Search

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder. För att få svar på frågan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde ställa upp på intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon då detta var den bästa metoden enligt vår synvinkel. För att få mer klarhet i ämnet har svaren från intervjupersonerna kompletterats med publicerat material på respektive banks hemsida. Det som framkom efter insamlingen av allt material från bankerna var att samtliga banker använder sig av skalor för att presentera risk på fonder. Skalformatet samt färgsättning varierar dock mellan bankerna. Faktorer som avgör i vilken riskklass en fond hamnar i är fondens investeringsinriktning, t.ex. om det är en aktiefond eller en räntefond. Aktiefonder har generellt högre risk än räntefonder och har därmed en högre standardavvikelse. Standardavvikelsen är den faktor som mest ligger till grund för fonders riskklassificering vilket samtliga banker betonade. Det är ett riskmått som innebär att ju högre standardavvikelsen är desto högre är risken. Standardavvikelsen grundar sig på historisk avkastningsdata som varierar mellan bankerna, men det vanliga är att standardavvikelsen grundas på 1, 3 eller 5 år bakåt i tiden. Det som avgör är hur lång tid fonden har funnits. Utöver standardavvikelsen så finns det andra parametrar som bankerna använder sig av vid riskklassificering. Handelsbanken använder sig exempelvis av value at riskmetoder och stresstester. Även Nordea använder sig av value at riskmetoder i vissa fall. I Swedbanks fall kan metoden inte vara särskilt central då metoden inte har nämnts. De övriga faktorer som påverkar i vilken riskklass en specifik fond hamnar är olika risker, där marknadsrisken är den risk som påverkar mest enligt respondenterna. Andra risker påverkar också i olika grad, men den största tonvikten ligger på marknadsrisken. De olika måtten som exempelvis sharpekvot, informationskvot och aktiv risk, ligger inte till grund för fonders riskklassificering.

Syftet med uppsatsen är att se om finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan. Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt. Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen. De tänker till en gång extra innan banklån beviljas. Trots att bankerna blivit mer försiktiga medgav samtliga respondenter att kreditbedömningen inte förändrats. Bankerna har tagit lärdom av bankkrisen som ägde rum i början på 90-talet och de har därför en noggrann kreditbedömning. Som en följd av de finansiella problemen och lågkonjunkturens inverkan på efterfrågan har det blivit svårare att låna, vilket förstärker bilden av den allvarliga situation som råder. När små och medelstora företag ska låna hos banken är återbetalningsförmågan en viktig del i kreditbedömningen, men det är enligt respondenterna även mycket viktigt att personen bakom går att lita på, dvs. att banken kan känna förtroende för låntagaren. I övrigt är det viktigt att företaget har en affärsidé som är realistisk och att den är hållbar över tiden. Dessa kriterier är de samma oavsett vad det är för konjunktur, men själva agerandet hos bankerna i dagsläget är ett mer restriktivt förhållningssätt till utlåningen. Företagen upplever generellt att det blivit svårare att låna pengar hos bankerna.