Search

Inom ramen för empirisk ecklesiologi är det den här studiens syfte att är undersöka vilken ecklesiologi som kommer till uttryck genom diakonin i Huddinge församling, genom att använda ”Teologins fyra röster” som arbetsmodell och tolkningsverktyg. Hur kyrkan framträder för människor undersöks genom att studera vad den gör och ställs i relation till kyrkan som social kropp. Genom en ecklesiologisk fältstudie där Teologins fyra röster får styra vilket material som samlas in avtäcks och analyseras den ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är att den ecklesiologi som framträder genom Huddinge församlings diakoni är starkt relationellt betonad. Resultaten pekar också mot att människors kristna självförståelse inte formas som ett resultat av en kognitiv process utan genom att kristen tro praktiseras och förkroppsligas genom handling.

Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället. The purpose of this study is to provide knowledge about how deacons in the Church of Sweden experience that their professional identity is affected by the tension between being a professional social worker and being called to be a deacon by God and the church. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with deacons from eight different parishes in the diocese of Stockholm. The material was processed through thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. It was later analyzed based on concepts from two role theories. The study shows that deacons can relate to the sacred and profane in their professional identities in three different ways. For some deacons, the sacred and profane in their professional identity is well integrated, these deacons do not experience any contradictions between the secular in being a social worker and the religious in being called by God. For other deacons, either the sacred or the profane take over, for example if they feel that they do not have enough knowledge in theology and therefore mainly work with social work and the profane. The third approach is that there is continuous negotiation between the sacred and the profane. An example of this is that deacons sometimes find support and guidance through their calling, and sometimes through their education in social work. The deacons have in common that the relationship between the sacred and the profane in their professional identity is influenced by contextual factors, such as the organization and the secular society.

Genom en komparativ metod har likheter och skillnader i det diakonala arbetet i förhållandetill varandra påvisats utifrån läsning av diakonipastoraler vilka ingår i församlingens/pastoratets styrdokument. Intresset för diakonipastoraler har sitt ursprung i en vilja att se likheter och olikheter i detdiakonala arbetet på ett övergripande plan i Svenska kyrkan eftersom det diakonala arbetetkan se olika ut beroende på miljö, medarbetare och inte minst församlingens/pastoratetskontext. I undersökningen ingår sex diakonipastoraler vilka efter noggrann läsning har systematiseratsoch delats in i olika kategorier. Resultatet från undersökningen av diakonipastoralerna harställts mot adekvat litteratur, inte minst Ett biskopsbrev om diakoni: Biskopsmötet 2015. Undersökningen visar att diakoni motiveras som en kärlekens gärning och är helaförsamlingens/ pastoratets ansvar där tro gestaltas i ord och handling.Flertalet pastoraler poängterar att människan, som ses som en Guds avbild, ska respekterasoch ha makt att vara med och påverka sin egen situation och sitt liv även om hen söker endiakonal hjälpinsats.

This study uses the coping theory and search for significance by Kenneth Pargament (1997) applied to the issue of occupational burnout among parish deacons in the Church of Sweden. The Social Insurance Report of 2020:8 presents deacons and priests as a profession at high risk of falling ill in stress related mental illness and sick leaves. The aim with this essay is to try to find whether there are aspects of Pargament’s coping theory that can be applied on this problem. Two main questions were answered:- What does the Church of Sweden’s governing documents state regarding the deaconry related to structure and role clarity? - How can we use Pargament’s coping theory on search for significance to understand the burnout issue among deacons as it is presented in the Social Insurance Report of 2020:8? Through a thematic analysis, three themes were distinguished: Clarity of Mission, Religions as Motivation and Structure and Management. These themes set the foundation for the result presented in this report. The chapter of Analysis deepens the connection to the coping theory and three specific assumptions of Pargament. The conclusion is that the governing documents are quite vague in presenting the deaconry related to structure and role clarity. There is also a lack of understanding, regarding deaconry and diakonia of the church, amongst parish leaderships which in turn leads to challenges and frictions for the local parish deacons. Many of them also wish for more liturgical elements and time for religious praxis within their working hours which results in a discussion of conserving or transforming the individuals’ significance.

Socialt arbete förknippas ofta med myndighetsutövning eller behandling, trots att socialt arbete förekommer i andra verksamheter varav Svenska kyrkan har en lång tradition av socialt arbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur det sociala arbetet ser ut som diakonin bedriver i Svenska kyrkan idag samt vad Svenska kyrkans roll som välfärdsaktör betyder för det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där texter analyserats. Resultatet av dessa texter har gett en inblick i de verksamheter som diakonin bedriver i Svenska kyrkan. De teman som funnits i resultatet är verksamheter, förhållningssätt, diakonens roll som röstbärare samt utmaningar för det diakonala arbetet utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet har analyserats utifrån dokumentet ”Vägledning för diakoni” som är framtaget av Svenska kyrkan. Resultatet har även analyserats utifrån vad Erik Blennberger (2016) skriver om välfärd, samt kapitlet i Svensson m.fl (2008) om roller och yrkesroller. Slutsatsen blev att diakonin bedriver många olika verksamheter varav några har samarbete med offentlig sektor och några är helt i församlingens egen regi. En annan slutsats är att diakonerna tar på sig många olika roller som socialarbetare i Svenska kyrkan, varav en är röstbärare för de medmänniskor som behöver det. Den tredje och sista slutsatsen blev att det finns en utmaning i de organisatoriska ramarna för diakonin, då diakoner kan känna sig bundna och icke hörda. Detta påverkar diakonernas arbete och det finns en uppmaning om att höja rösterna för en förändring och förbättring för både diakoner som kollegor och för alla medmänniskor. Social work is often associated through the exercise of public agency/authority or through treatment work, even though social work is also present in many other occupations. One of those occupations being the church of Sweden, which has a long tradition of social work. The purpose of this essay is to study what the social work is that is operated by the deacons of the church of Sweden, and also what the role is for the church of Sweden as a factor in the Swedish welfare society. The study has been made with a qualitative method, where several texts have been analysed. The results of these texts have presented an insight to the activities managed by the deacons of the church of Sweden. The findings of this study have developed into themes, which are the activities, the approach, the deacons role as ”a voice for those who can not speak for themselves”, and also challenges in the work by deacons in the perspective of structure and organisation. The results have been analysed by using a document about guidance for diaconal work produced by the Church of Sweden. The results have also been analysed by what Erik Blennberger (2016) writes about welfare, and the chapter in Svensson m. fl (2008) about roles and profession. The conclusion is that the deacons of the church of Sweden operate many activities wherein some are through the cooperation with the public sector, and some are completely within the management of the parish. Another conclusion is that the deacons take on multiple roles as social workers in the church of Sweden, where one is providing agency as “a voice for those who can not speak for themselves”. The third and last conclusion is that there are many challenges that come within the structure and organisation for the deacons, where they might feel bound and unheard. This affects the deacons and there is an exhortation to raise the voices to change and improve the work for not only the deacons as colleagues, but also for all people.

Diaconia research in the Nordic countries 2015-2019 This master thesis is a systematic literature review of the field of diaconal research in the Nordic countries during the period 2015 - 2019. I have conducted a Mixed Methods Research Synthesis on 134 selected titles, corresponding to the search protocol. Diaconia is sometimes defined as the social work or social care performed by the Christian church, but as my report shows, the concept of Diaconia can be defined in several ways, from narrow to wide delimitations. As a research field, Diaconia research is not clearly defined. One of the findings of my study is that Diaconia research draws from and contributes to ecclesiology, sociology and psychology of religion, systematic theology, church history and patristic studies. The main Nordic research site for diaconal studies is VID Specialized University in Norway. Other major contributors to the field are Uppsala University (CRS), Ersta Sköndal Bräcke University, University of Eastern Finland and MF Norwegian School of Theology, Religion and Society. My report shows recent developments in the theology of Diaconia, and makes visible differences and similarities in the understanding of the Deacon’s office in the Nordic majority churches. Deacons in Finland, Norway and Sweden struggle with similar challenges of mandate and responsibilities, which is shown by comparison between several referenced studies. These challenges appear to be connected to gender, a low over all appreciation of social care in society and church alike, and not the least, outdated theological interpretations of the Deacon’s office as humble or lowly service. Contributions from an international research project at University of Eastern Finland are aiming to correct some of these misunderstandings by retranslating texts from the patristic era. All in all, the referenced studies show, that diaconal works in the Nordic countries are making important contributions to society, expanding beyond the concept of care, engaging in theological development, social innovation, social mobilisation and interreligious cooperation. My study makes a theoretical contribution by adapting the concentric model for Diakonia developed by Erik Blennberger (1946 – 2018), based on this empirical finding.

Denna rapport handlar om Svenska kyrkans sociala arbete, dess diakoni, i tre församlingar i mitten av 2010-talet. Svenska kyrkan har allt sedan den skildes från staten år 2000 på olika sätt behövt anpassa sig till att den numera är en frivilligorganisation bland andra, låt vara med en tydlig särställning i kraft av sin historia, storlek och tillgång till resurser. Vi är intresserade av att undersöka hur Svenska kyrkan, i denna nya roll, förhåller sig och agerar i förhållande till olika typer av samhällsutmaningar. I detta sammanhang är det främst ett förhållandevis nytt fenomen, tiggeri, som står i centrum tillsammans med en mer klassisk kyrklig diakonal uppgift, nämligen att möta ensamheten bland äldre församlingsbor.

En studie av förståelser av diakoni och diakonat i tre nya storpastorat i Svenska kyrkan genom analys av styrdokument för diakoni. Tre diakoniförståelser lever samtidigt i de tre undersökta pastoraten, diakoni som omsorg, röstbärare och välfärdsaktör. Stora pastorat innebär möjligheter för diakonalt nytänkande genom att organisera diakoni på nya sätt, med specialiserade roller som ges ansvar för att driva utvecklingsarbete. De tre undersökta pastoraten vill i första hand utveckla en samarbetsroll gentemot välfärdssamhället. Pastoraten vill utveckla diakoni som professionell praktik genom gemensamma riktlinjer, metodutveckling och kvalitetssäkring av det diakonala arbetet. En tendens i materialet är att det gemenskapande diakonala arbetet i framtiden i högre grad kommer bäras av ideella medarbetare. Den liturgiska gestaltningen av diakoni har inte i något av pastoraten behandlats som en del av strategin för diakoni vilket innebär att möjligheter till en djupare förankring av diakoni som teologisk praktik inte tas tillvara. Avgränsningar och prioriteringar av pastoratens diakonala verksamhetsfält har inte lyfts till den strategiska nivån trots att omfattande arbete föreslås läggas till. Innebörden av detta är att pastoratsgemensamma mål kan bli svåra att realisera eller att de i förlängningen riskerar att utmatta en redan ansträngd diakoni.

Socialpedagogik inom Svenska Kyrkans diakonala verksamheter är ett nästintill outforskat fält. Denna studies utgångspunkt är att undersöka hur socialpedagogiskt arbete beskrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i form av en soppköksverksamhet där deltagarna till största delen utgörs av asylsökande och papperslösa men också svenskar med eller utan olika social problematik. Det empiriska materialet består i denna studie av deltagande observationer och halvstrukturerade intervjuer. Metoden är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den teoretiska ramen i studien bygger på socialpedagogisk teori med fokus på begreppen inkludering, delaktighet och empowerment samt på maktteori med fokus på pastoralmakt. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod där de övergripande temana blev delaktighet, maktförhållanden i soppköksverksamhete samt handlingsutrymme. Resultatet visar att socialpedagogik bedrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i stor utsträckning men att det inte alltid sätts ord på handlingarna.

Uppsatsen lyfter fram erfarenheter av diakonins funktion i en lokal församling samt hur praktiken av församlingsdiakoni utformas. Problemställningen är: Hur motiveras och utövas församlingens diakoni i en lokal kontext där även stadsmission är aktiv? Nio kvalitativa intervjuer har gjorts i tre församlingar. Att även stadsmission är aktiv på orten har använts som ett redskap i intervjuerna för att kunna förtydliga frågor och svar om just församlingen som diakonal aktör. Diakoni beskrivs som viktig för att församlingens ska ha en kristen identitet. Diakoni i församlingarna utövas på fler sätt än genom diakonens arbete. Församlingsdiakoni är ett brett arbetsområde, uppsatsen tydliggör de arbetsformer församlingarna benämner diakoni. En pågående förändring i synen på diakonens roll i församlingen kan noteras. Tre möjliga diakoniparadigm från K.I. Johannessen; karitativt-diakonalt, liturgiskt-diakonalt samt kommunikativt-diakonalt används i diskussion samt T Wyller angående förhållandet mellan karitativ diakoni och Lutherska Världsförbundets nyare diakonisyn med en viss kritik mor den senare. Motiv i församlingarna korresponderar till stor del med den nyare diakonisynen inom LVF, arbetsmetoderna korresponderar mer med karitativ diakonisyn. Uppsatsen ringar in arbetsområden som församlingarna bedömer som naturliga uttryckssätt för diakoni utövad av lokal församling. Listan på dessa kan hjälpa till att belysa församlingsdiakoni som ett brett arbetsfält, delvis likt och delvis annorlunda än en stadsmissions.

Under 2016 genomförde Svenska kyrkans forskningsenhet ett teologiskt aktionsforskningsprojekt med Mölndals pastorat. Utgångspunkten var erfarenheter från ett transitboende flyktingbarn som drevs i kommunal regi i församlingens lokaler. Detta är den andra av två artiklar (se även Svensk kyrkotidning nr 9, 2017)

Under 2016 genomförde Svenska kyrkans forskningsenhet ett teologiskt aktionsforskningsprojekt med Mölndals pastorat. Utgångspunkten var erfarenheter från ett transitboende flyktingbarn som drevs i kommunal regi i församlingens lokaler. Detta är den andra av två artiklar (se även Svensk kyrkotidning nr 9, 2017)

Hur kyrkan framträder i det lokala sammanhanget beror på vilka delar av omvärlden den kyrkliga aktören relaterar till. I artikeln presenteras en modell för att beskriva och analysera kyrkan som välfärdsaktör. Artikeln är framskriven i ett teologiskt aktionsforskningsprojekt med Mölndals pastorat, i ett samarbete mellan Svenska kyrkans forskningsenhet och Socialhögskolan i Lund.

Hvordan skiller diakonenes stilling i Svenska kyrkan og i Den Norske Kirke seg ? En studie av kirkemøteprotokoller i begge land fra 1983- 2007 Hva er forskjellene? Hvilke praktiske følger har dette for diakonien? Hvordan gir dette seg uttrykk i den teologiske debatten?

Inom ramen för Svenska kyrkans forskningsenhets projekt "I vems tjänst?", som är ett teologiskt aktionsforskningsprojekt om kyrka och välfärd, har under 2015 denna rapport arbetats fram för att ge en kunskapsöversiktom fält där kyrka och välfärd kopplas till varandra. Syftet med dennaförberedande undersökning är att bidra till underlag för att formulera frågeställningar och problem mer precist. Rapporten presenterar forskning och teoretiska begrepp som kan komma att användas i reflektion om kyrkans roll i dagens samhälle och i aktionsforskningsprojekt på lokal nivå.Det första kapitlet utgår från den socialpolitiska litteraturen och är avsettsom en introduktion till befintliga begrepp och utvecklingen av det som kankallas välfärdspolitik, dess motiv och byggstenar.I ett andra kapitel lyfts religionens roll som bidragsgivare i utvecklingenav välfärdsanordningar fram, i synnerhet historikers och välfärdsforskaressyn på vad lutherska inslag i en kyrko- och samhällstolkning kan utgöras av.I det tredje kapitlet återkopplas till en rad av de begrepp som presenterasi kapitel I och relateras tentativt, på försök, i en diskussion om kyrkan somvälfärdsaktör.I kapitel fyra presenteras en modell för att undersöka inom- och utomorganisatoriska faktorer som har betydelse för kyrkans, församlingens ellerden diakonala organisationens rolltagande.

Handlingsutrymmet för kyrkans sociala engagemang har sett olika ut i olika tider, för att de senare decennierna öka i takt med att legala restriktioner minskat eller försvunnit. Relationen till staten har varit en styrande faktor för detta. I en omvärld alltmer präglad av marknadsvillkor och välfärdspluralism ställs nya krav. Ett sådant är att församlingar tydligare behöver artikulera vad de vill och varför.

Handlingsutrymmet för kyrkans sociala engagemang har sett olika ut i olika tider, för att de senare decennierna öka i takt med att legala restriktioner minskat eller försvunnit. Relationen till staten har varit en styrande faktor för detta. I en omvärld alltmer präglad av marknadsvillkor och välfärdspluralism ställs nya krav. Ett sådant är att församlingar tydligare behöver artikulera vad de vill och varför.

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

The aim of this thesis was to study financial support within the Church of Sweden and the view of the church’s diaconal work. This was done with a quantitative method where a survey sent to a number of churches containing questions about financial support within the church and how they, the respondents, looked at the church’s role as a welfare agent. Of the almost 200 congregations only 23 congregations responded. The collected data was then analysed with Gøsta Esping-Andersen’s theory about welfare states and with background research and earlier science research about diaconal work and financial aid within the church and financial aid from the state, along with organization theory. Results show that the most common groups seeking financial aid from the church are single parents, individuals with mental disability/illness and individuals in economic vulnerability. The most common purpose for seeking financial aid is food, money for Christmas celebrations and healthcare. The results could be interpreted that the respondents primarily think the Swedish state is ultimately responsible for the welfare of its citizens and, if so, that the Church of Sweden foremost should have a complementary role.

Rapport från ett treårigt projekt (2011-2013) om församlingsdiakoni och frivillighet i Norrlands inland. Kapitlet innehåller följeforskarens summering av iakttagelser och lärdomar lärdomar från projektet att sprida vidare inom Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans diakonala arbete grundar sig på Bibelns evangelietexter om Jesu eget liv och hans förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Diakoni handlar om att omsätta evangeliet i handling och i ord. För diakonerna som yrkesgrupp finns inte några direkta riktlinjer, utöver diakonlöftena, att följa som det finns inom många andra yrkesområden. Inte heller har det kyrkliga diakonala arbetet i sin helhet några direkta fasta riktlinjer, utan mycket återstår att tolka och bedömas av de enskilda församlingarna. Detta är intressant med tanke på att diakonerna i Svenska kyrkan vigs till ett ämbete likt präster och biskopar och att dessa båda har ett tydligt ramverk, samt att de var och en också har sina egna förbehållna uppgifter som inte delas med andra. Diakonens arbete är främst förknippat med det karitativa området, men allt som ligger i diakonens ämbetsuppgifter kan och får delas med lekmännen till skillnad från Svenska kyrkans två andra ämbeten. Utifrån ett emiskt perspektiv och genom kvalitativ forskningsintervju, med huvudsakligen diakoner försöker studien belysa hur det diakonala arbetet fungerar och lyfta fram de faktorer som sätter prägel på diakonin. Samtliga intervjupersoner är verksamma i ett och samma stift som ligger i södra delen av Sverige. Intervjupersonerna är valda utefter stads- och landsbygdsmiljö för att om möjligt få en större bredd på verksamheten.

Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.