Search

This thesis investigates Swedish market reactions to CEO turnover and further studies how the size of these market reactions can be explained by company specific and CEO specific factors. Through t-tests and multivariate analysis this study analyses 136 CEO turnover announcements from the years 2017-2022 to find proof of a market reaction and to find potential explanations to the size of these market reactions. The results of this study show that the Swedish market on average reacts positively to CEO turnover announcements regarding the studied firms abnormal return and cumulative abnormal return, which shows that CEO turnover announcements contain useful information for investors. Our study finds indications of differences market reactions size of CEO turnover announcements between small and big firms and differences in market reaction regarding the experience level of the appointed CEO. Our study also found that a company's ROA, M/B, and their appointed CEO's experience level influence the size of these market reactions. As the market reactions due to CEO turnover often occurred the days before the CEO turnover announcement, this study's also found indications of potential insider information leakage within Swedish firms.

This paper aims to examine if M&A affects the buying company’s stock liquidity days around the announcement. The study’s population consists of M&A transactions made on the Swedish markets OMXSPI and NASDAQ First North between 2010 and 2021. Furthermore, variables included in the regressions are the buying company’s market-to-book value, market cap, rank value, financing method and horizontal/vertical integration – where the illiquidity measures are quoted spread and relative effective spread. The findings suggests that there is a significant negative relation between horizontal M&A and the change in quoted spread and relative effective spread the day after the announcement. Additionally, there is a significant negative relation between cash- and stock financed M&A and the change in relative effective spread the days after the announcement. Nevertheless, the findings suggests that there is no significant effect of the buying company’s market-to-book, market cap or rank value on the change of stock liquidity the days around the M&A announcement. The results also indicates that there is no significance in the change of stock liquidity’s mean values the days before and after the M&A announcement. Hence, the economical interpretation is that M&A announcement does not significantly affect the stock liquidity in our population.

Denna studie undersöker indexeffektens påverkan på reviderade aktier i OMXS30 under åren 1995–2023. Shleifer (1986) är en av pionjärerna att finna stöd för denna anomali. Shleifer fann stöd för indexeffektens existens på S&P 500. Detta resultat går emot vad effektiva marknadshypotesen av Fama (1970) som menar på att detta inte ska vara möjligt på en effektiv marknad. Problematiken med denna teori är antaganden om hur samtliga intressenter på en marknad besitter samma kunskap, vilket studiens resultat likt Shleifer (1986) visar på inte stämmer i praktiken. Stockholmsbörsen är inte en effektiv marknad och vilket gör det möjligt för denna typ av anomali att existera. Shlefiers studie visar hur det är indexfonderna som handlar upp stora delar av utbudet av aktier tillgängliga på marknaden, vilket leder till ett minskat utbud. Det nya utbudet kan inte bemöta efterfrågan, vilket resulterar i att priset stiger. Denna studie visar på en positiv avvikelseavkastning för aktier som inkluderas i OMXS30, där den stora förändringen sker mellan dag -3 och -1 från eventdagen, det vill säga från att revideringen sker. Studiens resultat visar att mellan dag -3 och -1 har aktier som inkluderats en positiv kumulativ avvikelseavkastning på 3,118%. Detta i enighet med tidigare studier som på andra index funnit liknande resultat. Som förklaring till denna avvikelseavkastning har studien även funnit stöd för att det sker en förändring i antalet investerande inhemska institutioner. Likt Shleifers (1986) resultat visar även denna studie att indexfonders ökade intresse vid inkluderingar är en bidragande faktor till prisförändringen som uppstår, detta trots att ingen ny information om framtida avkastning tillkommit marknaden. Det som skiljer denna studies resultat från föregående studier är att denna även finner stöd för en negativ avvikelseavkastning för exkluderade aktier ur indexet under hela eventfönstret. De exkluderade aktierna har en signifikant negativ avvikelseavkastning mellan dagarna - 3 till -1 som är -2,125%. Dock ingen signifikant förändring i antal investerande institutioner. This study examines the impact of the index effect on revised stocks in OMXS30 during the period 1995 to 2023. This study demonstrates a positive abnormal return for stocks included in OMXS30, with the greatest change occurring between day -3 and -1 from the event day, which corresponds to the inclusion. The results show that during this period, included stocks have a positive cumulative abnormal return of 3.118%. This is consistent with previous studies on other indices. The study also finds support for a change in the number of domestic institutional investors as an explanation for this abnormal return. Similar to Shleifer's (1986) findings, this study shows that the increased interest from index funds in the event of an inclusion contributes to the observed price change, despite no new information about future returns being introduced to the market. What sets this study apart from previous ones is that it also finds evidence for a negative abnormal return for excluded stocks throughout the event window. Excluded stocks have a significantly negative abnormal return between day -3 and -1, which is -2.125%. However, no significant change in the number of investing institutions is observed when it comes to excluded stocks.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat. Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas. Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.

EU har som mål att bli klimatneutralt år 2050 och för att uppnå detta mål har ett flertal krav för företag som verkar inom EU tagits fram. Den 21a april 2021 meddelade Europeiska kommissionen att de beslutat om ett kommande åtgärdspaket vilket ämnar att styra kapital mot hållbara investeringar och som ska underlätta för investerare. Denna studie undersöker genom en eventstudie hur den svenska aktiemarknaden emottog pressmeddelandet. Studien finner en positiv avvikelseavkastning vilket går emot den uppställda hypotesen och tidigare studier vilka observerat en negativ reaktion. Resultatet är dock inte statistiskt signifikant, vilket tros bero på oenighet av konsekvenserna av åtgärdspaketet, eller att information om åtgärdspaketet redan nått marknaden. Vidare finner studien delvis stöd för samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning genom t-test mellan företag som har höga/låga ESG-poäng, detta samband bekräftas inte i efterföljande regression. Vid jämförelse mellan branscher syns det att avvikelseavkastningen skiljer sig åt mellan dessa. Resultatet från studien tyder på att ESG-betyget har betydelse för företag.

Finansiering utgör en viktig del i att möjliggöra omställning mot miljövänligare företag. Möjligheten att anskaffa kapital och övergå till ett miljövänligare företag är samtidigt emellanåt bristfälligt. Det gäller även för industriföretag där branschen är inne i en omställning mot Industri 4.0, vilket förväntas bidra till miljövänligare företag. I den här studien undersöks sambandet mellan miljöprestation i västerländska industriföretags och företagens finansiering. Utifrån tidigare forskning om finansiering med anknytning till finansieringsbeslut, samt hur hållbarhetsmått kan ha inverkan vid finansiering, har industriföretagen analyserats. Studien utgår från en kvantitativ metod, där sekundärdata har hämtats från Thomson Reuters Refinitiv Eikon. Med insamlad data analyseras industriföretags kapitalstruktur gentemot deras miljöprestation genom en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat påvisar inget statistiskt signifikant samband mellan industriföretags kapitalstruktur och deras miljöbetyg. Av den anledningen konstateras det att miljöprestation inte har något statistiskt signifikant samband med företagens tillvägagångssätt vid finansiering. Därtill konstateras det även utifrån studiens analys att informationsasymmetrin är densamma oberoende på miljöprestation. Studien bidrar med ökad förståelse beträffande sambandet mellan industriföretags miljöprestation och hur de finansierar sig. Financial opportunities are an important part of the transition towards environmentally friendly companies. The ability to raise capital for this transition in companies is at the same time, to some extent, inadequate. These inadequacies also affect industrial companies, a sector in transition towards “Industry 4.0”, which is expected to lower the environmental impact in the industry. This study examines the relation between environmental performance of industrial companies in western countries and their financing decisions. The industrial companies have been analyzed with regard to previous studies related to financial decisions and the effect of sustainable measures on financial opportunities. The study applies a quantitative method and uses secondary data collected from Thomson Reuters Refinitiv Eikon. With the gathered data the capital structure of the industrial companies have been analyzed compared to their environmental performance, by using a multivariate regression analysis. The findings of the study shows that environmental performance has no significant correlation with industrial companies capital structure. The findings also implies that information asymmetry, risk and uncertainties are not affected by the company's environmental performance. This study contributes to an extended understanding about the relation between environmental performance and industrial companies financing.

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade i Augusti 2021 en rapport som har uppmärksammats som en “kod röd” för mänskligheten i kampen mot klimatförändringar. Tidigare forskning visar att klimat- och miljöevent kan ge en avvikelseavkastning för hållbara investeringar. Dock saknas en liknande studie på den svenska aktiemarknaden och vi undersöker i denna studie om publiceringen av IPCC-rapporten 2021 hade en påverkan på avkastningen på Stockholmsbörsen. Vi genomför en eventstudie för att se marknadsreaktionerna för hela börsen, samt för aktier med höga respektive låga ENV-score (miljöbetyg). Inga signifikanta resultat kunde observeras och tolkningen görs att den svenska aktiemarknaden inte reagerade på publiceringen av IPCC-rapporten. The United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) released a report on climate change in August of 2021. The report has been seen as a "code red" for humanity's fight against climate change. Previous research shows that climate and environmental events can result in abnormal stock returns for sustainable investments. However, a similar study is missing for the Swedish market and in this study we investigate if the publication of the report from IPCC 2021 had an impact on the return on the Stockholm Stock Exchange. We conduct an event study to see the stock market reactions for the entire stock exchange, as well as for sustainable and less sustainable stocks. No significant results could be observed and we therefore conclude that the Swedish stock market did not react to the release of the IPCC report.

SammanfattningSmå och medelstora företag utgör en stor del av alla företag som är registrerade i Sverige.Småföretagen är viktiga för samhället eftersom företagen är de största skattebetalarna i de flestakommunerna samt att de bidrar mycket till näringslivet. Dock behöver småföretagenfinansiering för att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet samt växa. Svårigheten att fåfinansiering är något som de flesta av företagen konfronteras med. Detta har resulterat i attföretagen fått söka andra alternativa finansieringsmetoder där crowdfunding är en avmetoderna. Eftersom crowdfunding är en relativ ny finansieringsmetod samt inte likauppmärksammad finns det flera forskningsluckor som kan undersökas.Syftet med studien är att förstå hur motiven skiljer sig mellan användningen av de olikavarianterna av crowdfunding. Studien undersöker även varför svenska små och medelstoraföretaget vänder sig mot crowdfunding och ifall crowdfunding har potential att ersätta detraditionella finansieringskällorna. Detta har genomförts genom att bland annat påvisa defördelar och nackdelar som finns med crowdfunding. Tillvägagångssättet för undersökningenhar skett genom en kvalitativ metod där intervjuer med sex företag har gjorts.Resultatet visar på att det finns en stor skillnad på det motiv som företagen har när de väljervilken crowdfunding metod som de ska använda. Anledningarna till varför företagen användecrowdfunding skiljde sig också åt men det fanns en viss gemenskap mellan några av företagen.Majoriteten av företagen vill antingen ha en starkare relation till sina kunder eller att derasprodukt eller projekt skulle få uppmärksamhet. Vidare var det delade meningar huruvidacrowdfunding kan ersätta traditionella finansieringskällor, somliga av företagen ansåg attcrowdfunding kunde ersätta helt, somliga tyckte att det kunde fungera som ett komplement ochnågon tyckte att det inte kunde ersätta alls. Likväl är merparten av företagen positivt inställdatill crowdfunding som finansieringsmetod.

Den första januari 2019 trädde en ny redovisningsstandard IFRS 16 i kraft gällande leasing som ersatte den tidigare standarden IAS 17. Implementeringen innebar att leasingavtal skall endast redovisas som finansiell leasing och inte som operationell med visst undantag som analogt med tidigare forskning resulterar till förändringen i företagets finansiella rapporter. Standarden förväntas därmed bidra till en mer transparent bild av finansiell ställning. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan IFRS 16 har på de finansiella nyckeltalen som baseras på de faktiskt siffror för nordiska börsnoterade bolag under två tidsperioder: 2018 och 2019, samt 2018 och 2020. Urvalet omfattar 340 nordiska börsnoterade företag som är listade på Nasdaq inom fyra branscher: finans, detaljhandel, logistik och telekom. Nyckeltalen som undersöktes var soliditet, skuldsättningsgraden, EBIT, EBITDA, ROE och ROA. Valet av nyckeltal grundades på de tidigare forskning, där Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) är den huvudsakliga källan. För att undersöka sambandet mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i nyckeltal genomfördes ett beroende t-test med jämförelse mellan fyra branscher och fem länder inom Norden. Studien finner statistik samband mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i samtliga nyckeltal för tre av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2019. En vidare påverkan på tre av sex nyckeltal kunde beaktas för två av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2020. Undersökningen resulterade till ett statiskt stöd mellan IFRS 16 och förändringen i fyra av sex nyckeltal för fyra av fem länder under första tidsperioden. Under andra tidsperioden har tre av fem länder bekräftat statistiskt stöd för tre av sex nyckeltal. On the first of January 2019, a new accounting standards IFRS 16 was introduced to replace the former standard IAS 17 which prescribes the accounting policies that are applied to leasing. The new standard is expected to conduce a more transparent image of the company's financial status. The purpose of this study is to identify what effect the new standard IFRS 16 has on the financial ratio which is based on the actual numbers of the Nordic publicly listed companies over the course of three years. The selection of the study includes 340 Nordic publicly listed companies in Nasdaq in four different industries: finance, retail business, logistics and telecom. The ratios that were examined during this study are solidity, debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA, ROE and ROA. To study the correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio, t-test was carried out with comparisons between four industries and five Nordic countries. The study finds static correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio in three out of four industries over the course of 2018 to 2019. An additional effect on three out of six ratios was found in two out of four industries during the period from 2018 and 2020. As a result of this study a static correlation between the IFRS 16 and the alteration of ratio in four out of six countries in four out of five countries over the first period of time. Over the second period of time three out of five countries has confirmed a static correlation for three out of six ratios.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Jendar Mala Mohammed Saad 97/08/16 96/01/12 Titel: Effekter som små revisionsbolag erfar med molnbaserade tjänster – Hur påverkas små revisionsbolag avseende tid, kunskap och finansiering Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: Molnbaserade tjänster, revisionsbolag, effekter, tid, kunskap, finansiering Forskningsfråga: 1: Vilken påverkan har användningen av molnbaserade tjänster på små revisionsbolag avseende tid, finansiering och kunskap? 2: Vilka effekter erfar små revisionsbolag med användandet av molntjänster? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som små revisionsbolag erfar med användandet av molnbaserade tjänster, speciellt med avseende på tid, finansiering och kunskap. Metod: Studien har arbetats utifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sju små revisionsbyråer. Slutsats: Användandet av molnbaserade tjänster har besparat revisionsbolagens tid och detta har resulterat i att de ägnar tid åt andra arbetsuppgifter. Vidare påverkas företagen även på kunskapsaspekter eftersom företagens nya digitaliserade arbetssätt ställer högre krav på personalens datakunskaper. Finansieringen påverkades även av att implementeringen och förändringen av en arbetsprocess kostar mycket pengar som spenderas på utbildning och inköp av kompletterande arbetsutrustning. Det empiriska materialet tillåter oss dra slutsatsen att risken med molnbaserade tjänster är säkerheten och att utmaningen är tillit till den externa leverantören. Slutsatsen dras att fördelarna med användning av molnbaserade tjänster är tillgängligheten, informationslagringen samt effektivisering i arbetet, och att nackdelarna med användningen molnbaserade tjänster är begränsade kunskaper om molnbaserade tjänster.

With increased digitalization and a larger internet presence, cybercrime has become more frequent in society. Examples of cybercrime are piracy, hacking where the perpetrator takes unauthorized access to data or e-theft where the perpetrator steals money from a bank or other financial institution. The cost of being exposed to cybercrime can be difficult to calculate as it affects several parts of a company such as downtime but also loyalty and trust in the company, especially companies in the financial sector. To better quantify the cost of cybercrime and the difference between sectors and type of cybercrime, this project will conduct an analysis of companies' market capitalization. The market capitalization will be analyzed through an event study, where differences in market capitalization before and after the presentation on cybercrime are used to clearly see the market's reaction to the information. The results of the study show that the market does not punish companies that have been exposed to cybercrime, neither sector nor type of cybercrime seem to affect the impact of the cybercrime.

The overall objective of this thesis is to develop a better understanding of the impact of accessibility to bank branches on new firm formation and on the capital structure of small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. In this thesis, the accessibility to bank branches is measured by two proxies that are weighted by two different types of population—the labour population and the firm population. By weighing the distance by the population, the accessibility to bank branch measures account for the distribution of the population within the municipality. Furthermore, spatial effects are included in the models in Chapters 2, 3, and 4 to account for the possibility that entrepreneurs in a municipality may travel to obtain financial services from the banks in neighbouring municipalities. The analysis in Chapter 2 provides no evidence that the relationship between the distance to banks and new firm formation varies spatially. This means that the accessibility to bank branches has a negative association with new firm formation, regardless of the location. The findings in Chapter 3 show that an increase in the weighted mean distance to the nearest bank branches negatively affects new firm formation. The findings in Chapter 4 also show that the effects of the accessibility to the bank branches’ proxy weighted by the labour population have a negative effect on new firm formation in the ‘education, health, and others’ industry, while the effects of the accessibility to bank branches’ proxy weighted by the firm population have a negative effect on new firm formation in capital- intensive industries, such as manufacturing, transport and communications, and education, health, and others industries. The final chapter focuses on the impact of the accessibility to bank branches on the capital structure of SMEs. The findings show that an increase in the distance to the bank branch has a significant negative impact on the total and short-term leverage of SMEs. Overall, the results of this thesis are relevant to various stakeholders, such as policy-makers, in making finance more accessible to current and prospective entrepreneurs. For example, the lack of accessibility to government loans and grants, especially in rural regions, is making some regions vulnerable to becoming bank deserts. The existing infrastructures in a municipality, such as the supermarket, can also help to take over some services the closed bank branches previously provided, such as cash deposits and short-term loans. Syftet med denna avhandling är att skapa en bättre förståelse för effekterna av den förändrade tillgängligheten till bankkontor på frekvensen av nystartade företag och kapitalstrukturen i små och medelstora företag i Sverige. I denna avhandling mäts tillgängligheten till bankkontor med två variabler som viktas av två olika typer av populationer—arbetskraftsbefolkning respektive populationen av företag. Genom att vikta avståndet med befolkningen tas hänsyn till tillgängligheten till bankkontor för befolkningens fördelning inom kommunen. Dessutom ingår rumsliga effekter i modellerna i kapitel 2, 3 och 4 för att analysera möjligheten att företagare i en kommun kan resa för att få tillgång till finansiella tjänster från banker i grannkommuner. Analysen i kapitel 2 ger inga bevis för att sambandet mellan avståndet till banker och frekvensen av nystartade företag är rumsligt varierande, vilket innebär att tillgängligheten till bankkontor har ett negativt samband med nystartsfrekvensen, oavsett lokalisering. Resultaten i kapitel 3 tyder på att en ökning av det vägda medelavståndet till närmaste bankkontor påverkar nystartsfrekvensen negativt. Vidare visar resultaten i kapitel 4 också på att effekterna av tillgängligheten till bankkontoren viktad av arbetskraftsbefolkningen har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen av företag inom sektorn 'utbildning och hälsa', medan effekterna av tillgängligheten till bankkontorens viktad av populationen av företag har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen inom kapitalintensiva sektorer såsom tillverkningssektorn, transporter och kommunikationer, samt utbildning och hälsa. Det sista kapitlet fokuserar på hur tillgängligheten till bankkontor påverkar små och medelstora företags kapitalstruktur. Resultaten visar att en ökning av avståndet till bankkontoren har en signifikant negativ inverkan på de små och medelstora företagens totala och kortsiktiga skuldsättning. Resultatet av denna avhandling är relevant för olika intressenter som politiska beslutsfattare när det gäller att göra finansiering mer tillgänglig för nuvarande och blivande entreprenörer. Till exempel genom statliga lån, garantier och bidrag, särskilt i landsbygden som är sårbara för en minskad banknärvaro. Den befintliga infrastrukturen i kommunen som exempelvis livsmedelshandeln kan också hjälpa till att ta över vissa tjänster som det stängda bankkontoret brukade tillhandahålla så som kontantinsättning och kortfristiga lån. QC 211125

Den gröna obligationen som finansiellt instrument har de senaste åren haft en kraftigt ökad efterfrågan och tillväxt, varför gemensamma riktlinjer för emittenterna tagits fram, “The Green Bond Principles”. Tidigare studier visar att ett viktigt problem kvarstår. De riktlinjer som tagits fram är som de benämns, enbart riktlinjer. Företagen kan välja att följa dem eller inte eller tolka dem på sitt eget sätt. Frivilligheten i riktlinjerna kan även skapa så kallad “Greenwashing”. Företeelsen är inte bara ett problem för klimatet utan även för finansieringsformen. Denna studie har genom kvalitativ fallstudie av sex svenska emittenter sökt skapa förståelse för hur dessa företag presenterat sin klimatomställning och även analyserat hur företagen behandlat och efterlevt de riktlinjer som finns. Resultatet visar att riktlinjerna följs i stort men ett fallstudieföretag har påvisat brister i efterlevnaden. Riktlinjerna behöver därför utvecklas ytterligare för att säkra ett fortsatt förtroende och en legitimitet för finansieringsformen, vilket kan öka omställningstakten och trygga både sunda emitterande och investerande parter. The green bond as a financial instrument has in recent years had a sharp increase in demand and growth, which is why common guidelines for issuers have been developed, "The Green Bond Principles". Previous studies show that an important problem remains. The guidelines that have been developed are, as they are called, only guidelines. Companies can choose to follow them or not or interpret them in their own way. The optionality in the guidelines can also create so-called "Greenwashing". The phenomenon is not only a problem for the climate but also for the form of financing. Through a qualitative case study of six Swedish issuers, this study has sought to create an understanding of how these companies have presented their climate change and also analyze how the companies have treated and complied with the existing guidelines. The results show that the guidelines are largely followed, but a case study company has shown shortcomings in compliance. The guidelines therefore need to be further developed to ensure continued confidence and legitimacy in the form of financing, which can increase the pace of change and secure both sound issuing and investing parties.

Denna uppsats observerar och analyserar hur medlemmar på sociala medier påverkas av aktiegrupper. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en djupare förståelse till hur kunskapen bland medlemmar i aktiegrupper generellt ser ut och om det går att se likheter mellan faktorer som kunskap och investeringsbeteende och hur det återspeglas i deras totala avkastning. Med begreppet kunskapsfaktorer avses de variabler som påverkar medlemmarnas avkastning på deras aktier. Sådana variabler kan vara investeringsbeteende, mängden aktier som ägs eller finansiell kunskap. Med begreppet finansiell kunskap avser denna studie kunskap och förståelse inom finansiering, investering och aktiekunskap som behandlas i finansiell litteratur. Tillvägagångssätt som valdes för studien var en kvantitativ enkät som skrevs i Google Forms och delades i flera svenska aktiegrupper på Facebook där enkäten totalt fick 402 svar. Enkätfrågorna undersökte forskningsfrågorna med hjälp av olika variabler där frågor om ålder, utbildning, grad av engagemang i forum och finansiell kunskap ställdes. Enkäten utfördes anonymt och inga personuppgifter lagrades. Vidare upprättades enkätresultaten med hjälp av deskriptiv statistik. Därefter analyserades resterande variabler med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av regressionsanalysen visade att det enbart var två variabler som var statistisk signifikanta och korrelerade till positiv avkastning för medlemmarna i aktiegrupperna. De andra variablerna var inte statistisk signifikanta. Resultatet av analysen visade att det fanns flera likheter bland medlemmarna i dessa aktiegrupper. Likheterna som observerades var bland annat hur ofta medlemmarna i dessa grupper besökte aktieforum, utbildning och åldern. Ålder som observerades var relativt jämnt fördelat bland respondenterna där cirka hälften av respondenterna var mellan 18–35 år. Frågorna kring utbildning visade att cirka 66 % av respondenterna hade en högskole- eller universitetsutbildning. De flesta respondenterna svarade att de var studenter. Det går därmed att konstatera att medlemmarna i dessa aktiegrupper tenderar att vara unga och har genomsnittligt en högskole- eller universitetsutbildning. Resultatet av regressionsanalysen visade på att två av variablerna påverkade avkastningen positivt. Dessa två variabler var ”Äger du fler än tio olika aktier?” och ”Har du läst böcker eller annan litteratur som behandlar aktier?”. This study analyses how social media impact members of forums regarding shares investments, return on equity on these investments and how social media affects these members in their investment behaviour. The study sets out to observe the level of financial literacy among these members and if there are factors that affect their investment returns. The study was conducted via a survey with a regression analysis along with descriptive statistics. The survey questions were designed to measure the research questions with several variables such as age, education, frequency of visiting stock forums etc. The survey was shared on stock forums on Facebook and gathered a total of 402 responses. These responses were then analysed. The results of the survey conclude that there are only two statistically significant factors that affect the investment returns for members of these forums, while also observing the similarities between members: The majority are young (between 18–35) and 66 % of participants have college/university education.

The aim of this study is to examine factoring as an option of finance for small businesses to make capital available to the cash account. Small businesses constitutes 99.4 percent of all enterprises in Sweden, and are thereby important actors of the community. Liquidity is the viability of a company; cash flow problems limits growth and is a common reason for bankruptcy. Factoring is a finance option which make capital locked in account receivables available. Through a qualitative study using interviews, the use of factoring has been examined amongst five small businesses in the construction industry. The results showed that factoring is a suitable option of finance for small businesses to attain greater value since it creates the right prerequisites. Companies use factoring when they have liquidity problems and an imbalance in cash flows. Positive aspects of factoring is especially its ability to quickly improve the cash flow. The negative highlighted is the cost, but they are considered reasonable. Syftet med forskningen är att undersöka factoring som finansieringsalternativ för småföretag för att frigöra kapital till kassan. Småföretag utgör 99,4 procent av allt företagande i Sverige och är därmed viktiga aktörer för samhället. Likviditet är företags livskraft, problem med kassaflödet begränsar tillväxt och är en vanlig anledning till att företag går i konkurs. Factoring är ett finansieringsalternativ som frigör kapital som är låst i kundfordringar. Genom en kvalitativ studie, med hjälp av intervjuer, har nyttjandet av factoring undersökts bland fem stycken småföretag i byggbranschen. Resultatet av studien visade att factoring är ett lämpligt finansieringsalternativ för småföretag att uppnå ett högre värde eftersom det skapar rätt förutsättningar. Företag använder factoring vid likviditetsproblem och obalans i kassan. Det positiva med factoring är framförallt dess förmåga att snabbt förbättra kassaflödet. Nackdelarna som lyfts fram är kostnaderna, men dessa anses rimliga.

Denna studie undersöker huruvida nyemissioners bakomliggande motiv påverkar hur det emitterande företaget värderas efter tillkännagivandet. Fenomenet undersöks på den svenska marknaden, då majoriteten av tidigare forskning bedrivits på utländska handelsplatser. Effekten av olika motiv analyseras för ett urval bestående av 203 observationer under en 14-årsperiod, mellan år 2005-2018, där samtliga nyemissioner genomförts på Nasdaq OMX Stockholm. Studien omfattar både riktade och företrädesmissioner. Avvikande avkastning beräknas på kort och lång sikt i samband med nyemissionernas tillkännagivande med hjälp av tre olika metoder (CAR, BHAR samt FF3M). Således mäts både den kortsiktiga annonseringseffekten såväl som företagets långsiktiga prestation mot index (OMXSPIoch SIXRX). Vidare används även multipel regressionsanalys för att undersöka om samband går att återfinna mellan motiven och avvikande avkastning. Studien finner signifikanta bevis för att underprestation i regel följer nyemissioners tillkännagivande. Negativt avvikande avkastning återfinns i de fall motivet uppges vara antingen rekapitalisation eller generella ändamål. Däremot förekommer ett positivt samband mellan avvikande avkastning och motivet investeringar, vilket indikerar på att dessa företag snarare överpresterar marknaden. Således argumenterar studien för att nyemissioners motiv har betydelse för hur företaget presterar, både på kort och lång sikt, vilket indirekt påverkar företagets värdering. The purpose of this thesis was to examine if the stated motive for a seasoned equity offering (SEO) affects company valuation, post-SEO. This was accomplished by calculating abnormal returns for a sample containing 203 SEOs over a 14 year period between 2005 and 2018. All companies being listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time of their respective equity offering. By providing three different measurements for abnormal return (CAR, BHAR, and FF3M) as well as performing multiple regression analysis, the study finds significant evidence for general underperformance following the SEO. This is true for when the motive is stated as recapitalization or general corporate-related purposes. When the motive is stated as investment, the study finds significant evidence for post-SEO overperformance.

Denna magisteruppsats analyseraraktieägarvärdeslogikens effektpå organisationer.Forskare menar att aktieägarvärdeslogiken har spridits till resterande delar av samhället. Föratt kunnadra slutsatserundersöksaktieägarvärdelogikens påverkan i AB Volvo, vilken byggerpå Tengblads (2011) forskning, samt påbyggda studier och ideologikritik.I denna magisteruppsatsspelar agentteorinen viktig roll eftersom den ärbaseradpå aktieägarvärdeslogiken däraktieägarvärdetmaximerasgenom styrning av företagsledning. I agentteorin tar aktieägare rollen som huvudmän och företagsledare är deras agenter. Om ett företag anses vara överkapitaliserat på grund av stora finansiella buffertar, kan höga utdelningar delas ut till aktieägare vilket kan påverka företaget negativt eftersom dess finansiellatillgångar minskat. Som en konsekvens blir soliditeten mindre i företaget ochföretagstillväxtenkanocksåpåverkas genom attutrymmet för investeringar minskar.Aktieägare vill ha höga utdelningar dåhöga utdelningar ger aktieägare rikedom ochmakt(Black, 1990; Davis och Thompson, 1994).Studiervisar att en dramatisk försämring av soliditeten i AB Volvo sker under perioden 2006-2009. Det hävdas i uppsatsen att soliditeten på drygt20procenti dagslägetärförlågt förett konjunkturkänsligt företag som AB Volvo.Därför behöver AB Volvo bygga på sina finansiella buffertar för att höja soliditeten som gör att företaget klarar tatillfälliga förluster till följd av konjunktursvängningar.

Sammanfattning En omvänd aktiesplit ska inte ha någon direkt påverkan på ett företags värdering. Värdet är detsamma oavsett om företaget har fem utestående aktier á tjugo kronor eller en aktie á hundra kronor. Det är endast aktiepriset och antalet aktier som förändras. Dock kan informationen och genomförandet av en omvänd aktiesplit resultera i onormala reaktioner från investerare som får konsekvenser på aktiekursen, trots att själva händelsen är av en kosmetisk karaktär och kan definieras som icke-ekonomisk. Vilka effekter har då en omvänd aktiesplit på aktiekursen? Hur tolkar marknaden denna information? Och vilka motiv har företag till att genomföra en omvänd aktiesplit? Studien undersöker totalt 108 omvända aktiesplitar som genomförts på Stockholmsbörsen och First North Stockholm, under åren 2005 till 2018. Undersökningen sker genom en eventstudie och avvikande avkastning studeras på kort och lång sikt. Tidigare studier undersöker huvudsakligen två faser, annonsering samt genomförande. I denna studie undersöks fyra faser då företag presenterar information angående omvänd aktiesplit. Förslags-, besluts-, pressmeddelande- samt genomförandefasen. Anledningen till detta är för att kunna studera i vilken fas den kraftigaste marknadsreaktionen sker. Avvikande avkastning studeras baserat på splitfaktor. Utöver detta studeras även likviditet och risk både innan och efter genomförandet. De centrala teorierna som behandlas är prisintervall, effektiva marknadshypotesen och signalteori. Tidigare studier har visat att en omvänd aktiesplit generellt sätt resulterar i en negativ kursreaktion och medför en negativ avvikande avkastning. I denna undersökning finner vi likvärdiga resultat där den kraftigaste reaktionen sker vid genomförandet. Vi finner även en generell negativ avkastning under annonseringsfaserna, intressant är dock att den minsta reaktionen inträffar då den första informationen delges marknaden. En högre splitfaktor tenderar även att resultera i en mer negativ avvikande avkastning. På lite längre sikt tenderar aktiekursutvecklingen överlag att vara negativ. Undersökningens resultat visar även att både likviditet och volatilitet stiger efter genomförandet av en omvänd aktiesplit. Detta är inte helt i linje med tidigare studier då de generellt uppvisar en ökad likviditet men en minskad volatilitet. Abstract A reverse stock split should not have any direct effect on a company’s valuation since the total value is the same whether the company has five stocks for twenty SEK each, or one stock for a hundred SEK. However, a reverse stock split tend to result in abnormal market reactions. This study investigates the effects on the stock price surrounding a reverse stock split and in the long run. The markets which are investigated are Stockholm Stock Exchange and First North Stockholm, during the period 2005 to 2018. Furthermore, the study examines whether abnormal returns exists around the announcement days and the ex-day, and if there is a connection between abnormal returns and split ratios. Liquidity and volatility changes due to the reverse stock split are also examined. The results show negative abnormal returns on the ex-day and the following days. On the announcement days there is also a general negative abnormal return, though not as substantial as during the ex-day period. A higher split ratio also tend to result in a more negative abnormal return. The study also finds that the liquidity and the volatility of the stock increases, following a reverse stock split. In the long run there is an overall negative Buy and Hold Abnormal Return (BHAR).

Purpose: The purpose is to create an understanding of the approaches that small business decision makers implement and what reasoning they use for investment projects. Furthermore, it should also provide an insight into how the companies' risk management that is associated with it goes to. Method: The method used in this essay is a method combination of both a qualitative and a quantitative character with a deductive approach. The study is based on both primary and secondary data, where the data collected is from the databases SöderScholar, Google Scholar and Jstor. Empiri: The study is based on four small businesses in the grocery trade that were interviewed as well as an additional 82 small companies that participated in a survey. Conclusion: The study showed that gender, age and experience had an impact on investment propensity, while education level had no impact on investment propensity. The study further showed that all four companies interviewed had an investment process that they followed. The survey showed that 75 of 82 respondents had an investment process that they followed. In addition, all interviewed companies had a risk management plan. Syfte: Syftet är att skapa en förståelse om vilka tillvägagångssätt småföretagens beslutsfattare implementerar och vilka resonemang de använder sig av vid investeringsprojekt. Vilket ska även ge en inblick om hur företagens riskhantering som finns förknippade med det går till. Metod: Metoden som använts i denna uppsats är en metodkombination av både en kvalitativ- och en kvantitativ karaktär med en deduktiv ansats. Studien är baserad på både primär och sekundärdata, där datan som insamlats är från databaserna SöderScholar, Google Scholar samt Jstor. Empiri: Studien är baserad på fyra småföretag inom dagligvaruhandeln som intervjuats samt ytterligare 82 småföretag som deltagit i en enkätundersökning. Slutsats: Studien visade att kön, ålder och branscherfarenhet hade en inverkan på investeringsbenägenhet medan utbildningsnivå inte hade någon inverkan på investeringsbenägenhet. Vidare visade studien att alla fyra företag som intervjuats hade en investeringsprocess som dem följde. Enkätstudien visade att 75 av 82 respondenter hade en investeringsprocess som de följde. Dessutom hade samtliga intervjuade företag en riskhanteringsplan.

Bakgrund: Majoriteten av landets golfklubbar drivs som ideella föreningar där syftet är att främja medlemmarnas gemensamma intresse. Ekonomin kan trots det ideella syftet ses som en viktig beståndsdel för ideella föreningar. Där regelbundna uppföljningar är att föredra för att undvika en sämre ekonomisk situation. Då ekonomistyrningens syfte ämnar till att uppnå ekonomiska mål kan det fordras anpassning av styrningsverktygen för att kunna applicera dem på den ideella verksamheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ekonomiska styrningsverktyg anpassas till ideella föreningar som har medlemmarnas intresse i fokus. Metod: Tillvägagångssättet utgår från en kvalitativ metod, där studien genomförts på ideella golfklubbar. Det empiriska materialet har inhämtats från fyra semi-strukturerade intervjuer, med klubbchef från respektive golfklubb. Materialet har därefter analyserats utifrån en komparativ metod för att upptäcka skillnader och likheter mellan respondenterna. Slutsats: Studien visar att ekonomiska styrningsverktyg till viss del måste anpassas till den ideella verksamheten, där anpassningen sker efter medlemmarnas intresse. Anpassning görs till budgetarbetet, möjligheten till att öka rörliga intäkter, att investeringsbedömning görs utan möjlighet till intäktsberäkning, samt ideella föreningars olika finansieringsmöjligheter. Background: The majority of swedish golf clubs are run as non-profit organizations where the purpose is to work for the members' common interest. Despite the non-profit purpose, the economy can be seen as an important element for non-profit organizations where regular follow up is preferable to avoid a bad economic situation. Since the purpose of management control is to achieve financial goals, adaptation may be required to apply the control tools to non-profit organizations. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how management control tools are adapted to non-profit organizations that have the members' interest in focus. Method: The approach is based on a qualitative method and the study was conducted at non-profit golf clubs. The empirical material has been collected from four semi- structured interviews with the club manager from each golf club. The material has then been analyzed on the basis of a comparative method for detecting differences and similarities between the respondents. Conclusion: This study shows that management control tools in some parts have to be adapted to non-profit organizations and is adapted after the members' interest. Adaptation is made to the budget process, the possibility to increase variable income, that the investment analysis is made without the possibility of revenue calculation and to the different financing possibilities for non-profit organizations.

Tidigare studier (Scholtens & Peenstra, 2009) inom detta forskningsområde har påvisat att sportsliga resultat har en inverkan på en börsnoterad fotbollsklubbs aktiepris. Motivet bakom de tidigare studierna var den enorma ekonomiska tillväxt som skett inom fotbollsbranschen. Med anledning av den ekonomiska tillväxt som skett mellan åren 2009 och 2018, anser författarna att det är av intresse i denna studie att återigen undersöka huruvida ett sportsligt resultat påverkar en börsnoterad fotbollsklubbs aktiekurs. Tio fotbollsklubbar från tio olika ligor och länder analyseras mellan åren 2014 och 2018. Denna studie behandlar således både fler fotbollsklubbar och fler länder än tidigare studier. Totalt analyseras 1669 matcher, där de tio fotbollsklubbarna har gemensamt att de deltagit i både ligaspel och Europaspel under den givna tidsperioden. Vidare tar studien även hänsyn till spelodds inför varje match i syfte att analysera resultaten utifrån förväntningar. Studien utgår från klassisk finansteori i form av den effektiva marknadshypotesen, samt teorier inom behavioral finance. Den effektiva marknadshypotesen utgår från att marknaden är effektiv och att investerare fattar rationella beslut, medan behavioral finance utgår från att individer tenderar att fatta känslostyrda och irrationella beslut. Prospect theory, som är en del av behavioral finance, redogör för hur individer tenderar att värdera förluster mer negativt än vad de värderar en förlust positivt. I denna uppsats ställs den klassiska finansteorin i kontrast mot den beteendeorienterade finansteorin. Tillsammans kompletterar de varandra, och bidrar med en djupare förståelse för hur investerare agerar på finansiella marknader. Studiens resultat visar, i linje med tidigare forskning, att ett sportsligt resultat har en statistiskt signifikant inverkan på en börsnoterad fotbollsklubbs aktiekurs. Resultatet visar även att samtliga förluster i Europaspel har en statistiskt signifikant större negativ inverkan på aktiekursen än vad samtliga förluster i ligaspel har. Vidare visar även resultatet att oväntade vinster har en statistiskt signifikant större positiv inverkan på aktiekursen än vad förväntade vinster har. I enlighet med prospect theory visar även resultatet att de som investerar i börsnoterade fotbollsklubbar tenderar att värdera en förlust mer negativt än vad de värderar en vinst positivt. Regressionsanalysen visar på ett relativt lågt förklaringsvärde mellan den beroende variabeln, abnormal return, och de oberoende variablerna, förväntningar, turneringar och börsvärde. Däremot finns ett statistiskt signifikant samband mellan den beroende variabeln, abnormal return, och de oberoende variablerna förväntningar och typ av turnering. Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan den beroende variabeln och den oberoende variabeln, börsvärde. Efter att ha delat in fotbollsklubbarna baserat på högsta och lägsta börsvärde, visade sig börsvärdet hos de fem lägst värderade fotbollsklubbarna ha en statistiskt signifikant inverkan på den beroende variabeln, abnormal return. Vidare framkommer det att de fem lägst värderade fotbollsklubbarna har en högre idiosynkratisk volatilitet än de fem högst värderade fotbollsklubbarna i studien. The purpose of this thesis is to examine the effect of football matches on stock-listed football clubs. With a sample containing over 1600 football matches stretching over a four-year period between 2014 and 2018, the authors examine the impact of national and European competitions on stock prices of ten publicly traded football clubs. The stock price reactions were examined the first trading day after the football matches were played. This gives an insight into the direct impact of match outcomes on the stock price, and how abnormal the return is in juxtaposition to the expected return. The results suggest that football matches have a statistically significant effect on a football clubs stock-price. Victory results in positive abnormal returns, whereas defeats, as well as draws, results in negative abnormal returns. The response is significantly stronger after defeats, as well as expected and unexpected defeats, in European competitions than defeats in national competitions. Unexpected victories result in stronger market reactions than expected victories. Furthermore, the stock price reaction is more volatile for the lower-valued football clubs.

Purpose: The purpose is to create an understanding of the approaches that small business decision makers implement and what reasoning they use for investment projects. Furthermore, it should also provide an insight into how the companies' risk management that is associated with it goes to. Method: The method used in this essay is a method combination of both a qualitative and a quantitative character with a deductive approach. The study is based on both primary and secondary data, where the data collected is from the databases SöderScholar, Google Scholar and Jstor. Empiri: The study is based on four small businesses in the grocery trade that were interviewed as well as an additional 82 small companies that participated in a survey. Conclusion: The study showed that gender, age and experience had an impact on investment propensity, while education level had no impact on investment propensity. The study further showed that all four companies interviewed had an investment process that they followed. The survey showed that 75 of 82 respondents had an investment process that they followed. In addition, all interviewed companies had a risk management plan. Syfte: Syftet är att skapa en förståelse om vilka tillvägagångssätt småföretagens beslutsfattare implementerar och vilka resonemang de använder sig av vid investeringsprojekt. Vilket ska även ge en inblick om hur företagens riskhantering som finns förknippade med det går till. Metod: Metoden som använts i denna uppsats är en metodkombination av både en kvalitativ- och en kvantitativ karaktär med en deduktiv ansats. Studien är baserad på både primär och sekundärdata, där datan som insamlats är från databaserna SöderScholar, Google Scholar samt Jstor. Empiri: Studien är baserad på fyra småföretag inom dagligvaruhandeln som intervjuats samt ytterligare 82 småföretag som deltagit i en enkätundersökning. Slutsats: Studien visade att kön, ålder och branscherfarenhet hade en inverkan på investeringsbenägenhet medan utbildningsnivå inte hade någon inverkan på investeringsbenägenhet. Vidare visade studien att alla fyra företag som intervjuats hade en investeringsprocess som dem följde. Enkätstudien visade att 75 av 82 respondenter hade en investeringsprocess som de följde. Dessutom hade samtliga intervjuade företag en riskhanteringsplan.

I denna uppsats undersöks om den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information över internränta på samma sätt som De Bondt och Thaler (1985) undersöker den amerikanska aktiemarknaden år 1985, vi replikerar även studien för att undersöka om liknande samband uppvisas för effektiv avkastning. Företag på den svenska aktiemarknaden undersöks och rangordnas efter deras internränta samt deras effektiva avkastning. Baserat på detta delas företagen in i två portföljer, portfölj “låg” och portfölj “hög”. Dessa två portföljer jämförs utifrån Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) under tre olika tvåårsperioden. Resultaten visar att den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information beträffande internränta, vilket skapar ett negativt samband mellan historisk internränta och framtida avkastning som en följd av över- och undervärdering av aktier. Dessa resultat är i linje med de presenterade för den amerikanska aktiemarknaden av De Bondt och Thaler och innebär en möjlighet för investerare på den svenska aktiemarknaden till avvikelseavkastning. För historisk effektiv avkastning hittas dock inget liknande samband med framtida avvikelseavkastning.

Crowdfunding as it looks today has had rapid growth in popularity as a financing alternative for start-ups. By seeking capital from a large number of private investors who will invest a smaller amount of money, the financing market has changed and access to capital has increased. This study has made a comparison between the different funding options. The aim of this study is to compare the development of companies financed by crowdfunding against companies traditionally financed to evaluate which approach is the strongest. Furthermore, the authors intend to identify risks with crowdfunding and to observe trends. The study has been conducted through a quantitative method with a deductive approach where the data is collected mostly from the companies annual reports. The result of the study shows that the companies that are traditionally financed have a higher level of sales and sales growth. One trend that the study has shown is that after the company's first two years, sales, sales growth and operating profit from companies financed through crowdfunding begin to decline.

Denna magisteruppsats analyseraraktieägarvärdeslogikens effektpå organisationer.Forskare menar att aktieägarvärdeslogiken har spridits till resterande delar av samhället. Föratt kunnadra slutsatserundersöksaktieägarvärdelogikens påverkan i AB Volvo, vilken byggerpå Tengblads (2011) forskning, samt påbyggda studier och ideologikritik.I denna magisteruppsatsspelar agentteorinen viktig roll eftersom den ärbaseradpå aktieägarvärdeslogiken däraktieägarvärdetmaximerasgenom styrning av företagsledning. I agentteorin tar aktieägare rollen som huvudmän och företagsledare är deras agenter. Om ett företag anses vara överkapitaliserat på grund av stora finansiella buffertar, kan höga utdelningar delas ut till aktieägare vilket kan påverka företaget negativt eftersom dess finansiellatillgångar minskat. Som en konsekvens blir soliditeten mindre i företaget ochföretagstillväxtenkanocksåpåverkas genom attutrymmet för investeringar minskar.Aktieägare vill ha höga utdelningar dåhöga utdelningar ger aktieägare rikedom ochmakt(Black, 1990; Davis och Thompson, 1994).Studiervisar att en dramatisk försämring av soliditeten i AB Volvo sker under perioden 2006-2009. Det hävdas i uppsatsen att soliditeten på drygt20procenti dagslägetärförlågt förett konjunkturkänsligt företag som AB Volvo.Därför behöver AB Volvo bygga på sina finansiella buffertar för att höja soliditeten som gör att företaget klarar tatillfälliga förluster till följd av konjunktursvängningar.

Andelen småföretag i Sverige utgör 99,4 procent av landets alla företag. Dessa står för en majoritet av de arbetstillfällen som skapas i samhället. År 2010 infördes gränsvärden som beskriver vilka aktiebolag som är undantagna revisionsplikten. Dessa aktiebolag utgör en stor andel av de små företagen i Sverige. Denna uppsats undersöker om det föreligger ett samband mellan räntekostnader och frivillig revision av svenska aktiebolag. Den genomförda studien behandlar ett proportionerligt stratifierat urval som uppgår till 13 213 stycken aktiebolag i Sverige som inte omfattas av den svenska revisionsplikten för året 2017, där arkivdata i form av finansiella rapporter används. Tidigare forskning inom området har inte varit entydig avseende detta samband. Studier av Blackwell et al. (1998), Minnis (2011) och Kim et al. (2011) visar att räntekostnaderna är signifikant lägre för de företag som valt att frivilligt anlita en revisor. I kontrast till dessa resultat visar Langli (2015) att inget sådant samband föreligger för aktiebolag i Norge. Vidare visar Tervo & Jokipii (2018) att sambandet mellan räntekostnader och frivillig revision är signifikant positivt för aktiebolag i Finland. Med en teoretisk utgångspunkt i Signaling Theory och Information Asymmetry undersöks revisionens värdeskapande i form av aktiebolagens räntekostnader. Studien tillämpar en kvantitativ metod, där en Ordinary least squares regression med robusta standardfel används för att beskriva sambandet. Vi visar ett resultat där ett signifikant negativt samband föreligger mellan räntekostnader och frivillig revision för aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Studien avser inte att beskriva kausalitet för detta samband. Slutsatserna av studien bekräftar den etablerade uppfattningen av förhållandet mellan räntekostnader och frivillig revision, det vill säga att förhållandet är negativt. Dessa resultat är i kontrast med de studier som har genomförts i Norden varför det finns utrymme för framtida forskning inom de nordiska länderna.

Bakgrund och problemdiskussion: Årligen sker uppstarter av nya företag men flera av dem läggs ned kort därefter. En faktor är svårigheterna till finansiering då externa finansiärer inte är benägna att ta risker och flera företag har dålig insikt om alternativen som finns när det kommer till val av finansiering. Därför anses det väsentligt att studera gapet genom ett antal mikro- och småföretag och diskutera finansieringsmetoder som de valt till sin verksamhet och hur det har påverkat företaget utifrån ägarfördelning och företagslivscykel. Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse och kunskap om mikro- och småföretags möjligheter att skaffa kapital för att säkerställa verksamhetens fortlevnad och tillväxt. Genom ökad förståelse ges ett bidrag till att underlätta val av finansieringsmetod och ge värdefulla kunskaper inom ämnet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie där materialinsamling sker genom semistrukturerade intervjuer för att skapa en djupare förståelse från respondenterna. Med en komparativ studie sammanvävs faktorerna finansiering, företagslivcykel och ägarfördelning då det saknas forskning som behandlar ämnena tillsammans. Undersökningen är en flerfallstudie där 12 företag har valts ut för empirisk materialinsamling. Slutsats: Anledningar till företagens olika finansieringssätt beroende på olika stadier i livscykeln beror snarare av aktiva val som företagen gjort. Då ingen tydlig koppling mellan vissa finansieringssätt och stadier i livscykeln, upptäcktes istället ett teoretiskt gap i livscykelmodellen. Ägarfördelning gjorde stor påverkan vid val av finansiering för studiens deltagande företag där tydlig koppling ges mellan vad varje ägare anser om ägarandelar och vilken finansiering som då väljs. Background and problem discussion: Every year, new companies start up, several of them are shut down shortly thereafter. One factor is the difficulty of financing as external financiers are not inclined to take risks and several companies have poor insight about the alternatives that exist when it comes to the choice of funding. Therefore, it is considered essential to study the gap through a number of micro and small companies and discuss funding methods that they have chosen for their business and how it has affected the company based on ownership distribution and business life cycle. Purpose: The purpose of the thesis is to create a deeper understanding and knowledge of the possibilities of micro and small companies to acquire capital in order to ensure the continuity and growth of the business. Through increased understanding, a contribution is made to facilitate the choice of financing method and provide valuable knowledge in the subject. Method: The essay is a qualitative study in which material collection takes place through semi-structured interviews to create a deeper understanding of the respondents. With a comparative study, the factors financing, business life cycle and ownership distribution are combined where there is no research that deals with the topics together. The survey is a multiple-case study in which 12 companies have been selected for empirical material collection. Conclusion: Reasons for the companies different funding methods depending on different stages of the life cycle are due rather to active choices made by the companies. Since no clear link between certain funding methods and stages in the life cycle, a theoretical gap was instead discovered in the life cycle model. Ownership distribution made a large impact on the choice of funding for the study's participating companies, where a clear connection is given between what each owner considers about ownership interests and what funding is then chosen.

Women entrepreneurs all over the world contribute significantly to innovation, employment opportunities and wealth creation in their respective economies. Despite their importance as drivers of development, there is a lack of research on preconditions for women’s entrepreneurship. In particular, little attention has been given to women’s venturing in developing economies. This is troublesome, since women have the potential to play a crucial role in the development of any society, not least through venturing. Entrepreneurshiphas long been recognized as one of the keys to economic developmentand numerous studies have confirmed its economic value. At the same time, a lack of capital and other resources is a crucial constraint in starting and expanding new businesses, especially in developing economies where the financial markets are often underdeveloped or dysfunctional. Further,previous research shows that women entrepreneurs face particularly high obstacles when searching for capital and other resources, as they have to overcome both formal and informal barriers. The aim of this thesis is to contribute to previous knowledge on women’s entrepreneurship in developing countries, by exploring and describing women entrepreneurs’ resource acquisition. The aim is further to explore the role of formal and informal institutions, as well as the role of social capital in relation to resource acquisition. The thesis is based on two field studies, conducted in two different developing contexts – Tanzania and Pakistan. Extended periods of time were spent in these contexts, where data were collected through semi-structured interviews, a questionnaire and participant observation. The focus is on how women entrepreneurs obtain access to financial and other resources. The focus is further on the role of formal and informal institutions in relation to women entrepreneurs as they acquire resources, and the role of social capital in resource acquisition. Special attention is given to contextual preconditions. The results from the four papers of this thesis show that the studied groups of entrepreneurs use similar financial behavior. In both contexts, women have almost no access to formal capital from banks, and have to rely on informal sources of capital and resources, mainly from family members. In Tanzania, the microfinance sector plays an important role, and other semi-formal actors (e.g. SACCOs and RoSCAs) are commonly used as well. In Pakistan, the microfinance sector is less developed. There are semi-formal actors that can be used (such as so-called “committees”) but it is more common to use one’s own savings and loans or grants from family members. Further, results show that women entrepreneurs have to navigate through a complex interplay of barriers on both formal and informal levels. Although respondents in both contexts recognize that informal contacts (such as family members, friends, and social networks) are important sources of capital and other resources, they clearly express their desire for reliable, well-functioning, formal financial institutions. Lastly, results confirm that social capital is a crucial factor for entrepreneurs. As women in the studied contexts are excluded from formal finance, they are even more dependent on informal capital, and thereby their ability to use social capital. However, it is remarkable how often their social embeddedness is not only complex but counterproductive. Results show both negative outcomes of, and limited access to, social capital for the studied entrepreneurs. Över hela världen bidrar kvinnors företagande till att skapa innovationer, arbetstillfällen och ekonomiskt värde i sina respektive ekonomier. Trots att företagande kvinnor fyller en viktig funktion som pådrivare av utveckling, finns relativt lite forskning kring förutsättningar för kvinnors företagande. Detta gäller i synnerhet för utvecklingsländer, vilket är problematiskt, då kvinnor har potential att spela en avgörande roll för utveckling i alla samhällen, inte minst genom företagande. Entreprenörskap har sedan länge betraktats som en avgörande faktor för ekonomisk utveckling och en mängd studier har bekräftat entreprenörskapets ekonomiska värde. Brist på kapital och andra resurser är samtidigt en begränsande faktor för start och expansion av nya företag, speciellt i utvecklingsekonomier, där de finansiella marknaderna ofta är underutvecklade eller dysfunktionella. Tidigare forskning visar vidare att kvinnor som driver företag möter särskilt stora barriärer i sitt sökande efter kapital och andra resurser, samt att de tvingas hantera både formella och informella hinder. Syftet med denna avhandling är att bidra till tidigare kunskap om kvinnors företagande i utvecklingsländer, genom att utforska och beskriva företagande kvinnors resursanskaffning. Syftet är vidare att utforska vilken betydelse formella och informella institutioner har, samt vilken betydelse socialt kapital har, i relation till resursanskaffning. Avhandlingen baseras på två fältstudier,vilka genomförts i två olika utvecklingskontexter – Tanzania och Pakistan. Studierna pågick under längre tidsperioder och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, en enkät och deltagande observation. Fokus är på företagande kvinnor och deras anskaffande av kapital och andra resurser. Vidare fokuseras vilken roll formella och informella institutioner spelar i relation till företagande kvinnors resursanskaffande, samt vilken roll socialt kapital spelar för resursanskaffandet. Särskilt uppmärksammas de kontextuella förutsättningarna. Resultaten från de fyra artiklar som ingår i avhandlingen visar att de studerade grupperna av entreprenörer har liknande finansiella beteende. I båda kontexterna saknar kvinnor nästan helt tillgång till formellt kapital från banker och tvingas i stället förlita sig på informella källor till kapital och resurser, framför allt från familjemedlemmar. I Tanzania spelar mikrobankerna en viktig roll, tillsammans med andra semi-formella aktörer (exempelvis SACCOs och RoSCAs). I Pakistan är mikrofinanssektorn mindre utvecklad. Även där finns semi-formella aktörer att vända sig till (exempelvisså kallade ”committees”), men det är betydligt vanligare att använda egna besparingar och lån eller bidrag från familjemedlemmar. Vidare visar resultaten att företagande kvinnor tvingas navigera genom ett komplext nät av barriärer, både formella och informella. Respondenter i båda studerade kontexter ser informella kontakter (såsom familjemedlemmar, vänner och sociala nätverk) som viktiga källor till kapital och andra resurser. Trots detta uttrycker de tydligt att de efterfrågar kapital från pålitliga, väl fungerande, formella finansiella institutioner. Slutligen bekräftar resultaten tidigare studier, där socialt kapital påvisas vara av avgörande betydelse för entreprenörer. Eftersom kvinnor i de studerade kontexterna är exkluderade från formell finansiering, är de i än högre grad beroende av informellt kapital och därmed förmågan att använda socialt kapital. Det är dock anmärkningsvärt hur ofta de sociala strukturer som kvinnorna är inbäddade i, inte bara ärkomplexa, utan även direkt kontraproduktiva. Resultaten visar på både negativa effekter av, och begränsad tillgång till, socialt kapital för de studerade entreprenörerna.

Dagens samhälle är digitaliserat och vi lever i ett paradigmskifte. Det sker en stor förändring inom finansmarknaden. Innovativa FinTech-startups tar över då traditionella finansinstitut inte klarar av att tillgodose kundernas ökade behov. Dessa FinTech-startups är viktiga och driver innovationen framåt i samhället och uppfyller kundernas allt högre krav. Dock har dessa företag svårigheter i att skala upp sin verksamhet vilket gör att de får svårigheter att överleva. Utmaningar de möter är främst inom finansiering och reglering. Syftet med studien är att undersöka hur FinTech-startups arbetar för att skala upp sin verksamhet samt hur de påverkas av och hanterar utmaningar i form av finansiering och reglering. Teorier som används är: FinTechs ekosystem, startups livscykel och teknologisk innovation. Studien är en kvalitativ undersökning med ett abduktivt angreppssätt och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med personer från sex stycken Stockholmsbaserade FinTech-startups. Studiens resultatet visar att FinTech-startups möjligheter för att skala upp verksamheten till störst del är beroende av den finansiering som de får in. Dock upplever företagen svårigheter i att hitta investerare och hamnar i en ond cirkel. Tillstånd som krävs har en stor påverkan på företagens möjlighet att skala upp. Digitizaliation charactarizes todays society and a new paragdim is a fact. There are considerable changes within the financial market where innovative FinTech-startups more and more take over the industry. This, due to that the traditional institutions cannot meet the costumers demands. The FinTech-startups are essential for the society and drives the innovation forward in order to fulfill the costumers requirements. However, these start-ups face difficulties with scaling-up which makes it hard for them to survive on the market. Financial funds and regulations are the main challanges they need to overcome. The purpose with this thesis is to examine how FinTech-startups work in order to scale-up their business and how they face challenges as financing and regulation. Theories used in this thesis are: FinTechs ecosystem, Startups life cycle and Technological innovation. A qualitative method is used with semistructured interviews with people from six different FinTech-startups based in Stockholm. The result of the studie shows that the FinTech-startups possibility to scale up mostly depends on financial funds. The companies experience challenges in finding investors and are placed in a vicious circle. In addition, conditions required have a major impact on the abilities to scale-up their business.

The aim of this investigative thesis was to further study the use of financial bootstrapping in medium to large sized enterprises. The thesis furthermore aimed to investigate if there are any prerequisite bootstrapping methods used in correlation to annual turnover, industry as well as to conduct research to whether enterprises are aware of their current use of financial bootstrapping. The study can conclude that financial bootstrapping is used among medium to large sized enterprises. Furthermore, the study can also conclude that there exists a correlation between desired bootstrapping methods used and annual turnover. A correlation to the current lifecycle phase currently presided in, in regard to a specific financial bootstrapping method used could not be solely concluded as well as industry-based preferences in regards to specific bootstrapping methods could not be established. The thesis overall conclusion is that further research is needed to conclude if there exist any industry-based preferences towards usage of specific bootstrapping methods, as well as further research should be aware of problems this study has identified in order to better prepare future study in the aimed field. Syftet med studien var att undersöka tillämpandet av finansiell bootstrapping bland medelstora och stora bolag. Studien ämnade även att vidareutforska huruvida det råder omsättnings & branschspecifika bootstrappingsmetoder samt förtydliga om det återfinns företag som själva inte framhäver sitt tillämpande. Resultaten visade att finansiell bootstrapping tillämpas bland medelstora och stora bolag samt att det råder vissa omsättningsspecifika bootstrappingsmetoder. Slutsatsen är att trots gynnsamma resultat krävs det vidareforskning inom ämnet för att ytterligare kunna påvisa branschspecifika bootstrappingsmetoder som dessutom kan generaliseras till en bredare population. Forskarna kan även konkludera att det krävs ett beaktande till rådande problematik denna studie påträffat för att öka framtida validitet ytterligare i genomförda studier.

Små och medelstora företag, fortsatt benämnda SME:s, spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten, framförallt i de industriella ekonomierna där de utgör 99 procent av alla företag samtidigt som de i särklass bidrar med flest arbetstillfällen. När det kommer till SME:s finansieringsmöjligheter är de väldigt beroende av externt kapital, dels för att kunna driva sin verksamhet, men även för att kunna utvecklas och växa. Problemet är att banker ofta förknippar SME:s med högre risk, lägre lönsamhet och avsaknad av de säkerheter som krävs för att kunna bevilja lån. För de lån som beviljas, sätts ofta en hög ränta för att kompensera för den ökade risken vilket kan förklara den negativa lönsamheten för SME:s.Studien behandlar 197 SME:s i fastighetsbranschen mellan åren 2008–2015. Fokus ligger på hur variablerna ålder, soliditet, storlek, lönsamhet samt ekonomisk kris förklarar skuldräntan för SME:s i fastighetsbranschen. För att kunna undersöka detta, genererades en linjär regressionsmodell utifrån de tidigare nämnda variablerna. Samtliga variabler behandlades också i en korrelationsanalys samt en deskriptiv analys för att undersöka sambanden mellan variablerna samt för att se hur data såg ut under kris och i återhämtningstid. Studien kan bekräfta att ålder, soliditet och ekonomisk kris har en negativ, signifikant relation till ett företags skuldränta. Resultatet pekar även på att SME:s i större utsträckning lider av moral hazard, informationsasymmetri och adverse selection. Small and medium sized enterprises, further known as SME: s, plays an important role when it comes to economic growth. Especially in the industrial economies where they make up 99 percent out all the companies while they also contribute the most work opportunities. When it comes to financing the SME: s, they are very reliant on external capital. This is to enable further business but also to evolve and grow as a company. The problem is the SME:s tend to be associated with higher risk, lower profitability and a lack of collateral, which banks require in order to grant loans to a reasonable interest rate, or even being granted a loan at all.The study process 197 SME: s in the real estate business, between the years 2008-2015. The focus of the study is on how the variables age, solidity, size, profitability and economic crisis explain the interest rate that SME: s in the real estate business get when granted loans. To examine this empirical, a linear regression model was generated based on the previously mentioned variables. All variables were also processed in a correlation analysis and a descriptive analysis to examine the connections between the variables to see how the data looked during the economic crisis and in the years of financial recovery. The study can confirm that age, solidity and economic crisis has a negative and significant impact on the interest rate. The result also points to that SME: s often, suffer from moral hazard, information asymmetry and adverse selection.

Aktiemarknaden har en mängd olika teorier som förklarar hur människor agerar och hur de grundar sina beslut, de valda teorierna i studien är portföljteorin, den effektiva marknadshypotesen (EMH), beteendeekonomi, beteendeportföljteori och den adaptiva marknadshypotesen (AMH). De valda teorierna förklarar samma områden men på olika sätt, portföljteorin och EMH som säger att marknaden är effektiv och att människor är rationella. Beteendeekonomi, beteendeportföljteorin (BPT) och AMH säger istället att människor inte är rationella utan att de är normala; investerare har olika bias och agerar utifrån sina egna bedömningar. AMH skiljer sig något från beteendeekonomi och beteendeportföljteorin, men det de har gemensamt är att de förklarar investerares agerande med bland annat psykologi och beteendemönster. Syftet med studien är att undersöka hur investerare agerar, hur mycket de diversifierar och hur riskbenägna de är, sedan jämföra resultatet med vad de olika teorierna inom aktiemarknaden säger, för att kunna dra slutsatser om investerarnas agerande. Studien använder sig av tvärsnittsdesign i form av en enkät för att samla in kvantitativ data. Herfindahl-Hirscher index (HHI) kommer att användas för att mäta koncentrationen (diversifieringen) i respektive respondents portfölj. För att kunna göra regressionsanalyser och leta efter samband behövs information om vem respondenten är och hur hans/hennes bakgrund ser ut. Det är 287 respondenter som har lämnat fullständiga svar på enkäten och är underlaget för studiens empiriska resultat. Studiens resultat jämförs med vad teorierna säger om diversifiering, riskbenägenhet och självsäkerhet (overconfidence). Slutsatserna som studien kommer fram till är att de investerare som är mest självsäkra är de som är aktieägare, har studerat ekonomi, arbetar på bank och de som hellre köper aktier själv, samt att män tenderar att vara mer självsäkra än kvinnor. Ju självsäkrare investeraren är desto mer riskbenägen är han/hon, de som arbetar på bank och/eller är aktieägare är de som är mest riskbenägna. De som diversifierar mest är yngre investerare och de som studerat ekonomi, är aktieägare och/eller föredrar att handla aktier själva, vilket betyder att ju mer relevant kunskap och erfarenhet investerare har om aktier desto mer diversifierar de. Det har inte gjorts någon slutsats om vilken teori som förklarar investerarnas agerande på bästa sätt, då resultatet har kopplats och förklarats av de flesta teorierna som omfattas av studien. The stock market has a variety of theories that explains how people act and how they base their decisions. The chosen theories in the study are portfolio theory, the efficient market hypothesis (EMH), behavioral finance, behavioral portfolio theory and the adaptive market hypothesis (AMH). The study uses cross-sectional design in the form of a survey to collect quantitative data. The purpose of the paper is to examine how investors act, how much they diversify and how risk averse they are, and then the results are compared with the theories of this thesis. The conclusions drawn by the study are that investors who own stocks are the ones that are the most confident, have studied economics, work at banks and those who prefer to buy stocks themselves, and that men tend to be more confident than women. Those who diversify most are younger investors, those who study economics, are shareholders and/or prefer to trade shares themselves, which means that the more relevant knowledge and experience investors have about stocks, the more they diversify. It has not been decided which theory best explains how investors act; most theories are rather used to clarify the results.

SMF är viktiga för den svenska finansmarknaden då de utgör 99 % av de totala företagen i landet. Dessa företag anses vara mycket bankberoende och mer känsliga för externa ekonomiska fluktuationer än större företag. Oavsett hur den globala ekonomin ser ut så måste företag kunna finansiera sin verksamhet med kapital. Kapitalstruktur är ett omdebatteratforskningsämne som saknar en generell teori för majoriteten av företag, vilket skapar en stor forskningsyta för ämnet. Sverige har en omfattande export med en finansmarknad som är väl integrerad med den globala ekonomin. Den svenska exporten föll avsevärt under finanskrisen 2008 vilket ger en indikation om att exportberoende företag drabbades hårt av finanskrisen,inte minst SMF. Ett minskat kreditutbud i kombination med en finansiell kris kan förmodas ha gett upphov till finansieringsproblem för dessa företag.Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan företagsspecifika faktorer och kapitalstrukturen i metallbranschens företag, där den primära aspekten för studien är att utreda hur företagens kapitalstruktur förändrades i samband med finanskrisen 2008.Studien utgår från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor genomförs regressions-, korrelations- och deskriptiva analyser för att kunna analysera sambandet mellan de utvalda beroende variablerna och de oberoende variablerna. Flertalet regressionsanalyser och ANOVA-tester genomförs för att kunnaundersöka om en signifikant skillnad i företagens kapitalstruktur föreligger mellan tidsperioderna. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i de utvalda företagens kapitalstruktur mellan perioden under finanskrisen och efter krisen. De kortfristiga skulderna stod för den största förändringen som minskade markant under krisperioden i metallbranschens företag. De oberoende variablerna som påvisar det största sambandet förskuldsättningsgraden är lönsamhet och materiella anläggningstillgångar. Studien finner ett negativt samband mellan lönsamhet och samtliga skuldsättningsgrader, samt ett negativt samband mellan materiella anläggningstillgångar och den långfristiga skuldsättningsgraden.Ett motsatt förhållande observeras dock för den kortfristiga skuldsättningsgraden som enligt resultatet har ett negativt samband med materiella anläggningstillgångar. Studien finner även ett mindre positivt samband mellan tillväxt och samtliga skuldsättningsgrader. SMEs have become significantly important for the Swedish economy since they account for 99 % of all the businesses in Sweden. These firms rely heavily on bank credits and are more sensitive to external economic fluctuations relative to larger firms. Regardless of the events in the global economy, firms must be able to finance its operations with capital. Previousresearch on capital structure indicates a difficulty to find a general theory that can be applied for the majority of firms, which provides more scope for further research in the subject. Sweden is a very export-dependent country and is highly integrated into the global economy. The Swedish export decreased substantially due to the financial crisis 2008, which indicates that export-dependent firms was suffering during the given time period. The combination of a decline in credit supply and a financial crisis gives us the assumption of financial problems in these firms. The purpose of this study is to examine whether or not the recent financial crisis had an impact capital structure in the iron- and steel industry. The importance of different determinants that affects the capital structure will also be reviewed.A quantitative method with a deductive approach will be used for the study. To fulfil the purpose of the study, regression-, correlation- and descriptive analysis will be performed in order to analyse the relation between the dependent variables and the independent variables. Several regression analysis and ANOVA-test will be carried out in order to determine whether or not there is a significant difference in the firms capital structure between the two time periods. The study finds a significant change in capital structure between the two time periods. The short-term debt ratio accounted for the greatest change and decreased substantially during the financial crisis. In addition, the result suggests that profitability and tangible assets are the most important determinants explaining the capital structure of Swedish SMEs in the iron- and steel industry. The study finds a negative relation betweenprofitability and leverage, and a negative relation between tangible assets and short-term debt. Contradictory, a positive relation can be observed between tangible assets and long-term debt. Additionally, a small positive relation can be found between growth and leverage during both time periods. Betyg B, 170612

Tidigare forskning har tydligt etablerat hur mycket företag växer. Det här examensarbetet har tagit sig an uppgiften att beskriva och förklara hur företag växer. Vi har särskilt försökt hitta nyanser av tillväxt genom ett investmentbolags perspektiv. Till det har vi haft ett teoretiskt perspektiv med två huvudsakliga strategier för tillväxt. Litteraturen pekar ut organisk tillväxtstrategi och extern tillväxtstrategi. Organisk tillväxt är stabilt och mindre riskfyllt, medan extern tillväxt gör att företag kan växa snabbt men det innebär mer och en annan typ av risk. Genom en extern tillväxtstrategi kan företag snabbt få en nödvändig konkurrensfördel genom till exempel unik kunskap på en lokal marknad. Syftet med detta examensarbete är att bidra till en djupare kunskap för hur investmentbolag ser på organisk eller extern tillväxt hos företag. Totalt gjordes tio intervjuer med svenska investmentbolag. För att besvara forskningsfrågan har vi varit analytiskt deduktiva. Teorin i examensarbetet användes som verktyg för att förklara med olika aspekter hur investmentbolag ser på organisk och extern tillväxt hos företag. Resultatet visar att den organiska tillväxtformen är mindre riskfylld samt att eventuella risker lättare kan hanteras genom en högre grad av kontroll internt. Skillnader uppstår när varje aktör har olika strategier för hur deras verksamhet ska bedrivas. Examensarbetet bidrar till att med det teoretiska förhållningssättet utöka kunskapen om organisk och extern tillväxtstrategi. Det är även ett bidrag till forskningen om hur företag växer. Vidare stimuleras debatten om tillväxtteorier.

Equity crowdfunding, which has primarily been developed by private operators, is considered as an alternative financing form where capital is raised from a group of individuals through digital platforms. In the absence of formal regulations and existing high information asymmetries between businesses and crowd-investors, businesses need to build up legitimacy and trust through social actions. In this way, knowing the main participants and developing good relationships with them, become key factors for crowdfunding success. The purpose of this thesis is to examine equity crowdfunding and its context by identifying and describing stakeholders that interact there. In particular, this thesis aims to describe relationships that are being developed between businesses and their crowd-investors. The data has been collected through interviews with both businesses and investors that have experience in using equity crowdfunding in a Swedish context. The interview data have been analysed by using the stakeholder theory. This has helped us to identify and characterise several stakeholders that exist in the context of equity crowdfunding. Especially, two stakeholder management approaches – arm length- and fairness approach - have been chosen as the analytical tools for this thesis. These categories have primarily been used to analyse relationships that are being developed between businesses and crowd-investors. Our discussion highlights equity crowdfunding as a new and alternative type of capital market, where participants act more cooperatively and have versatile roles. As a financial tool, equity crowdfunding opens up possibilities for closer interaction between businesses and investors. As a consequence of high information asymmetries, developing relationships and creating a transparent environment through active communication, become particularly important for businesses. However, our data has shown us that in reality the collaborative relationship depends on how much businesses allow to be influenced by investors as well as how much the investors request participation.

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka de olika finansieringsformerna som används bland filmskapare och hur strategin ser ut kring finansieringsmedel. Teoretisk referensram Tidigare studier kring finansiering inom Filmbranschen, rationell beslutsteori, strategi samt Arts Management. Metod Trianguleringsmetod med abduktivt förhållningssätt. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer samt enkäter. Slutsats Studien resulterade i att en kartläggning gjorts för att identifiera hur filmbolag finansierar sig. Olika finansiärer har olika mål, tillvägagångssätt och principer. Dessa påverkar filmbolagens val av finansieringsmedel. Bidrag från statliga organisationer är det vanligaste sättet att införskaffa kapital, bolagen får behålla sin kreativa frihet vilket passar de flesta väldigt bra. Filminstitutets medel räcker dock sällan för att finansiera hela projekt vilket gör att filmbolag och skapare måste söka sig till andra investerare med främst vinstdrivande mål, detta leder då ofta till en kompromiss för filmskaparna. Studien har även visat att större företag är mer vinstdrivna och delar därför tankesätt och målsättning med de flesta finansiärerna.

Bakgrund Forskning kring kapitalstrukturens betydelse för företagens lönsamhet är splittrad då olika studier visar på olika samband. Detta beror på att det är många andra faktorer utöver kapitalstrukturen som påverkar lönsamheten, likväl som det förekommer faktorer som påverkar kapitalstrukturen i sig. Dessa faktorer är i många fall dolda och manifesteras istället i resultatet, och dessa skiljer sig åt mellan branscher, länder och andra företagsspecifika särdrag. Svensk elektronikindustri är den del av svensk industri som uppvisat störst tillväxt de senaste två decennierna samtidigt som den utgör en viktig del av svenskt näringsliv. Det faktum att tidigare forskning är blandad i kombination med att det saknas studier som enbart fokuserar på denna bransch i detta land uppstod ett intresse av att fastställa förhållandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för denna bransch. Kunskap om detta kan vara till hjälp för ägare och chefer i företag inom denna bransch när de ska fatta beslut som rör kapitalstruktur. Syfte Syftet med denna uppsats är att fastställa hur lönsamheten förhåller sig till kapitalstrukturen inom svensk elektronikindustri. Metod Uppsatsen använder sig av linjär regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. De beroende variablerna som använts i regressionsanalysen har varit två olika lönsamhetsmått: avkastning på totalt kapital, ROA, och avkastning på eget kapital, ROE. De oberoende variablerna har utgjorts av tre olika skuldsättningsmått: kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning. Som kontrollvariabler har omsättning och balansomslutning använts. Slutsats Empirin visar ett negativt förhållande mellan kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning och lönsamhet när det mäts som ROA. När ROE används som lönsamhetsmått visade sig analysmodellen vara dåligt anpassad till att hantera datan, därmed gick det ej att dra några fullständiga slutsatser kring förhållandet mellan ROE och skuldsättning.

Bakgrund: Små företag skapar fyra av fem nya jobb till samhället och bidrar till Sveriges fortsatta tillväxt och utveckling. Flera organisationer och representanter för små företag argumenterar för subventioner och ett bättre företagarklimat. Företagsfinansiering är ett ämne som diskuteras av många, eftersom alla företag är i behov av finansiering för att driva en verksamhet. Det finns två olika sätt att finansiera sin verksamhet, främmande och eget kapital. Syfte: Syftet med vårt ämnesfördjupande arbete är att kartlägga kapitalstrukturen för små företag. Vidare syftar uppsatsen till att förklara de bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av finansiering. Studien avser att understödja forskningen med ett analytiskt bidrag av de faktorer småföretagare avväger vid valet av kapitalstruktur. Metod: Studien består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie. Den kvantitativa studien ämnar kartlägga företags kapitalstruktur samtidigt som den kvalitativa studien syftar att förklara de bakomliggande faktorerna till företagens val av kapitalstruktur. Resultat, slutsatser: Slutsatsen är att en majoritet av små företag väljer att finansiera sin verksamhet enligt Pecking Order Theory på grund av faktorerna asymmetrisk information, kontrollbehov, målsättning och ägarstruktur. Vi fastställer att små företag bortser från effekterna som följer av tillämpning av Pecking Order Theory eller Trade-off Theory och istället grundar sina val av kapitalstruktur enligt ovanstående faktorer. Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE24E, Spring 2016 Authors: Andy Jerez, Fredrik Olsson, Viktor Olsson Supervisor: Anders Jerreling Title: A survey of small firms capital structure – A study of factors influence capital structure. Background: Small Businesses create four out of five new jobs to the society and contribute to Sweden's continued growth and development. Several organizations and representatives of these companies argue for subsidies and a better business climate. Corporate finance is a topic discussed due to that all companies are affected and need funding to operate their business. There are two different ways to finance their operations, debt and equity. Purpose: The purpose of our essay is to identify capital structure for small businesses. Furthermore, the study aims to explain the underlying factors that form the basis for selection of financing. The study intends to support research with an analytical contribution of the factors small business considers in the choice of capital structure. Method: The study consists of both a quantitative and a qualitative study . The quantitative study intends to map out the company's capital structure while the qualitative study seeks to explain the underlying factors to the firm's choice of capital structure. Conclusion: The conclusion is that the majority of companies choose to finance their operations using Pecking Order Theory is due to the factors asymmetric information, control issues, objectives and ownership. We establish that small businesses disregard the effects resulting from the application of the Pecking Order Theory or Trade-off Theory and instead base their choice of capital structure of the above factors. Keywords: SME-firms, Financing, Capital Structure, Debt ratio, Capital.

Bakgrund och problemdiskussion: Företag motiverar vanligtvis centraliserad finansiering med att det leder till värdeökande effekter, något som forskningsvärlden endast teoretiskt berört vilket ger indikationer på att en centraliserad finansiering kan utgöra en värdeökande strategi. Det föreligger därmed ett intresse att undersöka detta empiriskt. Avsaknaden av ett mått för centraliseringsgraden av finansiering medför att framställande av detta mått dock måste genomföras före teorin om värdeökning kan testas empiriskt. Syfte: Studien syftar till att 1) ta fram ett mått för centraliseringsgraden av finansiering, 2) säkerställa validiteten i detta mått och 3) genom detta mått testa centraliseringsgradens effekt på företagsvärde. Metod: Första syftet uppfylls genom en explorativ studie där närliggande teorier använts tillsammans med observationer av verkligheten. Andra syftet uppfylls genom en mindre statistisk undersökning utifrån årsredovisningar samt en enkätundersökning riktad till experter inom området. Tredje syftet uppnås genom en kvantitativ studie där formulerade hypoteser testas i en statistisk undersökning på 152 svenska börsnoterade bolag. Resultat och slutsatser: Studien säkerställer ett approximativt mått för centraliseringsgraden av finansiering. Måttets samband med företagsvärde kan dock inte säkerställas. Centraliseringsgraden har däremot ett samband med företagsvärde under vissa förhållanden vilket innebär att ett samband inte heller kan uteslutas. Vidare finner studien empiriskt stöd för Tradeoff Theory, däremot kan ingen förklarande modell för kapitalstrukturen säkerställas och därmed inte heller centraliseringsgradens betydelse för kapitalstrukturen. Slutligen har studien även påbörjat en förklarande modell till centraliseringsgraden av finansiering i och med att geografisk spridning visar sig ha positiv påverkan på centraliseringsgraden. Background: Firms using centralized financing function usually motivates it by it’s value adding property, something today’s research only theoretically touched which indicates that centralized financing can be a value adding strategy. Therefore it exists an interest for an empirical examination. The lack of a measurement for the degree of centralized financing implies that this measurement have to carried out before the theoretical value adding strategy can be empirical tested. Purpose: The study’s purposes is 1) bring forward a measurement for the degree of centralized financing, 2) secure the measurement’s validity and 3) through this measurement test it’s value adding effect to firm value. Method: The first purpose is achieved through an explorative research design where theories close to the subject together with observations of reality were applied. The second purpose is achieved through a smaller statistical study based on financial reports in conjunction with a survey aimed towards experts within the knowledge area. The third purpose is achieved through testing hypotheses in a statistical study on 152 Swedish listed companies. Results and conclusions: The study validates an approximate measure of the degree of centralized financing. The measurement’s connection to firm value can not be established. Although, the degree of centralization has a connection to firm value given certain circumstances which implies that the connection cannot be ruled out either. Further, the study finds empirical support for Tradeoff Theory, however, there are no empirical support for the explanatory model for the capital structure and, by extension, neither for the degree of centralization’s significance on capital structure. Finally, the study has also begun an explanatory model for the degree of centralization of financing since geographical spread has a significant positive effect on the degree of centralization.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka variabler som påverkar skuldsättningsgraden i större onoterade fastighetsbolag och studera vilka samband variablerna uppvisar med varandra. Skuldsättningsgrad har valts ut som beroende variabel och materiella anläggningstillgångar, företagsstorlek och tillväxt som oberoende. En deduktiv forskningsansats har används och resultat har fåtts fram genom kvantitativa studier. Den teoretiska grunden har utarbetats utifrån tidigare forskning presenterad i vetenskapliga artiklar, böcker samt elektroniska källor. Avseende empirin har data huvudsakligen inhämtats från databasen Retriever. Bearbetning av data har skett i dataprogrammet Excel, där bland annat uträkningar gjorts. Därefter har empirin analyserats och förklarats utifrån tidigare forskning och teori, vilket sedan lett fram till slutsatser. Slutsatsen i denna studie är att linjära samband kan uteslutas mellan de utvalda variablerna och att möjligtvis andra typer av samband kan föreligga, då det finns antydningar till detta i diagrammen och korrelationskoefficienterna. För till exempel företagsstorlek och skuldsättningsgrad uppvisades svagt negativa korrelationskoefficienter för alla fyra år, vilket tillsammans med diagrammen indikerar ett slags samband där skuldsättningsgraden i allmänhet minskar när storleken ökar. Studien visar också på att det är möjligt att skuldsättningsgraden kan vara en påverkande variabel. Undersökningens resultat, som har analyserats utifrån tidigare forskning, tyder på att det förmodligen är flertalet faktorer som tillsammans och genom varandra påverkar skuldsättningsgraden. Förslagsvis skulle vidare studier kunna göras inom området där det undersöks ifall andra samband än linjära föreligger mellan de utvalda variablerna. Det skulle också vara intressant att studera skuldsättningsgraden som påverkande variabel istället för beroende. Då belåning är viktigt för fastighetsbolag, eftersom stora investeringar görs i materiella anläggningstillgångar, skulle forskare i framtiden kunna undersöka hur räntenivåerna i landet påverkar skuldsättningsgraden för just fastighetsbolag. Resultaten och slutsatserna i denna studie ökar kunskaperna kring kapitalstruktur och förändringar i kapitalstruktur i Sverige. The purpose of this study is to investigate which variables affect the D/E ratio in large unlisted real estate companies in Sweden and what kind of connections that can be found between the variables. D/E ratio is investigated as the dependent variable and fixed assets, company size and growth as independent variables. The study is built on a deductive approach and quantitative methods have been used. Theory was collected through scientific papers, literature and the internet and numeral information through the database Retriever. The numeral information was later processed in Excel, for instance through calculations. In the next step the processed information was analyzed and compared to earlier scientific findings. After these steps conclusions could be achieved. The results and conclusions of this study show that the connections between the chosen variables can not be described through linear functions. It is possible that other kinds of connections exist, which is indicated by the correlations and charts in this study. For instance, negative correlations between company size and D/E ratio was found for all four years, and these facts, together with the charts, indicates a connection where D/E ratio generally decreases when company size increases. The results in this study also indicate a possibility that it is the D/E ratio that affects the other variables. The results, that were analyzed through earlier reserach findings, show that probably many variables together, and through each other, affect the D/E ratio. Deeper research can be done within the field. It would be interesting to study if other connections exist between the variables, since the connections could not be described through linear functions. D/E ratio can also be studied as an independent variable. Since debt financing is so important for real estate companies, researchers could investigate how interest rates in a country affect the D/E ratio for these companies. The contribution of this study is increased knowledge regarding capital structure and capital structure changes in Sweden.

Titel: Hur och av vad påverkas skuldsättningsgraden i finanskriser? - En studie av sex branscher på Stockholmsbörsen. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi, kandidatnivå Författare: Gabriella Karacsonyi och Carl Helin Handledare: Peter Lindberg och Arne Fagerström Datum: 2014 - maj Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska företags skuldsättningsgrad ser ut vid finanskriser och vilka samband denna variabel uppvisar med variablerna branschtillhörighet, tillväxt, företagsstorlek och materiella anläggningstillgångar. Metod: I denna studie har en deduktiv ansats använts. Författarna har genom kvantitativa undersökningar kommit fram till sina resultat. Teori har insamlats genom vetenskapliga artiklar och böcker. Gällande empirin har data främst inhämtats från databasen Retriever, för att sedan bearbetas i huvudsakligen genom Excel. I den senare delen av uppsatsen ställs empiri mot teori för att jämförelser ska kunna göras och slutsatser dras. Resultat & slutsats: Skuldsättningsgraden förändras på olika sätt för olika branscher under finanskriser. I överlag minskar den, undantaget för de tätt sammanflätade branscherna Råmaterial och Tillverkning där den istället ökar. Hur drastiska förändringarna är varierar beroende på bransch. Det föreligger ett samband mellan variabeln branschtillhörighet och skuldsättningsgradens förändring under finanskriser. Inga av de valda oberoende variablerna företagsstorlek, tillväxt och materiella anläggningstillgångar uppvisade sådana samband med skuldsättningsgrad som är lämpliga att beskriva som linjära. Trots detta kunde samband ändå bevisas, vilket indikerar att det ligger flera oberoende variabler bakom förändringarna i den beroende variabeln skuldsättningsgrad. Hur starka sambanden mellan valda variabler är växlar från bransch till bransch. Tillväxt visade på starkast samband med förändringarna i skuldsättningsgrad under finanskrisen,vilket tyder på att det är den mest relevanta variabeln i sammanhanget tillsammans med branschtillhörighet. Förslag till fortsatt forskning: Mer djupgående undersökningar kring hur olika branscher reagerar på finanskriser kan utföras. Då styrkan i samband mellan variablerna varierade beroende på bransch är det logiskt att olika variabler är olika relevanta. Forskare skulle i framtiden kunna försöka ta reda på vilka variabler som är särskilt viktiga för olika branscher. Då tillväxt uppvisade speciellt starka samband med skuldsättningsgrad skulle mer ingående studier kunna göras av just dennes påverkan på kapitalstruktur. Uppsatsens bidrag: Denna studie ökar kunskaperna kring hur svenska företags kapitalstruktur förändras under finanskriser och presenterar möjliga orsaker till förändringarna. Nyckelord: skuldsättningsgrad, kapitalstruktur, finansiering, materiella anläggningstillgångar, tillväxt, bransch, företagsstorlek. Title: How is the D/E ratio changing during financial crises and what are the changes caused by? - A study of six industries at Stockholm Stock Exchange. Level: Final thesis for Bachelor's degree in Business Administration. Authors: Gabriella Karacsonyi and Carl Helin Supervisor: Peter Lindberg and Arne Fagerström Date: 2014 - May Aim: The purpose is to investigate how D/E ratios in Swedish companies behave during financial crises and how this is associated with the variables growth, industry association, firm size and tangible assets. Method: The study is built on a deductive approach. Quantitative methods have been used. Theory was collected through literature and scientific papers. Information was mainly imported from the database Retriver and then processed in Excel. Finally processed data was compared with earlier research and theory and analysed. Results and conclusions: Depending on industry association D/E ratios changed in different ways. Generally they decreased, except for the industries Materials and Industrials, where an increase occured. How extreme the changes were depended on industry association. A connection was found between the variable industry association and D/E changes during financial crises. Connections between the independent variables firm size, growth, tangible assets and the dependent variable could not be described through linear functions. Despite this connections could still be proved, which is an indication of that many independent variables together can cause changes in D/E ratio. How strong the proved connections are differs between industries. The strongest connection could be proved between the variables growth and D/E ratio changes. This makes it clear that growth is the most important independent variable together with industry association concerning changes in D/E ratio during financial crises. Suggestions for future research: Deeper research can be done around how different industries react on financial crises. The strength in the connections between the independent and dependent variables depends on which industry is regarded, why it is logical that different variables are of different relevance. Researchers could in the future examine the relevance of different variables for different industries. Especially strong connections could be proved between growth and D/E ratio, why the authors ofthis study suggest deeper research around how growth affects capital structure. Contribution of the thesis: This study shows how capital structure of Swedish companies change during financial crises and presents possible reasons to the changes. Key words: D/E ratio, capital structure, finance, tangible assets, growth, industry association, firm size.

Bakgrund och problem: Beträffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier gällande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. För bolag med hög skuldsättningsgrad som vill utnyttja hävstångseffekten blir lånat kapital viktigt, men om nu möjligheten till att finansiera sig är begränsad, vilka alternativa finansieringsformer finns då mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara bättre för bolagen att enbart använda sig av eget kapital för att slippa räntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pågående eurokrisen tvingats strama åt sin kreditgivning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats över en angiven period samt beskriva tänkta bakomliggande orsaker. Avgränsningar: Studien har avgränsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgränsats till bolag som varit börsnoterade på Stockholmsbörsen från 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad på fastighetsförvaltning och uthyrning. I de bakomliggande orsakerna till de alternativa finansieringsformerna har studien avgränsats till risk, finanskrisen, eurokrisen och val av strategi. Finansieringsformer inom ”off-balance sheet” har inte behandlats eftersom dessa inte har någon påverkan på kapitalstrukturen. Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har studien valt att använda en kvantitativ undersökning på Sveriges 11 största fastighetsbolag. Med hjälp av respektive bolags årsredovisningar har studien funnit nödvändig information. Innan den empiriska undersökningen i årsredovisningarna genomfördes gjordes en litterär förstudie. Resultat och slutsatser: Studien har kommit fram till att allt fler bolag tenderar att söka sig till alternativa finansieringsformer mot den traditionella bankkrediten. Slutsatsen av detta är att bankernas kreditåtstramning och nya direktiv är en bidragande faktor. Förslag till fortsatta studier Att utföra en liknande forskning fast på bolag i en annan bransch. Hur skulle utvecklingen av kapitalstrukturen se ut för bolag med större andel immateriella tillgångar. Exempelvis ett It-bolag och undersöka hur utvecklingen kring deras egna- och räntebärande kapital sett ut och varför. Nyckelord: finansiering, kapitalstruktur, trade-off teorin, pecking order teorin, soliditet, bankkredit, obligationer och främmande kapital

Titel: Räntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013 - 02 - 20 Syfte: Syftet med denna uppsats är att inom ramen för det företagsekonomiska ämnet forska kring begreppet räntesnurror. Räntesnurror innebär skatteplanering med ränteavdrag som sänker bolagsskatten och därmed skänker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar på att vidare ta reda på vad räntesnurror är, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag. Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod, med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet. Primärdata har ansamlats genom ett flertal intervjuer med bl.a. företag, institutioner och myndigheter, sekundärdata har hämtats från lagförslag, lagrådsremisser, praxis, litteratur m.m. Med hjälp av välkända, vetenskapliga teorier har informationen sedan tolkats och analyserats, och slutligen mynnat i uppsatsens slutsats. Resultat och slutsats: De företag som kommer att påverkas av den nya lagen är de företag som ingår i en intressegemenskap, vars ränteavdrag inte kan bevisas är affärsmässigt motiverade och som inte undantas p.g.a. den s.k. tioprocentsregeln. Dessa företag kommer att förlora värdet av den skattesköld som räntesnurrorna skapat, varpå företagens finansiering kan påverkas i riktning mot en ökad extern belåning. Detta då ränteavdrag inte längre får göras för interna skuldförhållanden och det vinsttillskott som detta tidigare skapat nu kommer att försvinna, för att kunna behålla sin verksamhetsnivå kan företagen då tvingas ta externa lån vilket leder till ökade obeståndskostnader och lägre företagsvärden. Även investeringsklimatet påverkas negativt, då kalkylerna blir osäkra till följd av den oförutsägbarhet den nya lagen skapar, vilket kan leda till försämrad tillväxt för svenska företag. Från januari 2013 ändrades bolagsskatten från 26,3 till 22 %. Detta bör kunna innebära att bolag som tidigare skatteplanerat på ett icke affärsmässigt sätt nu inte har samma behov av att skatteplanera i samma utsträckning. Svenskt Näringsliv tror även att bortfallet i och med detta kommer att kompenseras av lagstiftandet mot ränteavdragen. För de företag som inte tidigare använt sig av ett skatteplanerande med ränteavdrag innebär den sänka bolagsskatten ett positivt inslag i verksamheten. Förslag till fortsatt forskning: Den nya lagens faktiska genomslag och vilka effekter den får är i dagsläget svårt att bedöma. Att genomföra en studie om 3-5 år som lägger fokus på statistiska fakta för att utreda de effekter lagförändringen medfört vore därför mycket intressant. Uppsatsens bidrag: Att påvisa vilka effekter externa faktorer, såsom förändrad skattelagstiftning, kan ha på företagens ekonomiska situation. Nyckelord: Räntesnurror, kapitalstruktur, finansiering, interna skuldförhållanden, trade-off teorin, pecking-orderhypotesen.

Titel: En studie av enskild firma, handelsbolag och aktiebolag - Vilka fördelar och nackdelar finns inom respektive företagsform? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Camilla Köhler och Petra Alperud Wennemyr Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013-februari Syfte: Syftet är att utreda skillnaderna mellan enskild näringsverksamhet, handelsbolag och aktiebolag och dess fördelar och nackdelar. Genom den empiriska forskningen presenteras för- och nackdelar med respektive företagsform, sett ur företagarens perspektiv utifrån beskattning, finansiering, risker, bransch och storlek. Metod: I denna uppsats har en deduktiv ansats använts. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har utnyttjats. Teori har insamlats via litteratur, elektroniska dokument och vetenskapliga artiklar. Intervjuerna har genomförts via besöksintervju och telefonintervju, där två organisationer intervjuades. Enkäter har skickats via mail efter telefonkontakt eller personlig kontakt med de olika företagen. Tio företag av varje företagsform fick besvara enkäterna. Empirin har sedan jämförts med teorin i en analys. Resultat & slutsats: Det är svårt att fastställa för- och nackdelar inom respektive företagsform då en fördel för en person kan vara en nackdel för någon annan. Resultatet av enkätundersökningen visar på att de som idag har aktiebolag är nöjdast med företagsformen, främst på grund av den begränsade ägarrisken. Den främsta fördelen i enskild firma är enkelheten i företagsformen och att det inte krävs något startkapital. Fördelen med handelsbolag anses vara att det inte krävs startkapital samt att det är enklare och kräver mindre administration jämfört med ett aktiebolag. Nackdelarna som framkommer inom enskild firma och handelsbolag är bland annat att förmåner inte kan utnyttjas, vinsten inte kan sparas i bolaget och utdelning inte kan ske. De största nackdelarna med aktiebolag är att det är krångligt att starta och lägga ned. Inom mindre verksamheter ses enskild firma som en fördel medan det i större företag med anställda och stor omsättning är mer fördelaktigt med ett aktiebolag. Förslag till fortsatt forskning: En intressant fråga är varför så många företag går i konkurs inom fem år och hur de ska göra för att överleva. Ett andra förslag är varför så få företag söker bidrag och vad detta beror på. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen presenterar vilka fördelar och nackdelar som finns inom de tre vanligaste företagsformerna. Uppsatsen skrevs för att vara behjälplig för en person som vill starta företag. Studien ger kunskap om vad som krävs vid uppstart av de olika företagsformerna och hur företagaren ska tänka när företagsform ska väljas. Nyckelord: Enskild firma, handelsbolag, aktiebolag, beskattning, finansiering, risker. Title: A study of sole proprietorships, partnerships and limited companies -What advantages and disadvantages are there in each type of enterprise ? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Camilla Köhler and Petra Alperud Wennemyr Supervisor: Markku Penttinen Date: 2013 – February Aim: The aim is to investigate the differences between sole proprietorship, partnership and limited companies and its advantages and disadvantages. The empirical research presents the advantage and disadvantage with the respective enterprise form, from a perspective of an entrepreneur basis of taxation, finance, risk, industry and size. Method: This study is built on a deductive approach. A combination of qualitative and quantitative method has been used. Theory has been collected through literature, electronic documents and scientific articles. The interviews were conducted through visit and telephone interview, where two organizations were interviewed. Questionnaires have been sent after telephone contact or personal contact with the different enterprises. Ten of each group of enterprises were asked to answer questionnaires. The empirical data where then compared with the theory in an analysis. Result & Conclusions: It is hard to determine advantage and disadvantage of each enterprise form when an advantage for one person can be a disadvantage for someone else. The results of the questionnaire survey shows that those who currently have limited companies are most satisfied with the enterprise form, primarily because of the limited ownership risk. The main advantage of the sole proprietorship is the simplicity of the corporate form and that it does not require any initial capital. The advantage of a partnership is considered that there is no initial capital needed and that it is simpler and requires less administration compared with a limited company. The disadvantages that emerge within the sole proprietorship and partnership are that benefits cannot be used, the gain cannot be saved in the company and the dividend cannot be done. The main disadvantages of limited companies is that it is complicated to start up and close down. In smaller businesses private firm is seen as an advantage while in larger companies with employees and high turnover it is more beneficial with a limited company. Suggestions for future research: An interesting question is why so many businesses go bankrupt within five years, and how they should act to survive. A second suggestion is why so few companies are seeking grants and what causes this. Contribution of the thesis: The thesis presents which advantages and disadvantages of the three most common forms of enterprise . The thesis has been written to be an instrument for a person who would like to start up an enterprise. The study gives understanding about the upstart in several type of enterprises and how the entrepreneur should think when the enterprise form should be selected . Key words: Sole proprietorships, partnerships, limited companies, taxation, financing, financial risks.

Sammanfattning Titel: Externt kapital i samband med investeringar - En studie om framgångsrika företag i Gästrikland Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Madelene Bergström Mikael Pettersson Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2012 – 06 Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning framgångsrika företag har till olika externa kapitalkällor vid en investering samt hur dessa företag har finansierat tidigare investeringar. Metod: Datainsamling har skett dels via en egen webbenkät till 229 stycken framgångsrika företag i Gästrikland samt genom en sammanställning av redan insamlat material från åren 2005 – 2011. Materialet har sammanställts och redovisas i diagramform. Analysen har sedan gjorts genom att jämföra empiri och teori vilket sedan är utgångspunkt för diskussion. Resultat & slutsats: Studien visar att företagen prioriterar internt kapital framför externt kapital samt att deras inställning till externt kapital varierar med marknadens konjunktursvängningar. Det finns även en skillnad mellan företagens inställning till olika kapitalkällor och de kapitalkällor de faktiskt använt när de har genomfört investeringar. Förslag till fortsatt forskning: En studie som på ett djupare plan belyser bakomliggande orsaker till skillnaderna i inställning till olika kapitalkällor och vilka källor som faktiskt har använts vid en investering. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur företag finansierar investeringar. Nyckelord: Pecking order, finansiering, kapitalkällor, externt kapital, internt kapital Abstract Title: External capital for investments - A study of successful firms in Gästrikland Level: Bachelor-essay in business science Author: Madelene Bergström Mikael Pettersson Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2012 - 06 Objective: The aim is to examine successful companies and their attitude towards different sources of external capital in an investment situation, we also exam how these companies have funded previous investments. Method: Data collection has been made in two steps, we have conducted a web survey to 229 successful companies in Gästrikland and we have used already existing data from the years 2005 - 2011. This data is then compiled and presented in graphical format. The analysis has been done by comparing the empirical evidence and theory which then forms the basis for discussion. Results & conclusion: This study shows that the companies prioritize internal capital rather than external and that their attitude towards external capital varies with market fluctuations. There is also a difference between the companies attitude to different sources of capital and the capital sources they actually have used for investments. Suggestions for future research: A study on a deeper level that highlights the underlying causes of differences in attitudes towards different sources of capital and which sources who actually been used for an investment. Essay contributions: The study contributes to a better understanding of how companies finance investments. Keywords: pecking order, funding, capital sources, external capital, internal capital

In the future the Swedish pension system will face major problems. With an increasing aging population combined with a decreasing share of working population the financing of the pension system is becoming a bigger problem than previously predicted. This means the individual himself will have a bigger responsibility to invest money for their future retirement. It has been shown that a large proportion of the people who invests for their future pension have neither the interest nor the time to actively invest their pension capital. To make it easier for those who invest for their retirement, some Swedish banks have created so-called generation funds. These funds adapts to the age of the person who invests. This means that the funds risk decreases with the age of the investor. Therefore, this results in the fact that the individual who has invested in the generation funds does not need to worry about lowering the risk when they are approaching retirement. The purpose of this study is to investigate and compare the different generation funds offered on the Swedish market. Further study is also intended to show whether an application of two more active strategies as investment strategies has had a higher return than investing in the generation funds. In examining the generation funds, evaluation dimensions Treynor and Sharpe ratio have been used to calculate the risk-adjusted returns. Furthermore, an empirical test has been conducted in which a monthly saving of 500 SEK per month has been combined with a buy-and-hold strategy to see which of the banks generation funds have provided the highest returns during the period 2004-2011. This has in turn been compared with applying the moving average as a technical investment strategy to identify buy and sell signals.

Purpose:The background to this study is an upcoming sale of a property. Owner of the property is currently city of Gävle and tenant is Jan Ekroth who runs the hostel Gamla Gefle in the buildings belonging to the property. The purpose of this study is to investigate whether Gamla Gefle AB has the financial ability to acquire the property and if it can be defended in a commercial plane.Method:In this study a qualitative method has been used, in which empirical data has been gathered from interviews and financial data taken from annual reports. These empirical data have been put against our theoretical framework and led to our analysis. In the analysis, cash flows and discounted future values have been calculated to determine the outcome of the investment.Results & conclusion:The study reaches the conclusion that the hostel Gamla Gefle should complete its acquisition of the property, in spite of an decrease of the annual cash flow. The investment could also lead to new possibilities of business development. Uncertainties’ surrounding the outcome is connected to the fact that the analysis is based upon assumptions of the market development both in real estate as well as in the hostel sector. Further research: The study’s purpose has been to see how a specific investment may affect the financial situation of the hostel, in which the investment option has been a property. Suggestions for further research would be to explore opportunities for improvement of the daily operation of Gamla Gefle AB. And if there is other appropriate investment options alongside with the property. Contributions: The study shows how a real estate investment model can be used on a real example, and gives a concrete example of how to apply theoretical knowledge to real cases. This study can also be used by Gamla Gefle AB as part of their decision-making, regarding real estate investments. Keywords: Real estate investments, cash flow, present value, hostels, tourism, financing.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/Växjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011 Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart Strand Handledare: Anders Jerreling Titel: Småföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov. Bakgrund:Regeringens mål är att fler ska våga starta egna företag och att fler företagare ska våga satsa för att växa. I Lissabonprogrammet står det att man vill skapa ett europeiskt mervärde där små och medelstora företag måste få bättre tillgång till kapital och lån så att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att småföretag ofta har svårt att hitta rätt finansieringsform. Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur våra undersökta småföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever. I huvudsyftet ingår följande frågeställningar: ”Hur finansierar småföretag sitt ökade kapitalbehov?” ”Vilka finansieringssvårigheter har småföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?” Avgränsningar: Vi har undersökt tre svenska småföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvårigheter de upplever. Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre småföretag. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer bestående av en serie öppna frågor som bygger på en förutbestämd intervjuguide kring vårt tema. Vidare har vi använt oss av fallföretagens årsredovisningar. Resultat, slutsatser: I vår undersökning har vi sett att våra småföretag helst vill använda sig av egna medel, d.v.s. finansiera sig enligt ”pecking order”-modellen. Det egna kapitalet underlättar för företagen att bibehålla sin självständighet och säkerställer att man har kvar kontrollen i företaget. Däremot så räcker oftast inte de egna medlen till och därmed behöver företagen använda sig av externt kapital. Då alla våra företag har en etablerad kontakt med sina banker anser de inte att det skulle vara några problem att erhålla nya banklån om investeringen verkar lönsam. Däremot är småföretagen försiktiga med att låna externt kapital då det medför ovillkorliga utbetalningar i form av ränta och amorteringar. Vi har sett att istället för att använda sig av externt kapital väljer småföretagen bort vissa investeringar vilket går emot regeringens målsättning. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i vårt uppsatsarbete funnit att de småföretag vi undersökt upplever stora svårigheter vid ansökning av bidrag. Därför anser vi att det skulle vara intressant med en fortsatt forskning om hur bidragssystemet för småföretag i dag är uppbyggt och hur man skulle kunna förenkla för småföretag vid bidragssökande.