna ramfaktorer som avgörande i hur läraren utformar sin undervisning. Resultatet visar att lärare besitter otillräcklig utbildning med digitala verktyg vilket blir avgörande i lärares undervisning. Trots att tillgången av digitala verktyg är god samt erbjuder variation i undervisningen är lärarna skeptiska till digital läsning av skönlitteratur och hur det påverkar läsförståelsen. Därför väljer lärare ofta att genomföra traditionell läsning av skönlitteratur. Samtidigt finns en rädsla hos läraren för tekniska problem och att verktygen inte åstadkommer önskvärda effekter. Å andra sidan visar sig lärare ha en stark vilja att bredda sina kunskaper om digitala verktyg för att möta dessa utmaningar.

Färre elever söker in till de naturorienterande och tekniska naturtekniska utbildningarna på grund av att intresse, motivation och attityd gentemot de ämnena minskar efter mellanstadieåren. Denna kunskapsöversikt sammanställer forskning kring hur lärare kan arbeta för att påverka elevers intresse, motivation och attityd gentemot naturorientering och teknik. Arbetet lyfter även lärarens uppdrag att forma eleverna till framtida demokratiska medborgare. Artiklar, doktorsavhandlingar och publikationer som används i kunskapsöversikten har genererats via sökningar i vetenskapliga databaser. En deduktiv analysmetod har använts för att kategorisera resultatet utifrån forskningsfrågan. Resultatet visar flera betydande förklaringar kring elevers minskade intressen som läraren behöver förhålla sig till för att undervisningen ska gynna intresse, motivation och attityd och på så vis optimera lärandet. Exempel på sådana förklaringar är undervisningens utformande och lärarens egenskaper. Vidare lyfts praktiska insatser där elevernas intresse är en faktor som läraren kan utgå ifrån. Hur undervisningen ser ut och vilka undervisningsaktiviteter som underlättar för elevernas förhållningssätt gentemot ämnena presenteras också. Diskussionen bearbetar resultaten kring didaktikens betydelse för undervisningens kvalitet och mynnar ut i ett kritiskt ställningstagande och framtida forskningsfrågor.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt eget muntliga användande av engelskan i undervisningen i årskurs 4–6, samt få en förståelse för när de väljer att byta språk i klassrummet. I studien använder vi oss av kvalitativa, semistukturerade intervjuer, vilket ger oss ett resultat som identifierar klassrumsklimatet, lärarens egen förmåga och elevernas förmågor inom språket som de huvudsakliga anledningarna till användandet av språkbyten i undervisningen. Resultatet visar dessutom att lärarna inser vikten av det engelska språket och dess användning i klassen, och varför vissa av lärarna använder sig mer av det. Studien är grundad i tanken om att det finns två olika läger inom forskningen kopplat till språkbyten, dels att byta mellan engelska och svenska, dels att förhålla sig helt till engelska, en dualitet som även reflekteras i resultatet.

Det pågår ständiga diskussioner om barns intresse för läsning, och hur intresset för böcker minskar i takt med stigande ålder. PIRLS-studien diskuteras ofta och visar att nästan en tredjedel av svenska elever inte tycker om läsning. Syftet med studien är att inhämta kunskaper om hur mellanstadielärare utformar läsundervisningen med skönlitteratur och vilka strategier de använder för att främja elevers motivation för läsning. Syftet är också att öka förståelsen för elevers känsla av medbestämmande och i vilken utsträckning lärarens synsätt påverkar elevernas inställning. De ramverk som används i studien är medbestämmandeteorin, Gambrells sju regler, samt Guthrie och Davis sex klassrumspraktiker. I studien har kvalitativa intervjuer med lärare genomförts och enkätundersökningar i de intervjuade lärarnas klasser. Resultatet visade att alla lärare använde fem av studiens 11 strategier som främjar läsmotivation. Resultatet visade även att lärarens egen uppfattning och syn på läsning överensstämmer med elevernas känsla av medbestämmande samt deras inställning till läsning.

Digital teaching aids have become increasingly available in Swedish primary education. One subject which, however, is still dominated by analogue teaching aids is English. The purpose of this study is to gain knowledge about how English teachers in grades 4–6 use digital teaching aids in teaching. This is done by investigating to what extent and when the digital teaching aids are used, as well as teachers' perceived pros and cons regarding the use of digital tools. This has been investigated through observations of three classes, and interviews with the three teachers who taught them, working in two municipal and one independent school. The results show that teachers use digital teaching aids less than half the time of the lesson, more precisely in the middle to the end part of lessons. These are mainly used when students work individually to solve tasks related to the lesson’s topic. Furthermore, teachers who have a positive attitude towards digital teaching aids are more likely to use them in the classroom. The advantages of using digital teaching aids in teaching were the possibilities of better facilitating individualization and using it as a tool for motivation while the common disadvantage was the lack of control over what students do on their computers. Lastly an unexpected finding was that the digital teaching aids that the teachers were using were not adapted to newly arrived immigrant students. Finally for teachers to be able to use a digital teaching aid as a mediating tool, more than specific knowledge about the digital teaching aid is required. Knowledge such as technical, pedagogical, and content knowledge (TPACK) should be embraced simultaneously and is required to be able to teach effectively with technology.

Vår arbetslivserfarenhet är att lärares bedömning präglas i stor omfattning av summativ karaktär. Med utgångspunkt från detta är syftet med examensarbetet att undersöka vad lärare besitter för attityder, upplevelser och erfarenheter gentemot formativ bedömning i svenskundervisningen med fokus på skrivutveckling. Undersökningen är både av kvantitativ och kvalitativ art. Data samlades in via enkäter från två lärargrupper på Facebook. Det teoretiska perspektiv som legat till grund för studien var det sociokulturella perspektivet med fokus på begrepp såsom till exempel stöttning, zonen för den proximala utvecklingszonen och mediering. Resultatet i vår studie visade att lärarna i stor omfattning hade en positiv syn till att använda sig av formativ bedömning. Lärarna poängterade betydelsen av variation i undervisningen där olika bedömningsmetoder och arbetssätt synliggjordes. Det åskådliggjordes positiva och negativa aspekter med tillämpningen av formativ bedömning, där till exempel tidsaspekten var av betydande faktor. Avslutningsvis framhävde lärarna att formativ bedömning genererar i positiva effekter på elevernas skrivutveckling.

As Swedish students´ reading comprehension is in decline and reading is getting less space in the lives of children and young people, a large responsibility is placed on the school to promote students’ motivation to read. For that reason, the purpose of this study has been to examine how teachers promote students’ motivation to read fiction. The study has been conducted by using a model called Model of reading development to observe aspects of teacher’s actions and teacher’s choice of activities and tasks, which can be considered to promote student’s motivation to read. The study has been based on seven concepts, and these have been used as criteria for what can be considered to promote students’ motivation to read. In order to explore how teachers promote students’ motivation to read, this model has been used to analyse observations of four teachers’ who teach the subject of Swedish grades 4-6. The results show that all concepts, in the model called instructional processes, are somehow expressed at some point in the four observed teachers’ lessons. The study also shows that many different aspects of the teachers’ action and activities can function as motivational promotion and the observations showed that these activities and actions vary depending on the type of lesson and its planning. Regarding to what teachers do which can be considered as motivational, the study found that all teachers used modelling for students and activities were students had to collaborate with each other. All the teachers in the study also gave the students praise for effort and progress.

Nedanstående kvalitativa studie handlar om hur lärare på mellanstadiet uppfattar sitt arbete med text och läsning i de naturorienterande ämnena med fokus på elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några mellanstadielärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning med fokus på text i de naturorienterande ämnena och hur lärarna anpassar textarbete utifrån elevers behov av anpassningar och särskilt stöd i NO- undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Hur beskriver lärare i de naturorienterande ämnena sin planering inför och under arbete med texter i sin undervisning? Hur beskriver dessa lärare att de arbetar med att stödja elevernas förståelse av text i undervisningen? Hur beskriver lärarna att de anpassar arbetet med text med fokus på elever i behov av stöd, anpassningar och särskilt stöd? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I studien används två tolkningsmodeller som har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt; Reading Study Groups (RAND) med fokus på läsning och ur specialpedagogisk synvinkel används KoRP. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie med inspiration av en fenomenografisk ansats. Data har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att anpassningar sker på gruppnivå i form av högläsning. Stödet riktas till hela gruppen genom gemensam bearbetning och språklig stöttning av text och innehåll. Begreppen är det huvudsakliga innehåll som fokuseras och det förekommer lite strategiundervisning samt självständig läsning. Speciallärarens kompetens tenderar att riktas mot undervisningen i svenska. Resultaten ger implikationer för speciallärarens handledande roll i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet avseende läsning i alla ämnen. I studien framkom att den specialpedagogiska kompetensen inte kopplas till ämnesundervisningen samtidigt som texterna anses för svåra att självständigt bearbetas. Specialläraren har framgent en viktig funktion i att implementera en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt där lärarna görs medvetna om att undervisa i lässtrategier och läsutveckling.

Denna uppsats grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka elevers upplevelse av att bli bedömda inom årskurserna 4-5. Summativ och formativ bedömning tar stor plats för undervisande lärare då det ingår i deras pedagogiska uppdrag, däremot upplever inte elever alltid att formativ bedömning förekommer då responsen från läraren inte upplevs på rätt sätt som det är menat. Förståelse för bedömningens påverkan belyses i denna studie. Det insamlade materialet utgörs av fyra gruppintervjuer som är utförda i relevanta årskurser. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv, begreppen identitet och motivation har använts för att vidare analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar på att elever lättare kopplar bedömning till de teoretiska ämnena än de praktiska och de summativa bedömningarna kommer till tals vid diskussion om bedömning. Det är inte förrän följdfrågor ställs som den formativa bedömningen kommer till tals. Vidare visar resultatet att återkoppling ger en positiv upplevelse av bedömning samt att det gynnar elevernas utveckling och lärande. De negativa upplevelserna som träder fram i studien drivs av två bidragande faktorer, stress som förekommer vid för lite studietid inför prov och rädslan av att svara fel vid muntliga redovisningar och svar. Detta kan leda till att elevens sociala identitet påverkas av detta. I resultatet ser vi att olika typer av motivation påverkar upplevelsen i förhållande till bedömning. Elevers upplevelse av bedömning skiljer sig beroende på vilken motivation som driver dem inför de bedömande uppgifterna. Vi ser att inre motivation har en positiv påverkan inför bedömningsmoment och att den yttre motivationen kan associeras med negativa upplevelser. Återkoppling, trygghet samt anonymitet vid skriftliga prov är den bidragande faktorn till den positiva upplevelsen av bedömning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet beskriver användningen av digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena, biologi, fysik och kemi. Metoden för studien har varit av kvalitativ art, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem NO-lärare med erfarenhet av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet presenteras i åtta kategorier. Kategorierna Naturen som egen resurs, Skapa eller befästa kunskaper (kombinera inne och ute), Dokumentation samt Fånga intresset i stunden svarar mot studiens första frågeställning: Vilka syften beskriver lärarna med att använda respektive inte använda digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogiken i de naturvetenskapliga ämnena? Utifrån studiens andra frågeställning Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare med att arbeta med digitala lärresurser kopplade till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? identifierades fyra kategorier: Med eleven i fokus (hur de digitalalärresurserna kan skapa möjligheter eller hinder för elevernas lärande), Med Hårdvaran i fokus (hur den specifika hårdvaran skapar möjligheter eller hinder förundervisningen), Lärarens kunskaper och intressen samt Tillgångar. Tidigare forskning om digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik har ofta fokuserat på enstaka hård- eller mjukvaror. Denna studie tillför en ny infallsvinkel på området då den skapare en bred förståelse för vilka syften, möjligheter och hinder lärare upplever oberoende av specifika digitala lärresurser. NONaturorienterande ämnenNaturorienterande ämnenas didaktik

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av vårdnadshavares kritiska attityderrelaterat till sex och samlevnadsundervisningen, samt att undersöka vilka konsekvenserdessa attityder får för lärares sex och samlevnadsundervisning i årskurserna 4-6. I dennakvalitativa fenomenografiska studie, har åtta naturvetenskapslärare intervjuats. Iforskningsbakgrunden beskrivs två olika kategorisystem för typer av kritiska attityder ochdet framgår i olika internationella studier att vårdnadshavares attityder är en barriär vidsexualundervisningen. Svensk relevant forskning inom fältet saknas tyvärr, menSkolinspektionen bekräftar att vårdnadshavares kritiska attityder är en barriär även försvenska lärare. Resultatet i studien innehåller tre olika kategorisystem, där den förstabehandlar kritiska attityders karaktär, den andra de känslomässiga konsekvenserna och dentredje de didaktiska konsekvenserna. Resultatet bekräftar delvis forskningsbakgrunden.Konflikter kan uppstå när vårdnadshavare misstycker till den undervisning somstyrdokumenten kräver att läraren ska bedriva. Denna kritik kan skapa en osäkerhet hoslärare, speciellt om läraren är nyexaminerad. Lärarna i studien upplevde ökad trygghet medökad erfarenhet och flera av informanterna upplevde sig påverkas positivt avvårdnadshavarnas kritik. Exempel på didaktiska konsekvenser av vårdnadshavares kritiskaattityder är att informera preventivt, hänvisa till styrdokumenten och att stötta varandrakollegialt. Denna studie kan betraktas som en pusselbit i ett relativt outforskatforskningsfält. NO

Denna fallstudie undersöker ett matematikklassrum för mellanstadieelever. Studiens syfte är att identifiera sociomatematiska normer, hur dessa uppstått samt hur normerna påverkar undervisningen. Sociomatematiska normer är specifika för matematikklassrummet och avgör vad i den matematiska interaktionen som blir det ”normala” (Yackel & Cobb, 1996). Studien utgår från Cobbs och Yackels (1996) socialkonstruktivistiska sätt att se på lärande, där lärande uppstår både i en social och individuell kontext. Metoder som används för insamling av data är klassrumsobservationer samt enkät och intervju med läraren. Resultatet visar att de sociomatematiska normerna som kan identifieras i klassrummet består av både lärarens och elevernas matematiska föreställningar samt praktiska förutsättningar. Resultatet visar även att både de etablerade samt ännu inte förmodat gemensamma sociomatematiska normerna påverkar varandra. Studien implicerar en samsyn kring rådande normer för att kunna etablera önskvärda normer. En slutsats från studien är vikten av att vara medveten om och nyfiken på elevernas matematiska föreställningar, för att etablera de sociomatematiska normer läraren vill ska råda.

I denna studie har vi undersökt huruvida lärare skulle kunna inkludera interkulturella perspektiv i sin engelskundervisning i årskurs 4–6 med hjälp av lättillgängligt och kostnadsfritt innehåll från olika webbplatser. De webbplatser som är inkluderade i den här studien har granskats mot det centrala innehållet i kursplanen för engelska i årskurs 4–6 för att säkerhetsställa deras relevans. Webbplatserna har därefter analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att avgöra hur de förhåller sig till fyra aspekter av kultur samt interkulturella perspektiv. Interkulturella perspektiv i undervisning bör behandla sådant som kan leda till reflektion, ifrågasättande och självkritik kring den egna kulturen och andras för att främja förståelse. Resultatet visar att en stor del av webbplatsernas innehåll motsvarar ett turistperspektiv snarare än ett sant interkulturellt perspektiv. Trots detta är slutsatsen att en lärare med god förståelse för interkulturella perspektiv kan skapa diskussioner kring innehållet för att leda eleverna mot ett interkulturellt lärande.

Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.

Denna studie har syftat till att undersöka lärare och elevers uppfattningar om användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Den har även syftat till att undersöka hur elevers motivation påverkas av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Fem lärare har intervjuats och 57 elever har deltagit i enkätundersökningar. Det är dessa insamlingsmetoder som sedan mynnats ut i det empiriska material som använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet har presenterats i relation till den teoretiska referensramen, det vill säga Achievment Theory och det sociokulturella perspektivet. De analysbegrepp som använt är: motivation, mediering, medierande resurser och närmaste utvecklingszon. Resultatet visar på flera positiva funktioner som de digitala verktygen erbjuder. Det har även framkommit att både lärare och elever överlag är positiva till användandet av digitala verktyg. Elevernas motivation har också påvisats påverkas positivt vid användandet av dessa digitala verktyg, både enligt elevernas egna utsagor och skattningar men även lärarnas uttalanden.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka och problematisera utmaningar verksamma lärare upplever när de undervisar i religionskunskap i årskurs 4– 6, samt lösningarna på de upplevda utmaningarna. I arbetets bakgrund diskuteras det samhälle som skolan verkar i och dess påverkan på vilken kunskap som bör förmedlas. Extremism, mångkulturalitet, religionskunskap, religionsämnets historia samt lärarens roll diskuteras och lägger grunden för arbetets problemformulering. Studiens insamlade material består av fem inspelade semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt samt med ett sociokulturellt- och relationellt perspektiv. Resultatet som kan utläsas ur empirin visar på att lärarna upplever liknande utmaningar, men att deras förhållningssätt och lösningar till utmaningarna varierar. Vissa utmaningar som lärarna upplevde kan ses som kulturella då det grundade sig i en vägran att acceptera religionsundervisningen när den handlade om något eleverna inte identifierade sig med. Bredden av elevernas vägran varierade, men en röd tråd kring hantering av utmaningen kunde läsas ur resultatet. Att ha ett inkluderande synsätt där elever med förkunskaper fick agera resurser var något som samtliga av de intervjuade lärarna använde sig av. Utmaningar som behandlade ämnesinnehållet berörde framförallt att elever hade tendenser att fokusera på skillnader mellan religioner istället för likheter, samt i svårigheten att diskutera livsfrågor med unga elever. Lärarna använde sig av olika metoder för att fokusera på religionernas likheter. Detta upplevde lärarna kunde användas för att skapa tolerans i elevgruppen och på så sätt motverka fördomar som tas med i klassrummet från samhället. Religionskunskap som ämne relaterar mycket till den individuella personen, till gruppen men även till samhället i stort. Att skapa förståelse i en elevgrupp för att på så sätt skapa förutsättningar för att verka och leva i ett modernt samhälle är en nyckelfaktor. Det sista temat som kunde urskiljas i empirin och som presenteras i detta examensarbete är hur lärarnas egen religiositet kom fram i intervjuerna och hur detta kan ses påverka den undervisning eleverna får ta del av.

The background of this study is that the study results in science subject for many multilingual students are heading in a downward trend. Research has shown that many multilingual students are having a hard time adjusting to the advanced language used in the classroom. Which contains difficulties for students in understanding the content of science and assimilate to the teaching. The first aim of this study has been to research how scientific concepts in the subject of biology are being introduced through textbooks. The scientific concepts that were being analyzed are species, ecosystem, food chain, photosynthesis, and circulations in nature. The second aim is to research how multilingual students are getting support by the textbooks. The study´s aim and research questions have been executed through qualitative and quantitative analysis of two science textbooks in biology. Something that was identified in the result was the certain concepts were not mentioned at all and that one of the textbooks many times did not mention the scientific concepts by their scientific name. A conclusion of the study is the importance of combining the scientific language with the everyday language in education as to the subject of science with multilingual students. The textbooks contain different kinds of scaffolding strategies to introduce scientific concepts as for support by illustrations and photographs, short pieces of text and connections to other concepts.

Tyst läsning sker i stor utsträckning i årskurs 4–6, ofta är det en individuell aktivitet där lärarens metoder och intentioner är mindre framträdande. Denna litteraturstudie belyser hur tyst läsning används för elevers läsutveckling i årskurs 4–6. Litteraturstudien, som har tagits fram via sökningar i databaserna Eric och Libris, besvarar frågeställningen: Hur kan lärare i årskurs 4–6 arbeta med tyst läsning som en läsutvecklande aktivitet? Resultatet av litteraturstudien pekar på ett antal faktorer som påverkar läsutvecklingen. Dels behöver läraren göra aktiva val genom uppföljning och kontroll av läsningen genom; textsamtal, vilka böcker eleverna väljer och se om eleverna verkligen läser. Dels visar forskning på svårigheterna med tyst läsning, och i årskurs 4–5 bör högläsningen få större utrymme. Följaktligen bör läraren kombinera tyst läsning med högläsning eller annan efterföljande uppgift. När tyst läsning däremot behärskas väl så är den bättre för läsförståelsen än högläsning. Litteraturstudien leder fram till en kunskapslucka kring individuella anpassningar samt i vilken mån elever får möjlighet till social interaktion kring läsningen, vilket blir vårt intresseområde inför examensarbete II.

Studien syftar till att undersöka hur mellanstadielärare utformar processorienterad skrivundervisning för digitala skrivverktyg i svenska samt vilka möjligheter och begränsningar detta medför. I bakgrunden behandlas begreppen skrivprocess och digital skrivprocess samt likheterna och skillnaderna mellan dem. Därefter lyfts för- och nackdelar med digitala respektive analoga skrivverktyg för att sedan belysa vikten av digital kompetens. Enkäter skickades ut till mellanstadielärare i svenska och det insamlade datamaterialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, tidigare forskning samt relevant litteratur inom ämnet. Resultatet visar att i lärares processorienterade skrivundervisning genomförs förarbete som ofta innehåller något typ av skrivstöd. Under själva skrivandet stöttas eleverna genom feedback och dessutom genomförs även efterarbete, ofta med ett formativt inslag. Förarbetet och efterarbetet inkluderas olika mycket vilket främst beror på uppgiftstypen. Vidare visar resultatet att den främsta möjligheten som lärare upplever med digitala skrivverktyg är att bearbetningen underlättas. Däremot anses digitala skrivverktyg bidra till ett sämre analogt skrivande.

Studien syftade till att undersöka hur grundskollärare uppfattar historieämnet och hur de motiverar historieämnet inför eleverna. Studien undersökte hur lärares beskrivningar av ämnesinnehållet samspelar med det som Caroline Liberg benämner som innehållsdimensioner. Innehållsdimensionerna skapas genom det innehåll som betonas respektive bortprioriteras i undervisningen. Detta har undersökts genom sju kvalitativa intervjuer med historielärare som är verksamma på mellanstadiet. Intervjuerna har därefter analyserats tematiskt för att kunna identifiera likheter och skillnader mellan respondenterna. Analysen visade på att de respondenter som medverkat uppfattar historieämnets syfte på liknande sätt, det vill säga som ett sätt att visa på sambandet mellan det som varit och det som är. Gällande innehållet visade analysen att det finns stora skillnader i det som lärarna prioriterar i sin undervisning och även skillnader i det som knappt får något undervisningsutrymme alls. Majoriteten av lärarna framförde en stark betoning på det innehåll som berör fakta och begrepp, vilket representerar den disciplinära innehållsdimensionen. Flera valde även att betona den analytiska förmågan som en viktig del av historieundervisningen, ett perspektiv som främst tillhör den generaliserande innehållsdimensionen. Det fanns dock motsättningar mot den analytiska undervisningen då man ansåg att den typen av undervisning är för abstrakt för mellanstadieelever. Därmed fanns det vissa mönster som uppenbarade sig i lärarnas utsagor, då de vid flera tillfällen uttryckte liknande resonemang samtidigt som det fanns vissa skillnader i deras berättelser.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex mellanstadielärares reflekterade erfarenheter beträffande lässtrategier i svenskundervisningen. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer används. Frågeställningarna syftar till att besvara hur mellanstadielärarna undervisar gällande lässtrategier i svenskundervisningen samt hur lässtrategier inverkar på elevers läsförståelse. Enligt läroplanen ska elever få undervisning i lässtrategier samt träning i att göra inferenser (slutledningar), detta för att öka elevernas kunskaper om texthantering. Det framgår av media och forskningen att elever möter utmaningar då de ska hantera och förstå mer avancerade texter. Orsaken till detta är ett minskat intresse för läsning, samt att sociala medier och datorspel får allt större utrymme. I takt med att elever läser allt mindre blir kraven på texthantering i samhället allt större. I uppsatsen har det pragmatiska perspektivet använts, då i synnerhet reflekterad erfarenhet. Resultaten från studien visar att mellanstadielärare upplever elevernas situation som problematiskt när eleverna ska begripliggöra text av mer komplex karaktär, i synnerhet då elever behöver koppla samman olika delar av texten samt läsa mellan raderna. Resultaten visar dessutom att lässtrategin sökläsning ofta används och att majoriteten av informanternas elever har en förtrogenhet med att använda sig av denna lässtrategi. Svenska

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med läs-och skrivutveckling i svenska på mellanstadiet. Frågeställningarna i studien fokuserar på lärares olika erfarenheter och hur de utformar sin undervisning för att utveckla komplexa färdigheter som läsning och skrivning hos eleverna. Dessutom vilka hinder och svårigheter som lärarna kan tänkas möta i undervisningen samt hur de skapar motivation, intresse och engagemang hos eleverna i undervisningen. Ett sociokulturellt perspektiv har varit utgångspunkt för denna studie. Perspektivet har använts för att belysa betydelsen av individens förmåga att tänka, lösa problem och utvecklas i ett socialt samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som forskningsmetod. Intervjuerna har genomförts på två olika skolor med sex mellanstadielärare som arbetar med läs-och skrivutveckling i svenskämnet på mellanstadiet. Resultatet visar att majoriteten av lärarna uppger att undervisningen i skrivutveckling bygger på att de tydligt visar syfte, struktur och språkliga drag i olika typer av texter och successivt bygger upp elevernas kunskaper vilket Gibbons (2012), Liberg (2007) och Molloy och Westlund (2018) menar på är mycket viktigt. Lärarna uppger att undervisning i läsutveckling bygger på att deaktivt arbetar med olika läsförståelsestrategier som ger eleverna möjlighet att använda informationen i texterna i olika sammanhang. Samtliga lärare uppger att de skapar motivation, intresse och engagemang genom att välja ut elevnära texter samt att förmedla mål och syfte med varför de ska tillgodogöra sig nya kunskaper. Lärarna lyfter fram att bristen på tid och resurser leder till svårigheteratt ge alla elever rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Att arbeta med motivationen har visat sig vara av vikt enligt de resultat som kom fram i OECD rapporten (Skolverket, 2016, s.39) då det är just lågpresterande elever som stod för höjningen i den senaste PISA resultaten (Skolverket, 2019). I våra resultat kom vi fram till att lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas läsförståelse och försöker med den tid och resurser som de har till hands att individualisera undervisningen

Syftet med studien var att undersöka hur lärare går tillväga för att skapa en god lärandemiljö vid sex- och samlevnadsundervisning. Studien riktar sig mot undervisning i årskurserna 4 - 6 och grundar sig på intervjuer med lärare verksamma inom denna åldersgrupp. Sex stycken lärare har intervjuats om hur de bedriver undervisning inom sex och samlevnad, samt vad de anser får denna typ av undervisning att fungera. Resultatet visar att det finns ett flertal olika aspekter som kan ha stor inverkan på undervisningsmiljön. Som huvudsaklig faktor menar lärarna att eleverna måste känna sig trygga i klassrummet och i gruppen, samt att klimatet måste vara mycket tillåtande. Till exempel ska eleverna kunna känna att de kan ställa frågor och att dessa respekteras och besvaras, samt att deras egna önskemål om vad undervisningen ska innehålla tas i beaktande. Det tillåtande klimatet handlar också om att eleverna ges mer utrymme än vanligt att skratta och ställa öppna frågor, förutsatt att undervisningen inte blir ostrukturerad. Vidare visar resultatet att lärarna anser att diskussioner och samtal är någonting som främjar undervisningsmiljön, då eleverna i dessa situationer får ta del av varandras funderingar och på så sätt kan lära tillsammans. I samband med diskussioner pratar lärarna också om olika gruppkonstellationer, och vilken inverkan dessa kan ha på undervisningsmiljön.

Elever med särskild matematisk begåvning är i lika stort behov av att bli utmanade, hjälpta och sedda som alla andra elever. Dessa elever hamnar ibland i situationer då de behöver klara sig själva för att det finns andra elever som är i ”större” behov av lärarens uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4–6 arbetar, utmanar och uppmärksammar elever med särskild matematisk begåvning. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer för att intervjua fyra aktivt undervisande matematiklärare i årskurs 4–6. I samtliga intervjuer framkom teman som indikerade att kunskapen om dessa elevers behov av uppmärksamhet är hög men resurserna att ge dem det de behöver är bristfälliga vilket resulterar i att de ofta får klara sig själva. Pupils with special mathematical talent are in the same need of being challenged, helped and seen as all other pupils. These students sometimes end up in situations where they need to cope themselves with parts of their learning, because there are other students who are in "greater" need of the teacher's attention. The purpose of this study is to gain a greater understanding of how teachers currently teaching mathematically talented students in grades 4-6, work with these students, the challenges the teachers face and how the teachers’ pay attention to pupils. The method used is semi-structured interviews for interviewing four teachers currently teaching mathematically talented students in grades 4–6. In all interviews the emerging themes indicated that the knowledge of these pupils' need for attention is high, but the resources to give them what they need are inadequate, which results in them often having to cope with their own learning on their own.

Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt. Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade.

The purpose of this study is to examine how five social studies teachers in Stockholm County incorporate gender and equality into the core content of the social studies syllabus in year 4-6. It will also address the didactic choices the teachers make to transform the curriculum content into practical education. To investigate this purpose, three questions were formulated: 1. What do five social studies teachers consider essential for students to learn in order to address gender and equality in the social studies syllabus for years 4-6? 2. How does the written content of the syllabus transform into practical education; what didactic choices do the teachers make? 3. According to the teachers, what part does gender and equality play in social studies education? In order to examine these questions, two qualitative research methods, interviews and observations were used. The outcomes have been analysed using an analytical tool inspired by two previous tools used in earlier didactic research studies, which have been developed further and combined for the purpose of this study. The analytical tool allows skills to be categorised as either first order knowledge (knowledge based on facts on a specific subject); or second order knowledge (more general skills such as analysing skill, ability to see phenomena from different perspectives etc). The conclusion of the study indicates that social studies teachers find it difficult to interpret the content of the syllabus to adequately address gender and equality, and that this content does not always have a clear part in social studies education.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll de estetiska lärprocesserna i historisk verkstad kan spela för att utveckla elevers historiemedvetande och historiska empati. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare som varit på Stavgards järnålderslägerskola med sina klasser. I undersökningen konstateras att historiska verkstäder är uppskattade bland lärare och elever och att det prioriteras i undervisningen trots att det innebär en stor ekonomisk ansträngning för skolan. De estetiska lärprocesserna representeras på Stavgard genom praktiskt arbete, berättelser och i viss mån drama. Vistelsen på Stavgard skapar en gemensam referensram för lärare och klass, utifrån vilken historiemedvetande byggs under kommande historieundervisning. På lägerskolan lever eleverna järnåldersliv under två dagar och undersökningen visar att eleverna genom att själv få uppleva järnåldersmänniskornas umbäranden utvecklar historisk empati. Utöver detta beskrivs också hur för- och efterarbetet i samband med Stavgardsvistelsen utformas av de olika lärarna. The aim of this study is to investigate what role the aesthetic learning processes in historical workshops can play in developing students' historical consciousness and historical empathy. This has been investigated by interviewing six teachers who have been at Stavgard iron age camp school with their classes. The survey found that historical workshops are appreciated among teachers and students and that it is a priority in the teaching, even though this means a great financial effort for the school. The aesthetic learning processes are represented at Stavgard through practical work, stories and to some extent drama. The stay at Stavgard creates a common frame of reference for teachers and class, based on which historical consciousness is built during future history teaching. At the camp school, the pupils practice iron age life for two days, and the study shows that the pupils themselves by experiencing the hardship of the Iron Age people develop historical empathy. In addition to this, it is also described how the pre- and post-work in connection with the stay at Stavgard is designed by the different teachers.

I studien undersöker och syftar vi till att förstå hur två lärare, en i årskurs tre respektive en i årskurs sex, ställer frågor om en faktatext och vilka elevresponser detta resulterar i. För att kunna tolka elevernas responser antas ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande användes för att tolka vilket möte eleverna gör med texten i läsandet och samtalet om en faktatext. Studiens material består av videoinspelade observationer. Det videoinspelade materialet för årskurs tre är totalt 45 minuter, medan materialet för årskurs sex totalt är 60 minuter. Totalt deltog 32 elever och två lärare. Under observationerna iakttog vi hur lärarna ställde frågor om en utvald sakprosatext och vilken elevrespons lärarnas frågor resulterade i. Det insamlade materialet analyseras utifrån studiens analysverktyg, textrörlighetsmodellen. Resultatet visar att lärarna lägger mer fokus på faktatextens begrepp, än på dess innehåll och budskap. Det visar också att lärarna använder sig mer frekvent av stängda frågor istället för öppna frågor. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att lärares frågor påverkar hur elevernas resoner blir. Resultatet visar också att elevresponserna och frågorna skiljer sig åt i årskurserna eftersom lärarna väljer att lägga upp sina lektioner på olika sätt.

Denna systematiska litteraturstudie har haft sin utgångspunkt i att undersöka likheter och skillnader i undervisning av bråktal respektive decimaltal. Studien fokuserar också på vad som kan underlätta elevers inlärning och förståelse i mellanstadiet för dessa begrepp. Denna studies resultat har sin grund i 19 vetenskapliga artiklar. Resultatet framkom med ett flertal samband i undervisning av bråktal och decimaltal, nämligen vardagsnära situationer, tallinjen och storleksordning. Framställandet av vardagsnära situationer, är den aspekt som utgör en skillnad i undervisning av bråktal och decimaltal. Inom bråktal framställs vardagsnära situationer som pizza eller godis, medan vardagsnära situationer och decimaltal kopplas ihop med mätningar av vikt och volym. Resultatet visar att elevers inlärning av bråktal och decimaltal kan underlättas med hjälp av konkreta och abstrakta nivåer i matematikundervisningen. Viktiga slutsatser av resultatet är att elever främst har ett behov av en koppling till sin personliga vardag för att på ett enklare sätt öka sin kunskap inom bråktal och decimaltal.

Studiens syfte är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs fyra uppfattar lärarrespons i ämnet matematik. Den teoretiska utgångspunkten var Säljös tolkning av det sociokulturella perspektivet samt fenomenologisk metodologi. Studien genomfördes genom klassrumsobservationer och elevintervjuer. Vid observationerna identifierades fem olika former av lärarrespons och vid intervjuerna fick eleverna delge sin uppfattning om de olika formerna. Materialet bearbetades med IPA-modellen och elevernas uppfattningar presenterades i tabeller. Resultatet visade att eleverna var mest positiva till respons där läraren tydliggör förbättringar. Studien är relevant för blivande och verksamma lärare eftersom det finns få studier som intar ett elevperspektiv på lärarrespons i matematik.

Reading is not just about decoding letters correctly but also to understand what you are reading. With a broadened view on the reading and writing development which includes the four literacy practices: the reader as a code breaker, text participant, text user and text analyst, this study’s purpose is to examine how educational books made for reading comprehension are designed, and which of the four literacy practices named above are represented in the books. To examine this a quantitative and qualitative content analysis on three textbooks and associated assignments have been made, and the following questions answered. How are the books designed and which kind of assignments are in them? Which literacy practices can be found in the books and which of these are given most room? Can the four practices be said to interact? Earlier studies have shown that educational textbooks often direct the content of the teaching and are often seen as a guarantee that the content in the curriculum is brought up. Other studies have shown the importance of different components and literacy practices presence when teaching in reading comprehension. The study concludes that all of the analysed books are designed in similar ways with a design consisting of tasks to be done before reading the text and tasks and questions to be answered after reading. The study also concludes that the literacy practice which is given most room in the books are the practice called text participant and primarily in the form of tasks that consist of questions about the text for the pupils to answer.

Studien undersöker vad det innebär att kunna relatera rituella handlingar till centrala tankegångar i olika religioner, vilket är ett krav som kursplanen i religionskunskap för år 4-6 har på elevernas kunnande. Resultatet visar att kunnandet kan ses på olika sätt: som att förklara handlingar utifrån centrala tankegångar, eller som att se att centrala tankegångar ger handlingar mening. En slutsats är att en förmåga att se symbolik i handlingar kan vara en ämnesspecifik förmåga som religionskunskapsämnet kan bidra till att utveckla. I diskussionen problematiseras kursplaneformuleringen ”kunskaper om religioner” i anslutning till detta kunnande. Resultatet diskuteras vidare i relation till kunskap och bildning samt ’religious literacy’. Data utgörs av transkriberade elevsamtal, lärarsamtal samt videodokumentation under en Learning study i år 6. This study aims at finding out what it means to be able to relate ritual actions to central ideas in different religions, which is a requirement stated in the Swedish Religous Education curriculum for grade 4 to 6. It. Results show that the ’knowing’ can be seen in two ways: as an ability to explainritual actions from central ideas, or to see that the central ideas give meaning to ritual actions. A conclusion from the results in this study is that an ability to see symbolism in actions can be a subject-specific ability that religious studies could help develop. A discussion relating to knowledge, formation and religious literacy is held. The results further suggest that the Religious Education curriculum needs to be problematized in relation to the phrase ‘knowledge of religions’, as well as to how to develop the specified knowing. Data consists of transcribed records from sound recordings and videodocumentation during a Learning Study in grade 6.

I artikeln analyseras 37 elevtexter i amnet samhallskunskap skrivna av 19 svenska elever i arskurs5 i det sista steget i ett undervisningsupplagg enligt laspedagogiken Reading to Learn. Syftet ar attsynliggora hur innehall och textuella monster fran tva lasta kalltexter speglas i elevtexterna, samtdiskutera vad det kan saga om elevers insocialisering i en amneslitteracitet. Resultaten visade attalla elevtexter hamtar den overgripande strukturen och huvudsakliga genrestrukturen fran kalltexterna,liksom vissa sprakliga aspekter. Daremot visar elevtexterna pa variation nar det gallerhur kalltexternas innehall hanterades och graden av sjalvstandighet gentemot det. I det avseendetkunde tre grupper av elevtexter urskiljas, vilka kan sagas visa olika steg av insocialisering i amneslitteraciteten.Resultaten pekar pa att undervisningsupplagget kan stodja elever att ta ett eller flerasteg in i en amneslitteracitet, men att den styrda strukturen samtidigt kan begransa elevers egnareflektioner och kreativitet, beroende pa hur uppgiften formulerats. ABSTRACT English title: From Source Text to Pupil Text - Traces of Topical Texts in Student Texts in a 5th Grade Level Class In the article 37 student-texts written by 19 students in year five in Swedish middle school in thesubject of civics are analysed. The texts are written as the last step in a teaching cycle inspired by thereading pedagogy Reading to Learn (R2L). The aim of the study is to reveal how content and textualpatterns from two subject texts the students have read are reflected and adapted in the student-texts,as well as to discuss what those results can say about the students’ learning and socialisation into disciplinaryliteracy. The results showed that all student-texts retrieve general textual structure as well asmain genre structure from the read texts, as well as some linguistic features, but that the student-textsdiffered as to how students handled the contents from the source text. Three groups of texts couldbe distinguished which can be regarded as three steps of socialisation into disciplinary literacy. Theresults indicate that the teaching cycle within the R2L pedagogy can support students to take one ormore steps into disciplinary literacy. However, at the same time the strictly held structure might limitstudents’ own reflections and creativity, depending on how the task is formulated.

Hållbar utveckling, som är ett vitt och komplext begrepp, är ett högaktuellt ämne inom media såväl som politiskt styrande dokument såsom läroplanen (Lgr11). Begreppet ges stort utrymme inom läroplanen och då bland annat inom kursplanen för geografi. Mot bakgrund av lärobokens starka ställning i undervisningen genomförs i denna uppsats en studie av hur kursplanen i geografi respektive ett motiverat urval av läromedel för skolans mellanår framställer begreppet hållbar utveckling i relation till stipulativa definitioner. Metoden är kvalitativ och komparativ textanalys. De frågor som ska besvaras är: 1. Hur förhåller sig kursplanen för geografi till begreppet hållbar utveckling enligt stipulativa definitioner? 2. Hur förhåller sig läroböckernas framställning av begreppet hållbar utveckling till stipulativa definitioner?, 3. Hur förhåller sig läromedlens presentation av hållbar utveckling gentemot läroplanens presentation av begreppet? Tidigare forskning har kommit fram till att läroböcker inte är kompletta, gällande kunskaperna som inkluderas, av olika anledningar och att det krävs att de omarbetas och kompletteras för att fylla sin funktion. Även denna studies resultat visar på detta, att läroböckerna inte är kompletta i sig och måste kompletteras. Detta då hållbarheten mellan begreppet hållbar utvecklings tre dimensioner i kursplanen för geografi ses som stark medan den i läroböckerna, i olika grad, ses som svag och därmed inte uppfyller de krav som kursplanen ställer.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande. Resultatet på vår studie visar att aspekten läsförståelse är det som dominerar i både lärarnas svenskundervisning och läromedlen. När det kommer till motiven till läromedelsvalen så innefattar det många faktorer som exempelvis skolans budget, elevernas intresse och tidigare erfarenheter.