Search

Существенный разрыв в уровне цифровой зрелости регионов-лидеров рейтинга Минцифры России и следующих за ними субъектов Российской Федерации – причина исследования в данной статье факторов и барьеров в цифровизации государственного управления на мезоуровне. В целях выявления барьеров, связанных с «человеческим фактором», в данной статье авторами используется инструментарий компетентностного подхода в управлении. В качестве методов исследования применены анализ научных публикаций при построении моделей компетенций, структурированное интервью и корреляционный анализ. Авторами проведен анализ научных публикаций, посвященных концепции цифровой зрелости, как на уровне отдельных организаций, так и на уровне стран. Выявлено, что применительно к уровню отдельной организации используется узкое (инструментальное) и широкое (концептуальное) понимание содержания цифровой зрелости. Исследованы различные подходы к построению моделей цифровой зрелости государственного управления и предлагаемые показатели, ее характеризующие. По результатам исследования построена авторская модель механизма развития компетенций цифровой зрелости на мезоуровне, включающая все три группы участников процесса «цифрового государственного управления» с определением источников финансирования процесса развития компетенций, которую рекомендуется внедрять в практику государственного управления., Human Progress, Выпуск 4 2023, Pages 12-12

Fluid intelligence and conscientiousness are important predictors of students’ academic performance and competence gains. Although their individual contributions have been widely acknowledged, less is known about their potential interplay. Do students profit disproportionately from being both smart and conscientious? We addressed this question using longitudinal data from two large student samples of the German National Educational Panel Study. In the first sample, we analyzed reading and mathematics competencies of 3778 fourth graders (Mage = 9.29, 51% female) and gains therein until grade 7. In the second sample, we analyzed the same competencies in 4942 seventh graders (Mage = 12.49, 49% female) and gains therein until grade 9. The results of (moderated) latent change score models supported fluid intelligence as the most consistent predictor of competence levels and gains, whereas conscientiousness predicted initial competence levels in mathematics and reading as well as gains in mathematics (but not reading) only in the older sample. There was no evidence for interaction effects between fluid intelligence and conscientiousness. We found only one statistically significant synergistic interaction in the older sample for gains in reading competence, which disappeared when including covariates. Although our findings point to largely independent effects of fluid intelligence and conscientiousness on competence gains, we delineate avenues for future research to illuminate their potential interplay.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.

Aim The aim of this study was to investigate operating theatre nurses (OTNs) with managerial responsibility, and their self‐rated clinical competence and need for competence development in perioperative nursing. Design A cross‐sectional study was applied using a modified version of Professional Nurse Self‐Assessment Scale of Clinical Core Competence I. Method Data were collected from 303 OTNs in Sweden, 80 of whom indicated that they had managerial responsibility. Statistics analysis was used to identify the relationships between background variables to compare OTNs with and without managerial responsibility and their need for competence development. Results OTNs with an academic degree and managerial responsibility self‐rated their clinical competence higher compared with OTNs without an academic degree. It also turned out that OTNs with RN education and 1‐year advanced nursing in theatre care, and master's 60 credits had a lower need for competence development in cooperation and consultation, professional development and critical thinking.

Bakgrund: För att företag ska överleva på lång sikt är det nödvändigt att de är lönsamma. Ett sätt för företag att utvecklas är genom att inkorporera kärnkompetens som strategi iföretaget och flertalet tidigare studier har bekräftat att kärnkompetens har en positiv påverkanpå lönsamhet. Inom revisionsbranschen är kompetens den viktigaste resursen och kan därmedvara en faktor som påverkar revisionsbyråernas lönsamhet. Denna studie fokuserar på densvenska arbetsmarknaden eftersom det existerar hög konkurrens om kompetens i Sverige ochav diverse skäl är olämpligt att undersöka flera länder samtidigt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga kompetensers vidare effekt pårevisionsbyråerna genom att ta reda på hur sambandet mellan lönsamhet och kärnkompetensser ut samt undersöka möjliga anledningar för sambandet. Teori: Inom den teoretiska referensramen definieras begreppen företagsprestation,kompetens och kärnkompetens samt de tillämpade teorierna, agentteorin och resursbaseradteori, presenteras. Begreppen och agentteorin leder fram till hypoteser. Metod: Undersökningen tillämpar två statistiska analyser, multipel linjär regression (MLR)och Spearmans rangkorrelation (SRK). MLR användes för att se hur sambandet ser ut ochSRK för att undersöka och förklara sambandet. Slutsats: Resultatet visar att 5 av 17 kompetenser har ett signifikant samband medlönsamhet, varav tre positiva och två negativa. Kompetensutveckling och hur viktiga de anseskunde förklara sambandet för vissa kompetenser och andra inte. Resultatet kan gerevisionsbyråerna en förståelse för hur de ska ta strategiska val kring byråns kärnkompetensoch vilka som behöver större fokus. Background: It is necessary for a firm to be profitable if the firm wants to survive longterm. One way to grow is to incorporate core competence as a business strategy and previousstudies have confirmed that core competence has a positive effect on profitability. Within theauditing industry competence is the most important resource and can therefore be a factor thatinfluences the firm’s profits. This study examines the Swedish industry since competence ishighly sought after in the Swedish auditing job market, and for several reasons it is unsuitableto study more than one country at the same time. Purpose: The purpose of this study is to understand what effect competence has on auditingfirms by looking at the relationship between profitability and core competence and explainpossible reasons for the relationship. Theoretical perspective: In the theoretical perspective the terms firm performance,competence, core competence are defined and the applied theories, agency theory andresource based theory, are presented. The terms and agency theory lead to formulation ofhypotheses. Method: The research applied two statistical analyses, multiple regression and Spearman’srank correlation. The multiple regressions showed the relationship and Spearman’s rankcorrelation was used for possible explanations for the relationship. Conclusion: The result shows that 5 out of 17 competencies have a significant relationshipwith profitability, whereof three of them are positive and two are negative. Competencedevelopment and importance can explain some of the competences’ relationship to profitsand others not. The results can give firms the knowledge about competencies and enablethem to make strategic decisions about the firm’s core competence and which ones that needmore focus.

Zur Optimierung der Hochschullehre gibt es eine Vielzahl an Weiterbildungsmaßnahmen. Wenngleich diese gut akzeptiert sind, ist wenig darüber bekannt wie sie - vor allem über den Grad der Zufriedenheit hinaus - wirken. Der Beitrag stellt das Können von Lehrenden an Hochschulen generell dar und beschäftigt sich mit der Entwicklung desselben im Zusammenhang mit den Wissens- und Könnensvoraussetzungen. Dazu wurden in einer BMBF-geförderten Studie Lehrende, die an hochschuldidaktischer Weiterbildung teilnehmen, und solche, die dies nicht tun, untersucht. Im Fokus des vorliegenden Beitrags stehen das zu zwei Messzeitpunkten über Videographie erfasste Können der Lehrenden und dessen Entwicklung unter der Perspektive des über einen Test erfassten Wissens und des Könnens zum ersten Messzeitpunkt. Statistische Analysen zeigen im Vergleich von Untersuchungs- und Kontrollgruppe Veränderungen im Können und stellen den Zusammenhang von Wissen und Können vor.

This work raises the question, why the contents of trainings in further education are often not applied in operational and everyday business. The authors do not want to leave it at that but rather focus on the transfer of what has been learned in a training and how trainings should be structured after all so that transfer can indeed take place. For this purpose, the term ‘competence’ is introduced at first, which should not be confused with ‘knowledge.’ Competences rather are ‘applied knowledge.’ Then the concept of meta-competence is introduced. Meta-competence means a competence of using competences which is of interest especially to leaders. Finally we look at transfer competence, which is the ability to apply acquired knowledge in practice. Classic trainings fail to make knowledge relevant for practice because only little or no transfer competence is activated. Therefore, towards the end of this work, we introduce a training measure, which systematically activates transfer competence and focuses on competences. For this reason, the correct name of this type of training should be ‘competence development.’

Bakgrund: Allt fler patienter vårdas inom kommunal hälso- och sjukvård och sårvård upptar en stor del av den kommunalt anställda sjuksköterskans arbetstid. Undertrycksbehandling är en medicinteknisk produkt som blivit vanligare och är en effektiv metod för sårläkning. För att en sjuksköterska ska kunna använda sig av undertrycksbehandling krävs formell och reell kompetens. Syfte: Att undersöka och beskriva sjuksköterskors kompetens och behov av kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En mixad metod användes och datainsamling gjordes med hjälp av en enkätundersökning. Det insamlade kvantitativa materialet analyserades med deskriptiv och jämförande analys och den kvalitativa datan analyserades med manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av deltagarna skattade sin formella och reella kompetens lågt, och den formella kompetensen skattades lägre än den reella kompetensen. Mer än hälften av deltagarna ansåg sig behöva både formell och reell kompetensutveckling och de flesta av deltagarna ansåg att deras arbetsgivare ej erbjöd tillräcklig kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling. Slutsats: Resultatet indikerar att sjuksköterskors formella och reella kompetens behöver öka gällande undertrycksbehandling. Resultatet kan användas för att ge arbetsgivare en överblick av sjuksköterskors kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård. Erbjuds sjuksköterskor individanpassad kompetensutveckling skulle det kunna gynna deras yrkesutövande och öka den evidensbaserade vården. Det i sin tur kan gynna patienterna genom att sårläkningstiden förkortas och risken för vårdskador minskar. Background: All the more patients are cared for in municipal health care and wound care occupies a large part of the municipally employed nurses' working hours. Negative wound pressure therapy (NPWT) is a medical device that has become more common and is an effective method for wound healing. For a nurse to be able to practice NPWT; formal and real competence is required. Aim: To investigate and describe nurses' competence and need for competence development regarding NPWT in municipal health care. Method: A mixed-method was used, and data were collected through a survey. The collected quantitative material was analyzed with descriptive and comparative analysis, whereas the qualitative data were analyzed with manifest content analysis with an inductive approach. Results: Most of the participants rated their formal and real competence low, while the formal competence was rated lower than the real competence. More than half of the participants felt they needed both formal and real competence development. However, most of the participants felt that their employers did not offer sufficient competence development regarding NPWT. Conclusion: The results indicate that nurses' formal and real competence regarding NPWT needs to increase. The results can be used to give employers an overview of nurses' competence in municipal health care. If nurses are offered individualized competence development, it could benefit their professional practice and increase evidence-based care. This in turn can benefit patients by shortening the wound healing time and reduce the risk of medical injuries.

Syftet med denna undersökning är att få större förståelse för hur mellanchefer inom detaljhandeln motiverar sina medarbetare till kompetensutveckling och kompetensutvecklingens roll i bibehållande av de anställda. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod, där fem utvalda mellanchefer inom detaljhandel har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studien börjar med en presentation av relevant litteratur och därefter tidigare forskning som består av tio utvalda vetenskapliga artiklar. Undersökningen kopplas till ett teoretisk perspektiv, Maslows behovstrappa. Intervjuerna har transkriberats och sedan tematiserats enligt en tematisk analys. Resultaten tyder på att kompetensutveckling har stor betydelse för bibehållande av personal. Vidare framkommer det att chefer motiverar personal på olika sätt genom delaktighet, arbetsmiljö, belöningar och ledarskap. Slutsatsen är att kompetensutveckling är inte endast viktigt för organisationen det är även viktigt för personalen, därför måste personalen ta sin egna ansvar och utvecklas inom arbetet.

Under våren 2020 konstaterades att coronaviruset Covid-19 är en pandemi. Detta medförde restriktioner inom skolvärlden som innebar en påtvingad förändring att bland annat studie- och yrkesvägledningen nu skulle ske digitalt. Med frågeställningarna ”Hur ser utvecklingen av den snäva och vida digitala vägledningen ut för studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan”, ”Vilka för- och/eller nackdelar ser studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan med digital vägledning?” samt ”Vilka önskemål finns hos studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan kring eventuell kompetensutveckling när det gäller digital vägledning?” är vår förhoppning att vi ska uppnå studiens syfte. Syftet är att undersöka huruvida verksamma studie- och yrkesvägledare på kommunala gymnasieskolor i sju kommuner i norra Sverige anser sig besitta de kompetenser som behövs för att anpassa sig till ett eventuellt nytt arbetssätt med digital vägledning, samt om och i så fall hur detta har utvecklats i samband med Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för insamling av data. Vi har analyserat resultatet med hjälp av karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT), och dess begrepp upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Av denna studie framgår att den snäva vägledningen fungerar relativt väl digitalt, medan den vida vägledningen upplevs som en utmaning. I resultaten lyfts fördelar med digital vägledning som effektivitet och tillgänglighet samt nackdelar som brist på personlig kontakt. Det framgår även att videosamtal föredras framför telefonsamtal bland de studie- och yrkesvägledare vi intervjuat, samt att efterfrågan på kompetensutveckling uppfattas som minimal. Framledes kan informanterna se att en kombination av traditionell och digital vägledning är att föredra, även när det blir möjligt att genomföra mer vägledning på plats. In the spring of 2020, it was declared that the coronavirus Covid-19 is a pandemic. This led to restrictions in the school generally that meant a forced change that, among other things, career guidance would now take place digitally. With the questions ”What is the development of the narrow and wide digital guidance for career counsellors in upper secondary school?”, ”What advantages and/or disadvantages do career counsellors in upper secondary school see with digital guidance?” and ”What are the wishes of career counsellors in upper secondary school regarding possible competence development in digital guidance?” our hope is that we will achieve the purpose of the study. The aim is to investigate whether active career counsellors at municipal upper secondary schools in seven municipalities in northern Sweden consider themselves to possess the skills needed to adapt to a possible new way of working with digital guidance, and if so how this has developed in connection with Covid-19. A qualitative research method with semi- structured interviews was used for data collection. We have analyzed the results using Social Cognitive Career Theory (SCCT), and its concept of self efficacy, outcome expectations and personal goals. This study shows that the narrow guidance works relatively well digitally, while the wide guidance is perceived as a challenge. Our results highlights benefits of digital guidance such as efficiency and accessibility as well as disadvantages such as lack of personal contact. Other results indicates, among other things, that video calls are preferred to telephone calls by the career counsellors when it comes to career guidance, and that the demand for competence development is perceived as minimal. In the future, the informants can see that a combination of traditional and digital guidance is preferable, even when it becomes possible to implement more face-to- face guidance.

Med anledning av dagens Covid-19 pandemi har svensk arbetsmarknad drabbats hårt vilket har resulterat i en ökad arbetslöshet bland ungdomar. Forskning visar att arbetslöshet har en negativ påverkan på både den enskilda individen och samhället i stort genom bland annat ökad risk för psykisk ohälsa, försummad kompetens och höga samhällskostnader. Detta påvisar vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring situationen som ungdomar som är arbetslösa befinner sig i. Syftet med studien var därför att beskriva och identifiera aspekter som skapar en meningsfull och kompetensutvecklande arbetslöshet utifrån arbetslösa ungdomars egen upplevelse. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin KASAM och den pedagogiska teorin transformativt lärande. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien bestående av sex semistrukturerade intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldersspannet 19–24 år. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket medförde i tre huvudkategorier innehållande totalt sex underkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande aspekter som skapar en trygg, hanterbar och motiverande arbetslöshet. Fortsättningsvis visade resultatet att kompetensutveckling sker både individuellt och kollektivt, vilket förutsätter dialog med andra och eget ansvar. Studiens resultat belyser också att samhället kan tillämpa mer individanpassade insatser för att främja välbefinnandet och lärandet under arbetslösheten. Slutsatsen för den här studien visar att ha individuella resurser tillsammans med stöd från samhällets instanser är viktiga för att främja kompetensutveckling och hälsa hos ungdomar som befinner sig i arbetslöshet. Slutligen kan det även vara väsentliga förutsättningar för att motverka den växande arbetslösheten och skapa en mer jämlik hälsa bland den svenska befolkningen.

The purpose of this study was to answer three questions and to provide in-depth knowledge of how a company in the sales industry works to improve motivation and skills development. The focus of the study is directed with the help of Hertzberg's two-factor theory towards how the company develops competence, how managers motivate their employees and how the competence of the employees is preserved. I used semi-structured interviews at a large company in the sales industry. I then analyzed the results with support from Herzberg's two-factor theory and found patterns in the interviews with the managers and employees about both competence development and motivation. Herzberg's hygiene and motivation factors are the study's analytical tools for seeing what motivates and develops competence within the company.The company I investigated is in the car sales industry and it requires a lot of training, as you cannot sell without knowledge of the cars. The managers said that as a salesperson, you start with a two-week training period and then get a mentor to help you for the first couple of weeks. During the year, suppliers come and hold educational days with the employed sales people so that the knowledge is maintained and renewed. In order to develop, the sales people work with certain longer educations that are partly web-based, but also a few days of education at another location to become certified. Managers also say that they usually eavesdrop on their salespeople when they sell in order to subsequently give feedback, both positive and negative criticism, so that they can develop and become more motivated in their work, this is a good and easy way to train their salespeople to become even better. It also gives managers an opportunity to show that they are there for their employees.The sales people elaborate about the educations they attend continuously and that you get a certificate. They say that it is generous with training at the company, and appreciate the opportunity to develop and it motivates the sales people to continuously develop. They feel that their managers see them and that they have good relationships between colleagues, which also leads to good motivation at work because the relationships are strong and maintained. In the company, there is a high level of knowledge among both salespeople and managers, which shows a unity within the organization, which is positive. A lot of training and the strong relationships within the company affect the motivation and competence increases. Keywords: employees, competence, knowledge, leadership, sales, competence development, knowledge transfer, motivation, customer relationship, sales competence. Syftet med denna studie var att besvara tre frågeställningar och att komma med fördjupad kunskap om hur ett företag inom försäljningsbranschen verkar för motivation och kompetensutveckling. Studiens fokus riktas med hjälp av Hertzbergs tvåfaktorsteori mot hur företaget kompetensutvecklar, hur chefer motiverar sina medarbetare och hur kompetensen hos medarbetarna bevaras. Jag använde semistrukturerade intervjuer på ett stort företag i försäljningsbranschen. Jag analyserade sedan resultatet med stöd i Herzbergs tvåfaktorsteori och hittade mönster i intervjuerna med cheferna och anställda om både kompetensutveckling och motivation. Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer är studiens analysredskap för att se vad som motiverar samt kompetensutvecklar inom företaget. Företaget jag undersökte är inom bilförsäljningsbranschen och den kräver mycket utbildning, då du inte kan sälja utan kunskap om bilarna. Cheferna berättade att som säljare börjar man med en två veckors utbildning sedan får de en mentor som hjälp den första tiden. Under året kommer leverantörer och håller utbildningar med de anställda säljarna så att kunskapen uppehålls och förnyas. För att utvecklas jobbar säljarna med vissa längre utbildningar som dels är webbaserade, men också några dagars utbildning på annan plats för att bli certifierade. Cheferna berättar också att de brukar tjuvlyssna på sina säljare när de säljer för att i efterhand kunna ge feedback både positiv och negativ kritik så att de kan utvecklas och bli mer motiverade i sitt arbete, ett bra och enkelt sätt att träna sina säljare att bli ännu bättre. Det ger också cheferna en möjlighet att visa att de är på plats och där för sina anställda. Säljarna berättar om utbildningarna de åker på kontinuerligt och att man får certifikat. De berättar att det är generöst med utbildningar på företaget, och uppskattar möjligheten att utvecklas och det motiverar säljarna att kontinuerligt få utvecklas. De känner att deras cheferser dem och att de har bra relationer kollegorna emellan vilket också leder till bra motivation i arbetet eftersom relationerna är bra och närvarande. I företaget är det en hög kunskapsnivå både hos säljare och chefer, vilket visar en enhet inom organisationen vilket är positivt. Mycket utbildningar och de goda relationerna inom företaget påverkar att motivationen och kompetensen ökar.

Syftet med studien är att undersöka linjechefers upplevelser av kompetensutveckling i sin yrkesroll. Studien utfördes på en stor global organisation i ett av huvudkontoren i centrala Stockholm. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys tillämpades som analysmetod. Ur resultatet framkom att organisationen tillhandahåller goda möjligheter till kompetensutveckling men att kompetensutvecklingsaktiviteter försummas på grund av tidsbrist. Samtliga linjechefer upplevde att kompetensutveckling snarare sker kontinuerligt i det dagliga arbetet genom arbetsplatslärande. Resultatet visade vidare att ett fåtal linjechefer upplevde icke-formella kompetensutvecklingsaktiviteter som betydelsefulla, där samtliga däremot ansåg digitala utbildningar som minst betydelsefulla. Linjechefernas upplevelser sattes i relation till isbergsmodellen som illustrerar synliga, delvis dolda och dolda aspekter av kompetensutveckling. Det behov av kompetensutveckling som linjecheferna fann i sin roll är att klassrumsutbildningar borde riktas mot deras specifika arbetsområden, men även vara bättre anpassade för organisationens arbetssätt. I rollen som linjechef upplevdes även ett behov av stöd från närmaste chef genom tätare återkoppling. Vidare diskuterades om kompetensutveckling ansågs vara individens eller organisationens ansvar. Slutligen redogjordes det för betydelsen av linjechefernas upplevelser som trädde fram ur det dolda och huruvida kompetensutvecklingen fyller linjechefernas behov i yrkesrollen. The purpose of the study is to examine line managers’ experiences of competence development in their professional role, within a large global organization in one of the head offices in central Stockholm. The empirical material was collected through qualitative semi-structured interviews where a thematic analysis was used as the method of analysis. The result showed that the organization provides good opportunities for competence development, but that competence development activities are neglected due to lack of time. All line managers’ described competence development as continuous in daily work through workplace learning. The result further showed that a few line managers’ perceive non-formal competence development activities as significant, on the other hand all considered digital education as the least important. The line managers' experiences were understood through the iceberg model that illustrates visible, partially hidden and hidden aspects of competence development. The need for competence development line managers’ perceived in their professional role is that classroom training should be customized to their specific work areas and also better adapted to the organization's working methods. In addition, the line manager’s also perceived a need for support from their immediate manager through closer feedback. Furthermore, it was discussed whether competence development is considered to be the responsibility of the individual or the organization. Finally, the significance of the line managers' experiences that emerged from the hidden and whether the competence development fulfils the needs of the line managers’ in the professional role is explained.

Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

Sjukvården är den arbetsplats som anses vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad stress och har under senare år fått uppmärksamhet inom forskning. Sjuksköterskor rapporterar att de upplever stress för att de inte har tillräcklig kompetens för att kunna hantera sitt arbete. Samtidigt ska arbetsplatsen säkerställa att medarbetare besitter den kunskap som efterfrågas både i nutid och framtid. En arbetsplats som satsar på kompetensutveckling kan bidra till att både kort- och långsiktiga verksamhetsmål uppnås. Syftet med studien var att undersöka upplevd stress i förhållande till behov av kompetens hos sjukvårdspersonal. För att besvara studiens syfte utfördes en kvantitativ enkätundersökning på sjukvårdspersonal från olika avdelningar på sjukhuset, där totalt 56 respondenter deltog i studien. Vidare analyserades resultatet med hjälp av SPSS genom en korrelationsanalys som presenteras genom tabeller skapade med SPSS. I studien mäts behovet av kompetens genom formellt och informellt lärande. Resultatet i studien visar att det fanns ett samband mellan behovet av kompetensutveckling och stress. Sambandet mellan kompetensutveckling och stress grundar sig enbart mellan behovet av formellt lärande och stress, då det inte fanns något signifikant samband mellan behovet av informellt lärande och stress. Slutsatsen av studien är att utökade kompetensutvecklingsinsatser kan resultera i att sjukvårdspersonalen bättre hanterar arbetskrav och att det kan minska upplevd stress. Healthcare is the workplace that is considered to be particularly vulnerable to work-related stress and has in recent years received attention in research. Nurses report that they experience stress because they do not have sufficient skills to handle their work assignments. At the same time, the workplace must ensure that employees possess the knowledge that is demanded both in the present and in the future. A workplace that focuses on skills development can help achieve both short- and long-term business goals. The purpose of the study was to investigate perceived stress in relation to the requirement in competence of healthcare professionals at a hospital. To answer the purpose of the study, a quantitative survey was carried out on healthcare professionals from various departments of the hospital, in which a total of 56 respondents participated in the study. Furthermore, the results were analyzed using SPSS and also correlation analysis presented by tables created with SPSS. The results of the study show that there was a significant relationship between the need for competence development and stress. The relationship between competence development and stress is based solely on the connection between the need for formal learning and stress, as there was no significant relationship between the need for informal learning and stress. The conclusion of the study is that increased competence development can result in healthcare workers to better manage work demands and may help to reduce the perception of stress.

Denna kvantitativa studie har som syfte att kartlägga kompetensen/utbildningsbakgrund och belysa möjligheterna till kompetensutveckling inom kommunal äldreomsorg. Studien bygger på svar från 108 elektroniska enkäter från undersköterskor och vårdbiträden inom kommunal äldreomsorg. Studiens resultat visar att det finns så mycket som 23,2% yrkesverksamma inom kommunal äldreomsorg som anser sig inte vara kvalificerade för sitt arbete. Studien visar också att kommunerna runt om i landet generellt erbjuder sina undersköterskor och vårdbiträden en bra mängd kompetensutveckling, dock visar det sig att man i mindre kommuner har sämre tillgång på kompetensutveckling än i mellanstora kommuner. This quantitative study has the purpose of mapping educational background and illustrate the possibilty of competence development in municipal elderly care. The study is based on answers from 108 electronic questionnaires from assistance nurses and nurse´s aides in municipal elderly care in Sweden. The result of the study shows that as much as 23,2% that are working in municipal elderly care is unqualified for their jobs. The study also shows that the municipalities around Sweden give their employees a good amount of competence development, but in the smaller municipalities there is less access to competence development than in the middle sized municipalities.

This chapter presents an overview of extant literature on competence proficiency scaling. To structure the field, the chapter distinguishes between three aspects of competence proficiency scaling: (1) methodological approaches to competence proficiency scaling and the methodological and conceptual critique of this phenomenon; (2) the contextual factors of competence proficiency scaling, including organizational and societal factors; and (3) the implications of competence proficiency scaling to the vocational and professional education and didactics. The chapter overviews a range of different approaches to competence proficiency scaling applied in the vocational education and training, higher education, and human resource management by synthesizing the perspectives to competence proficiency scaling from the different disciplines, such as educations science, education sociology, work psychology, and human resource management and development. Particular attention is paid to the variety of the functions and application fields of competence proficiency scaling, such as assessment of competence acquired in the learning and work process, identification and hierarchical structuring of the requirements of performance in the occupational fields, and identification of the potential of competence development and progression in the occupational fields.

The knowledge area of ambulance nurses’ competence represents a relatively new research area that cannot be regarded as having been fully explored and described by existing research. There is uncertainty regarding the required competence for ambulance nurses as well as the professional role of the ambulance nurse in ambulance care. It is also not clear if the ambulance nurse educational programmes reflect the demands placed on the professional requirements of ambulance nurses. The Swedish specialist education programmes for ambulance nurses could benefit from an adequateand up-to-date description of ambulance nurses’ professional competence, which can be used to develop all parts of the curriculum of the specialist nursing programme. The overall aim of this thesis was to explore ambulance nurses’ area of knowledge by describing aspects on competence and education in order to provide a comprehensive understanding of ambulance nurses’ competence as a basis for the development of the specialist nursing education curriculum.The results of this thesis are based on four studies. Several methods were used; the Delphi technique, the critical incident technique, the focus group method, facet theory analysis and qualitative content analysis. Data was collected using questionnaires, interviews and observations. The professional competence of ambulance nurses was found to be made up of multiple separate competences and can be described as complex and multidimensional. The professional demands placed on ambulance nurses’ competence are extensive andaspects of importance to their professional practice in the areas of cognitive, functional and personal competence are described. Formal education could be regarded as the foundation of competence development; however, we also found experienced-based learning in workplaces, including feedback and reflection on practice, to be of great importance to competence development. The ambulance nurse curriculum could be developed by including educational content designed in accordance with our findings concerning aspects on competence and through enhanced cooperation between universities and ambulance services. The results of this thesis can be used as a basis for systematic organisational measures for competence development in ambulance services and for curriculum development, as well as for the development of nationally agreed standards for ambulance nurses’ competence.

The purpose of this study was to examine the preschool teachers' view of their competence in art and art creation, as well as the competence they consider that a preschool teacher should have and how competence can develop. In this study, we define competence as something you own in the practice of preschool education and that preschool teachers can meet the challenges that the profession requires. Competence is about being able to carry out an action in practice, and in this study, the expression summarizes what a person can in the field of art and art creation. Our study addresses the following questions; how do preschool teachers perceive their competence in art and art creation? What do the preschool teachers think they need in competence in art and art creation? What role do preschool teachers play in promoting their own and children's competence development in art and art creation? Four preschool teachers and a teacher for elementary school's older years who worked in preschool since her education was interviewed with a qualitative interviewing method from a sociocultural perspective. The results show that the competencies that preschoolers apprehend is competence that includes material knowledge, the ability to link activities with curriculum and theories, and to make it a fun-filled activity for the children. In order to develop their competence, the result shows that they use continuous education and collegial learning and in interaction with children.

Clonal populations of microbial cells often show a high degree of phenotypic variability under homogeneous conditions. Stochastic fluctuations in the cellular components that determine cellular states can cause two distinct subpopulations, a property called bistability Phenotypic heterogeneity can be readily obtained by interlinking multiple gene regulatory pathways, effectively resulting in a genetic logic-ANTI gate. Although switching between states can occur within the cells' lifetime, cells can also pass their cellular state over to the next generation by a mechanism known as epigenetic inheritance and thus perpetuate the phenotypic state. Importantly, heterogeneous populations can demonstrate increased fitness compared with homogeneous populations. This suggests that microbial cells employ bet-hedging strategies to maximize survival. Here, we discuss the possible roles of interlinked bistable networks, epigenetic inheritance, and bet-hedging in bacteria.

1990 började Eric Mazur, professor vid Harvard University, att använda sig av vad som idag blivit känt som flipped classroom. Han ville testa ett nytt sätt att undervisa. Det han provade var att få studenterna att läsa kursboken innan de kom till klassrummet. Väl i klassrummet fick studenterna utnyttja den inlästa kunskapen för att befästa kunskaperna. I denna rapport undersöks hur företag jobbar med att öka den interna kompetensen genom utbildning. Syftet är att undersöka huruvida flipped classroom är en utbildningsmetod som kan höja nivån på den kompetensutveckling som företag bedriver. De teorier som arbetet grundar sig på är främst Jack Mezirows arbete om hur vuxna lär sig och vad som krävs av en kursledare för att lärandet ska bli lyckat, samt Knud Illeris arbete om hur kunskap förvärvas av individen. Kompetens är ett begrepp som grundar sig i Aristoteles fronesis, som ungefär betyder praktisk klokhet. Idag finns ingen exakt definition av begrepp utan olika instanser tillskriver begreppet olika innebörd. Insamlingen av data har skett genom att göra deltagande observationer av utbildningar som gavs av det undersökta företaget; genom att studera interaktionsmönster på de observerade utbildningarna; genom enkätstudier i samband med de observerade utbildningarna; genom fokusgruppssamtal; genom intervjuer samt studie av tidigare kursutvärderingar. Resultatet av detta visar på att kursdeltagarna upplever att det behöver ges mer utrymme för diskussioner och övningar. Deltagarna upplever att tiden behöver användas bättre för att täcka in det som är menat att gås igenom. Kursdeltagarna anser också att det behövs mer erfarenhetsutbyten samt att utbildningens ämne på ett tydligare sätt behöver förankras och relateras till deltagarnas arbete och verklighetssituation. Denna studie visar att flipped classroom är en metod som skulle kunna användas för att få kursdeltagarna mer aktiva och därigenom facilitera ett bättre och effektivare lärande. Detta skulle kunna gynna företaget ekonomiskt. Under studien har det framkommit att ett framtida forskningsområde är hur företag validerar kunskap hos anställda som genomgått en utbildning. Eric Mazur, professor at Harvard University, began in 1990 using what would later become flipped classroom. He wanted to try a new method in teaching. He let the students read from the textbook in advance of a lecture so that when they came to class they were all prepared. The students would then work with practical exercises in the classroom where they got to apply the beforehand studied material. This report seeks to investigate how companies work with increasing the internal competence through education. The main purpose of the report is to evaluate the potential of flipped classroom as a method for competence development in company environments. The theoretical framework upon which this thesis is build consist mainly of Jack Mezirow and his work about adult learning and how to successfully educate adults, and Knud Illeris’s work on how knowledge is acquired by the individual. Competence as a concept can be traced back to Aristoteles fronesis, which translates approximately to practical knowledge. Today there is no universal definition of competence and different institutions ascribe different meaning to the word. The data was collected by using participating observations on courses given by the evaluated company along with questionnaires that were handed out at the observed courses. This along with interviews and interaction pattern observations at the given courses constituted the result of this thesis. The result of this indicates that the course participants experience a need for more discussions and exercises. The participants experience that time could be used more efficiently to cover the intended material. The result also indicates that there is a desire for more exchange of experience among the participants and the course subject needs to be better anchored and related to each participant’s work and life situation. This study shows that flipped classroom is a method which could be used to make course participant more activated and through that facilitate a better and more effective learning. This would benefit the economy of the company more. It has surfaced during this study that a future area in which there is a need for research is in how company work with validating the acquired knowledge during a course.

Nurses’ competence development in municipal health services – Interactions between nursing school and work placeDue to recent reforms, the increased requirements within comprehensive health care services, such as patients with complex and multiple diseases, need to be met by the municipalities. Nurses, thus need to increase their competence in accordance with the changes in municipal health services. The purpose of this study is to gain knowledge about the nurses’ daily work with a focus on learning and competence development. Data were collected by use of focus group interviews and analysed using qualitative content analysis. Findings demonstrate that nurses do not receive the appropriate training and experience needed to handle emergency situations. The lack of training causes uncertainty, which is not recognized by their superiors. Findings indicate that nursing schools need to be in closer dialogue with their students’ workplaces, both in planning and during their education.

SAMMANFATTNING Det som projektledaren behöver tänka på vid planeringen av ett projekt är att uppnå beställarens krav på byggnaden och att skapa en bra samordning mellan de olika aktörerna som är inblandade i projektet. Dessutom måste projektledaren se till att projektet följer tidplanen och att budgeten inte överstiger de bestämda ramarna. Därför ligger ett stort fokus på att projektledaren har bra grundkunskaper och tillräcklig kompetens samt kunskap. För att uppnå det optimala resultat som behövs för att kunna planera och strukturera projektet så smidigt som möjligt. Detta arbete undersöker vilken kompetensutveckling och kunskap som behövs för att projektingenjören ska utveckla sina färdigheter i projektledning. En av de kärnfrågor som tas upp i intervjuerna är ”Vad kännetecknar en projektledare med låg respektive hög kompetens?” och ”Hur bedrivs kompetensutveckling för de anställda inom WSP?” De mål som ska uppnås i detta arbete är att belysa vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en handbok som beskriver vad en projektingenjör behöver fokusera på för att bli allt mer kompetent och utvecklas effektivare till en projektledare. För att kunna uppnå dessa mål genomfördes en litteraturstudie för att få en bättre uppfattning av projektledarens roll. En mer detaljerad studie av projektingenjörens respektive projektledarens arbetsuppgifter gjordes. För att komplettera litteraturstudien genomfördes en datasökning via internet. Därefter utfördes en intervju med 5 projektledare och 5 projektingenjörer för att jämföra teori med praktik. Utifrån de intervjuades svar och litteraturstudiens resultat skapades en handbok som beskriver vad projektingenjören behöver utveckla för att bli en effektivare projektledare. Examensarbetes slutsats visar att kompetensutveckling i grund och botten är bunden till den enskilda individens motivation till att utvecklas. Varje enskild individ har sina egna mål och de är stimulerade av varierande motivationsfaktorer. Några individer har som mål att bli VD för ett företag, medan andra är nöjda med deras nuvarande position och det innebär att alla projektingenjörer/ projektledare inte strävar efter en ständig utveckling. Uppsatsens huvudfråga var: ”Vilken kompetensutveckling behövs för att projektingenjör ska utveckla sina färdigheter i projektledning?”. Resultaten visar att utan att lära sig av de fel och problem som tidigare gjorts samt göra egna nya misstag kan inte en projektingenjör utvecklas eller bli effektivare. Andra typer av vinster är tid som kommer att minska för att lösa vissa ständigt uppkommande problem med hjälp av kunskaper från tidigare liknande projekt. Genom att dra nytta av denna kunskap och inneha en bra erfarenhetsåterföring kan det bli enklare att hitta en effektiv lösning och på så sätt minska onödiga tidsförluster. This thesis presents a study of competence and knowledge needs of project engineers to be able to manage projects successfully. The aim of the thesis is to identify how to feedback competences and experiences into the project management process. The guidebook provides guidance to what a project engineer needs to focus on to become more skilled and to become a more effective project manager. A literature study was performed to get a better understanding of the project manager's role. A detailed study was performed on the duties of project engineers and project managers. The literature study was based on books and reports as well as an information research by the Internet. An interview with five project managers and five project engineers was conducted to compare theory with practice. Based on the respondents' answers and the results from the literature study a handbook outlining what the project engineer can do to improve their project management skills. The thesis concludes that competence development depends on individual motivation. Every individual have their own goals and they are stimulated by different motivational factors. Some aims high to become CEO for a company, while other are satisfied with their positions and it doesn’t mean that all project engineer / project manager strives for continuous development. The main question of the thesis was: "What skills are needed for project engineers to develop their skills in project management?”. The results of the thesis show that without learning from their mistakes and problems that were made in previous project and by making their own mistakes the project engineer will not develop or become a more efficient project manager. By learning from experiences from previous projects the project engineer can save significant time when facing similar problems in new projects. Recording and using this knowledge may contribute to more effective solutions and thus reducing time lost unnecessarily.

SammanfattningI kunskapssamhällets nuvarande form är kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lärande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sätt genom vilket lärande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lärande. Kompetensutveckling är ett sätt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lärande. Detta sker både med formella och informella insatser utifrån varierande syften samt mål.Utvärderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lärande samt kunskap i relation till avsatt mål för kompetensutvecklingsinsatsen utifrån ett företagsperspektiv. Men vad kan egentligen kompetensutvecklingsinsatser innebära för medarbetarna i en verksamhet?Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas uppfattningar av två kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa inom verksamhetsområdet ”Aktivitet och Upplevelse” inom Uppsala Kommun. Studien syftar även till att undersöka medarbetarnas uppfattning av resultaten för kompetensutvecklingsinsatserna i relation till deras arbete på arbetsplatserna. Studien genomfördes med fokusgruppintervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna uppfattade kompetensutvecklingsinsatserna som en introduktion och en grundutbildning för metoderna Sherborn och Taktipro, samt att metoderna innebar ett tankesätt som präglade medarbetarnas vardagliga arbete i verksamheten.

Testing and analysis of measurement data is a major part of the workday for development engineers within the section Fluid and Emission Treatment to assure the quality of products developed by Scania CV. The ineluctable variation and therefore uncertainty of results can be quantified and discussed with the use of statistical methods. The overall objective of this study is to examine how the competence of development engineers can be improved within the area of statistics. This has been done by relating the concept of competence with the use of statistical methods to analyse experimental data and by investigating which factors that influence the competence of the engineers. Observations of the daily operations, interviews and a focus group with development engineers and a workshop with management personnel, has been used as research methods in this study. The results show that the desired competence, from the perspective of the individual, consists of knowledge, motivation and support. It is important that none of these parts are neglected when the competence of engineers is to be strengthened. The demand of statistical analysis by management and decision makers is a factor that has been shown to have great influence on the competence of development engineers. The competence of development engineers is also influenced by which tools and other types of support the organisation offers. The conclusion is that competence development is more comprehensive than a one-time-effort, as for example a short course, since the competence needs to be maintained and develop as the business evolves. A continuous support from the organisation would probably contribute to a more active development of competence. Knowledge sharing between colleagues on internal digital platforms has great potential and could be a component of a continuous support for the development engineers. Provtagningar och analys av mätdata är en stor del av utvecklingsingenjörernas arbetsvardag inom sektionen Fluid and Emission Treatment för att säkerställa kvalitén på de produkter som Scania CV AB utvecklar. Den ofrånkomliga variationen och därmed osäkerheten i resultat kan kvantifieras och diskuteras med statistiska metoder. Syftet med denna studie är att undersöka hur utvecklingsingenjörernas kompetens inom statistikämnet kan förstärkas. Detta har gjorts genom att relatera kompetensbegreppet till användningen av statistiska metoder för att analysera experimentella data samt utreda vilka faktorer som påverkar ingenjörens kompetens. Observationer av verksamheten, intervjuer och en fokusgrupp med utvecklingsingenjörer samt en workshop med personer i ledande befattning har använts som forskningsmetod i studien. Resultatet visar att den önskade kompetensen, ur individens perspektiv, består av tre delar, kunskap, motivation och stöd. Det är viktigt att ingen av dessa delar bortses ifrån när ingenjörernas kompetens ska utvecklas. Efterfrågan av statistiska analyser från chefer och beslutsfattare är en faktor som har visat sig ha stor påverkan på utvecklingsingenjörernas kompetens. Vilka hjälpmedel och övriga stöd som erbjuds från organisationen har även stor inverkan på kompetensen. Slutsatsen är att kompetensutvecklingen är mer omfattande än en punktinsats, som exempelvis en kort kurs, eftersom kompetensen måste underhållas samt utvecklas vartefter verksamheten utvecklas. Ett kontinuerligt stöd från organisationen bidrar sannolikt till en mer aktiv kompetensutveckling. Kunskapsdelning mellan kollegor via interna digitala plattformar har stor potential och skulle kunna utgöra en del av ett kontinuerligt stöd för utvecklingsingenjörerna.

Masteroppgave i spesialsykepleie – Universitetet i Agder 2014 Background: To ensure competence it is important to use good sources of knowledge and learning tools that provide good learning outcome. E-learning is considered to be the future focus to ensure a common updated competence. Purpose: Purpose of this study was to illuminate what influences the use of e-learning as a learning tool among nurse anesthetists. Methods: We conducted a cross-sectional study using a questionnaire based on the technology acceptance model (TAM). Based on previous theory and research, we added organizational factors to TAM. We performed a cross-sectional study among 369 nurse anesthetists in helse sør-øst. 110 respondents completed the study. We used descriptive statistics, chi square test and independent samples t-test to answer research questions in the study Results: In general, nurse anesthetists have positive attitudes toward e-learning as a learning tool. Women are significantly more positive than men. Age plays a role in how easy it will be to use e-learning. Organizational factors play into use, especially time is important. Most people find that e-learning gives them a good learning outcome, but are afraid that this kind of learning should replace all other kinds of learning. Conclusion: Anesthesia nurses have positive attitudes towards e-learning. It will facilitate further investments in e-learning as a learning tool. But it turns out that most people use it only once in six months or less. Organizational factors have influence on use and it may here be made to facilitate the implementation of e-learning.

Anledningen till att jag valde att göra en studie om yrkeslärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn på kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa lärare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansåg dessa yrkeslärare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fördelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer jämnt fördelad? Syftet med denna studie var att undersöka yrkeslärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn på sin yrkeskompetens. Anledningen till begränsningen att endast använda mig av lärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror på att det är inom detta område jag själv är verksam, och därmed även intresserad av. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ studie, grundat på fem intervjuer i halvstrukturerad modell. Av resultatet framkommer att respondenterna definierar yrkeskompetens som att en lärare ska ha bred och djup yrkeskunskap, ha en pedagogisk utbildning samt ha en bra relation med eleverna. Respondenterna håller sig uppdaterade på branschnyheter med hjälp av resor, facklitteratur och branschskrifter, samt genom att jobba extra inom restaurangbranschen. När det kom till kompetensutveckling lyfte samtliga respondenter fram yrkespraktik som ett bra medel, och som något de gärna skulle vilja pröva på. Genom att matcha svaren från respondenterna mot Malténs (1995) lista över professioner har min slutsats blivit att en bra och kunnig lärare skall ha kunskap inom många olika områden för att anses som kompetent. The reason for my choice to do a study about the vision of competence of the teachers at the Restaurant Management and Food Programme, stems from a curiosity regarding the usage of professional expertise in combination with pedagogy by these teachers. Did these teachers consider professional knowledge the most momentous, or would they rather have the division between pedagogy and professional knowledge more evenly distributed? The purpose of this study was to explore the approach of teachers at the Restaurant Management and Food Programme, toward their own professional practice. I myself am employed in the restaurant and food area, and therefore I also have an interest in it, hence the restriction of only using teachers at the Restaurant Management and Food Programme in the study. The study that has been done has been carried out with the help of a qualitative type study, based on five interviews in a semi- structured type model. Of the results appear that the respondents define the professional skills of a teacher as to have both deep and wide-ranging professional restaurant knowledge, have an educational training and have a good relationship with the students. Respondents keep up to date with restaurant news through traveling, literature and industry publications, as well as working in the restaurant business on the side. On the question of skill development, all the partakers in the study declare that they would like to take internship positions in the restaurant sector to further their competence. By matching the responses of the respondents with Malténs (1995) list of professions, I have come to the conclusion that a good and knowledgeable teacher should possess knowledge in many different areas to be considered competent.

Innovation has many forms and thus many ways of being acquired. Restricted by time and space, our aim here is limited to showing some of the ways to develop of innovation in learning. We suppose that certain skills are efficient in reaching this goal such as modeling, situation management, operational control, teamwork, appropriate orientation and that, in addition, certain personal or social factors like motivation also play a role. We try to provide a theoretical conceptual basis for designing guidelines for innovative learning and provide a foundation for its continued development. We believe that it is crucial to establish reference methods to strengthen the relationship between innovation and learning. This paper, which focuses on the theoretical and conceptual abilities to develop innovation in learning, describes the relevant elements of an overarching framework for these references by establishing the individually based abilities required for effective participation in innovative learning, and highlights those skills that are important for overall successful learning.

Titel: Påverkar revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat på revisorsexamen? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Gabriella Isaksson, Sofie Wallberg Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2013-03-21 Syfte: Syftet är att beskriva hur revisionsbyråerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsåtgärder för att få sina anställda att lyckas på revisorsexamen och därmed bli godkända revisorer. Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyråerna arbetade med olika kompetensutvecklingsåtgärder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkätundersökning bestående av både öppna och slutna frågor med tentander från Big-4 byråer som skrivit revisorsexamen med godkänt resultat hösten 2011 eller våren 2012. Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation på revisorsexamen. Andra åtgärder, såsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för själva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken påverkan kompetensutvecklingsåtgärderna har på prestationen "högre revisorsexamen". Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsåtgärder har på prestationen på revisorsexamen och ger därmed revisionsbyråerna en möjlighet att genom planering hjälpa sina anställda till att nå ett godkänt resultat på revisorsexamen. Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkänd revisor. ABSTRACT Title: Does the auditor firms work with competence development affecton the employees results on auditor exam? Level: Final assignment for Bachelor's Degree in Business Administration Author: Gabriella Isaksson, Sofie Wallberg Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2013-03-21 Aim: The purpose is to describe how accountancy firms can work with competence development activities to make their employees to succeed on auditor examination and become approved auditors. Method: We studied the theories of competence development and examined how accounting firms work with competence development. We also developed a model tailored to their work and carried out a survey consisting of both openand closed questions to examinees from the Big-4 firms who wrote an accountant exam with passing grade during the autumn of 2011 or spring of 2012. Result & Conclusions: It turned out that a number of competence development factors, including education and monitoring, were significant for examinees performance on auditor examination. Other factors, such as performance reviews and coaching, was not significant for the performance but was more significant in other contexts. Suggestions for future research: Examine the impact of competence development for "higher auditor examination". Contribution of the thesis: This study contributes to a better understanding of the impact that the different competence development has on the performance of the auditor examination and gives accounting firms an opportunity and tools to help their employees to achieve a passing grade through planning. Key words: Competence, independence, competence development, auditor examination, approved auditor.

Šiame straipsnyje apžvelgti 2010 metais vykdyto tyrimo rezultatai tarp visuomenės sveikatos specialistų. Tyrimu siekta išsiaiškinti, kaip visuomenės sveikatos profesionalai vertina savo žinias įvairiose visuomenės sveikatos srityse ir kokias su moderniosios visuomenės sveikatos priežiūra susijusias profesines kompetencijas jie pageidauja pagilinti. Tyrimo objektas – Kauno, Šiaulių ir Marijampolės visuomenės sveikatos centrų bei jų filialų darbuotojai, taip pat Kauno bei Šiaulių visuomenės sveikatos biurų darbuotojai. Tyrimo metu buvo išdalinta 190 anketų. Anketas užpildė ir grąžino 148 respondentai (atsako dažnis 77 proc.). Rezultatai. Įvertinus respondentų podiplominių studijų kvalifikacijos kėlimo poreikį ir galimybes, paaiškėjo, kad tik puse (47,6 proc.) visuomenės sveikatos specialistų turi galimybę tobulinti profesinius įgūdžius. Visuomenės sveikatos specialistai didžiausią žinių trūkumą nurodė turintys šiose srityse: pagrindinių sveikatos priežiūros rodiklių interpretavimas ir vertinimas, epidemiologinių visuomenės sveikatos duomenų vertinimas, įvykdytų tyrimų analizė, sveikatos sistemos ekonominių rodiklių vertinimas. Kaip dažniausią būdą profesiniam raštingumui gerinti didžioji dalis visuomenės sveikatos profesionalų (69,2 proc.) rinkosi mažai patikimas priemones - įvairius seminarus ar tobulinosi savarankiškai (internetas, vadovėliai, kita literatūra). This article is an overview of a conducted survey among Public health professionals in 2010. The aim of the study is to examine how Public health professionals assess their knowledge in various areas of public health workforce and what new Public health-related professional competencies they wish to improve most. The object of research – Public health professionals of Kaunas, Siauliai and Marijampole Public health centers and their branches, as well as office workers of Kaunas, Siauliai and Marijampole Public health bureaus. There were 190 questionnaires delivered, 148 questionnaires were filled in and returned by respondents (response rate: 77%). Results. It was estimated that almost half (47.6%) of public health professionals have an opportunity to improve their professional skills. Public health experts indicated the greatest lack of knowledge at the following fields: the analysis and explanation (interpretation) of basic health indicators; public health epidemiological data evaluation; a research data analysis and health economic data assessment. As the most common method to improve the professional competence, 69.2% respondents chose a few trusty tools - various workshops or studied independently (internet, textbooks or other literature).

Bakgrund: Trauma är ett världsomfattande problem. I Sverige avlider 4500 personer årligen av traumarelaterade skador. Lennquist (2007) menar att denna siffra kan minskas vid optimerad organisation och förhöjd/förbättrad kompetens inom traumavård. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell, baserad på Benners kompetens- och utvecklingsstadier. Metod: Deskriptiv analys av kvantitativ data. Operationssjuksköterskor på en operationsavdelning i Sverige svarade på ett frågeformulär. Frågorna var utvecklade utifrån Landstinget Västmanlands kompetensutvecklings modell och Svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser. Resultat: Vid studiens genomförande arbetade 36 operationssjuksköterskor vid operationsavdelningen, 15 operationssjuksköterskor deltog. Nio operationssjuksköterskor (n=15) befann sig på "expertnivå" men utförde arbetsuppgifter utifrån en lägre kompetensnivå. Majoriteten av operationssjuksköterskorna svarade "stämmer helt" på fyra av svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser och "stämmer delvis" på resterande två. Alla deltagande hade deltagit i någon form av traumautbildning. Slutsats: Det finns behov av ökad struktur och klarare riktlinjer kring operationssjuksköterskans kompetensutveckling eftersom experterna utför arbetsuppgifter utifrån en lägre kompetensnivå. Operationssjuksköterskorna hade goda kunskaper inom fyra av de sex kärnkompetenserna men behövde förbättra sin kunskap inom två områden. Background: Trauma is a worldwide problem. In Sweden 4500 people die annually of trauma-related injuries. Lennquist (2007) argue/mean that optimized organization and improved competence in trauma care could decrease the number of deaths due to trauma. Aim: To investigate operating nurses' own view of their competence in trauma care in relation to Landstinget Västmanland's model for competence, based on Benner's stages of clinical competence. Method: Descriptive analysis of quantitative data. Operating nurses working in a operative department were given questionnaires to respond to. The questions were based on Landstinget Västmanlands stages of competence and The Swedish Nurses Association's six core competencies. Results: Thirty-six operating nurses worked at the department during the week the questionnaires were distributed and fifteen chose to participate. Nine operating nurses (n=15) were classified as "experts", but performed duties at a lower competency level. The majority of the operating nurses responded "agree completely" to four of the six core competencies and "partly true" on the remaining two. All participants had participated in some kind of trauma education. Conclusion: There is a need for greater structure and better guidelines regarding operating nurses' competence development since experts preformed their duties at a lower competency level. Operating nurses had good knowledge in four of the six core competencies but needed to improve their knowledge in two areas.

Tez (Yüksek Lisans) -- İstanbul Teknik Üniversitesi, Fen Bilimleri Enstitüsü, 2010, Thesis (M.Sc.) -- İstanbul Technical University, Institute of Science and Technology, 2010, Bu çalışmada, Türkiye’de çeşitli sektörlerde faaliyet gösteren 103 firmanın, yetkinlikleri, organizasyonel öğrenme yeteneği, firma yapısı, içinde bulundukları çevrenin cömertlik ve belirsizlik durumları ele alınarak çoklu doğrusal regresyon analizi yardımıyla bir model oluşturulmuştur. Firmanın organizasyonel öğrenme seviyesi, dört ana başlık altında değerlendirilmiştir. Bunlar yönetimsel bağlılık, sistem perspektifi, açıklık ve deneme ve bilgi transferi ve entegrasyondur. Firma yapısı incelenirken, kararların merkeziliği (merkezkaçlık), işlerin belirlilik durumu, yönetici davranışları (delegasyon) ve stratejik karar verme durumu gibi değişkenler ele alınmıştır., In this study, i investigate 103 firm’s competences, organizational learning capability, company structure, munificiency of the environment, uncertainty of the environment these firms are operated in various sectors in Turkey and generate a model using multiple linear regresssion analysis. Firm’s organizational learning level evaluate under four main title. These are managerial commitment, system perspective, openness and experimentation and knowledge transfer and integration. While analysing firm’s struture, centrality of the decision, decentralization of decision, certainty of business, delegation and manager’s strategic decision making situation are discussed., Yüksek Lisans, M.Sc.

The paper is devoted to theoretical aspects of development of the information competence of the lecturer of higher school in the context of the system of improvement in professional skills, the essence description of information competence, criteria, indicators and levels of its development being given. Stages, goals and trends of development of the information competence of the lecturer, as well as possible variants of fixing levels of development of this key competence are presented Статья посвящена теоретическим аспектам развития информационной компетентности преподавателя вуза в рамках системы повышения квалификации. Приведены сущностная характеристика информационной компетентности, критерии, показатели и уровни ее формирования. Определены этапы, задачи и направления развития данной ключевой компетенции, а также возможные варианты фиксации ее уровней

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat. Studien genomfördes som en halvstrukturerad intervjuundersökning med ett allmänkvalitativt perspektiv. Respondenterna utgjordes av tio sjuksköterskor med pågående eller avslutade studier inom vårdvetenskap på grund- eller avancerad nivå. Alla var kvinnor och arbetade inom vitt skilda delar av sluten- och öppenvård inom såväl landsting som kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ord för ord och detta material analyserades efter inspiration från Granheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna drivkrafter, förutsättningar, kompetenser och konsekvenser. Under respektive kategori kom ett flertal underkategorier att ytterligare förstärka bilden av den akademiska kompetensutvecklingens villkor. Bland de avgjort viktigaste resultaten fanns den kulturkrock mellan klinik och akademi som respondenterna upplevt i mötet med studenter och nyutbildade sjuksköterskor. I detta möte fann de en stark drivkraft till egna akademiska studier vars syfte bestod av främst två delar, att skaffa sig kunskaper inom det egna kunskapsområdet omvårdnad, samt att skaffa sig redskap för såväl forskningskonsumtion som – produktion. Att den kliniska verksamheten ännu inte var redo för akademin var en annan tydlig bild som uppstod ur sjuksköterskornas berättelser. De kunskaper som värderades högst fanns inom den praktiska produktiva delen av vården och beskrevs av sjuksköterskorna oftast som förmågor. Den personliga utvecklingen var såväl en drivkraft till som en konsekvens av studierna och denna uppfattades som central för den vidare studiemotivationen. Sjuksköterskorna beskrev sina studier som en process som närmast kunde liknas vid att göra en resa, i detta fall den akademiska resan. This study investigated the main motives for why some registered nurses choose to continue on the path of higher educational studies. More specific, this study aimed to explore how registered nurses with additional academic marks in nursing science viewed academic competence development. Following questions were used to capture the complexity of the phenomenon of academic competence development; i) What did competence development involve for the registered nurses? ii) What kind of knowledge did they strive to develop and why? iii) What were the main motives for their competence development? and finally iv) What factors did they perceive as facilitators and/or barriers for competence development? Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten female registered nurses, who were either still enrolled or had completed basic or advanced academic studies in Nursing Science. The informants worked in different kind of specialties either in secondary or in primary care. All the interviews were taped and transcribed before being analyzed inspired by the model of content analysis as described by Graneheim and Lundman. Established theories and definitions for the concepts of competence, knowledge and motivation were used to understand, explain and/or to evaluate the findings. The content analysis revealed four categories,‘motivations’, ‘conditions’, ‘competences’ and finally ‘consequences’. Each category was also interpreted to include several sub categories. One of the main findings coming out from this study was the obvious culture clash experienced to occur in meetings between the informants and newly graduated registered nurses or nursing students. Experiencing this culture clash meant that the informants became strongly motivated to pursue further degrees in nursing science. Their studies mainly aimed at increasing their knowledge within their own speciality but also to increase their skills in appraising and performing nursing research. Their own individual and personal developments were interpreted to be both a motive and a consequence of taking on further academic competence development. In the analysis of the nurses stories it became obvious that clinical practice were not yet ready for nurses who departures from a theoretical and academy knowledge base in their everyday practice. Hence, practical and productive nursing knowledge, mainly described by the nurses as abilities, were more highly valued than theoretical academic knowledge. The nurses experienced that the process of continuing to develop their academic competences could be compared by a journey and in this case more specific an academic journey.