Search

Bakgrund: Fenomenet greenwashing har skapat en misstro hos konsumenterna, och som kommit att påverka konsumtionen av miljövänliga produkter negativt. Samtidigt som det råder ett ökat tryck på företagen att agera ansvarstagande och hållbart, är risken överhängande att de anklagas för att nyttja missvisande kommunikation eller exponera ogrundade påståenden om företagets hållbarhetsarbete. Behovet av att finna en balans mellan att agera hållbart och kommunicera detta på ett legitimt vis, har skapat en komplex situation för företag att nyttja en hållbarhetsmarknadsföring. I tillägg till denna problematik finns det ingen entydig definition av begreppen greenwashing, hållbarhet eller Corporate Social Responsibility (CSR) vilket ökar komplexiteten ytterligare. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hållbarhetsmarknadsföring kan nyttjas som strategisk verktyg för svenskgrundade outdoor-företag, och undersöka hur de värderar och implementerar hållbarhetsmarknadsföring i sina verksamheter. Metod: Studiens utgörs av en kvalitativ forskningsmetod, med en abduktiv ansats. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med tre svenskgrundade outdoorföretag, samt nyttjandet av sekundärdata. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som innehåller tidigare forskning kring marknadsföringsstrategier samt konkurrensfördelar, och som tillsammans skapar disciplinen hållbarhetsmarknadsföring. Ramverket utgörs även av forskning inom CSR, legitimitetsskapande, grön skepticism, greenwashing samt påverkansfaktorer till de två sistnämnda fenomenen. Empiri: Det empiriska materialet utgörs av tre semistrukturerade intervjuer samt insamlad sekundärdata från ett fjärde företag. Samtliga företag var svenskgrundade outdoorföretag, verksamma på såväl en svensk som en internationell marknad. Slutsatser: Outdoor-företagen som deltog i studien uppger överensstämmande med tidigare forskning, att det som företag finns utmaningar med att kommunicera hållbarhet och implementera dessa hållbarhetsarbeten i marknadsföringsstrategier. Detta på grund av en rädsla för att felaktigt anklagas för greenwashing. Studien finner att en stor anledning till denna problematik återfinns i att begreppet hållbarhet är såväl mångfacetterad som svårdefinierad, vilket i sin tur skapar utrymme för skilda tolkningar om vad hållbarhet faktiskt är. Background: The phenomenon of greenwashing has created a mistrust among consumers, which has come to negatively impact the consumption of environmentally friendly products. While there is increased pressure on companies to act responsibly and sustainably, the risk of being accused of using misleading communication or making unsubstantiated claims about the company's sustainability efforts is looming. The need to find a balance between acting sustainably and communicating this in a legitimate way has created a complex situation for companies to use sustainable marketing. In addition to this issue, there is no clear definition of the terms greenwashing, sustainability, or Corporate Social Responsibility (CSR), which further increases the complexity. Aim: The purpose of this study is to increase understanding of how sustainable marketing can be used as a strategic tool for Swedish-founded outdoor companies, and to investigate how they value and implement sustainable marketing in their operations. Method: The study is based on a qualitative research method with an abductive approach. The study was conducted through semi-structured interviews with three Swedish-founded outdoor companies, as well as the use of secondary data. Theoretical perspective: The study is based on a theoretical framework that includes previous research on marketing strategies and competitive advantages, which together create the discipline of sustainable marketing. The framework also includes research on CSR, legitimacy, green skepticism, greenwashing, and influencing factors for the latter two phenomena. Empirical: The empirical material consists of three semi-structured interviews and collected secondary data from a fourth company. All companies were Swedish-founded outdoor companies, operating in both the Swedish and international markets. Conclusion: The outdoor companies that participated in the study report, in line with previous research, that there are challenges for companies in communicating sustainability and implementing sustainability efforts in marketing strategies. This is due to a fear of being falsely accused of greenwashing. The study finds that a major reason for this issue is that the concept of sustainability is multifaceted and difficult to define, which in turn creates room for different interpretations of what sustainability actually means.

Mejeriföretagen i Sverige har länge marknadsfört mjölk som en hälsodryck, men under senare år har fokuset i marknadsföringen riktats mot hållbarhet. Syftet med denna studie är därmed att synliggöra hur de fyra största mejeriföretagen i Sverige legitimerar sociala praktiker om att agera hållbart. Dessa företag är Arla, Skånemejerier, Norrmejerier och Falköpings Mejeri. Materialet består av texter hämtade från dessa företags hållbarhetsflikar på deras hemsidor. Detta materialutval har gjorts för att se hur hållbarhet legitimeras genom mejeriföretagens “corporate social responsibility” (CSR), eftersom CSR är ett sätt för företag att upprätthålla en viss transparens gentemot potentiella kunder och konsumenter. Legitimeringsanalys är en typ av kritisk diskursanalys, där legitimeringar fungerar som en metod för att se hur diskurser reglerar hur människor bör eller inte bör agera, genom att ställa frågor som “varför bör vi göra på det här sättet?”. En legitimeringsanalys baseras på ett ramverk av fyra huvudkategorier för att identifiera olika typer av legitimeringar, där dessa huvudkategorier är: auktoritetslegitimering, rationalisering, moralisering och mytopoesis. Genom legitimeringsanalys undersöks vilka sociala praktiker och legitimeringar som företagen använder sig av för att svara på varför-frågorna “varför ska mejeriföretagen tänka/agera med hållbarhet i åtanke?" och “varför gör de på det här sättet?”. Resultatet visar att det finns likheter i vilka legitimeringsstrategier som tillämpas när det skrivs om hållbarhet och sociala praktiker som bidrar till dessa diskurser. Samtliga mejeriföretag använder sig huvudsakligen av auktoritetslegitimeringar samt rationaliseringar. Dessa likheter kan bero på att samtliga material utgår ifrån temat hållbarhet inom mejerier och därav ger upphov till liknande information från samtliga företag, men det dyker även upp skillnader. Dessa skillnader synliggörs i variationen, eller avsaknaden av variation, bland teoretiska och instrumentella rationaliseringar, att endast ett företag använder sig av legitimeringsstrategin mytopoesis och att även moralisering endast används av ett företag.

Sammanfattning Datum: 2023-05-30. Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp. Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet. Författare: Sofia Gynt och Tuva Kiiveri. Titel: Hållbarhetsrapportering av ett varumärkesskadat företag: En fallstudie om hur H&M anpassar sin signalering efter samhällets kritik får att återuppbygga sin legitimitet. Handledare: Aija Voitkane. Nyckelord: Hållbarhetsrapport, hållbarhet, signalering, legitimitet, CSR. Forskningsfråga: Hur förändrar H&M sin signalering som en reaktion på skandalerna för att återuppbygga sin legitimitet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anpassad signalering kan användas i ett varumärkesskadat företag för att återuppbygga legitimiteten. Detta utförs genom att undersöka samverkan mellan samhällets reaktioner på H&M:s hållbarhetsarbete och H&M:s respons på denna reaktion under åren 2012–2021. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt. För att analysera empirin användes en tematisk analys med en induktiv ansats. Slutsats: Undersökningen visar att H&M förändrar sin signalering efter en skandal genom att implementera olika slags legitimitetsstrategier, specifikt reaktiva sådana, där H&M kortsiktigt rapporterar mer positivt om sådant som kan kopplas till skandalerna eller rapporterar om problemet på branschnivå. De erkänner även sina brister i samband med de flesta skandalerna, specifikt de större, men de är samtidigt vilseledande och selektiva i vad de rapporterar för att visa enlighet med samhället och på så sätt återuppbygga legitimiteten. Abstract Date: 2023-05-30. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr. Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University. Authors: Sofia Gynt and Tuva Kiiveri. Title: Sustainability reporting by a brand-damaged company: A case study on how H&M adapts its signaling in response to societal criticism to rebuild its legitimacy. Supervisor: Aija Voitkane. Keywords: Sustainability report, sustainability, signalling, legitimacy, CSR. Research questions: How does H&M change its signalling in response to the scandals to rebuild itslegitimacy? Purpose: purpose of this study is to increase the understanding of how customized signalling can be used in brand-damaged company to rebuild legitimacy. This is done by examining the interaction between society's reactions to H&M:s sustainability work and H&M:s response to this reaction during the years 2012–2021. Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach. To analyze the empirical data a thematic analysis was used with an inducive approach. Conclusion: The case study shows that H&M changes its signalling after a scandal by implementing different kinds of legitimacy strategies, specifically reactive ones, where H&M reports more positively in the short term on things that can be linked to the scandals or reports on the problem at the industry level. They also admit their flaws in most of the scandals, specifically the bigger ones, but at the same time they are misleading and selective in what they report in order to show accordance with society and thus rebuild legitimacy.

Stakeholders have for the past few years been interested in organizations' impact on sustainability, where economic, environmental, and social issues are prioritized. In 2017, the Annual Reports Act was amended. It now requires companies that meet the criteria to report their CSR activities and impact on sustainability-related issues annually. There is a growing demand and expectation for companies to take responsibility for actions that may negatively impact the society in which they operate. However, critics point out that sustainability reports could be used as a marketing tool for corporations to construct a beautified image of themselves. A corporation's social responsibility is a significant challenge for the business, as it requires them to adapt to society's expectations, which is why the amendment was implemented. Hence, the purpose of this thesis is to contribute to theory on CSR and sustainability reporting by evaluating how mandated reporting has affected the content of Swedish companies' sustainability reports. The thesis includes two different content analyses, one quantitative and one qualitative. The quantitative content analysis showcases the change in the frequency of sustainability-related keywords in sustainability reports, while the qualitative content analysis focuses on more in-depth content developments. The study concludes that there is a strong correlation between the amendment taking legal force and the improvement of all selected companies' sustainability reports. There has been a significant increase in the social and environmental dimensions, while the economic dimension is consistent throughout the period. Lastly, the study also concludes that mandatory reporting improves the information and content communicated in the sustainability reports to relevant stakeholders.

The fashion industry is one of the most environmentally damaging industries in the world and is permeated by poor working conditions. Fast-fashion companies that constantly produce new collections to be able to follow trends are a major contributing factor to the climate crisis. Consumers today put a lot of pressure on companies to take responsibility and companies must integrate CSR work into their operations in order to stay competitive on the market. Many companies therefore choose to include sustainability in their marketing communication so that consumers can consume their products with a clear conscience. The study aims to examine and compare H&M's and Gaps' marketing communication in their commercials. The companies are fast fashion companies and the purpose of the study is to contribute with knowledge about how the companies use social and environmental sustainability in their marketing communication to sell products. A qualitative method has been used in the study and by using a visual rhetorical analysis, the two commercials that make up the empirical material have been analyzed. The analysis schedule is designed with inspiration from Mral, Gelang and Bröm's proposals for analysis method. The results show that H&M and Gap convey the message that they take responsibility, both when it comes to social and environmental sustainability, although they do this in various ways and to different extents. Through the inclusion of sustainability in the commercials, it can be stated that both companies use this as a marketing strategy to market their brand and sell products. H&M focuses primarily on the recipient's common sense through the use of logos arguments, while Gap mainly focuses on emotions and credibility through the inclusion of pathos and ethos arguments. Modeindustrin är en av de mest miljöskadliga branscherna i världen och genomsyras av dåliga arbetsförhållanden. Fast-fashionföretag som konstant producerar nya kollektioner för att följa trender är en stor bidragande faktor till klimatkrisen. Konsumenter lägger idag stor press på företag att ta ansvar och företag måste integrera CSR-arbete i sin verksamhet för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Många företag väljer därför att inkludera hållbarhet i sin marknadskommunikation för att konsumenter ska kunna konsumera deras produkter med gott samvete. Studien syftar till att undersöka och jämföra H&Ms och Gaps marknadskommunikation i deras reklamfilmer. Företagen är två fast-fashionföretag och syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur företagen använder social- och ekologisk hållbarhet i sin marknadskommunikation för att sälja produkter. En kvalitativ metod har använts i studien och med hjälp av en visuell retorikanalys har de två reklamfilmerna som utgör det empiriska materialet analyserats. Analysschemat är utformat med inspiration från Mral, Gelang och Bröms förslag på analysmetod. Resultatet visar att H&M och Gap förmedlar budskapet att de tar ansvar, både när det kommer till social- och ekologisk hållbarhet, dock gör företagen detta på olika sätt och i olika grad. Genom att inkludera hållbarhet i reklamfilmerna går det att konstatera att båda företagen använder detta som en marknadsföringsstrategi för att marknadsföra sitt varumärke och sälja produkter. H&M riktar sig till främst till mottagarens sunda förnuft genom användandet av logosargument medan Gap främst spelar på känslor och trovärdighet genom inkluderingav patos- och etosargument.

Sustainable development has been an important topic for a long time. The UN has global goals known as Agenda 2030, these goals are voluntary for countries to work towards. In an effort to achieve these goals, the Swedish government has introduced a law on sustainability reporting. Companies can choose their own method for how they report their sustainability work. This makes it hard to compare different companies with each other. A lack of transparency makes it hard to follow the sustainability work of the companies, both within a company and between different companies. The aim of this study was to increase understanding of how large Swedish companies in the food industry report their sustainability work, and also to investigate similarities and differences between the companies. A qualitative study was conducted as a multiple comparative case study, analyzing the sustainability reports of five large Swedish food companies. The companies sustainability reports were compared based on a code scheme consisting of important aspects from CSR and stakeholder theory. The result shows that that way the companies reported their sustainability work varied. Similarities between the reports included references to the UN's global goals, the use of a CSR framework, and communication of sustainability to stakeholders. One difference between the reports was the choice of reporting method. Four out of the five companies used GRI (Global reporting initiative) as the method for reporting. Companies that use ESG (Environmental, Social and Governance) are considered to be more transparent, since this method includes more ethical and legal aspects related to sustainability within the entire value chain. Hållbar utveckling har länge varit i fokus för bland annat företag. FN har globala mål, Agenda 2030, som är frivilliga att arbeta mot. Sverige har valt att arbeta mot och strävar för att uppnå dessa mål. Detta inkluderar även lagstadgad hållbarhetsredovisning. Företag kan själva välja metod för hur de hållbarhetsrapporterar, vilket gör det svårt att jämföra olika företag med varandra. Detta medför en avsaknad av transparens som gör det svårt att följa hållbarhetsarbetet, både inom ett företag och mellan olika företag. Det övergripandet syftet med denna studie är att undersöka för hur stora svenska företag inom livsmedelsindustrin rapporterar sitt hållbarhetsarbete samt undersöka likheter och skillnader. Studien använder en kvalitativ, multipel komparativ fallstudie där fem stora svenska livsmedelsföretags hållbarhetsrapporter analyserades. I studien jämförs företagens hållbarhetsrapporter med varandra utefter ett kodningsschema som är baserat på viktiga aspekter från CSR och intressentteorin. Resultatet av studien är att alla företagen rapporterar sitt hållbarhetsarbete i varierande utsträckning. Likheter mellan rapporterna i studien är att alla på något sätt förhöll sig till FN:s globala mål, ett CSR-ramverk samt hur de kommunicerade hållbarhet till sina intressenter. Fyra av fem rapporterna använder GRI (Global reporting initiative) som redovisningsmetod. Skillnader som kunde urskiljas mellan rapporterna är valet av redovisningsmetod, där olika metoder hade olika fokusområden som i sin tur påverkade vad och hur företagen rapporterade. Företag som använde ESG (Environmental, Social and Governance) har möjlighet att vara mer transparenta då denna metod är mer anpassad till att redovisa etiska och juridiska aspekter i hela värdekedjan.

Bakgrund och problem: Oron gällande klimatet kring bland annat växthuseffekten samt andra miljöförstöringar är något som länge existerat, men i takt med klimatförändringarna har oron på senare tid ökat inom samhället. En bransch som särskilt blivit påverkad av hållbarhetsrapportering är transportsektorn, då branschen är en påverkande faktor för miljön och den största bidragsgivaren till världens koldioxidutsläpp. Tidigare studier visar att det råder brister gällande transportföretags miljörapportering samt även användningen av GRI-ramverket i hållbarhetsrapporter. Detta har lett till att hållbarhetsrapporterna kritiserats för dess bristande kvalitet. Syfte: Syftet med studien är att bedöma kvaliteten inom fordonsbranschens hållbarhetsredovisning baserat på GRI:s sex kvalitetsprinciper, samt beskriva hur dessa skiljer sig åt. Frågeställning: Hur skiljer sig kvaliteten mellan fordonsbranschens hållbarhetsrapporter utifrån GRI:s sex kvalitetsprinciper? Metod: Studien är komparativ genom tillämpning av en kvalitativ forskningsdesign med inslag av kvantitativa tillvägagångssätt i studiens innehållsanalys. För att undersöka företags hållbarhetsrapporter används ett kodningsschema vilket grundar sig i GRI:s sex kvalitetsprinciper. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att det finns en betydande vikt för användning av normgivare, samt standardsättare i hållbarhetsrapporter för att definiera kvalitet och uppnå en högre kvalitet i hållbarhetsredovisningen. Vidare kommer studien fram till att det finns mer likheter i principerna än olikheter i förhållande till analys av samma företag. Jämförs principerna mellan företagen tenderar det att finnas skillnader då företagen tolkat samt valt att fokusera på olika delar i rapporterna. Background and problem: Concerns about the climate, the greenhouse effect and other environmental damage are something that has existed for a long time, but in line with climate change, concerns have recently increased in society. One industry that has been particularly affected by sustainability reporting is the transport sector, as the industry has an influencing factor on the environment and is one of the largest contributors to the world's carbon dioxide emissions. Previous studies show that there are shortcomings regarding transport companies' environmental reporting as well as the use of the GRI framework in sustainability reports. This has led to the sustainability reports being criticized for its poor quality. Purpose: The purpose of the study is to assess the quality of the automotive industry's sustainability reporting based on GRI's six quality principles, as well as describe how these differ. Issue: How does the quality differ between the automotive industry's sustainability reports based on GRI:s six quality principles? Method: The study is comparative with the application of a qualitative research design with elements of quantitative approaches in the study's content analysis. To examine companies' sustainability reports, a coding scheme is used, which is based on GRI's six quality principles. Results and conclusion: The study's results show that the quality between the principles in GRI differs between companies. Furthermore, the study concludes that there are more similarities in the principles than differences in relation to analysis of the same company. If the principles between the companies are compared, there tend to be differences as the companies have interpreted and chosen to focus on different parts of the reports.

This study has examined how five large Swedish companies in retail work with sustainability. The study is based on a qualitative research strategy where the data collection method was carried out as a content analysis. Data was collected and analyzed from five large companies sustainability reports, based on five general themes - strategy, ethics, legal, environment and stakeholders. The studys theoretical frame of reference consists of previous research in strategy, CSR and stakeholders. These contribute with an understanding of how sustainability and entrepreneurship are connected. The results of the study states that all companies sustainability work is based on conscious strategies and originates from UN's global goals and Agenda 2030, which can also be linked to CSR. Variations occur between the companies through selected focus areas, in which the companies invest different amounts of resources. In the context of certain complex and difficult to manage situations, extensive objectives are presented and discussed, instead of giving a explanatory statement of what the companies are doing. Laws are followed by companies in an opportunistic way as they all conduct business in countries with less strict laws. Finally, it can be stated that all companies have a great sensitivity to their stakeholders and that the companies profit-making purposes permeate their sustainability work.

Hållbarhetsfrågor är en ständig diskussion som på senare år har intensifierats. I och med detta kräver både lagstiftningen och samhället idag att företagen ska arbeta och redovisa sitt hållbarhetsarbete. Med en ökad konsumtion som även bidragit till massproduktion har klädindustrin väckt extra mycket uppmärksamhet på lokal och global nivå. Detta gör att det nu ställs hårdare krav på företagen. Tidigare forskning tyder på att det inte alltid är lätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete då företag måste ta hänsyn till flera CSR-aspekter. Vidare har även den tidigare kommunikationen avgränsat sig till fast-fashion för vuxenkläder. I kontrast till vuxenkläder finns barnkläder där fast-fashion sker som en naturlig del av tillväxtprocessen. Hos en människa sker den snabbaste tillväxten de första åren av ens liv som då ständigt är i behov av nya kläder. Detta leder till hög konsumtion samt en enorm påverkan på miljön. Problemområdet för denna studie är att den omfattande tidigare forskningen främst har fokuserat på hållbarhetsarbete hos vuxenkläder. Till vår studie, där vi har valt att fokusera på barnklädesföretag för att studera företagens kommunikation gällande deras hållbarhetsarbete då även de är med och bidrar till en ökad konsumtion och befinner sig i samma industri. Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för hur svenska barnklädesföretag kommunicerar ut sitt hållbarhetsarbete i relation till CSR samt diskutera vilka implikationer det kan ha för företagens legitimitet genom en kvalitativ innehållsanalys. Avsikten med denna studie är att få en ökad förståelse för företagens kommunikation inom en marknad som ännu är relativt outforskat och bidra till en ökad uppmärksamhet inom barnklädesbranschen. Denna studie undersöker hållbarhetsrapporter publicerade av Mini Rodini och Polarn O. Pyret. Utifrån det teoretiska ramverket bestående av bland annat CSR, strategisk kommunikation och gestaltningsteorin genomförs denna studie utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka sociala och miljömässiga aspekter framhåller barnklädesföretagen i sin hållbarhetsrapport och hur framhålls dessa? 2. På vilket/vilka vis framhävs eventuella olikheter och likheter i hållbarhetsrapporterna? Resultatet visar att de båda företagen redovisar sitt hållbarhetsarbete på olika sätt och omfattning men med liknande innehåll. Skillnaderna som lyfts uppstår i form av tonalitet eller på vilket sätt företaget väljer att lyfta fram informationen. Vidare indikerar resultatet att kommunikationen från företagen används som en marknadsföringsstrategi för att skapa bilden av sig själva som ansvarstagande företag. Slutligen uppvisar resultatet att det finns delar av respektive rapport där kommunikationen blir missvisande eller vagt. Vår studie bidrar därmed till en ökad förståelse för hur svenska barnklädesföretag kommunicerar ut sitt hållbarhetsarbete. Sustainability issues have been an ongoing discussion that has intensified in recent years. As a result, both legislation and society today require companies to work and report their sustainability work. The increased consumption that has also contributed to mass production and the clothing industry has attracted special attention at a local and global level. This means that stricter requirements are now placed on companies. Previous research shows that it is not always easy to communicate their sustainability work as companies must take several CSR aspects into account. Furthermore, the previous communication interest has also been limited to fast-fashion for adult clothing. At the same time, the fastest growth of a human being occurs in a child in the first years, who then constantly is in need of new clothes where fast fashion takes place as part of the natural process. This leads to high consumption and a huge impact on the environment. The problem area for this study is that the extensive previous research has mainly focused on sustainability work in adult clothing. For our study, where we have chosen to also focus on children's clothing companies to study the companies' communication regarding their sustainability work as they are involved and contribute to increased consumption and are in the same industry. The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how Swedish children's clothing companies communicate their sustainability work in relation to CSR and to discuss what implications this may have for companies' legitimacy through the use of a qualitative content analysis. The purpose of this study is to gain an increased understanding of companies' communication in a market that is still relatively unexplored and to contribute to increased attention in the children's clothing industry. This study examines sustainability reports published by Mini Rodini and Polarn O. Pyret. Based on the theoretical framework consisting of, among other things, CSR, strategic communication and design theory, the study is carried out based on the following questions: 1. What social and environmental aspects do children's clothing companies emphasize in their sustainability report and how are these emphasized? 2. In which way (s) are differences and similarities highlighted in the sustainability reports? The result of the study indicates that the two companies report their sustainability work in different ways and scope, but with similar content. The differences that are highlighted arise in the form of tonality or in which way the company chooses to present the information. Furthermore, the result shows that the communication from the companies is used as a marketing strategy to create the image of themselves as a responsible company. Finally, the results show that there are parts of each report where the communication becomes misleading or vague. Our study thus contributes to an increased understanding of how Swedish children's clothing companies communicate their sustainability work.

Under de senaste decennierna har CSR-begreppet blivit ett omtalat ämne. Det ökade hållbarhetsintresset och ökade oron för världen kom att påverka Agenda 2030. Agendan influerade vidare lagändring i Sverige i Årsredovisningslagen år 2017 som berörde vilka företag som behöver upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport. Enligt forskare har bankbranschen en indirekt påverkan på miljön, men direkt påverkan på hållbarhetsfrämjande projekt och har således en avgörande roll i uppnåendet av de globala hållbarhetsmålen. Trots detta är befintlig forskning om bankernas hållbarhetsarbete knapp och studier har främst fokuserat på storbanker. Således påstår forskare att framtida studier om SMF-banker krävs som jämför utvecklingen och mängden producerad hållbarhetsrapportering hos storbanker och SMF-banker över tid. Studien syftar att undersöka hållbarhetsrapporteringen i den svenska bankbranschen där studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys som genomförts med hjälp av CONI-modellen samt utlåtanden från bankerna. Urvalet bestod av fyra banker, två SMF och två storbanker, indelade i nischkategorierna värdepappersinstitut och konsumtionskreditbanker. Resultatet visar en ökning av frekvens och innehållskvalitet i samtliga bankers hållbarhetsrapporter under studieperioden. Det visar vidare att nischkategorierna anammat olika förhållningssätt till hållbarhetsarbetet och att signifikanta skillnader föreligger det året vardera bank upprättar sin första hållbarhetsrapport. CSR:s sociala perspektiv har varit dominerande och resultaten visar en ökad homogenitet inom vardera nischkategori sett till hållbarhetsarbetet, men signifikanta liknelser mellan SMF-bankerna kan inte tydas. Resultaten indikerar att bankbranschen primärt ägnar sig åt de perspektiven av CSR där de kan göra störst skillnad. In recent decades, the concept of CSR has become a hot topic. The increased interest in sustainability and the increased concern for the world came to influence Agenda 2030. The agenda further influenced a change in the law in Sweden in the Annual Accounts Act in 2017, which concerned which companies need to draw up a statutory sustainability report. According to researchers, the banking industry has an indirect impact on the environment, but a direct impact on sustainability-promoting projects and thus has a decisive role in achieving sustainability goals. Despite this, existing research on the banks' sustainability work is scarce and studies have mainly focused on large banks. Thus, researchers claim that future studies on SME banks are required that compare the development and amount of sustainability reporting produced by large banks and SME banks over time. The study aims to investigate sustainability reporting in the Swedish banking industry, where the study is based on a qualitative content analysis carried out using the CONI-model and bank expressions. The sample consisted of four banks, two SMEs and two large banks, divided into the niche categories securities institutions and consumer credit banks. The result shows an increase in frequency and content quality in all banks' sustainability reports during the study period. It further shows that the niche categories adopted different approaches to sustainability work and that significant differences exist in the year each bank prepares its first sustainability report. CSR's social perspective has been dominant, and the results show an increased homogeneity within each niche category in terms of sustainability work. We cannot discern significant similarities between the SME banks. The results indicate that the banking industry primarily devotes itself to the perspectives of CSR where they can make the biggest difference.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska aktörer inom besöksnäringen arbetar med hållbarhet och på vilket sätt de kommunicerar ut detta genom digitala kanaler. Forskningsfrågor:Hur arbetar svenska aktörer inom besöksnäringen med hållbarhet?Hur väljer svenska aktörer inom besöksnäringen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete? Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. De kvalitativa metoder som har genomförts består av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från nio företag, och observationer av respektive företags digitala plattformar. Vidare har det insamlade materialet tematiskt analyserats. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns en medvetenhet kring vikten av hållbarhetskommunikation bland samtliga respondenter. Alla tillfrågade företag väljer att arbeta med hållbarhet på olika sätt, men de flesta respondenter kopplade hållbarhet i första hand till det miljömässiga perspektivet. De sociala och ekonomiska perspektiven upplystes däremot även mer eller mindre av flera av respondenterna. Vidare väljer de tillfråga företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete utåt till skillnad från att enbart kommunicera internt, som tidigare var normen. Dock uppfattas det som en utmaning för företagen att använda digitala kanaler för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete och skapa en tydlig ansvarsuppfattning hos konsumenterna. Purpose: The purpose of this study is to investigate how Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability and in what way they communicate this through digital channels. Research question:How do Swedish actors in the hospitality industry work with sustainability?How do Swedish actors in the hospitality industry choose to communicate their sustainability work? Methodology: The study is based on a qualitative research method with abductive approach. The qualitative methods that have been conducted consist of semi -structured interviews with ten respondents from nine companies, and observations of the respective companies' digital platforms. Furthermore, the collected material has been thematically analyzed. Analysis & Conclusion: The study's findings reveal that all respondents recognize the importance of sustainability communication. All of the companies questioned chose to work with sustainability in different ways, although the majority of respondents associated sustainability primarily with the environmental perspective. Several respondents, on the other hand, provided information on the social and economic perspectives of sustainability. Furthermore, the companies questioned choose to communicate their sustainability work outward as opposed to communicating internally, which was previously the norm. However, it is perceived as a challenge for companies to use digital channels to communicate their sustainability work and establish a clear view of responsibility for consumers.

I dagsläget står industrier för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp när det kommer till koldioxidutsläpp. I samband med koldioxidutsläppen från industrin tillkommer utsläpp från samtliga transporter. Ericsson har som mål att gemensamt bli CO2-neutrala inom år 2030 för att vidare ha noll koldioxidutsläpp år 2040. Målet är ett gemensamt mål för hela Ericsson, inte minst sagt för Ericsson i Borås. Organisationen i Borås fokuserar främst på NPI-verksamheten, dvs New Production Introduction. Inom NPI-verksamheten hanteras prototyper genom ett flertal tester i syfte att uppfylla kundens krav och förväntningar innan förserie av produktion. Studien kommer utifrån en nulägesanalys undersöka hur organisationen i Borås ligger till gentemot det gemensamma målet att vara CO2-neutrala samt deras tillvägagångssätt i arbetet för att nå detta mål. Det är också av intresse att följa upp hur organisationen arbetar med deras samhällsansvar, CSR, fokuserat på den ekologiska dimensionen. Den ekologiska dimensionen innefattar allmänna hållbarhetsfrågor och i vilken grad verksamheten arbetar för att ta ett socialt ansvar gällande miljöfrågor. Fallstudien baseras på både kvantitativa- och kvalitativa metoder för en bredare inblick i hur organisationen arbetar med hållbarhet samt CSR. I den kvalitativa metoden baseras fallstudien på sex stycken respondenter i form av en semistrukturerad intervju, där samtliga respondenter är medarbetare på Ericsson i Borås. Den kvalitativa studien består vidare av en enkät som Ericssons största underleverantörer fått ta del av. Den kvantitativa studien innefattar likaväl data från Ericssons interna intranät som är grunden till en livscykelanalys. Studien redogör att det gemensamma målet för Ericsson att vara CO2-neutrala inte brutits ner på organisationsnivå i Borås. Därav finns det inga tydliga riktningar på hur organisationen skall arbeta för att nå detta gemensamma mål. Däremot finns det ett positivt engagemang till att lägga större fokus på att nå det gemensamma målet framöver. Samtliga respondenter hävdar att organisationen i Borås lägger större fokus på den sociala samt ekonomiska dimensionen inom CSR, och den ekologiska dimensionen har inte prioriterats i samma utsträckning. Livscykelanalysen som framställdes resulterade i att transportmedel bör ses över samt framförhållning vad gäller materialplanering. Inom NPI-verksamheten används flygplan som ett frekvent transportmedel, som är den största boven vad gäller koldioxidutsläpp. I och med att globala leverans sker, resulterar det i ett stort miljöavtryck vad gäller koldioxidutsläpp. At present, industry accounts for one third of Sweden's total carbon dioxide emissions. In addition to carbon dioxide emissions from industry, there are emissions from all forms of transport. Ericsson's goal is to become CO2-neutral by 2030, with a view to achieving zero CO2 emissions by 2040. This is a common goal for all of Ericsson, not least Ericsson in Borås. The organization in Borås focuses primarily on the NPI business, i.e. New Production Introduction. Within the NPI business, prototypes are handled through a number of tests in order to meet customer requirements and expectations before pre-series production. The study will investigate how the organisation in Borås is positioned towards the common goal of being CO2-neutral and their approach to achieve this goal. It is also of interest to follow up how the organisation works with their social responsibility, CSR, focusing on the ecological dimension. The ecological dimension includes general sustainability issues and the extent to which the business is working to take social responsibility for their environmental issues. The case study is based on both quantitative and qualitative methods for a broader insight into how the organization works with sustainability and CSR. In the qualitative method, the case study is based on six respondents in the form of a semistructured interview, where all respondents are employees of Ericsson in Borås. The quantitative study is based on a questionnaire that Ericsson's largest subcontractors received. The quantitative study also includes data from Ericsson's internal intranet, which is the basis for a life cycle analysis. The study reports that the common goal for Ericsson to be CO2-neutral is not broken down to organisational level in Borås. Hence, there are no clear directions on how the organisation should work to achieve this common goal. However, there is a positive commitment to put more focus on reaching the common goal in the future. All respondents claim that the organisation in Borås puts more focus on the social and economic dimension of CSR, and the ecological dimension has not been prioritised to the same extent. The life cycle analysis produced resulted in the need to review means of transport and to plan ahead in terms of materials. In NPI operations, aircraft are used as a frequent means of transport, which is the main culprit in terms of CO2 emissions. As delivery to which results in a large environmental footprint in terms of CO2 emissions.

Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.

Denna uppsats undersöker hur kritik från media kan ha påverkat innehållet i H&Mshållbarhetsredovisningar utifrån ett legitimitetsperspektiv. Den studerade tidsperioden är detintervall som H&M har redovisat externa hållbarhetsrapporter mellan 2002 till 2020.Undersökningen operationaliseras genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av enkodifiering av termer, i syfte av att använda som sökord för att avgränsa det empiriskaunderlaget. Genom de utvalda legitimitetsteorierna kommer vi fram till att H&M har bemöttsamhällets förväntningar genom en förändring av innehållet som gör att de bygger sinlegitimitet. Den upptäckta förändringen utgörs av ett fokusskifte som består av enomdefinition av H&Ms leverantörskedja, att begreppet Living wage avhandlas men även attinnehåll som berör child labour diskuteras mindre över den undersökta tidsperioden

Denna uppsats syftar att undersöka om implementeringen av ÅRL 6 kap 10–14 §§ införräkenskapsåret 2017 har bidragit till en mer högkvalitativ hållbarhetsrapportering i Sverige. Ettslumpmässigt urval av 43 företag på den svenska marknaden tas fram. Företagen omfattas avlagens kriterier år 2016 och år 2017 samt upprättar frivilliga hållbarhetsrapporter år 2016. Viaen innehållsanalys bedöms och jämförs de två åren med hjälp av ett poänggivande index, vilketär utformat efter lagens kriterier och mäter rapporternas kvalitet. Resultatet visar engenomsnittlig ökning i poängen år 2017 vilket indikerar att implementeringen av lagen harbidragit till en ökning av kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Studiens resultat är generelltöverensstämmande med tidigare forskning.

Studien analyserar H&M och Volvo Groups kommunikation gällande företagsvärderingar. Företagen verkar inom textilindustrin respektive transport- och fordonsindustrin och har genom åren fått kritik för sin negativa påverkan på hållbarhet. För att en organisation ska fungera måste det finnas kärnvärderingar som knyter samman organisationen. Det är också viktigt att värderingarna är hållbara. Eftersom vi lever i en värld där en omställning är högst aktuell är det viktigt att företag anpassar sin kommunikation för att klara denna omställning. Med hjälp av en semiotisk metod, analyserar studien hur H&M och Volvo Group kommunicerar sina värderingar på deras hemsidor. Därefter studerar vi hur företagen retoriskt framställer sina värderingar i syfte att övertyga deras mottagare. Med hjälp av semiotiken, retoriken och Brundtlandskommissionens definition av hållbarhet samt forskning inom ämnet diskuterar vi hur värderingarna framställs retoriskt och företagens ställningstagande i hållbarhetsfrågan. Resultatet visar att Volvo Group har en tydlighet i sin kommunikation gällande värderingar. Det finns också ett tydligt samspel mellan bild och text där båda textelementen har ett retoriskt syfte. Det går att konstatera att Volvo Groups kommunikation gällande värderingar har ett starkt ethos. I H&M:s kommunikation av värderingar finns en röd tråd, en igenkänning och ett sammanhang som gör det enklare för mottagare att förstå. De argument som tydligast går att urskilja för att övertyga mottagarna är de med pathos-karaktär, eftersom båda företagen förmedlar en tydlig vi-känsla i sin kommunikation. Logos-argumenten hade kunnat stärkas ytterligare med en förklaring på varför värderingarna valdes. Resultatet visar också att den ekologiska dimensionen saknas i båda företagens kommunikation av värderingar. This study analyses H&M and Volvo Group’s communication regarding corporate values. The two companies operate within the textile industry and transport industry and through the years, they have been criticized for their negative impact on sustainability. In order for an organization to function, core values must exist and attach the organization as a unit. It is also important that the values are sustainable. As we live in a world where adaption is highly relevant, it is important for companies to adapt their communication in order to manage this adaptation. By a visual method, this study analyses how H&M and Volvo Group communicate their corporate values on their websites. Thereafter, we study how the two companies rhetorically communicate their values for the purpose of convincing the perceiver. In view of semiotic, rhetoric and sustainability theories as well as scientific research within the field, we discuss how the corporate values are rhetorically presented and the companies’ standpoint regarding sustainable development. The result shows that Volvo Group maintains a clarity in their communication regarding corporate values. There is also a clear connection between image and text where both text elements have a rhetorical purpose. It can also be stated that Volvo Group’s communication of values has a strong ethos. H&M uses a common thread, recognition, and cohesion in their communication to help perceivers to understand. The arguments that are most clearly discernible to convince the recipients are those with a pathos character, as both companies use team spirit in their communication. The logos-arguments could be stronger if there was an explanation to why the values have been chosen. The result also shows that the ecological dimension is not inherited in the companies’ communication regarding corporate values.

I dagens samhälle är allt fler konsumenter intresserade av företags CSR- arbete, CSR har därför blivit en avgörande faktor för konsumenter i valet av företag. Digitaliseringen har bidragit till att vi är ständigt uppkopplade, således har konsumenter tillgång till information som tidigare inte varit tillgänglig. Samtidigt som forskning visat att ett lyckat CSR-arbete bidrar till en starkare varumärkesidentitet finns det en oro hos företag att råka ut för den motsatta effekten genom ett misslyckat eller otillräckligt CSR- arbete. Syftet med studien är att öka förståelsen kring hur företag använder CSR- arbetet för att stärka sin varumärkesidentitet. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats med en kvalitativ metod. Med hjälp av CSR experter valdes tre företag ut för att medverka i en intervju. Studien har visat att det finns en koppling mellan CSR-arbete och varumärkesidentitet. Med hjälp av tydliga strategier och visioner som genomsyrar hela företaget kan CSR med fördel användas för att stärka varumärkesidentiteten. In today's society, more and more consumers are interested in companies' CSR-work, CSR has therefore become a decisive factor for consumers in the choice of companies. Digitization has contributed to us being constantly connected, in consequence consumers have access to information that was not previously available. While research has shown that successful CSR- work contributes to a stronger brand identity, there is a concern among companies to experience the opposite effect through a failed or insufficient CSR-work. The purpose of the study is to increase understanding of how companies use CSR-work to strengthen their brand identity. The essay was based on a deductive approach with a qualitative method. With the help of CSR experts, three companies were selected to participate in an interview. The study has shown that there is a link between CSR-work and brand identity. With the help of clear strategies and visions that permeate the entire company, CSR can be used to strengthen the brand identity.

Corporate social responsibility (CSR) and sustainability are concepts that have become increasingly more relevant, where it is no longer accepted by society that companies only prioritize the interests of shareholders without also looking to the interests of society. This has led to large companies being obligated to make sustainability reports in order to report their impact on society. This does not apply to small and medium-sized enterprises (SME) and therefore we have chosen to investigate how SMEs that have a clear sustainability profile are affected by sustainability in their decision-making. There has been some research on why one chooses to be more sustainable as an SME, but there has been little research on how this affects the SMEs who work with sustainability in their day-to-day business decisions when they have more than the shareholders to answer to. To investigate this phenomenon, we have done five case studies where we have interviewed five people who are involved in the decision-making in different SMEs. The purpose is to understand how small and medium-sized enterprises that have a clear sustainability profile work with sustainability and how that in turn affects their decision-making. To descriptively describe how decisions are made in relation to sustainability we have used several theories to capture the overall multifaceted reality that these SMEs are faced with in their decision-making. This in turn has made it possible for us to describe this reality by understanding to what extent the companies work with sustainability, how that in turn affects the reference points the companies have and how the interpretation of risk becomes a determining factor in how a SME makes its decisions. What we have seen is that decisions are governed by aspects such as the extent to which sustainability permeates the company which in turn affects the reference point that is chosen when weighing the utility of different decisions. We have also seen how companies interpret risk affects to what extent they choose to compromise in their sustainability work. Industry aspects have also been an affecting factor as some companies are more dependent on other stakeholders for their operations which creates a complicated balance between how you weigh the financial against the sustainable. Corporate social responsibility (CSR) och hållbarhet är något som har blivit alltmer relevant, där det inte längre accepteras av samhället att företag bara prioriterar aktieägarnas intressen utan att man också ser till samhällets intressen. Detta har lett till att stora företag har blivit tvungna att göra hållbarhetsrapporteringar för att redovisa deras påverkan på samhället. Detta gäller inte små och medelstora företag (SME) och därför har vi valt att undersöka hur SME som har en tydlig hållbarhetsprofil påverkas i sitt beslutsfattande när det kommer till hållbarhet. Det har forskats en del om varför man väljer att vara mer hållbar som SME men det har forskats lite kring hur detta påverkar SMEs med en hållbarhetsprofil i sina dagliga beslut när man har fler intressenter att svar till. För att undersöka detta fenomen har vi gjort fem fallstudier där vi har intervjuat fem personer i en beslutsfattande position i olika SMEs. Syftet är att förstå hur små och medelstora företag som har en tydlig hållbarhetsprofil arbetar med hållbarhet och hur det påverkar deras affärsbeslut. För att deskriptivt beskriva hur beslut tas gentemot hållbarhet har vi nyttjat flera teorier för att på en övergripande nivå fånga den multifacetterade verklighet som dessa SME ställs inför i sina beslut. Detta har gjort att vi har kunnat beskriva denna verklighet genom att förstå i vilken utsträckning man arbetar med hållbarhet, hur det i sin tur påverkar de utgångspunkter man har och hur tolkningen av risk blir avgörande för hur dess SME tar sina beslut. Det vi har sett är att beslut styrs av aspekter som i vilken utsträckning hållbarhet genomsyrar företaget vilket i sin tur påverkar mot vilken referenspunkt företaget värderar sina beslut. Detta påverkar i sin tur hur man upplever nyttan av olika beslut. Vi har också sett att hur man tolkar risk leder till i vilken utsträckning man är villig att kompromissa i sitt hållbarhetsarbete. Branschaspekter har också haft en påverkan då vissa företag är mer beroende av andra intressenter för sin verksamhet vilket skapar en mer komplicerad balansgång mellan hur man väger det finansiella mot det hållbara.

The main objective of this thesis is to explore and describe the possibilities for legal operationalization of CSR in contract law, sales law and consumer sales law, marketing law and company law. A supplementary aim is to identify regulation on and illustrate the regulatory context of CSR. The illustration provides a background and a framework for the main objective of the study, as well as confirms the legal relevance of CSR. Legal operationalization of CSR requires that CSR is anchored in law and that there are mechanisms for enforcement available. In contract law, CSR is legally anchored when a CSR condition follows from a contract. In a Swedish sales law context, legal anchoring takes place when a buyer’s expectation regarding CSR is not met and this is considered a defect, fel. From a marketing law point of view, the possibilities to consider a CSR statement an unfair commercial practice are relevant. In a company law context, CSR is legally anchored when included in the articles of association, in an instruction from the general meeting or the board, in the board’s internal guidelines or in the remuneration guidelines of the company. In all, contract parties, shareholders and the board are “strong” legal subjects, in that they are able to proactively formulate and anchor CSR norms in law. In company law, the understanding of the company’s interest and purpose, as well as the business case for CSR and the understanding of profit create borders within which the company law operationalization of CSR functions. Sales law and marketing law offer retroactive tools to market actors. The possibilities to anchor CSR in marketing law are vast, whereas the applicability of the sales law rules to a large extent is dependent on the connection between the (failed) CSR expectation and the sold goods. The remedies in the explored areas of law typically do not protect the CSR interest in question directly.

Företaget Volvo Cars återfinns på Sustainable Brand Index lista över de mest hållbaravarumärkena enligt svenska konsumenter. Samtidigt verkar företaget inom en av de mestklimatbelastande branscherna. Mot bakgrund av detta och med utgångspunkten att reklam ären av de faktorerna som kan ha påverkat konsumenternas uppfattningar var syftet med dennastudie att undersöka hur hållbarhet, främst utifrån ett miljöperspektiv, kommuniceras i VolvoCars reklamfilmer. Studien har genomförts med hjälp av den kvalitativa metoden multimodalkritisk diskursanalys och utgått från ett teoretiskt ramverk bestående av teorier om CSR,grönmålning och budskapsstrategier. Materialet i studien består av tre stycken reklamfilmeroch är hämtade från Volvo Cars youtubekanal, reklamfilmerna är publicerade mellan åren2020 och 2021. Resultatet visar sammanfattningsvis att hållbarhet kommuniceras genom detre diskursiva temana hållbarhet genom miljö, hållbarhet som säkerhet och hållbarhet somnågonting modernt och att detta görs med hjälp av transformerande budskapsstrategier somdelvis kompletteras med intygsreklam. Vidare visar studien att Volvo Cars använder desemiotiska resurserna för att förmedla och transformera känslan och idén av hållbarhet,snarare än på ett sätt där det tydligt framgår vad som gör dem hållbara.

Denna studie har undersökt skillnader mellan Ryssland och Sverige i relation till kvaliteten avhållbarhetsrapporter inom energibranschen. Studien bygger på en komparativ tvärkulturelldesign där flera fall med ett antal observationer jämförs mellan varandra och använder sig aven flermetodsforskning. Bland teorier har intressentteorin, legitimitetsteorin samt tidigareforskning används som hjälp för att analysera studiens empiri. Utifrån det empiriska materialetframkommer att de svenska bolagen har högre kvalitet när det gäller beskrivningar av produktensamt frågor som berör miljön och energi. Däremot har de ryska företagen högre kvalitet inomde sociala aspekterna av hållbarhetsredovisning. Inom resterande kategorier har både svenskaoch ryska företag presterat på samma nivå. This study has examined differences between Russia and Sweden in relation to the quality ofsustainability reports in the energy industry. The study is based on a comparative cross-culturaldesign where several cases with a number of observations are compared with each other anduse a multi-method research. Among theories, the stakeholder theory, the legitimacy theory andprevious research have been used to help analyze the empirical data of the study. Based on theempirical material, it appears that the Swedish companies have a higher quality when it comesto descriptions of the product and issues concerning the environment and energy. On the otherhand, the Russian companies have higher quality in the social aspects of sustainabilityreporting. In the remaining categories, both Swedish and Russian companies have performedat the same level.

De senaste åren har hållbart företagande blivit ett större fokus både bland företag och konsumenter. Med hållbart företagande innebär det att företag tar företagsansvar (CSR) genom att spara på egna resurser och minska sin negativa miljöpåverkan. Syftet med studien är att analysera om svenska börsnoterade företags CSR-arbete är ekonomiskt lönsamt på kort sikt. Att analysera CSR-arbetets påverkan på finansiell lönsamhet på kort sikt är av relevans eftersom tidigare studier studerat större marknader över längre tidsperioder. Studien analyserar ESG-betyg från år 2019 och finansiella siffror från år 2020 för 138 företag som finns listade på mid cap och large cap, OMX Stockholm. Detta för att se hur ESG-betyget från år 2019 påverkar den finansiella lönsamheten för år 2020. Resultatet visar att det finns en liten påverkan av CSR-arbete på svenska företags finansiella lönsamhet på kort sikt. Denna studie är genomförd under covid-19, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet.

Bakgrund: Dagligen kan vi läsa om människans överkonsumtion och ohållbara levnadssätt. Det finns ett ökat intresse för hållbara placeringsalternativ bland privatpersoner. Bland den svenska befolkningen sparar 8 av 10 myndiga personer aktivt i värdepapper, varav en tredjedel valde en investering med fokus på hållbarhet under 2020. Efterfrågan och finansiella flöden till hållbara produkter har de senaste åren ökat, varför det ter sig både aktuellt och intressant att undersöka varför det skett. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera ett specifikt urval av variabler för att se vilka faktorer som påverkar privatpersoner att investera hållbart eller inte. Metod: En deduktiv ansats har genomsyrat metodarbetet och studien har genomförts med en kvantitativ enkätundersökning som vidare kompletterats med kvalitativa intervjuer. Enkätundersökningen besvarades av 86 respondenter varav 5 respondenter senare valdes ut till intervju. Data har bearbetats med univariata analyser samt bi- och multivariata analyser bestående av 1 beroende variabel, bestämd till “vikten av hållbarhet” som förklarats med hjälp av 18 oberoende variabler. Resultat: Studiens regressionsanalys utmynnade i 5 signifikanta respektive 13 ickesignifikanta oberoende variabler. De variabler som föreföll signifikanta på lägst signifikansnivå blev social påverkan följt av överavkastning i förhållande till hållbarhet. Slutsats: Analysen av resultatet gav indikationer på att avkastning inte behöver var en motsättning till hållbarhet, samtidigt som de som väljer att inte beakta hållbarhet är av denna åsikt. Hållbara investeringar görs i högre grad, trots att investeraren har ett lägre förtroende för hållbarhetsrapportering Background: We can daily read about human overconsumption and unsustainable lifestyles. An increased interest in sustainable investment alternatives has been seen among private investors. Among the Swedish population, 8 out of 10 adults actively save in securities, of which a third chose an investment with a focus on sustainability in 2020. The demand for sustainable products has increased in recent years, which also seems current and interesting to examine why it has happened. Purpose: The purpose of the study is to examine and analyse a specific selection of variables to see which factors influence individuals to invest sustainably or not. Methodology: A deductive approach has permeated the methodological work and the study has been carried out with a quantitative survey which is further supplemented with qualitative interviews. The questionnaire was answered by 86 respondents, of which 5 were later selected for an interview. A regression analysis was pursued consisting of 1 dependent variable, “importance of sustainability”, which was explained using 18 independent variables. Results: The study's regression analysis resulted in 5 significant and 13 non-significant independent variables, respectively, where the most significant variables were social impact followed by excess return in relation to sustainability. Conclusion: The analysis of our findings indicate that financial return does not have to be a contradiction to sustainability, as well as those who do not value sustainability values the financial return. Sustainable investments are being made, even though the credibility for the sustainability reports is somewhat low.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer aktuellt inom företagande samtidigt som företagsförvärv under de senaste årtiondena blivit en mer förekommande strategi för expandering och utveckling hos företag. Den här studien undersöker hur ESG-faktorer i svenska företagsstrategier påverkar marknadens reaktion vid tillkännagivande av företagsförvärv. En eventstudie genomförs för att undersöka den abnormala avkastningen där undersökningen avgränsas till svenska börsnoterade bolag som genomfört ett eller fler företagsförvärv mellan 2010 och 2020. Studien framför signifikanta resultat som indikerar att företagsförvärv genererar positiv genomsnittlig abnormal avkastning vid tillkännagivande av företagsförvärv. Vid jämförelse av företag med ESG-poäng över medianvärdet respektive under medianvärdet påvisas att företag med lägre ESG-poäng i genomsnitt genererar högre positiv abnormal avkastning. Vidare konstateras att ESG-poäng och även den sociala faktorn (S) har en svagt negativ inverkan på företags kumulativa abnormala avkastning.

Hållbarhet är ett ständigt förändringsarbete i och med sin komplexitet. För att kunna ta sig an denna komplexitet krävs det åtgärder för att bevara denna planet och dess framtid. Corporate Social Responsibility (CSR) är en icke lagstadgad handling och en av flera hållbara åtgärder som företag frivilligt använder sig av för att bevisa sitt ansvar och påverkan i samhället. Därmed blir det av betydelse att utveckla nya tillvägagångssätt som bidrar till en hållbar utveckling och en bättre framtid. Tidigare forskning återger att ett ökat intresse av kombinationen mellan ledarskap och CSR tillkommit på senare tid. Vidare menar forskare att ledaren har den största påverkan på medarbetarna samt deras engagemang. I enlighet med tidigare forskning är det av betydelse att utveckla kunskapen kring ledarskapsstilar och dess bidrag till anställdas engagemang gentemot företagets CSR arbete. Syftet med studien är att undersöka hur ledarskapsstilar bidrar till anställdas engagemang inom företagets CSR arbete. Således avser studien att bidra med den kunskapsutveckling som är nödvändig för att implementera rätt ledarskapsstil för ett ökat engagemang hos anställda till företagets CSR arbete. För att uppnå syftet undersöktes totalt tio företag från Paper Province företagskluster, detta utifrån en kvalitativ forskningsansats. Intervjuerna var semistrukturerade bestående av tio respondenter och utgjorde studiens empiriska material. Studien visar att det inte är den specifika ledarskapsstilen som bidrar till ett ökat engagemang hos de anställda. Istället är det egenskaperna ledaren besitter samt dennes handlingar, som i sin tur bidrar till anställdas engagemang inom företagets CSR arbete. Vidare identifierar studien att ledarna besitter tre starka egenskaper: Att agera som en förebild, ha tydliga mål och värderingar samt förståelse för medmänniskan och arbetsprocesser. Genom att identifiera ledaregenskaperna och tillsätta rätt ledarskap för att öka medarbetarnas engagemang till företagets CSR arbete kan resursförbrukning, kvalité av varor eller tjänster utvecklas på ett hållbart sätt som gynnar framtida generationer. Ledare kan då på ett begripligt sätt forma en stark organisationskultur med hållbara mål och riktlinjer för olika processer inom organisationen. Därmed kan företag, som vill engagera medarbetarna, leta efter ledare med specifika egenskaper istället för att leta efter en specifik ledarstil i hopp om att öka medarbetarnas engagemang till företagets CSR arbete. Sustainability is a constant process of change due to its complexity. In order to be able to deal with this complexity, is necessary to take actions to preserve this planet and its future. Corporate Social Responsibility (CSR) is a non-statutory approach and one of the several sustainable measures that companies voluntarily use to prove their responsibility and influence in the society. Hence, it becomes important to develop approaches that contribute to sustainable development and a better future. Previous research shows that an increased interest in the combination between leadership and CSR has emerged recently. Furthermore, researchers believe that the leader has the greatest impact on employees and their commitment. In accordance to previous research, it is important to develop the knowledge about leadership styles and its contribution to employees' commitment towards the company's CSR work. The aim of this study is to clarify how leadership styles contribute to employee engagement within the company's CSR work. Hence, the study intends to contribute with developing knowledge, necessary to implement the right leadership style for an increased commitment of employees towards the company's CSR work. To fulfill the purpose, a total of ten companies from the Paper Province business cluster were examined on the basis of a qualitative research approach. The interviews were semi-structured consisting ten respondents and established the empirical material of the study. The study shows that it is not the specific leadership style that contributes to an increased employee engagement. Instead, it is the qualities the leader acquires as well as the actions, which in turn, contributes to employee involvement towards the company's CSR work. Furthermore, the study identifies that leaders possess three strong qualities: To act as a role model, have clear goals and values ​​and an understanding for fellow human beings and work processes. By identifying leadership qualities and appointing the right leadership, it could increase employee engagement, resource consumption, quality of goods or services which in turn benefits future generations as well. These leaders can then, shape a strong organizational culture with sustainable goals and guidelines for various processes within the organization, as the study demonstrates. Hence, companies that want to engage employees can look for leaders with specific characteristics instead of looking for a specific leadership style in hopes of increasing employee engagement towards the company's CSR work.

CSR and corporate sustainability have long been seen as a way for companies to strengthen legitimacy and competitiveness. However, there is conceptual confusion about CSR and sustainability, how the concepts are defined, used and operationalized within companies. The purpose of the thesis is to investigate how the concepts of CSR and sustainability are understood and operationalized by Swedish companies in their sustainability reports, and whether the concepts are used as interchangeable. The study is carried out on the basis of a qualitative content analysis of sustainability reports. Theories in CSR, sustainability and sensemaking, as well as previous research on the interchangeability of the concepts are used to analyze and discuss the results of the content analysis. The study thus contributes to an increased understanding of the meaning of the concepts and how they create meaning in an organizational perspective. Something that affects how information products, in this case sustainability reports, are both written and perceived by its readers. The results of the study show that the concepts, despite different historical backgrounds, have converged. Companies understand and operationalize CSR as the social dimension of corporate sustainability, and in some cases use the concepts as synonyms as a way to reach the company´s strategic goals and advance sustainable development. Companies thus construct their own interpretations with the aim of making the concepts meaningful to the organization.

During the last decades sustainability reporting has got a higher priority for companies to consider. Stakeholder's requirements have increased on companies due to sustainability. Standards and laws are developed to secure the information that companies report is enough, transparent and correct. However, there are question marks if the information that companies report is useful for the stakeholders. For this reason, the purpose is to create an understanding of whether the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting. The essay´s empirics are created on the basis of a qualitative content analysis that provides a picture of the study’s question; at which extension the statutory sustainability report meets the IASB’s qualitative characteristics for financial reporting? Our conclusion is that the statutory sustainability report only meets the IASB´s qualitative characteristics to some extent. De senaste decennierna har hållbarhetsrapportering blivit en viktigare aspekt för företag att ta hänsyn till. Intressenters krav ökar på företags medvetenhet kring hållbarhet. Standarder och lagar utvecklas för att säkerställa att den information som företag redovisar är tillräcklig, transparant och tillförlitlig. Dock finns det frågetecken gällande om informationen som företagen redovisar är användbar för intressenterna. Av denna anledning är syftet att skapa förståelse för om den lagstadgade hållbarhetsredovisningen uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning.Uppsatsens empiri är skapad utifrån en kvalitativ innehållsanalys som ger en bild av studiens frågeställning; I vilken utsträckning uppfyller den lagstadgade hållbarhetsredovisningen IASB:s kvalitativa egenskaper för finansiell redovisning? Vår slutsats är att den lagstadgade hållbarhetsredovisningen endast uppfyller IASB:s kvalitativa egenskaper till viss del.

Bakgrund Hållbarhet är ett ämne som fått en central roll i dagens samhälle, inte minst inomföretagsvärlden. I och med att förväntningarna på dagens företag ökar när det kommertill att ta ett större samhällsansvar, följer därmed ökade åtaganden inom hållbarhet förföretag. Kunskapsläget vad gäller relationen mellan CSR och lönsamhet är idag splittrat.Tidigare studier har presenterat positiva, negativa såväl som neutrala samband varpå detär av hög relevans för fortsatt utveckling av kunskapsläget. Denna studie kommerav världens mest hållbara länder. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan svenska företags arbete medCorporate Social Responsibility, har på lönsamhet. Metod Studien tillämpar en kvantitativ metod och utgår från en positivistisk forskningsfilosofimed en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsstudie och har genomförtsmed hjälp av en surveyundersökning där informationen om företags arbete med CSRsamlats in med hjälp av enkäter. Vidare har sekundärdata i form av årsredovisningaranvänts för att beräkna nyckeltalen ROA, ROE och ROIC. Studien har använt godtagenmetod för analyserna genom bland annat stöd i tidigare forskning och med hjälp avstatistikprogrammet Minitab. Resultat & slutsats tudiens resultat visar på både positiva, negativa och neutrala samband mellan de fyradimensionerna av CSR och lönsamhetsmåtten ROA, ROE och ROIC. Framför allt stacktvå resultat ut, vilka var H4 och H12, där positiva samband mellan den diskretionäradimensionen och lönsamhet mätt i ROA och ROIC kunde påvisas. Vidare kunde ävennegativa samband påvisas, dock med en låg förklaringsgrad varpå resultatet inte mednågon större säkerhet kunde styrkas. Sammantaget kan studien påvisa att företags arbetemed den diskretionära dimensionen i genomsnitt påverkar företags lönsamhet positivt.Svaret på frågan om vilken påverkan svenska företags arbete med CSR har pålönsamhet kan därför sammanfattas i att olika aktiviteter har olika effekt. Däremot drarstudien slutsatsen att företags diskretionära aktiviteter, såsom att skänka pengar tillvälgörenhet, har en positiv påverkan på lönsamhet och därför något som företag börfortsätta med då det gynnar både företaget och samhället i stort. Background Sustainability has become a central role in today's society, not least in the companyworld. However, there are divided opinions about the view on Corporate SocialResponsibility. Some argue that companies need to divide their attention to all of theirstakeholders. Others argue that Corporate Social Responsibility does not go along withcompanies main task, which is to produce and generate maximum profit and in that waybe beneficial to society by offering more jobs, which in turn leads to more tax revenueand in the long run contributes to society. Previous research on the impact of CSRprofitability presents results pointing in different directions. Positive, negative as well asneutral impact has been demonstrated. This study will therefore examon profitability in the swedish context as Sweden has shown to be one of the world'smost sustainable countries. Purpose The purpose of the study is to investigate the impact of Swedish companies' work withCorporate Social Responsibility on profitability. Method The study applies a quantitative method and is based on a positivistic researchphilosophy with a hypothetico-deductive approach. The study is a cross-sectional studyand has been carried out with the help of a survey where the information aboutcompanies' work with CSR was collected with the help of questionnaires. Furthermore,secondary data has been retrieved from annual reports which have been used tocalculate the key figures ROA, ROE and ROIC. The study used an accepted method forthe analysis through the use of previous studies and with the help of the statisticsprogram Minitab. Result & conclusion The study's result points toward positive, negative as well as neutral relationshipsbetween the four dimensions of CSR and the key figures ROA, ROE and ROIC. Inparticular, two results stood out, which were H4 and H12, where a positive relationbetween the discretionary dimension and profitability measured in ROA and ROICcould be demonstrated. Furthermore, negative relationships could also be demonstrated,albeit with a low degree of explanation. All in all, the study can show that thediscretionary dimension has a positive effect on companies' profitability. The otherindicators cannot prove the opposite with certainty. The answer to the question of whatimpact Swedish companies' work with CSR has on profitability can therefore besummarized in the fact that different activities have different effects. However, thestudy concludes that companies' discretionary activities, such as donating money tocharity, have a positive impact on profitability and therefore something that companiesshould continue with as it benefits both the company and society at large.

Överkonsumtion är ett stort problem som växt fram som konsekvens av klimatförändringarna och samtidigt har medvetenheten kring hållbarhet ökat. Greenwashing har blivit allt vanligare samtidigt som storytelling förekommer oftare i reklamkampanjer. Den ökade medvetenheten om hållbarhet och de negativa aspekterna av en ohållbar konsumtion sätter krav på företagen. Syftet med studien är att undersöka hur en stor samhällsaktör förstärker sin varumärkesidentitet och kommunicerar hållbarhet genom sina reklamkampanjer för att positionera sig på marknaden. Analysens studiematerial består av två reklamkampanjer från Ikea Sverige vid namn Kretsloppet och Möbler som följer med när livet förändras. Kampanjerna innehåller varsin annons och reklamfilm som kommer att studeras för att uppnå syftet. Metoden som har tillämpats för att uppnå detta är en retorisk analys, där analysschemat som har utformats grundar sig i både retorik och visuell retorik. Studien stöds av teorierna varumärkesidentitet, positionering och nostalgi. Resultaten av studien visar att Ikea Sverige använder storytelling och nostalgi i sina reklamkampanjer för att kommunicera hållbarhet och att alla analysobjekt grundar sig i samma budskap. Vidare visar analysen att reklamfilmerna spelar på pathosargument medan annonserna spelar på logosargument. Ytterligare resultat visar att reklamkampanjerna stärker företagets varumärkesidentitet. Over-consumption is a major problem that has emerged because of climate change and at the same time the sustainability awareness has increased. Greenwashing has become more common and at the same time storytelling occurs more often in advertising campaigns. The increased awareness of sustainability and the negative aspects of an unsustainable consumption result in demands being placed against the companies. The research aim of the study is to investigate how a major societal actor strengthens its brand identity and communicate sustainability through its advertising campaigns to position itself on the market. The material of the analysis consists of two advertising campaigns from Ikea Sweden: Kretsloppet and Möbler som följer med när livet förändras. The campaigns each contain one advertisement and one commercial that will be analyzed to achieve the purpose. The study has been conducted by a rhetorical analysis and the analytical model used is designed based on both rhetoric and visual rhetoric. The study is supported by the theories brand identity, positioning and nostalgia. The results show that Ikea Sweden use both storytelling and nostalgia in their advertising campaigns to communicate sustainability and that all objects analyzed are based on the same message. Furthermore, the analysis show that the commercials are based on pathos while the advertisements are based on logos. The study also found that the advertising campaigns strengthen the company’s brand identity.

This study examines how H&M, Arket, and Monki communicates sustainability in their campaigns on IGTV, and how they work with sustainable marketing to highlight their ethical capital. To investigate this, a thematic semiotic analysis has been applied. Based on the analysis, the chosen theme can see how different brands communicate sustainability. The semiotic analysis is applied to interpret the meaning of the material and how the visuals can be presented as sustainable. With the help of Bourdieu's theory of capital, an in-depth analysis has been made of how the companies communicate sustainability and what potential differences could depend on. The discussion answers how companies work with sustainable marketing to highlight their ethical capital. The conclusion is that companies' sustainable marketing can increase the company’s ethical capital. On the other hand, we also conclude that campaigns cannot contribute to an ethical entrepreneurship, but merely to increased value creation for companies.

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place. Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.

While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature.

Bakgrund: Historiskt har många faktorer spelat roll för investerare vid val av investering, framförallt betydande har varit faktorerna finansiell prestation och finansiella prognoser. Under de senaste åren har en rad nya faktorer tagit mer plats och ESG-faktorer har blivit några av de viktigaste aspekterna, både för investerare och andra intressenter. ESG står för Environmental, Social och Governance och är ett mått på investeringens hållbarhet. Även om det ofta diskuteras om ESG som ett helhetsbetyg, så är det mer sällan man diskuterar varje kriterium var för sig. I denna studie har E, S och G separerats för att undersöka om det är hållbarhet inom ett visst område som är mer gynnsamt än ett annat för att uppnå högst riskjusterad avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilket kriterium av E, S och G som genererar högst riskjusterad avkastning på OMXSPI. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och grundas på en kvantitativ undersökningsmetod. All data har inhämtats från Refinitiv Eikon och man har sedan använt statistiska metoder och skapat regressionsanalyser för att undersöka variablernas samband. Variabeln som används för att mäta riskjusterad avkastning är sharpekvoten. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan betyget för S året 2018 och riskjusterad avkastning. Resterande år och kriterium finns det både positiva och negativa samband, men inget av dessa är signifikanta. Background: Historically, many factors have played a role for investors when making decisions about an investment, especially significant have been the factors regarding financial performance and financial forecasts. In recent years, a number of new factors have become important, such as ESG factors. Those have become some of the most important aspects, both for investors and other stakeholders. ESG stands for Environmental, Social and Governance and is a measure of the sustainability of an investment. Although ESG often is discussed as an overall rating, it is less common to discuss each criterion separately. In this study, E, S and G have been separated to investigate whether sustainability focus in one specific area is more favorable than another to achieve the highest risk-adjusted return. Purpose: The purpose of this study is to investigate which criterion of E, S and G that generates the highest risk-adjusted return on OMXSPI. Methodology: The study has a deductive research approach and is based on a quantitative research method. All data were obtained from Refinitiv Eikon and statistical methods with regression analysis were created to investigate the relationship of the variables. The variable used to measure risk-adjusted return is the sharpe ratio. Conclusion: The results of this study show that there is a statistically significant positive relationship between the grade for S year 2018 and risk-adjusted return. The remaining years and criteria have both positive and negative relationships, but none of these are significant.

Background: Sustainability is a commonly discussed topic that continues to grow and has become more important in investment decisions. The opinions regarding the relationship between sustainability and financial performance are divided, and research in the field indicates different results. ESG has gained greater focus because of the Covid-19 pandemic, and widespread claims that companies and funds with higher ESG score would have greater resilience have emerged. Purpose: The main purpose of this study is to investigate and analyse a possible relationship between ESG score and financial performance for Swedish listed companies during the Covid-19 pandemic. The sub-purpose of the study is to investigate whether sector divisions affect the ESG's significance for financial performance. Method: In this study, a quantitative method with a deductive approach was used. The data material was obtained from Refinitiv Eikon and comprised data from 306 companies. The examined period of the study refers to the year 2020. The statistical models applied were univariate analysis, bivariate analysis, and multiple regression analysis. Conclusion: The results indicate a negative relationship between ESG and financial performance during the Covid-19 pandemic. There is a spread regarding financial performance between the sectors, but it is not possible to draw concrete conclusions about the sectors' impact. This study contributes to the literature in the field of sustainability and financial performance by analyzing empirical data during the Covid-19 pandemic. Bakgrund: Hållbarhet är ett aktuellt ämne som fortsätter att växa och får allt mer betydelse vid investeringsbeslut. Det råder delade meningar kring sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation och forskning inom ämnet visar på olika resultat. ESG har fått större fokus till följd av covid-19-pandemin, och utbredda påståenden om att bolag och fonder med högre ESG-betyg skulle ha större motståndskraft har växt fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera eventuella samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation för svenska noterade bolag under covid-19-pandemin. Studiens delsyfte är att undersöka om sektorindelning påverkar ESG:s betydelse för finansiell prestation. Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datamaterialet inhämtades från Refinitiv Eikon och omfattade data från 306 bolag. Studiens undersökningsperiod avser år 2020. De statistiska modellerna som tillämpats är univariat analys, bivariat analys och multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat tyder på ett negativt samband mellan ESG och finansiell prestation under covid-19-pandemin. Det förekommer spridning avseende finansiell prestation mellan sektorerna, men det går däremot inte att dra konkreta slutsatser kring sektorernas påverkan. Denna studie bidrar till litteraturen inom området för hållbarhet och finansiell prestation genom analys av empiriska data under covid-19-pandemin.

This study aims to evaluate how Rögle BK:s work with CSR affects their sponsors relation to their sponsorship cooperation. We do this via a quantitative and qualitative analysis of the club’s sponsors. Since Rögle BK have many sponsors, we put the limit to be included in this study at 90 000 SEK in sponsorship-money per year. Out of 158 possible survey respondents we received 73 answers. Out of the 73 respondents, 4 of them were selected to an interview. The selection for interview participants was chosen from the type of business they operated in, as we looked for variation of companies in the interviews. We used the theory Brand Image Transfer in order to understand the reasons for companies to enter a sponsorship coorperation with Rögle BK and if Rögle BK:s work with CSR had any impact on this. The study found that Rögle BK:s work with CSR is appreciated by the sponsors but it is not the main reason for their decision to enter a sponsorship cooperation with the club. This could be because Rögle BK:s business network (which is available for all sponsors who have a sponsorship deal worth 90 000 SEK or more) is very appreciated and is believed to increase the business for the companies that are in the network. Another reason why Rögle BK:s work with CSR don’t seem to be the one of the most important reasons for sponsorship cooperation could be the lack of communication related to it or that CSR in sport is a relative new phenomenon. However, Rögle BK:s work with CSR have had some impact, as most sponsors like the initiative and one sponsor would have left if it hadn’t happened and another sponsor joined because of it. Our assumption based on the accumulated knowledge from previous researches and this study is that Rögle BK:s work with CSR will be of a greater dignity later on, as more companies are getting more aware of the importance of sustainability.

Spelbranschen är, enligt många, en kontroversiell bransch där företagens vinster motsvarar konsumenternas förluster. Spelandet kan även, till följd av spelberoende, leda till hälsoproblem. För att motverka dessa problem tog den svenska staten fram en ny lag som började gälla vid årsskiftet mellan 2018 och 2019. Huvudsyftet med lagen var att företagen skulle hjälpa till att skydda konsumenterna. En undersökning gjord av Sustainable Brand Index belyser spelbranschens stora problem gällande hållbarhet, då de flesta spelbolagen återfinns i botten på rankingen gällande hållbarhet. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att de olika spelbolagen placerar sig väldigt olika på rankingen, trots att de verkar inom samma bransch. Denna studie har, med hjälp av en kvalitativ metod, studerat sex olika spelbolag verksamma på den svenska spelmarknaden. Studien har utgått från spelbolagens hållbarhetsredovisningar för att skapa en förståelse för varför företag som verkar inom samma bransch kan uppfattas så olika gällande hållbarhet av konsumenterna. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur spelbolagens hållbarhetsredovisning påverkas av ett ökat externt tryck från staten. Studien kommer fram till att företagens val av legitimitetsstrategi i deras hållbarhetsredovisning inte kan förklara den stora skillnad i legitimitet som de får av konsumenter. Studien kunde inte heller identifiera någon direkt påverkan av det ökade externa trycket på spelbolagens hållbarhetsrapportering. Däremot fann studien mönster som indikerar att företagens val av strategi när det gäller utmaningen med att hantera sin legitimitet kan ha att göra med hur de betraktas av sina konsumenter. The gambling industry is, according to many, a controversial industry where the companies' winnings equals the losses of their customers. Gambling may also lead to health issues for the gamblers following addiction. To counteract these problems, the Swedish state enacted a new law that came into force at the turn of the year 2018-2019. The main purpose of the law is for companies to protect their customers in different ways. A survey conducted by the Sustainable Brand Index highlights the gambling industry's major problems with sustainability, where most gambling companies are found in the absolute bottom tier of their ranking regarding sustainability. What is even more remarkable is that the different gambling companies are ranked very differently despite the fact that they operate in the same criticised industry. This study has, using a qualitative method, studied the sustainability reports from six companies operating in the Swedish gambling market to create an understanding of why companies in the same industry can be perceived so differently regarding sustainability by consumers. Another purpose of the study was to examine how the gambling companies' sustainability reporting was affected by increased external pressure from the state. The study has concluded that companies' choice of legitimacy strategy in their sustainability report cannot explain the large difference in legitimacy that they receive from their customers. The study also did not find any direct impact by the increased external pressure in the companies' sustainability reports. On the other hand, the study found patterns between how they handle the challenges of managing legitimacy and how they are perceived by consumers.

Denna studie syftar till att åskådliggöra huruvida bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information och om viss information i sådana fall prioriteras. Forskaren avser vidare studera vad hållbarhetsrapporterna har för betydelse för investerare, och om eventuella trender i aktiekurserna kan identifieras i samband med hållbarhetsrapporternas publicering. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har forskaren analyserat Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsrapporter mellan 2016 och 2020. I denna studie har forskaren tillämpat en flerforskningsmetod, vilket är en kombination av en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom att tillämpa en flerforskningsmetod avser forskaren att minimera respektive forskningsstrategis svagheter och därigenom öka resultatets trovärdighet. Studien har analyserats med hjälp av CONI-modellen som belyser kvaliteten och kvantiteten i rapporterna för att underlätta en empirisk jämförelse. Resultatet indikerar att bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information samt att bankerna prioriterar viss information framför annan. Forskaren har sedermera genomfört ett ANOVA- test för att besvara huruvida signifikanta skillnader existerar mellan hållbarhetsrapporterna. Resultatet visar att det inte finns några signifikanta skillnader, vilket skulle kunna bero på att det lagstadgade kravet på hållbarhetsredovisning trädde i kraft 1 januari 2017. Vidare visar den tekniska analysen att aktiekurser sjunker i samband med att hållbarhetsrapporter publiceras. Med stöd i tidigare forskning, och med hjälp av resultatet från CONI-modellens tolkande och mekanistiska delar, drar forskaren slutsatsen att bankernas hållbarhetsarbete, och således hållbarhetsrapportering, är av betydande vikt för investerare. This study aims to illustrate whether the banks’ sustainability reports contain various detailed information, and if certain information is prioritized. The researcher also intends to study the significance of sustainability reports for investors, and whether any trends in share prices can be identified in connection with the publication of sustainability reports. To answer the study’s purpose and research questions, the researcher has analyzed Handelsbanken’s, SEB’s and Swedbank’s sustainability reports between 2016 and 2020. In this study, the researcher has applied mixed methods research which is a combination of a qualitative and quantitative research strategy. Mixed methods research intends to minimize the weaknesses of each research strategy and thereby increase the credibility of the results. The study has been analyzed using the CONI-model, which highlights the quality and quantity of the reports to facilitate an empirical comparison. The results indicate that the banks’ sustainability activities contain various detailed information and that the banks prioritize certain information over others. The researcher has subsequently carried out an ANOVA-test to answer whether significant differences exist between the sustainability reports. The results show that there are no significant differences, which may be due to the legal obligation for sustainability reporting coming into force on the 1st of January 2017. Furthermore, the technical analysis indicates that share prices fall in connection with the publication of sustainability reports. With support from previous research, and with the results from the CONI-model, the researcher draws the conclusion that the banks’ sustainability activities, and thus sustainability reporting, is significant to investors.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur företag arbetar med CSR och om det är möjligt att använda sig av influencers som marknadsföringsverktyg när detta arbete ska förmedlas. Syftet är också att ta reda på om denna marknadsföring har några underliggande utmaningar och möjligheter. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer genomförda med två urvalsgrupper, bestående av företag och konsumenter. Den empiriska insamlingen har analyserats med en tematisk analys och en SWOT-analys. Studiens diskussion har utförts genom att relatera empirin till teorin. Resultat & slutsats: Resultatet har visat att företag inte arbetar enligt en traditionell utformning av CSR utan att snarare en uppdatering av begreppet som numera benämns som ”hållbarhet”. De tre dimensionerna som CSR består av utgör fortfarande grunden även i revideringen. Influencers går att använda i kommunikation av hållbarhet men det finns flertalet underliggande nyckelfaktorer som bör tas i beaktning innan verktyget implementeras. Förslag till fortsatt forskning: Faktorerna har sammanställts i en SWOT-analys som förslag till vidare forskning. Framtida studier kan studera fler svenska företag och se om dessa funna faktorer instämmer med varandra. Vid ett sådant tillfälle kan en tydligare modellering göras för hur denna typ av marknadsföring bör genomföras. Purpose: The aim is to create an understanding of how companies work with CSR and whether it is possible to use influencers as a marketing tool when CSR is being communicated. The purpose is also to find out if this communication has any underlying challenges or opportunities. Method: The study is based on a qualitative method with an inductive research approach. The empirical data consists of ten semi-structured interviews conducted with two selection groups, consisting of companies and consumers. The empirical data has been analyzed with a thematic analysis, a SWOT-analysis and the study’s discussion has been done by relating the empirical material to the theoretical references. Result & conclusion: The result has shown that companies do not work according to a traditional design of CSR, but with an updated version of the concept, now to be referred as ”sustainability”. The three fundamental dimensions in CSR is still the basis of the renewed CSR. Influencers can be used in the communication of CSR/sustainability but there are several underlying challenges and threats that should be considered before implementing the tool. Suggestions for future research: The challenges and opportunities have been summarized in a SWOT analysis and the summary is the proposal for future research. Future studies can be to study other Swedish companies and see if these found factors agree with each other. If this is the case, a better– more developed – version of the model can be done for how this type of marketing should be carried out.

Studien syftar till att öka kunskapsutvecklingen om hur företag arbetar med Logistik SocialResponsibility (LSR) genom att studera hållbarhets- och årsrapporter. Studien är avgränsad motläkemedelsbranschen och ämnar därför att undersöka i vilken utsträckning läkemedelsföretagenhar LSR som en del i sitt övergripande hållbarhetsarbete. Utformningen följer metodiken kvalitativriktad innehållsanalys. De utvalda studieobjekten är följande fem läkemedelsföretag: Johnson &Johnson, Roche, GlaxoSmithKline, Eli Lilly och AstraZeneca. Med en modifierad LSR-modellanalyserades utfallet med hjälp av fyra utvalda faktorer. Samtliga är kopplade till LSR:shuvudområden miljö, ekonomi och samhälle. Resultatet av den insamlade datan ska ge en plattformför kunskap- och erfarenhetsutbyte inom men även branscher emellan. Slutsatsen konkluderas tillatt samtliga läkemedelsföretag har omfattande hållbarhetsrapporter, dock på annat fokus än LSR,vilket kan tolkas till avsaknad av alternativ inom logistik och därmed även motivation då det inteleder till något värdeskapande.

Problemformulering och syfte: Hållbarhet och miljövänliga produkter har under senare år blivit ett viktigt samtalsämne, inte minst när det gäller produktion och konsumtion av livsmedel. FN tog år 2015 fram 17 globala mål för hållbar utveckling, med ambitionen att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I en mindre kontext har detta påverkat hur företag ska upprätta en hållbar verksamhet. De regelverk som finns inom området gäller större företag. Syftet med denna uppsats är därför att skapa en uppfattning om hur mindre livsmedelsföretag arbetar med implementering av hållbarhet med hjälp av styrmedel. Studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar mindre livsmedelsföretag ställs inför när det gäller att implementera hållbar utveckling och hur de använder sig av styrmedel för att föra verksamheten och dess aktörer i en gemensam riktning mot ett företagsamt ansvarstagande. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med abduktiv ansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Genom tolkning av empirin har vi kommit fram till ett flertal slutsatser, bland annat att butikernas tillvägagångssätt gällande hållbarhetsarbetet till stor del beror på om koncernen är centralstyrd eller decentraliserad. Även att styrmedlen är viktiga i implementeringen av hållbarhetsarbetet, speciellt de informella och informativa när det gäller att inspirera sin personal och omvärld. De svårigheter som förekommer beror dels på lagar och regler, men också på en låg efterfrågan på hållbara produkter från kunderna. Problem statement & purpose: Sustainability and environmentally friendly products have become an important topic in the last years, primarily when it comes to production and consumption of food. In 2015, the UN presented seventeen global goals for sustainable development, which have the ambition to achieve social, environmental, and economical sustainability. In a smaller context, affects how companies should work sustainably. In an early stage in the study, we discovered that national regulations of establishing sustainability apply to larger companies. Therefore, the purpose of the study focus on answering how smaller grocery stores implements ecologic, economic, and social sustainability within their organization by control means and the challenges may arise. Method: This is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach. The empirical section is conducted from semi-structured interviews and observations. Conclusions: Interpretation of the material has led the study to several conclusions, among others that the store's course of action when it comes to the sustainability work depends on whether the business group's management control is centralized or decentralized. As well that the control means are important to implement sustainability, especially the informal and informative ones when it comes to inspiring staff and the rest of society. Also, that challenges in maintaining and developing sustainability are due to laws and regulations, but also a low demand for sustainable products from customers.

Titel: Hur skiljer sig implementeringen av CSR mellan ett statligt kontroversiellt bolag och ett statligt konventionellt bolag för att skapa legitimitet och stärka kundrelationer? Syfte: Utveckla en större förståelse för hur implementeringen av CSR skiljer sig mellan ett statligt kontroversiellt bolag och ett statligt konventionellt bolag, för att skapa legitimitet och stärka kundrelationer. Teori: De huvudsakliga teorier som har använts är CSR, legitimitet och kundrelationsteorier. Metod & material: Kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer som kompletteras med sekundärdata från bland annat års-och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Vid analys av våra fallföretag, ser vi ett mönster som skiljer våra kontroversiella aktörer från vår konventionella aktör. Var och hur företag väljer att arbeta med CSR skiljer sig mellan statliga konventionella och statliga kontroversiella företag. Ett konventionellt företag har inte samma behov att kompensera för sina egna handlingar på samma sätt som ett kontroversiellt bolag, vilket leder till att deras arbete med CSR inte är lika essentiellt för det egna företagets legitimitetsskapande. Vi har sett hur CSR påverkar ett företags legitimitet, vilket är en vital del för att företaget ska kunna vårda och bibehålla sina kundrelationer.

t Titel: Konsumenter väljer bort hållbart mode Författare: Katerina Swensson Doschoris Handledare: Kaisa Lund Examinator: Richard Owusu Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring, kandidatarbete. Linnéuniversitetet, HT19 Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att separat analysera hindren utbud, pris, tillgänglighet och trender för att ta reda på vilket av dessa som är den största orsaken till konsumenters upplevda klyfta mellan vilja och handling när det kommer till hållbart producerat mode. Studien ämnar även att ge företag en bild av vad de måste fokusera på för att nå ut till sina konsumenters önskan om att handla mer hållbart producerat mode. Forskningsfrågan lyder: Vilket av hindren; utbud, pris, tillgänglighet och trender upplever konsumenter som enskilt störst i frågan om att handla hållbart producerat mode? Metod: Studien bygger på en hypotetisk-deduktiv metod där hypoteser från befintlig teori har utformat studiens fyra hypoteser. Hypoteserna har testats genom en kvantitativ metod med kvantitativa data från fysiska enkäter och en webbenkät, samt en logisk regressionsanalys. För att generera en slutsats genomfördes en analys med utgångspunkt i teorin där varje hypotes diskuteras för att bekräftas/förkastas. Slutsats: Resultatet från studien fann att det enskilt största konsumentupplevda hindret som bidrar till klyftan mellan konsumenters vilja och handling för att köpa hållbart producerat mode är utbud. Även pris och tillgänglighet kan anses vara betydande faktorer, medan studien inte fann något signifikant resultat som indikerar att trender är ett betydande hinder. Eftersom denna studies syfte var att hitta den största orsaken till den bevisade klyftan accepterades endast den hypotes som rörde utbud, medan de andra tre förkastades. Studiens praktiska implikationer fann att företag som är verksamma i modebranschen bör fokusera sina resurser inom hållbarhet främst på att erbjuda ett bredare utbud, men även att göra hållbart mode mer lättillgängligt samt att hålla en acceptabel prisnivå. De teoretiska implikationerna fann istället att trender inte kan anses som ett betydande hinder, medan tidigare forskning antytt att detta kan vara en betydande faktor som gör att konsumenter väljer bort hållbart mode.

Tidigare forskning i länken mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och lönsamhet påvisar positiva, negativa och neutrala samband. Inkonsekvensen bland resultaten kan bero på empiriska modelleringsfel vad gäller inkluderingen av betydande variabler. Denna studie syftar till att undersöka om CSR-engagemang har en positiv inverkan på lönsamheten bland svenska noterade bolag där skillnader i storlek, risk, bransch och R&D- utgifter beaktas, samt om CSR-engagemang i kombination med hög marknadsföringsintensitet leder till högre lönsamhet. En kvantitativ tvärsnittsdesign används som metod då studien ämnar undersöka sambandet under en specifik tidsperiod. Data för företagens CSR-engagemang inhämtas från Folksams index för ansvarsfullt företagande och består av betyg inom miljö och mänskliga rättigheter. Data för lönsamhet samlas in från Refinitiv Eikon och beräknas enligt en approximerad formel för Tobin’s Q. Marknadsföringsintensitet inhämtas från databasen Retriever genom att filtrera på företagens nyhetsciteringar i all svensk tryckt press och webb. Regressionsanalyser genomförs och resulterar i ett neutralt samband då marknadsföringsintensitet inte beaktas och ett svagt negativ samband då marknadsföringsintensitet beaktas.

Syfte: Syftet är att undersöka hur den kulturella aspekten påverkar kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Problem: Hållbarhetsrapporteringen tar hänsyn till de sociala och miljömässiga åtgärder som en organisation tillämpar. Rapporten utformas för att bemöta de krav eller förväntningar som finns i ett samhälle och ska underlätta företagets intressenter vid beslutstagande men brister inom flera områden. Till skillnad från den finansiella rapporten är hållbarhetsrapporten inte reglerad i samma omfattning och uppnår därför inte harmonisering till samma utsträckning. Ett flertal olika faktorer hämmar harmoniseringen samt kvaliten och ett utav dessa faktorerna är det kulturella aspekten. Det existerar dock ett kunskapsgap inom ämnet eftersom det finns olika åsikter om kultur är en variabel som påverkar kvalitén på hållbarhetsinformationen, vilket denna studie vill undersöka.

Bakgrund: Kravet på hållbarhet är idag stort och finansmarknaden behöver bemöta problemen likväl som andra marknader med ett minskat klimatavtryck. När kunder har högre förväntningar och medvetenheten ökar i samhället krävs det att nya innovativa sätt att investera skapas inom finansvärldenför att lägga grunden för framtiden. Gröna obligationer är ett av de relativt nya investeringsalternativen som skapats på den finansiella marknaden för att bemöta dessa utmaningar och har förändrat många investerares sätt att tänka. Eftersom svenska försäkringsbolag har ett stort kapital som behöver förvaltas med både säker avkastning och låg risk är obligationer en viktig del av deras förvaltade kapital. Med tanke på sitt stora innehav i obligationer och en kärnverksamhet i att skydda både företag och privatpersoner ställs höga krav på deras verksamhet. Gröna obligationer har därmed blivit en stor del av försäkringsbolags investerade kapital och det finns vidare anledningar att undersöka deras lönsamhet och resultatet av de hållbara valen de gör. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall det upplevs som lönsamt för fyra svenska försäkringsbolag att investera i gröna obligationer, samt vilka krav som ställs i beslutsprocessen med avseende på CSR och hållbarhet. Metod: Denna uppsats hämtar sin utgångspunkt i en kvalitativ metod eftersom analys och informationsinsamling bestod av intervjuer med anställda inom försäkringsbranschen som hade positioner inom bolagens kapitalförvaltning eller finansiella verksamhet. Slutsats: Gröna obligationer kan genom denna studie anses som ett lönsamt investeringsalternativ för försäkringsbolag. Även om den generella uppfattningen är att det inte är stor skillnad mellan traditionella obligationer och gröna obligationer gällande prissättning, avkastning och risk, bidrar de med andra faktorer som riskminimering för skador, förbättring av varumärke, bättre likviditet och möjlighet till påverkansarbete vilket sammanfattats som lönsamt för försäkringsbolagen. Gröna obligationer är högt efterfrågade av försäkringsbolag och vi är övertygade om att de kommer se en fortsatt tillväxt. Background: The demand for sustainability is high today and the financial market needs to address these problems as well as other markets with a reduced climate footprint. When customers have higher expectations and awareness increases in society, new innovative ways to invest in the financial world are required to lay the foundation for the future. Green bonds are one of the relatively new investment options created in the financial market to meet these challenges and have changed many investors' ways of thinking. Since Swedish insurance companies have large capital that needs to be managed with both safe returns and at low risk, bonds are an important part of their managed capital. Given their large holdings in bonds and a core business in protecting both companies and individuals, high demands are placed on their operations. Green bonds have thus become a major part of insurance companies' invested capital and there are further reasons to examine their profitability and the results of the sustainable choices they make. Purpose: The purpose of this paper is to investigate if it is considered profitable for four Swedish insurance companies to invest in green bonds, as well as what requirements are set in the decision-making process regarding CSR and sustainability. Methodology: This essay is based on a qualitative method, since analysis and information gathering consisted of interviews with employees in the insurance industry who held positions within the companies asset management or financial operations. Conclusions: Through this study, green bonds can be considered as an economically viable investment option for insurance companies. Although the general view is that there is not much difference between traditional bonds and green bonds in terms of pricing, return and risk, they do contribute with other factors such as risk mitigation for damage, brand improvement, better liquidity and opportunity for impact work which is considered as profitable for the insurance companies. Green bonds are in high demand by insurance companies and we are confident that they will see continued growth.

Vikten av strategisk Corporate Social Responsibility (CSR) har ökat under de senaste åren då intressenter ställer krav på företag att agera ansvarsfullt gentemot samhället. För att möta dessa krav är en fungerande CSR-strategi en nödvändighet, och för att företag på lång sikt ska kunna få ökat förtroende hos sina intressenter är kommunikationen av CSR-arbetet en angelägenhet. Informationsteknologi (IT) kan ha en stor negativ påverkan på samhället, men IT-företagens produkter och tjänster kan vara avgörande verktyg för att lösa många av dagens och morgondagens samhällsproblem. Det finns en brist inom den tidigare forskningen gällande strategisk CSR inom IT-branschen. Därför ämnar denna studie belysa hur företag inom den svenska IT-branschen uppfattar det ansvar de har för samhället och hur de möter sina intressenters krav. Genom att besvara frågeställningarna (1) Vilka är drivkrafterna till det strategiska arbetet med CSR hos IT-företag i Sverige? och (2) Hur kommunicerar IT-företag i Sverige sitt strategiska CSR-arbete till sina intressenter? ämnar uppsatsen därmed besvara vad det är som driver företagen till att arbeta strategiskt med CSR och hur detta arbete kan bidra till värde för dess primära intressenter. Med hjälp av den nyinstitutionella teorin har drivkrafter till det strategiska CSR-arbetet kunnat belysas och för att undersöka hur IT-företag kommunicerar har denna studie använt Morsing och Schultz, tre CSR-kommunikationsstrategier. Denna uppsats har sin utgångspunkt i strategiskt CSR-arbete ur ett ledningsperspektiv och har utförts genom att intervjua CSR- och hållbarhetschefer samt analysera hållbarhetsrapporter från sju erkända aktörer i den svenska IT-branschen. Resultaten har visat att de största drivkrafterna till företagens strategiska CSR-arbete är legitimitet, anseende och konkurrenskraft. Resultaten har även visat att kommunikationen av det strategiska CSR-arbetet styrs av den målgrupp kommunikationen är ämnad för och att företagen tillämpar kommunikationsstrategin därefter. The importance of Strategic Corporate Social Responsibility (CSR) has increased in recent years as stakeholders demand companies to act responsibly towards the society. In order to meet these demands, a functioning CSR strategy is a necessity, and in order for companies to gain trust from their stakeholders in the long term, communication of the CSR strategy is essential. Information technology (IT) can have a major negative impact on society, but IT companies' products and services can be crucial tools to solve many of today's and tomorrow's societal problems. There is a shortage in previous research on strategic CSR in the IT sector. Therefore, this study aims to shed light on how companies in the Swedish IT sector perceive the responsibility they have for society and how they meet the demands of their stakeholders. By answering the questions (1) What are the drivers of the strategic work with CSR in IT companies in Sweden? and (2) How do IT companies in Sweden communicate their strategic CSR to their stakeholders?, this paper aims to answer what drives the companies to work strategically with CSR and how this work can add value for its primary stakeholders. By applying the neo-institutional theory, driving forces for strategic CSR have been highlighted, and in order to investigate how IT companies communicate their strategic CSR, this study has applied Morsing and Schultz’ three CSR communication strategies. This paper studies strategic CSR from a management perspective by interviewing Sustainability Managers and analysing Sustainability Reports from seven recognized actors within the swedish IT sector. The results have shown that the main drivers of strategic CSR for IT companies are legitimacy, reputation and competitiveness. Additionally, the results have shown that the communication of the strategic CSR is dependent on the stakeholder group the communication is intended for and that the companies apply the communication strategy thereafter.

Kaffeindustrin är en stor bidragande faktor till de livshotande miljöproblem jorden genomgår. Sverige är ett av de länder som dricker mest kaffe i världen, därmed undersöker denna studie hur en svensk kafékedja arbetar med CSR inom området kommunikation. Syftet är att undersöka hur hållbarhetskommunikation bedrivs inom en kafékedja vars ambition är att genomföra ett hållbart arbete. Därmed undersöks det KRAV-märkta företaget Wayne’s Coffees hållbarhetskommunikation utifrån kommunikationsteorins två indelningar, symmetrisk och asymmetrisk kommunikation. Denna studie bidrar med ny data inom CSR och hållbarhetskommunikation genom att undersöka hur ett svenskt företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Datainsamling har skett genom intervjuer med Wayne’s Coffees produkt- och hållbarhetschef samt företagets anställda. Likaså har företagets kunder besvarat en webbenkät och en fysisk enkätundersökning. Slutsatserna är att Wayne’s Coffee arbetar både symmetriskt och asymmetriskt i sin hållbarhetskommunikation. Företaget använder sig främst av asymmetrisk kommunikation internt och externt. Wayne's Coffees hållbarhetskommunikation är fungerande internt genom intranät och dialog med ledningen. Däremot finns brister i den externa kommunikationen, asymmetrisk kommunikation i form av reklamkampanjer når inte ut till företagets kunder. The coffee industry has a significant environmental impact and is a major contributor to environmental issues. Since Sweden is one of the countries that consumes the most coffee in the world, this study examines how a Swedish coffee chain works with CSR, specifically communication. The purpose is to investigate how communication regarding sustainability is conducted within a cafe chain whose ambition is to be environmental friendly. To answer the purpose, the KRAV-labeled company Wayne's Coffee's environmental communication is examined on the basis of the two divisions of communication theory, symmetrical and asymmetric communication. This study contributes with new data in environmental communication, specifically CSR, by examining how a Swedish company communicates its environmental work. The method is conducted through interviews with Wayne's Coffee's product and sustainability manager as well as the company's employees, a web survey and physical survey with the company's customers. The conclusions are that Wayne's Coffee works both symmetrically and asymmetrically in its environmental communication. The company mainly uses asymmetric communication both internally and externally. Wayne’s Coffee's environmental communication is functioning internally through intranet and dialogue with management. However, there are shortcomings in external communication, asymmetric communication in the form of advertising campaigns does not reach out to the company's customers.

Följande studies syfte har varit att få en ökad förståelse för SAS:s marknadskommunikation, i relation till hållbarhet. Mer specifikt har SAS:s reklamfilmer studerats för att uppnå syftet. Metoden som har tillämpats för att uppnå detta är visuell retorikanalys. Den visuella retoriken har också inkluderats i det teoretiska ramverket. Teorin har kompletteras av bland annat traditionell retorik, CSR och etiskt ansvarstagande för att underlätta bearbetningen av det empiriska materialet i analysdelen. För att behandla empirin tillämpas också ett analysschema som ligger till grund för en systematisk analys och resultat. Analysschemat är baserat på frågor som är tagna ur teorin om visuell retorik. Resultaten av studiens analys påvisar att samtliga reklamfilmer innehåller många känslosamma retoriska argument. En annan del av resultatet har påvisat att SAS har utelämnat hållbarhetsaspekten i sin marknadskommunikation, bortsett från sin senaste reklamfilm. Slutsatser som dragits kring detta resultat är att det är problematiskt att SAS uppmanar allmänheten till att resa mer, trots den kritiska miljösituationen som råder i dagens samhälle.

Bakgrund: Kraven på Corporate Social Responsibility i företag ökar till följd av ökad medvetenhet i samhället. Högst är påtryckningarna på stora företag, men det innebär inte att små- och medelstora företag inte ställs inför krav. Utmaningar med implementering av CSR har dock en tendens att påverka mindre företag mer. Eftersom gasellföretag är mindre företag som dessutom karaktäriseras av en otroligt snabb tillväxttakt har det väckt ett intresse att studera hur dessa typer av företag upplever krav kring CSR samt hur de arbetar med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om gasellföretag engagerar sig i CSR-aktiviteter och i sådana fall i vilken utsträckning. Vidare är syftet att öka förståelsen kring hur en snabb tillväxttakt kan komma att påverka ett företags CSR-arbete i en sådan föränderlig omvärld och vad det huvudsakliga syftet bakom ett sådant engagemang är. Metod: Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv med en induktiv ansats. Datainsamlingen är gjord genom en kvalitativ flerfallstudie där fem gasellföretag har intervjuats. Detta har kompletterats med olika dokument i form av hållbarhetsredovisningar och företagens hemsidor. Slutsats: Studien visar att gasellföretag arbetar med CSR, men i olika utsträckning. Storleken på engagemanget beror främst på ett personligt engagemang och en vilja från ledningsnivå. Den snabba tillväxttakten gör att det kan vara svårt att ägna tid och pengar till ett integrerat CSR-arbete. Studien visar dock att det är väsentligt att börja sitt CSR-arbete redan från start för att sedan låta det växa med storleken av företaget. Background: The demand on Corporate Social Responsibility in corporations is increasing due to increased awareness in society. The pressure is especially high on large corporations, but this does not mean that the pressure on small and medium enterprises is non-existing. However, challenges with implementation of CSR tends to affect smaller companies more. Since gazelles are smaller companies with an extraordinary high growth rate, it is interesting to study how these types of companies experience the demand on CSR and how they approach this. Purpose: The purpose of this study is to examine whether gazelles engage in CSR and to which extend. Furthermore, the purpose is to increase the understanding as to how a high growth rate can affect a company’s CSR-work in such a changing world and what the main purpose is behind such an engagement. Research Method: This study rest on a hermeneutic perspective with an inductive approach. The data collection has been conducted through a qualitative multiple case study where five different gazelles have been interviewed. These interviews have been supplemented with document studies in terms of each company’s website and sustainability report. Conclusion: The study shows that gazelles engage in CSR, but to which extend varies. The size of the engagement mainly depends on a personal engagement and a will from top management. The high growth rate makes it difficult to dedicate time and money to integrate CSR in the organization. However, the study shows that it is substantial to begin the CSR-work from the start to let it grow in the same pace as the company.

Intresset för hållbar utveckling har ökat under de senaste decennierna och likaså intresset hos företag i form av Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhetsrapportering. Detta ökade engagemang leder till att företag behöver utveckla ett effektivt hållbarhetsarbete samt verksamma hållbarhetspolicys inom företaget. Däremot kan det vara svårt att säga hur väl de principer som fastställts i arbetet med CSR förankras internt inom företag. Problemet som studien undersöker är hur information om CSR sprids internt inom en organisation och vilka effekter informationskällorna får med hänsyn till de anställdas medvetenhet om och involvering i CSR-arbetet. En bransch som tidigare forskning menar redovisar minst icke-finansiell information är försäkringsbranschen. Syftet med studien är att beskriva hur försäkringsföretag arbetar med och informerar organisationen om CSR-beslut med fokus på hur hållbarhetsarbetet sprids och förankras inom organisationen. Genom att analysera hur olika led inom en organisation får information om CSR vill studien skapa förståelse över förankringen av CSR för att visa vilka interna effekter arbetet ger sett till anställdas medvetenhet och involvering. Studiens metod är av kvalitativ karaktär med ett interpretativt synsätt. Genomförandet av studien har gjorts genom att undersöka tre försäkringsföretag. Intervjuer med hållbarhets-ansvariga och anställda på respektive försäkringsföretag har gjorts för att erhålla olika led inom organisationsstrukturens perspektiv på hur beslut om CSR kommuniceras och förankras inom organisationen. Studien visar att samtliga försäkringsföretag arbetar med alla tre dimensioner av CSR, men lägger störst fokus vid den sociala och den miljömässiga dimensionen. Informationskällorna till CSR inom försäkringsföretag varierar beroende på vilken arbetsroll som besitts. Däremot är intranätet den främsta informationskällan som de anställda hittar information om företagets CSR-arbete. Intranätet innefattar dock en risk i att den anställda själv kan välja att inte åta sig informationen som finns tillgänglig. Detta resulterar till ett mindre engagemang och involvering i CSR-arbetet och är något som några respondenter till denna studie har visat. Samtliga respondenter i studien är medvetna om sitt företags CSR-arbete och engageras och involveras i dessa i olika utsträckningar beroende på vilket intresse de har för ämnet. Studien visar även att CSR-arbetet inom försäkringsföretag resulterar i interna effekter, det vill säga organisatoriskt engagemang, organisatorisk identifiering och organisatoriskt förtroende. Dessa effekter förstärks med hjälp av ett ansenligt CSR-arbete och innebär således att den anställde känner större organisatoriskt åtagande mot organisationen.