Search

Small businesses have often been neglected in traditional marketing research as it has primarily focused on large, resource-rich companies. Small entrepreneurial companies are characterized by the fact that the entrepreneur is the main coordinator in the company. This differs from larger companies that usually employ specialists who possess expertise in specific areas. In Sweden, 99.2 percent of all companies are classified as small companies, which means that more research on small companies and how they use entrepreneurial marketing is of high relevance. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how small- and upcoming B2C-enterprises use entrepreneurial marketing. The study also aspires to increase the understanding of the entrepreneur's role in their business by answering two research questions: - How are small- and upcoming B2C-enterprises using entrepreneurial marketing? - What role does the entrepreneur possess in small-and upcoming B2C-enterprises? A qualitative method based on semi-structured interviews with entrepreneurs of small- and upcoming B2C-enterprises is approached in this study. The selection was carried out via a targeted selection. The study has a deductive approach based on previous research as well as existing theories and models. The collected material has been analyzed using thematic coding. The study states that the entrepreneur possesses a vital role as their knowledge, intentions and ambitions regarding marketing reflect the marketing pursued by the company. Entrepreneurs in small-and upcoming B2C-enterprises advantageously use organic marketing where the entrepreneur often incorporates customers to a greater extent than as a mere paying actor. The study also establishes that small-and upcoming B2C-enterprises that operate in static markets, and that intend to expand, will benefit from more elaborated marketing strategies. Småföretag har ofta försummats i den traditionella marknadsföringsforskningen då det främst har fokuserats på stora företag som besitter mycket resurser. Små entreprenöriella företag kännetecknas av att entreprenören är huvudaktören i företaget. Detta skiljer sig från större företag som oftast har anställda specialister som besitter expertiskunskap gällande konkreta områden. I Sverige klassas 99,2 procent av alla företag som ett litet företag, vilket innebär att mer forskning på just småföretagen och hur de tillämpar entreprenöriell marknadsföring är av hög relevans. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur små- och nya B2C-företag tillämpar entreprenöriell marknadsföring samt öka förståelse för entreprenörens roll genom att besvara två forskningsfrågor: - Hur använder små- och nya B2C-företag entreprenöriell marknadsföring? - Vilken roll har entreprenören i små- och nya B2C-företag? Det metodologiska tillvägagångssättet för studien är en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med entreprenörer av små- och nya B2C-företag. Urvalet genomfördes via ett målstyrt urval. Studien har en deduktiv ansats med utgångspunkt från tidigare forskning samt befintliga teorier och modeller. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk kodning. Studien konstaterar att entreprenören besitter en vital roll då deras kunskap, intentioner och ambitioner angående marknadsföring återspeglar företagets marknadsföring. Entreprenörer i små- och nya B2C-företag använder fördelaktigen organisk marknadsföring där ett stort ligger på att inkorporera kunder i en högre utsträckning än som enbart en betalande aktör. Studien fastställer även att små- och nya B2C-företag som är verksamma på statiska marknader, och som avser att expandera, kommer gynnas av en mer strukturerad marknadsföring.

The purpose of this study is to present how female entrepreneurs in Sweden raise capital for their start-ups and if there are common key factors presented among those who succeed. The entrepreneurs interviewed have all successfully raised capital. The research shows that female founders only have access to 1% or less of the capital in Sweden. We interview investors to acquire their perception of gender bias in fundraising and the key factors they look for during their due diligence process. The study shows that female entrepreneurs prefer bootstrapping and soft fundings before approaching investors. The majority of the female entrepreneurs were unsecure or did not know if they have been exposed to gender bias from investors during their fundraising process because they succeeded raising capital. They were at the same time aware of the existing gender bias. The majority of the investors expressed that they preferred to invest in female or mixed funded companies because their experience shows that those tend to perform better. The study also shows that key factors during the fundraising process are diversity of the team, resilience, networking, building good relations and that the entrepreneurs appears to be coachable from the investors point of view.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera kvinnliga företagarnas val av finansieringskällor vid startfasen. Metod: För att uppfylla studiens syfte samt besvara forskningsfrågan har en kvantitativ forskningsansats genomförts. Studien är baserad på både primär- och sekundärdata, där data som insamlats är hämtad från databaserna Google Scholar och SöderScholar. Empiriskt resultat: Studien är baserad på 49 kvinnliga företagare som deltog i enkätundersökningen. Slutsats: Studien visade att kvinnliga företagare föredrar att välja intern finansiering vid uppstartsfasen. Vidare har finansiell kunskap ett statistiskt signifikant samband med kvinnliga företagares inställning till extern finansiering och deras val av finansieringskällor. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze the female entrepreneurs' choice of financing sources at the start-up stage. Methodology: Quantitative research with data collection through surveys to female entrepreneurs has been implemented. The study is based on both primary and secondary data, where the collected data is from the databases Google Scholar and SöderScholar. Empirical foundation: The study is based on 49 female entrepreneurs who participated in a survey. Conclusion: The study showed that female entrepreneurs prefer to choose internal financing at the start-up stage. The study further showed that financial knowledge has an impact on women entrepreneurs' attitude towards external financing and their choice of financing sources.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

Introduction: The Covid19 pandemic meant that many organizations suffered profitability problems – in both the public and private sectors. Different industries were affected in different ways, where, for example, the construction industry experienced a boom while the service sector stagnated. Sweden had less extensive restrictions, but despite this, business was significantly affected. Aim: Since archipelagos are attractive seasonal meeting places with many bars and restaurants, the aim of this work is to investigate how the hospitality industry in these remote places handled the ongoing Covid-19 crisis and what strategies they adopted to survive the crisis. Theory: The theoretical frame of reference is based on phenomenography, which is used as a theoretical as well as methodological approach in this work. The theoretical frame of reference helps to provide a picture of how social capital and institutional factors strongly contribute to setting the framework for the possibility of entrepreneurship, especially in peripheral regions. Method: To fulfill the purpose of the study, individual interviews as well as group interviews with entrepreneurs around the archipelago have been reviewed, which have then been contrasted with existing business economics research where the results have been interpreted using a phenomenographic analysis model. Results: The results show that the islands are characterized by limitations regarding both social and practical infrastructure, as well as other types of obstacles related to their geographically exposed location. The result also shows that entrepreneurial innovations arise in relation to these limitations where the entrepreneurs who work with few resources still manage to run their businesses with profit. Conclusion: The study shows that there are great similarities between businesses within Sweden's archipelago in times of crisis. A decisive factor in how well this cope with a crisis lies in how cooperation works with society's formal institutions. However, more peripheral regions fare better than those close to large cities. An explanation for this, may lie in the fact that they are more used to fending for themselves. Due to a lack of resources, social capital becomes an important factor in mitigating the risks of a crisis.

Småföretag har en väsentlig roll på Sveriges marknad där de tillför storaarbetsmöjligheter och står för hälften av Sveriges BNP. De står dock införutmaningar då de ofta brister på centrala kunskaper och resurser, och mångasmåföretag överlever endast ett fåtal år. Genom nätverkande kan småföretagenkomma åt de grundläggande tillgångarna men de har svårt att etablera ett stortoch betydelsefullt nätverk då de är små och okända på marknaden. Inkubatornsroll i samhället avser till att hjälpa småföretag att skapa en snabb tillväxt för attsedan kunna överleva själva ute på marknaden. Men det brister om förståelsekring hur småföretag arbetar med en inkubator samt hur småföretag kan skapamöjligheter för att utöka nätverket utifrån samarbetet med inkubatornsverksamhet, därav är det problemformuleringarna. Syftet för denna studie är attöka förståelse kring hur småföretagen kan främja deras nätverkande och hurinkubatorns verksamhet kan stödja och tillhandahålla resurser. För att kunna besvara studiens syfte och problemformuleringar har relevant teorioch empiri samlats in. Teorin finner att småföretagets interna och externanätverk är en väsentlig roll för överlevnad och tillväxt där entreprenörenspåverkan tydliggörs. För att utveckla ett välfungerande nätverk finner teorin attett samarbete tillsammans med inkubator och dess nätverk kan hjälpasmåföretaget. En egenkonstruerad modell förtydligar detta. Sista kapitletförklarar vad den teoretiska nätverksstrukturen kluster innebär och vad ettkluster kan möjliggöra för de aktörer som befinner sig inom strukturen. Detteoretiska kapitlet kompletteras med ett empiriskt kapitel. Den empiriskainsamlingen använder en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer harutförts. Sex intervjuer genomfördes med grundare i varsitt småföretag som hareller just nu samarbetar med en inkubator. Den empiriska insamlingen gavskribenterna till denna studie en förståelse för vardera erfarenheter och socialaverklighet inom företagande och småföretagens nätverk kopplat till inkubatorn. Genom att sammanställa teori med empiri har dessa kunnat jämföras ochkopplas samman i ett analyskapitel. Analysen resulterade i en utveckling av denegenkonstruerade modellen från teorin där inkubatorn och kluster sammanfördesdå kopplingar mellan dessa uppkom under empirin. Slutsatsen visade på att detär av stor betydan att underhålla nätverksrelationerna inom småföretaget menockså med övriga entreprenörer och aktörer för att skapa nya och goda kontakter,både internt och externt. Där studien visade på att inkubatorns nätverksstrukturkluster, kan ses som en möjlighet för småföretagens tillväxt. Med brister på ettstrukturerat nätverk hos småföretagen finns risk att resurserna och tillgångarnapåverkas negativt samt att företaget kan gå miste om erfarenheter och nyainnovationer, vilket är något som studien har visat att inkubatorn kantillhandahålla för småföretagen. Det framkom även att den individuellaentreprenörens initiativtagande är väsentligt vad gäller ett småföretagsutveckling, framgång och förmåga att styra resultatet. Small businesses have a significant role in the development of Sweden'smarkets, where they provide great job opportunities and are responsible for halfof Sweden's GDP. Small businesses face challenges as they often have a lack ofknowledge and resources. Small businesses can access the basic assets but theyhave difficulties establishing a large and significant network as they are smalland unknown in the market. In that case incubators can be of great use.Incubators help small businesses create a more rapid growth in order to then beable to survive independently on the market. According to the authors of thestudy there is a lack of understanding how small businesses work with anincubator and how small businesses can create opportunities to expand theirnetwork based on cooperation with the incubators. The problem statement andpurpose of this study are formulated to increase the understanding of how smallbusinesses can promote their network and how the incubators activities cansupport and provide resources. To be able to answer the purpose and the problem statement of this study,relevant theory and empirical data have been collected. The theoreticalframework finds that the small businesses internal and external networks areessential for survival and growth, where the entrepreneurs impact is clarified.To develop a well-functioning network, the theory finds that a collaborationwith the incubator and its network can aid small businesses. A self-designedmodel clarifies this. The theoretical framework also includes an explanation ofnetwork structured clusters, what defines a cluster, and the actors within thestructure. The empirical collection is made from a qualitative method wheresemi-structured interviews have been conducted. Six interviews were conductedwith founders from each small business who previously have or are currentlycollaborating with an incubator. The empirical collection gave the authors ofthis study an understanding of each small business' own experiences. By compiling the theory with the empirical data, it was possible to compare andlink the information in an analysis chapter. The analysis resulted in adevelopment of a self constructed model from the theory where the incubatorand cluster were brought together. The conclusion showed that it is of greatimportance to maintain the network relations within the small business but alsowith other entrepreneurs and actors to create new and beneficial contacts, bothinternally and externally. The study also showed that the incubators networkstructure and cluster can be seen as an opportunity for small business growth. Ifthere are deficiencies in a small business network there is a risk that resourcesand assets will be negatively affected and the company may lose experience andnew innovation, which is something that the study has shown that the incubatorcan provide for small businesses. It also emerged that the individualentrepreneurs initiative is essential in terms of small business development,success and ability to control the result.

We have identified entrepreneurial methods and brand strategy as significant factors for growth in the music industry. The digital transformation is marked by innovation, knowledge orientation, networking and brand awareness. Authenticity, identity and distinctiveness are the primary factors for success, both in terms of increasing listenership and collaboration with companies for business purposes. In conclusion, the study shows that growth in the changing music industry means to approach a combination of administrative,creative and marketing tasks.

The overall objective of this thesis is to develop a better understanding of the impact of accessibility to bank branches on new firm formation and on the capital structure of small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. In this thesis, the accessibility to bank branches is measured by two proxies that are weighted by two different types of population—the labour population and the firm population. By weighing the distance by the population, the accessibility to bank branch measures account for the distribution of the population within the municipality. Furthermore, spatial effects are included in the models in Chapters 2, 3, and 4 to account for the possibility that entrepreneurs in a municipality may travel to obtain financial services from the banks in neighbouring municipalities. The analysis in Chapter 2 provides no evidence that the relationship between the distance to banks and new firm formation varies spatially. This means that the accessibility to bank branches has a negative association with new firm formation, regardless of the location. The findings in Chapter 3 show that an increase in the weighted mean distance to the nearest bank branches negatively affects new firm formation. The findings in Chapter 4 also show that the effects of the accessibility to the bank branches’ proxy weighted by the labour population have a negative effect on new firm formation in the ‘education, health, and others’ industry, while the effects of the accessibility to bank branches’ proxy weighted by the firm population have a negative effect on new firm formation in capital- intensive industries, such as manufacturing, transport and communications, and education, health, and others industries. The final chapter focuses on the impact of the accessibility to bank branches on the capital structure of SMEs. The findings show that an increase in the distance to the bank branch has a significant negative impact on the total and short-term leverage of SMEs. Overall, the results of this thesis are relevant to various stakeholders, such as policy-makers, in making finance more accessible to current and prospective entrepreneurs. For example, the lack of accessibility to government loans and grants, especially in rural regions, is making some regions vulnerable to becoming bank deserts. The existing infrastructures in a municipality, such as the supermarket, can also help to take over some services the closed bank branches previously provided, such as cash deposits and short-term loans. Syftet med denna avhandling är att skapa en bättre förståelse för effekterna av den förändrade tillgängligheten till bankkontor på frekvensen av nystartade företag och kapitalstrukturen i små och medelstora företag i Sverige. I denna avhandling mäts tillgängligheten till bankkontor med två variabler som viktas av två olika typer av populationer—arbetskraftsbefolkning respektive populationen av företag. Genom att vikta avståndet med befolkningen tas hänsyn till tillgängligheten till bankkontor för befolkningens fördelning inom kommunen. Dessutom ingår rumsliga effekter i modellerna i kapitel 2, 3 och 4 för att analysera möjligheten att företagare i en kommun kan resa för att få tillgång till finansiella tjänster från banker i grannkommuner. Analysen i kapitel 2 ger inga bevis för att sambandet mellan avståndet till banker och frekvensen av nystartade företag är rumsligt varierande, vilket innebär att tillgängligheten till bankkontor har ett negativt samband med nystartsfrekvensen, oavsett lokalisering. Resultaten i kapitel 3 tyder på att en ökning av det vägda medelavståndet till närmaste bankkontor påverkar nystartsfrekvensen negativt. Vidare visar resultaten i kapitel 4 också på att effekterna av tillgängligheten till bankkontoren viktad av arbetskraftsbefolkningen har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen av företag inom sektorn 'utbildning och hälsa', medan effekterna av tillgängligheten till bankkontorens viktad av populationen av företag har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen inom kapitalintensiva sektorer såsom tillverkningssektorn, transporter och kommunikationer, samt utbildning och hälsa. Det sista kapitlet fokuserar på hur tillgängligheten till bankkontor påverkar små och medelstora företags kapitalstruktur. Resultaten visar att en ökning av avståndet till bankkontoren har en signifikant negativ inverkan på de små och medelstora företagens totala och kortsiktiga skuldsättning. Resultatet av denna avhandling är relevant för olika intressenter som politiska beslutsfattare när det gäller att göra finansiering mer tillgänglig för nuvarande och blivande entreprenörer. Till exempel genom statliga lån, garantier och bidrag, särskilt i landsbygden som är sårbara för en minskad banknärvaro. Den befintliga infrastrukturen i kommunen som exempelvis livsmedelshandeln kan också hjälpa till att ta över vissa tjänster som det stängda bankkontoret brukade tillhandahålla så som kontantinsättning och kortfristiga lån. QC 211125

Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av ledarskapets roll i den kreativaprocessen inom majorbolagens organisationsstrukturer, samt på vilka sätt ledarskapet styr denkreativa processen. Ledarskapets betydelse i den kreativa processen diskuteras kring olikasituationer samt omgivningen och dess krav som styr marknaden och dess förutsättningar.Det dubbla ledarskapets teori får en viktig roll i studiens analys. Tillsammans medentreprenörskapets innovativa ledarskap ger det en koppling till den teknologiska utvecklingsom skett inom musikindustrin, genom framför allt digitaliseringen av industrin. The purpose of the study is to do a mapping over the role of the leadership in the creativeprocess within the major record labels’ organizational structure and in what ways theleadership directs the creative process. The importance of leadership in the creative process isdiscussed in different situations as well as the environment’s demands which controls themarket and its conditions. The theory of the double leadership has a vital role in the study’sanalysis together with the innovative leadership of entrepreneurship and the connection to thetechnological advancements which have occurred in the music industry, mostly through thedigitalization of the industry.

I denne artikkelen utforsker vi om det er systematiske mønstre i norske kunstneres hold- ninger til egen kunstnerisk virksomhet, økonomi og deres syn på entreprenørskap og kommersielle målsettinger. Videre utforsker vi hva som kjennetegner kunstnere med ulike holdninger og hvordan disse holdningene kan forstås i lys av kunstnernes arbeids- og inn- tektssituasjon og politikken som føres på dette området. Vi bruker analyseteknikkene mul- tippel korrespondanseanalyse (MCA) og klyngeanalyse (AHC). Våre analyser viser at det er en tydelig opposisjon mellom markedspositive og -negative kunstnere i datamaterialet. Bare et fåtall har positive holdninger til disse spørsmålene, en del er uttalt negative, men det er kunstnere med likegyldige holdninger som dominerer i antall. Til tross for at store deler av kunstnerbefolkningen har lave inntekter, kan det altså se ut til at politiske forslag om at kunstnere skal være entreprenører og legge opp til verdiskaping og økonomisk vekst er noe kunstnerne ikke er særlig opptatt av. publishedVersion

Rock bands are foundational for modern day music life. These small groups provide well-being and self-fulfillment to its members, as well as fuel for the cultural life and the increasingly highlighted creative industries. Rock bands, however, are particularly difficult to organize. Bands face a range of challenges in keeping together and developing as a group. The aim of this doctoral thesis is to develop knowledge on rock band formation and development over time. Based in the discipline of education, the thesis mainly contributes to the fields of organization studies, social theories of learning, and music and cultural life research. The thesis uses the theory of situated learning to explore rock band formation and development. The methodology is qualitative and ethnographic, and the research design builds on three studies: an interview study with three rock bands and two case studies. All five bands are Swedish and have found different degrees of success and popularity. The thesis investigates band activities and courses of events, band members’ identities, and challenges faced. The findings indicate that a rock band’s activities shift between a production mode – i.e. highly productive times associated with public performances, record releases and marketing, and behind the scenes processes of creating, recording and planning – and a contrasting less active hibernation mode without bigger public projects or goals. The amount of time spent in production mode depends on the band’s degree of “membership” in the music industry. Moreover, a band member forms and actualizes identities of colleague, creator, entrepreneur, friend, hobbyist and professional, in differing combinations, situations and modes. Furthermore, the members’ most significant challenges relate to identity dilemmas. Based on these findings, the thesis formulates a model for a rock band’s learning trajectory and argues that a band may develop as it approaches, or becomes a more central member in, the music industry. This development demands increased public success and organizational ability: the band members’ ability to form business-oriented practices, to participate uniformly in an overarching community of practice, and to be flexible as they must identify with, and ascribe meaning to, a variety of activities in different and sometimes contradictory ways. The thesis concludes that the challenges of persistence as a rock band or similar group relates chiefly to group member difficulties in identifying with different activities and situations that are necessary to sustain and develop as a collective. Eventually, individual members tend to handle the experience of uncertainty and ambivalence by holding on to one singular identity, which may prevent group development, foster intra- and interpersonal tensions, and ultimately can lead to significant conflicts and/or a band’s breakup. At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Accepted.

Entreprenörskap har blivit ett snabbt växande ämne inom den akademiska världen och flertalet svenska lärosäten på eftergymnasial nivå erbjuder idag utbildningar inom ämnet. Samtidigt som ökningen skett gradvis har synen bland forskare angående om det överhuvudtaget är möjligt att lära ut entreprenöriella färdigheter splittrat forskarvärlden. I denna studie undersöks explorativt hur det kommer sig att entreprenörskapsutbildningar fått en sådan spridning, genom en kvalitativ ansats med intervjuer från ett universitet, en högskola och ytterligare en extern aktör som arbetar för att främja entreprenörskap. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av den nyinstitutionella teorin, där begrepp som homogenisering, legitimitet, spridning och översättning av idéer har varit dom primära analytiska verktygen. Resultatet tyder på att spridningen varit en effekt av ett ökat intresse kring entreprenörskap, som bland annat verkar bero på att det entreprenöriella livet karakteriseras och sprids med hjälp av sociala medier. Utbildningarna verkar även ha tvingats genomgå en homogenisering på grund av institutionella krav som ställs på utformningen av utbildningarna. Resultatet tyder även på att spridningen av programmen kommer som följd av en ökad akademisk acceptans kring entreprenörskap som ämnesområde, då kvaliteten på den forskning som bedrivs förbättrats.

Bakgrund: I dagens globaliserade samhälle är länder till stor del sammanknutna ochmarknader betraktas snarare som nätverk av relationer än som klassiska marknader därolika aktörer verkar oberoende av varandra. Existerande forskning utgår i hög grad frånantagandet att små och medelstora företag redan har utvecklade affärsnätverk somsträcker sig över hemlandets gränser vid tidpunkten för internationalisering. Emellertidhar empiriska studier visat att många av dessa företag faktiskt saknar internationellanätverk vid företagsetablering utomlands. En situation som kan leda till stora problem närdet kommer till att förstå det nya affärsklimatet, att identifiera internationellaaffärsmöjligheter samt att skapa tillit till nya utländska affärspartners. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för svenska entreprenörer sometablerar sig på den franska marknaden och franska entreprenörer som etablerar sig påden svenska. Vidare söker uppsatsen att klargöra huruvida förekomsten av ett socialtnätverk kan hjälpa dessa entreprenörer att övervinna problemet med liability offoreignness samt hur sociala nätverk påverkar skapandet av entreprenörersaffärsmöjligheter. Metod: Denna flerfallsstudie genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi och haren abduktiv ansats. Det empiriska materialet omfattar 12 semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att sociala nätverk har en inverkan på skapandet avaffärsmöjligheter, framförallt när det kommer till valet av marknad att gå in på samt föratt skapa förståelse för den nya kulturen. Vidare drar entreprenörer stor nytta avkundernas sociala nätverk. Därtill visar resultaten att inte alla internationellaentreprenörer upplever liability of foreignness. Det finns istället indikationer på någotstudiens författare kallar “possibility of foreignness”. Background: In today's globalized world, countries are largely interconnected, andmarkets are considered as networks of relationships rather than as classic markets wheredifferent actors operate independently of one another. Existing research is largely basedon the assumption that SMEs have business networks that extend beyond the borders oftheir home country at the time of internationalization. However, empirical studies haveshown that many companies actually lack international networks when setting upcompanies abroad. A situation that can lead to major problems when it comes tounderstanding the new business climate, identifying international business opportunitiesand building trust in new foreign business partners. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding for Swedishentrepreneurs who start a business on the French market and French entrepreneurs whostart a business on the Swedish market. Furthermore, the thesis seeks to clarify whetherthe existence of social networks can help these entrepreneurs overcome the problem ofliability of foreignness and how social networks affect the creation of entrepreneurs'business opportunities. Method: This multiple case study was conducted with a qualitative research strategy andan abductive approach. The empirical data comprises 12 semi-structured interviews. Conclusion: The results of the study show that social networking indeed has an impacton the creation of business opportunities, especially when it comes to choosing whichmarket to enter and to help understanding the new culture. Furthermore, entrepreneursbenefit greatly from customers' social networks. However, the study shows that not allinternational entrepreneurs experience liability of foreignness. Instead, there areindications of something the authors call “possibility of foreignness”.

I denna induktiva studie undersöker vi vad som styr valet mellan att bli egenanställd eller starta ett eget företag. Personer kan välja att verka som egenanställd baserat på sin hobby eller passion utan att starta ett eget företag. Detta genom att driva en verksamhet samtidigt som man överlåter de administrativa delarna till ett annat företag, ett så kallat egenanställningsföretag. När man använder sig av en sådan tjänst kan man definieras som egenanställd, vilket innebär att man inte är egenföretagare men ändå driver en egen verksamhet. Syftet med denna studie är att förstå varför och vilka faktorer som påverkar valet hos individer att verka som egenanställd eller att starta ett eget företag. Vi avser att studera likheter och skillnader mellan egenanställda och företagare i deras entreprenörskap. Vägen till entreprenörskap kan se väldigt olika ut för olika personer och vilka faktorer som påverkar valet vill vi undersöka genom teorier om entreprenörskap, entreprenörskapsprocessen, affärsmöjligheter, push- och pull-motivationer samt administrativt arbete. Genom teorierna får vi insyn i vad en entreprenör är och hur vägen till att bli en entreprenör ser ut. Vi har använt oss av ändamålsenligt urval, som baserar sig på att hitta respondenter som kan bidra med relevant information. Vi har intervjuat tio personer, varav fem är egenanställda och fem är företagare genom semistrukturerade intervjuer. Via intervjuerna fick vi en djupare förståelse till varför respondenterna väljer företagande eller egenanställning. Resultatet visar att det ligger olika orsaker bakom dessa val som exempelvis kan vara framtidsplaner, om man vill att företaget ska växa samt om man vill anlita personal i framtiden. Andra faktorer som kan påverka är personens livssituation och om man först vill testa sin affärsidé genom egenanställning. De lärdomar som olika grupper kan ta från vår studie är att nya företagare kan överväga sitt val hur man väljer att starta företag, vilken form passar egentligen bäst och likadant för potentiella egenanställda som kan överväga sina val. Samtidigt som den egenanställda kanske inser att den vill satsa på sitt företag och övergå till att starta ett eget företag. Egenanställningsföretag kan ta hjälp av denna studie för att kunna få en bättre förståelse för vilka deras kunder är. Detta med grund i resultaten av varför företagare väljer att starta ett eget företag istället för att verka som egenanställd. The purpose of the study is to find out the reasons behind the choice between using an umbrella contractor or running your own business. An umbrella company is a back company for contractors that takes care of most parts of their administrative work. This is achieved by using theories such as entrepreneurship, the entrepreneur process, business opportunities, push and pull motivations and administrative work. The study is based on an inductive interview study that included ten respondents, five of whom are using an umbrella contractor and five business owners, to gain insight in different sorts of entrepreneurship. Respondents were found based on purpose sampling, which is based on finding respondents who can contribute with relevant information to our study. We conclude that there are various reasonings behind these choices, such as future plans. Some of the plans depends on if you want the company to be able to grow and hire staff in the future. These choices can also depend on the life situation; if you have a full-time job or if you want to try your concept before starting your own business.

A great challenge for startup companies is the lack of market knowledge and access to resources. Knowledge and resources can be acquired through networking, however, as many startup companies are young and unknown, they have difficulties establishing themselves in relevant networks. Incubators have for many years been an important instrument for the development of new companies and regional development. One important segment incubators offers startup companies is the access to a network. Networking establishes connections and strengthens relationships, which promotes a richer social capital. The purpose of the study is studying which factors of an incubator that impacts a startup companies’ development of social capital through networking and the challenges associated with networking. The underlying idea in the study is that the association with an incubator can strengthen the startup company’s legitimacy and develop the startup company's social capital by offering access to a network. For a young and unknown company, legitimacy and trust are important elements for network establishment. Young companies that are run by founders without previous qualifications often lack legitimacy and become just one of many others who tries to be heard in the startup business noise. The study uses a qualitative approach and three semi-structured interviews were conducted with representatives from two incubator firms and one industry organization that specializes in networking. The data was analyzed through a deductive thematic analysis. The theoretical field which the study is based on comes from theories within the business administration field and concerning entrepreneurship, organizational networks, business incubators and the creation of social capital within an organizational environment. The study finds that the association with an incubator can increase the company's legitimacy in the form of competency-based trust, which is based on knowledge or involvement with another actor. However, the study finds trust that is based on the founder’s reputation and past experience has a greater legitimating effect compared to only being associated with an incubator. The study also finds that the network an incubator makes available to startup companies consist of a network within the incubators own ecosystem. Network ties consist of specialized mentors with a recognized good level of knowledge within a certain or several fields, as well as incubator management, which can be interpreted as, the incubator offers a qualitative social capital which startup companies can acquire knowledge and resources from. The study finds that aspiring Born Global founders who wants access to an international network should first review what type of network the incubator can offer. The study identifies the challenges associated with networking through an incubator. Internal networking is challenged by competition between companies, a perception that networking does not add any value, and fear of accidentally sharing technological secrets, which shifts companies from interacting and generating a richer social capital to become isolated or more focused on already established contacts the founder trusts. Challenges linked to networking with mentors includes the lack of truthfulness and complete transparency. Challenges linked to external networking outside the incubator’s ecosystem may include stakeholder recommendations to only network within the incubator's own ecosystem. En stor utmaning för startupbolag är bristen på marknadskunskaper och tillgång till resurser. Kunskaper och resurser kan förvärvas genom nätverkande, men då många startupbolag är unga och okända har de svårt att etablera sig i relevanta nätverk. Inkubatorer har i många år varit ett viktigt instrument för att utveckla nyföretagande och regional utveckling. En viktig del inkubatorn erbjuder startupbolag är tillgången till ett nätverk.Genom nätverkande etableras förbindelser och stärks relationer, vilket leder till ett rikare socialt kapital. Studiens syfte är att studera vilka faktorer hos en inkubator som påverkar utvecklingen av socialt kapital genom nätverkande och de utmaningar som föreligger med nätverkande. Den bakomliggande idén i studien är att associationen med en inkubator kan stärka startupbolagets legitimitet samt utveckla startupbolagets sociala kapital genom att inkubatorn erbjuder tillgång till ett nätverk. För det unga och okända bolaget är legitimitet och tillit viktiga faktorer för etablering i nätverk. Unga bolag som drivs av en entreprenör utan tidigare meriter saknar ofta legitimitet och blir därför en av många andra som försöker höras i bruset. Studien använder en kvalitativ ansats där tre semi-strukturerade intervjuer utförts med representanter från två inkubatorverksamheter och en branschorganisation som specialiserar sig på nätverkande. Data analyserades genom en deduktiv tematisk analys. Det teoretiska fältet som studien baserar sig kommer från teorier inom det företagsekonomiska fältet och rörande entreprenörskap, organisatoriska nätverk, företagsinkubatorer och skapandet av socialt kapital inom en organisatorisk miljö.Studien finner att medlemskapet hos en inkubator kan höja startupbolagets legitimitet i form av kompetensbaserade tillit, vilket grundar sig på kunskaper eller involvering med en annan aktör. Studien finner dock att tillit som grundar sig på bolagsgrundarens tidigare erfarenheter och rykte på marknaden har en större legitimerande effekt jämfört med att endast ingå hos en inkubator. Studien finner även att nätverket inkubatorn gör tillgängligt för startupbolagen består av ett nätverk inom ramen av inkubatorprogrammets egna ekosystem. Nätverksförbindelser inkubatorn erbjuder består av specialiserade mentorer med erkänt goda kunskaper inom ett eller flera områden samt programmets ledning, vilket kan tolkas som att inkubatorn främjar utvecklingen av ett kvalitativt socialt kapital där nödvändiga kunskaper och resurser kan förvärvas. Studien finner även att aspirerande Born Globals grundare som vill ha tillgång till ett internationellt nätverk först bör granska vilket typ av nätverk inkubatorn kan erbjuda. Studien identifierar de utmaningar som finns förknippat med nätverkande genom en inkubator. Det interna nätverkandet utmanas av konkurrens mellan bolag, uppfattningen att nätverkade inte tillför något värde, samt en rädsla för att råka dela med sig av teknologiska hemligheter, vilket skiftar bolagen från att interagera och utveckla ett rikare socialt kapital till att bli isolerade eller mer fokuserade på att endast nätverka med redan etablerade kontakter grundaren har tillit till. Hinder för nätverkande med mentorer omfattar avsaknaden av öppenhet och full transparens. Hinder kopplat till extern nätverkande utanför inkubatorns ekosystem kan innefatta rekommendationer från intressenter att endast nätverka inom inkubatorns egna ekosystem.

Rock bands are foundational for modern day music life. These small groups provide well-being and self-fulfillment to its members, as well as fuel for the cultural life and the increasingly highlighted creative industries. Rock bands, however, are particularly difficult to organize. Bands face a range of challenges in keeping together and developing as a group. The aim of this doctoral thesis is to develop knowledge on rock band formation and development over time. Based in the discipline of education, the thesis mainly contributes to the fields of organization studies, social theories of learning, and music and cultural life research. The thesis uses the theory of situated learning to explore rock band formation and development. The methodology is qualitative and ethnographic, and the research design builds on three studies: an interview study with three rock bands and two case studies. All five bands are Swedish and have found different degrees of success and popularity. The thesis investigates band activities and courses of events, band members’ identities, and challenges faced. The findings indicate that a rock band’s activities shift between a production mode – i.e. highly productive times associated with public performances, record releases and marketing, and behind the scenes processes of creating, recording and planning – and a contrasting less active hibernation mode without bigger public projects or goals. The amount of time spent in production mode depends on the band’s degree of “membership” in the music industry. Moreover, a band member forms and actualizes identities of colleague, creator, entrepreneur, friend, hobbyist and professional, in differing combinations, situations and modes. Furthermore, the members’ most significant challenges relate to identity dilemmas. Based on these findings, the thesis formulates a model for a rock band’s learning trajectory and argues that a band may develop as it approaches, or becomes a more central member in, the music industry. This development demands increased public success and organizational ability: the band members’ ability to form business-oriented practices, to participate uniformly in an overarching community of practice, and to be flexible as they must identify with, and ascribe meaning to, a variety of activities in different and sometimes contradictory ways. The thesis concludes that the challenges of persistence as a rock band or similar group relates chiefly to group member difficulties in identifying with different activities and situations that are necessary to sustain and develop as a collective. Eventually, individual members tend to handle the experience of uncertainty and ambivalence by holding on to one singular identity, which may prevent group development, foster intra- and interpersonal tensions, and ultimately can lead to significant conflicts and/or a band’s breakup. At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Accepted.

This paper investigates the contribution of enterprise modeling to the emergence and sustainability of the firm’s competitive advantage using the theoretical model developed by Chandra S. Mishra (2017). Agility, alertness, knowledge integration and business model mechanisms have been identified as the main sources of competitive advantage. Four semi-structured interviews were conducted with experts and senior enterprise modeling consultants with diverse national and international experiences, based on which a qualitative content analysis was done. The study shows that enterprise modeling has an enhancing effect on corporate agility stimulating collaboration and effective communication among organizational members as well as enabling the company to exploit turbulence in the business environment through systematizing and facilitating change management. Enterprise models were also found to be effective for strengthening the firm’s structural capital through stimulating constant problematization of the business model, streamlining the organizational processes and increasing alertness about the procedural inefficiencies and automation potential. However, the understandability of the business model is found to be increased through enterprise modeling at the expense of reducing tacitness. Therefore, more research is needed to confirm the influence of enterprise modeling on the firm’s isolating mechanisms to investigate to what extent enterprise models should be considered as company secrets.

Forskning om företags internationalisering är idag ett bredare fält jämfört med tidigare. Det tycks finnas ett större fokus på entreprenörens roll i internationaliseringsprocessen, vilket studien syftar till att undersöka. Entreprenören har påverkan på företaget och är en drivande faktor i verksamheten. För att kunna vara en drivkraft och utveckla ett företag bör entreprenören inneha specifika karaktärsdrag. Med hjälp av ​effectuation, undersöks även entreprenörens beslutsfattande i internationaliseringen. Undersökningen resulterar i att entreprenören har påverkan på internationaliseringen. Främst i början av internationaliseringen har entreprenören en betydande roll för företagets utveckling, men även till viss del senare. I början krävs en entreprenör med en mer kreativ ochpraktiskroll, medan i senare skede krävs en person med förmåga att organisera och strukturera en organisation eller verksamhet. Vidare stöder studien vilka karaktärsdrag en entreprenör med fördel bör inneha samt att ​effectual-tänkande används i beslutsfattandet.

Entrepreneurship and innovation are regarded as key factors in the development of society - not least in the development of sustainable rural areas, where they are emphasised by both authorities and research. This thesis is situated in this field of inquiry and studies entrepreneurship in agriculture. It explores how we can further develop both agriculture and sustainable rural areas. Farmers have traditionally played a significant role in rural areas and rural development, and still do. However in pace with societal development and the reduced number of farms and farm production, their role has changed. Today, they are considered as raw material producers, being the first link in a food chain, and active in landscape conservation in the countryside. However, agriculture plays a significant role in rural development and in Sweden, authorities strive for development of sustainable rural areas by encouraging economic growth and innovation within and between companies (business models, value chains etc.). They work with economic growth strategies, but both their management and results are criticised (OECD, 2019).This thesis states that greater contextualized knowledge is required to facilitate sustainable rural and agricultural development. Against this background, the purpose of this thesis is to explore entrepreneurship in agriculture from different perspectives, to find mechanisms affecting value creation for sustainable rural development. To meet the research purpose, Swedish agricultural entrepreneurship was studied from different perspectives and data was collected with different methods enabling significant triangulation of data. Studies of challenges in entrepreneurship and sustainable rural development were conducted from individual farmer and business perspectives as well as from the individual and organisational levels of actors within the support system, actors such as advisors, authorities, policy makers and officials. Thus, it was possible to explore perspectives on entrepreneurship in agriculture and identify mechanisms and structures affecting value creation for sustainable rural development. Mechanisms can be explained as underlying, invisible and sometimes unconscious and non-rational factors, feelings, norms, values or attitudes that affect behaviour in various ways. The key theories and literature covered included the concept of entrepreneurship with the intertwined sub-concepts of innovation and management at individual, business, organisational and societal levels.The thesis probed under the surface of rural development, exploring agricultural development at business level by using the concepts of Sustainable Entrepreneurship, Business Model Innovation and Barriers to Sustainable Business Model Innovation when exploring the challenges farmers face. The concepts of Self-leadership, Emotional Intelligence and Entrepreneurial Orientation helped to explore how challenges are approached, by for example understanding mechanisms concerned with feelings and mind-set. Further, the thesis also studied how entrepreneurship was encouraged and supported by the agricultural support system, and, with help from the Complexity Leadership Theory, established the urgent need of adaption to environmental changes and the creation of innovation within the system. The concepts of Agricultural and Rural Entrepreneurship and Embeddedness helped in understanding and shed light on the importance of considering the mutual influence and interplay between farmers, actors within the support system, embeddedness in context and rural entrepreneurship. This thesis makes several contributions. It extends knowledge about entrepreneurship in agriculture by highlighting the importance of understanding embeddedness and the concept of agricultural sustainability, and by this providing evidence of the importance of including agriculture in entrepreneurship research. Consequently, this thesis has another viewpoint than previous research which states that farmers are not entrepreneurial and has overlooked agriculture in entrepreneurship research. Firstly, it shows that farmers, to a very considerable degree, contribute to sustainable rural development and also play the role of enabler for rural entrepreneurship. Second, by exploring the support system, and thereby providing insights into the challenges within the system, in the organisations and betweenthe organisations, this thesis shows transparency and improved understanding of challenges in for example communication, trust, management and culture. Further, a model contributes suggestions for how to improve the system and create innovation to enable encouragement of entrepreneurship in agriculture. Third, this thesis contributes to business model research by illustrating the importance of including and reflecting on embeddedness in context and the understanding of agricultural sustainabilityin business model innovation. Hence, this thesis extends previous business model research which mainly considered agriculture as the first step in a food production chain, exposed to the same challenges as other non-agricultural companies further up the value chain. By providing insights about challenges to farmers’ entrepreneurship, and how these challenges can be approached as well as how entrepreneurship can be encouraged and supported in agriculture, this thesis can contribute to policies and strategies shifting focus from primarily trying to transform farmers into traditional entrepreneurs to taking advantage of the enabling role played by farmers. This thesis contributes to show the diversity in entrepreneurship, by providing understanding of entrepreneurship in agriculture, where value creation extends far beyond individual companies and competitive advantages, and hence impacts sustainable rural development.

The magnitude of global environmental and social challenges puts business firms under constant scrutiny. To address such challenges, incumbent firms initiate and manage partnerships with external organizations. Among various types of partnerships, incumbent firms have increasingly engaged with sustainability ventures – newly-created ventures dedicated to tackling sustainability issues. This thesis studies this type of partnership. Specifically, the thesis aims to unpack the antecedents of and determinants behind the formation, and development, of inter-firm relationships between incumbent firms and sustainability ventures – issues which have hitherto received scant scholarly attention in the management and entrepreneurship fields. With a particular emphasis on drivers and outcomes of such collaborative relations, the thesis builds on three empirical studies. These studies are set in the food and manual service sectors in Europe and combine qualitative and quantitative research approaches. The three studies are reported in four independent papers. Paper I provides a descriptive analysis of how incumbent firms leverage inter-organizational partnerships in their sustainability efforts. The paper identifies a shift where firms increasingly ally with sustainability ventures to bring about sustainability-oriented innovation while reducing their engagement in philanthropic partnerships. Paper II adopts the perspective of such ventures and investigates how they achieve sufficient legitimacy in the eyes of incumbent firms to enable the initiation of a partnership. In Paper III, the incumbent firms’ interest in such partnerships is investigated. Paper IV, finally, sheds light on the question as to if and when being profiled as actively prosocial helps suppliers win contracts with incumbents. The thesis offers two broad lines of contribution to our understanding of firms’ contemporary efforts to tackle sustainability challenges. First, the thesis contributes to the field of inter-organizational relationships for sustainability by delineating the role of sustainability ventures as a novel type of partner and a key partner for incumbent firms. In doing so, this thesis demonstrates that the combined elements that the incumbents can gain from their relationships with sustainability ventures may enable the transformation of the firm into more sustainable businesses. Second, the thesis complements extant literature on sustainable entrepreneurship that previously considered the role of such ventures in advancing sustainable development as that of competition for incumbent firms. By clarifying the two collaborator roles of sustainable ventures, i.e., as strategic partners and as prosocial suppliers, the thesis demonstrates how forming and developing ties with incumbents may lead to long-term success for sustainability. Världen står inför stora utmaningar vad gäller att uppnå miljömässigt och socialt hållbar utveckling inom en lång rad områden. Dagens företag möter allt högre förväntningar på att de skall agera för att möta dessa utmaningar. I sina försök att leva upp till sådana förväntningar arbetar många företag med att inleda och utveckla allianser med andra organisationer. Bland sådana allianser märks på senare år ett allt viktigare inslag av samarbete med små, nystartade företag som inriktar sig på att adressera utvalda hållbarhetsproblem. Detta slags samarbete, som tidigare inte uppmärksammats i särskilt hög utsträckning av management- och entreprenörskapsforskare, står i fokus för avhandlingen. Det övergripande syftet för avhandlingen är att utforska förutsättningarna för att ingå och utveckla inter-organisatoriska länkar mellan befintliga företag och nystartade hållbarhetsorienterade företag. Avhandlingens analys av drivkrafter och utfall av samarbete bygger på tre empiriska studier, situerade i de europeiska mat- och tjänstebranscherna. Tillsammans innefattar de tre studierna insamling av såväl kvalitativ som kvantitativ data. De tre studierna rapporteras i fyra fristående artiklar. I den första av dessa ges en deskriptiv analys av hur företag inom dagligvaruhandeln använder sig av allianser i sitt hållbarhetsarbete. Artikeln identifierar ett skifte över tid, där de stora företagen inom handeln i ökande grad bildar allianser med nystartade hållbarhetsorienterade företag i syfte att åstadkomma innovation inom den egna verksamheten. Parallellt med detta ser handlarna ut att engagera sig i färre allianser av mer filantropisk natur. I artikel II studeras hur nystartade hållbarhetsföretag kan uppnå tillräcklig legitimitet för att framstå som trovärdiga allianspartners. Artikel III utvecklar analysen av hur de större företagens drivkrafter för allianser av detta slag ser ut, och hur dessa drivkrafter utvecklas över tid. Artikel IV, slutligen, adresserar de relaterade frågorna om på vilka bevekelsegrunder ett företag kan tänkas föredra ett något högre prissatt anbud från en leverantör profilerad mot en relevant hållbarhetsfråga, och hur en sådan leverantör kan agera för att vinna affärsmässig nytta från en sådan profilering. Avhandlingens viktigaste bidrag faller inom två områden. För det första bidrar den till vår kunskap om hållbarhetsrelaterade inter-organisationella relationer genom att utmejsla villkoren för en särskild typ av relationer – de mellan små företag profilerade mot ett hållbarhetsområde och en större marknadsaktör – vilka inte varit föremål för särskilt ingående tidigare forskning. Avhandlingen ger sammantaget en bild av dessa länkar som potentiellt betydelsefulla för industriell omställning mot mer hållbar praktik. För det andra komplementerar avhandlingen den befintliga forskningen om hållbarhetsorienterat nyföretagande, i vilken befintliga företag tenderats att analyseras som potentiella konkurrenter snarare än samarbetspartners. Genom att utforska de mindre företagens förutsättningar att forma och utveckla gynnsamma band till större företag i form av antingen samarbeten eller rena leverantörsförhållanden visar avhandlingen på vägar till framgångsrik nyetablering med förutsättningar att påverka delar av ekonomin i riktning mot en mer hållbar samhällsutveckling. L'entità delle sfide ambientali e sociali globali pone le aziende sotto un costante scrutinio. Per far fronte a tali sfide, le aziende incumbent intraprendono e gestiscono delle partnership con organizzazioni esterne. Tra i diversi tipi di partnership, le incumbent sono sempre più impegnate in venture di sostenibilità – venture di nuova creazione, dedicate ad affrontare i problemi di sostenibilità. Questa tesi studia tale tipo di partnership. Nello specifico, la tesi mira a svelare gli antecedenti e le determinanti che sottendono la formazione e lo sviluppo delle collaborazioni intra-aziendali tra le imprese incumbent e le venture di sostenibilità – questioni che hanno ricevuto un’attenzione molto limitata da parte degli accademici nei campi del management e della imprenditorialità. Ponendo particolare enfasi sui driver e sui risultati di queste relazioni collaborative, la tesi si basa su tre studi empirici. Questi studi son stati condotti nei settori dei servizi alimentari e manuali, combinando approcci di ricerca qualitativi e quantitativi. I tre studi sono riportati in quattro articoli indipendenti. Il primo articolo (paper I) fornisce un’analisi descrittiva di come le aziende nel settore della vendita al dettaglio di alimenti utilizzino le partnership interorganizzative nei loro sforzi di sostenibilità. L’articolo identifica come le aziende si alleino sempre più con le venture di sostenibilità, riducendo nel contempo il loro impegno nelle partnership filantropiche. Il secondo articolo (paper II) adotta la prospettiva di tali venture e investiga come queste raggiungano una legittimità sufficiente agli occhi delle aziende incumbent al fine di consentire l’inizio della partnership. Il terzo articolo (paper III) investiga gli interessi delle aziende incumbent nel diventare partner. Il quarto articolo (paper IV), infine, fa luce sul se e quando l’essere profilati come attivamente prosociali aiuti i fornitori a vincere dei contratti con le imprese incumbent. La tesi contribuisce alla nostra comprensione degli sforzi contemporanei delle imprese nell’affrontare le sfide della sostenibilità su due fronti. In primo luogo, la tesi contribuisce al campo delle relazioni interorganizzative per la sostenibilità, delineando il ruolo delle venture di sostenibilità come nuovo tipo di partner e partner chiave per le imprese incumbent. In tal modo, questa tesi dimostra che gli elementi combinati che le incumbent possono guadagnare dalla loro relazione con la venture di sostenibilità possono consentire la loro trasformazione in business più sostenibili. In secondo luogo, la tesi complementa la letteratura esistente sull’imprenditorialità sostenibile che, precedentemente, ha analizzato il contributo delle venture nell’avanzare lo sviluppo sostenibile attraverso il loro ruolo di concorrenti delle aziende incumbent. Spiengando i due ruoli da collaboratrice delle venture, ovvero partner strategico e fornitore prosociale, la tesi dimostra come la formazione e lo sviluppo di legami con le imprese esistenti possano contribuire al successo delle venture di sostenibilità nel lungo periodo. EDIM - European Doctorate in Industrial Management

Studiens syfte var att skapa förståelse för utvärdering av affärsmöjligheter utifrån ett entreprenöriellt perspektiv. Det som studerades var hur en entreprenör ser på utvärdering affärsmöjligheter. Metoden i studien var kvalitativ där det genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det intervjuades sex entreprenörer där alla hade erfarenhet inom utvärdering av affärsmöjligheter. Med hjälp av operationalisering togs frågor fram till intervjuerna, och efter att intervjuerna var genomförda bröts den empiriska massan ner genom den kvalitativa analysprocessens steg. Slutsatsen visade på hur entreprenörer ser på utvärderingen genom två olika matchningar. Den första matchningen är mellan entreprenören och affärsmöjligheten och den andra är mellan affärsmöjligheten och marknaden. Slutsatsen kom även fram till att entreprenören värderar tiden som en viktig resurs när det kommer till affärsmöjligheter, och det är en viktig komponent att ha i beaktande vid utvärdering av affärsmöjligheter. I slutsatsen behandlades även risken av affärsmöjligheter samt hur dess grad vid utvärdering är något som inte går att eliminera utan entreprenörerna utvärderar risken kontinuerligt för att på bästa sätt hantera den.

Det har länge talats om den mytomspunna entreprenören men i dagens samhälle har detutvecklats ett nytt fenomen; influencern. Vem är denna person och kan det finnas enkoppling gentemot den väl omtalade entreprenören? Genom en kvalitativ studie vill vi ökaförståelsen kring influencern såväl som entreprenören. Med hjälp av teori och empiri harmaterial samlats in som kan leda oss framåt i sökningen efter eventuella kopplingar mellanbegreppen. Vid undersökning av de tre olika ämnesområdena definition, funktion ocheffekt kan likheter urskiljas som därmed stödjer vår idé om en möjlig koppling mellaninfluencern och entreprenören.

Artistyrket tycks ha genomgått en förändring på grund av digitaliseringen. Förändrade förutsättningar tycks ha gett artistyrket en mer entreprenörspräglad sida där ansvaret över sin karriär har ökat hos artister. Studien har en utgångspunkt i fenomenet självledarskap samt vilken roll självledarskapet spelar för artister, och vi besvarar frågan: På vilka sätt kan självledarskap vara en fördel i artisters karriärer? Syftet med studien är således att undersöka vilken positivt bidragande roll självledarskap har i artisters karriärer. Studien har en kvalitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i teorier kring självledarskap och motivation. Data är insamlad med hjälp av strukturerade intervjuer med etablerade artister med frågor baserade på teorierna. Genom dessa intervjuer kunde vi se att en rad egenskaper hos artisterna som tyder på att olika typer av självledarskap är till fördel i en artists karriär. Slutsatsen landar i en modell över vad vi såg vara de viktigaste rollerna som självledarskap har till fördel för artister. The artist profession seems to have undergone a change due to the digitization. Changed conditions seem to have given the artist profession a more entrepreneurial side where the responsibility for their career has increased. The study has a starting point in the phenomenon of self-leadership and what role self-leadership plays for artists, and we answer the question: In which ways can self-leadership be an advantage in an artist’s career? The purpose with this study is therefore to examine what positive contributing roles self-leadership has on artist’s careers. The study has a qualitative deductive approach based on theories of self- leadership and motivation. Data is collected using structured interviews with established artists with questions based on the theories. Through these interviews we found some characteristics among the artists that suggests that some specific kinds of self-leadership are an advantage for an artist’s career. The conclusion in the study lands in a model of what we saw were the most important roles that self-leadership has for artists.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur entreprenörer förhåller sig till den osäkerhet som råder när beslut tas angående implementering av ny teknologi. Metod: Då studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har semistrukturerade djupintervjuer använts som kvalitativ metod. Resultat & slutsats: Osäkerheten avseende ny teknik bland entreprenörerna är i det närmaste obefintlig tack vare att kostnaden för implementering av ny teknik är låg, det är lätt för entreprenörer att skaffa sig grundläggande kunskaper om ny teknik och nyttan av ny teknik är lätt att mäta. Dessa aspekter i kombination med entreprenörernas goda teknologiska beredskap bidrar till att beslutsfattande avseende ny teknik i större utsträckning sker under optimism än osäkerhet. De faktorer som påverkar beslutet att implementera en ny specifik teknologi (i denna studie digital marknadsföring), det vill säga den teknologiska acceptansen, är kunder, konkurrenter, långsiktig nytta, mätbarhet, resurser samt praktisk användbarhet. Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till litteraturen genom att upprätta ett ramverk som skildrar vilka faktorer som har inverkan på entreprenörens upplevda optimism avseende ny teknologi. Studien visar att låg finansiell kostnad, kunskap och kompetens, befintlig kundbas samt mätbarhet av ROI är faktorer som förebygger osäkerhet. Vidare skildrar ramverket hur förebyggande av osäkerhet i sin tur skapar en optimistisk inställning till beslutsfattande avseende implementering av ny teknologi i form av digital marknadsföring, där framförallt mätbarheten bidrar till att beslutsfattandet sker på rationell basis och besluten i stor utsträckning drivs av faktorer kopplade till tidigare forskning inom teknologisk acceptans. Ur ett praktiskt perspektiv påvisas att digital marknadsföring kan bedrivas framgångsrikt till en låg finansiell kostnad trots avsaknad av tidigare erfarenhet eller utbildning hos entreprenören. Osäkerhet avseende implementering av digital marknadsföring kan förebyggas med hjälp av insamling av information och nätverkande. Förslag till fortsatt forskning: I studien identifieras aspekter som förebygger entreprenöriell osäkerhet och ett förslag till framtida forskning är att använda sig av de faktorer som visat sig förebygga osäkerhet och testa dem på en annan digital teknologi för att kunna se huruvida resultatet hade skiljt sig åt. Forskningen indikerar även att att nystartade företag generellt agerar under en större osäkerhet än ett etablerat företag, trots att företagen faller inom kategorin mikroföretag. Det hade därför varit intressant att bygga vidare på studien genom att genomföra en jämförande studie i en större skala för att kunna dra slutsatser på huruvida nyetablerade mikroföretag skiljer sig från mikroföretag som varit verksamma under längre tid för att testa de indikationer som studien påvisat. Aim: To increase understanding of how entrepreneurs relate to the uncertainty that prevails when deciding on the implementation of new technology. Method: Semi-structured in-depth interviews. Result & Conclusions: The uncertainty regarding new technology among the entrepreneurs is almost non-existent due to the cost of implementing new technology is low, it is easy for entrepreneurs to acquire basic knowledge about how to use new technology, and the benefits of new technology are easy to measure. These aspects, combined with the entrepreneurs' good technological readiness, contribute to the decision-making regarding new technology to occur in greater extent under optimism than uncertainty. The factors that influence the decision to implement new specific technology (in this study digital marketing), i.e. the technological acceptance, are customers, competitors, long-term utility, measurability, resources and practical usability. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, the study contributes to the literature by establishing a framework that describes what factors have an impact on the contractor's perceived optimism regarding new technology. The study shows that low financial cost, knowledge and competence, existing customer base and measurability are factors that prevent uncertainty. Furthermore, the framework describes how prevention of uncertainty, in turn, creates an optimistic approach to decision-making regarding the implementation of new technology in the form of digital marketing, where, above all, the measurability contributes to the decision-making being made on a rational basis, and where the decisions are largely driven by factors linked to previous research in technological acceptance. From a practical perspective, demonstrating that digital marketing can be conducted successfully at a low financial cost despite the absence of previous experience or training with the contractor. Uncertainty regarding the implementation of digital marketing can be prevented by means of collecting information and networking. Suggestions for future research: The study identifies aspects that prevent entrepreneurial insecurity, and a proposal for future research is to use the factors that have proven to prevent uncertainty and test them on another digital technology in order to see whether the result had differed. The research also indicates that start-up companies generally act under greater uncertainty than an established company, despite the fact that the companies fall within the category of micro-enterprises. It would therefore have been interesting to build on the study by conducting a comparative study on a larger scale in order to draw conclusions as to whether newly established micro-companies differ from micro-companies that have been active for a long time in order to test the indications that the study showed.

Syfte och forskningsfrågor Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnliga musikartister går tillväga för att lansera sitt artisteri oberoende av de större skivbolagen. Eftersom musikindustrin till större delen är dominerad av män samt beroende av de större skivbolagen riktar sig denna forskning in på det kvinnliga entreprenörskapet inom musikindustrin. De framtagna forskningsfrågorna handlar om hur kvinnliga musikartister tar sig fram när det kommer till lansering av sitt artisteri oberoende av de större skivbolagen. Alltifrån hur lanseringen ser ut, vilka redskap som kan användas samt vilka möjligheter och begränsningar som existerar för kvinnliga artister i musikbranschen. Metod Denna studie innehar en kvalitativ metodundersökning med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem stycken intervjuer genomförda med kvinnliga självständiga artister som alla är aktiva i dagens musikbransch. Därefter har en framtagen analys tydliggjort svaren av forskningsfrågorna. Slutsatser Det som gör att en kvinnlig artist i musikbranschen kan klara sig oberoende av de större bolagen handlar om att ta hjälp av det kvinnliga musiknätverket. Med en noggrann utveckling av det personliga varumärket och en utförlig lansering kan man genom det kvinnliga musiknätverket som redskap ta sig fram i musikbranschen oberoende av de större bolagen. Purpose and research questions The purpose of this essay is to examine the way that female musicians work to launch their artistry independent of larger record labels. Since the music industry is prominently dominated by men and dependent on the larger record companies this research will focus on the entrepreneurship of women in said industry. The research questions will therefore focus on how female music artists make their way when it comes to launching their artistry independent of larger records companies. How does the launch work, what tools are used and what possibilities and limitations do the women of the music industry face? Method This study features a qualitative method research with an inductive approach. By gathering the empiric material through five interviews with female independent artists that are currently active in the music business. Thereafter an analysis produced has made the answers to the research questions clear. Conclusion The conclusion of what makes a female artist successful in the music business, independent of the larger record labels, is the social network between female musicians. With a thorough development of the personal brand and a detailed launch you can use the social network between female musicians to make their way in the music business.

För nyuppstartade företag är resurserna ofta små. Brist på kunskap och stöd gör att entreprenörer har många hinder för att lyckas etablera sig. Lyckligtvis finns det stöd från företagsinkubatorer och företagscoacher som har gjort resan förut och sitter på mycket erfarenhet. Förutom sin expertis kan de hjälpa till med stöd i processen för etablering och öka företagets legitimitet mot externa aktörer. Studiens syfte är att undersöka hur dessa rådgivare/mentorer främjar unga företags etablering. Denna fallstudie har därför undersökt två företag inom en framgångsrik företagsinkubator som använder affärscoacher för att hjälpa entreprenörer att överkomma hinder för etablering. Detta genom att kombinera tidigare studier av etableringsprocessen med teorier om kunskap och mentorskap. Entreprenörerna har redogjort för att dessa coacher varit bärande i kritiska situationer, hjälpt dem att själva utveckla essentiella förmågor för företagande och bidragit med stöd under programmets gång. Tilläggningsvis, är detta en uppsats som inte endast studerar etableringsprocessen, utan också vad som främjar den.

Genom en holistisk syn, med utgångspunkt i vår uppfattning av entreprenörskap var från uppväxten gav vi oss ut på en så kallad Heffaklumpsjakt för att utveckla vår förförståelse för entreprenören. Via en kvadrohermeneutisk utgångspunkt och en abduktiv forskningsprocess tolkades tre livsberättelser med vad vi såg som riktiga entreprenörer. Utifrån livsberättelserna upptäckte vi egenskaper/beteenden som var viktiga för entreprenörernas framgång. De var oberoende, beslutsfattare, innovatörer, tävlare, människokännare och mentorer spelade roll för dem. Hur dessa egenskaper gav sig uttryck skilde sig hos de tre entreprenörerna. Vi insåg att det är orättvist att koppla egenskaperna till individer, egenskaperna är så pass breda och kan passa in på individer som inte direkt är entreprenörer. Däremot kan vi se att framkomna beteenden kan ge en god grund till entreprenörskap, men de är inte måsten hos en entreprenör. Through a holistic outlook from out childhood and what we thought entrepreneurship was we tried to grasp the so called Heffalump. In that way we, were going to develop our preunderstanding about the entrepreneur. With a quadro-hermeneutics standpoint and an abductive research process three life stories were made with what we perceived as true entrepreneurs. From their life stories we came across characteristics/behaviours that were important for the success of the entrepreneurs. They were independent, decision makers, innovators, competitors, had high social skills and had help from mentors. These characteristics/behaviour expressed themselves in different manners with the entrepreneurs. We realized it would not be fair to connect them generally to all entrepreneurs since they are so wide and can fit many different types of people. We did, however realize that they instead of a requirement could make a good foundation for entrepreneurship.

Denna uppsats undersöker strategier vid marknadsinträde för startups och vilka resultat det ger i olika delar av processen. Teoridelen fokuserar på strategin effektualitet som lyfter vikten av relationer, flexibilitet och experimentering. Detta i kontrast till strategin kausalitet som baseras på teorier som importerats från ekonomiska teorier med linjärt förvalda mål som är utformade för etablerade marknader. En multipel fallstudie har utförts på två svenska tech-startups i Stockholmsområdet där grundarna har intervjuats. Resultatet visar att de studerade startups har dragit nytta av att använda en effektuellt strategi, därmed finns det implikationer att denna strategi är fördelaktig att använda för vissa typer av företag. Strategin är fördelaktig på grund av att den förespråkar fokus på samarbeten som leder till utveckling av värdefull kunskap som i sin tur ger konkurrensfördelar samt ökar sannolikheten för att skapa en unik produkt som det finns efterfrågan på. Resultatet visar även att kausalitet och effektualitet samverkar med varandra och därmed är inte kausalitet oviktigt för startups. Det gäller att ha rätt balans beroende på var i utvecklingen startupen befinner sig och hur branschen ser ut. Implikationer givet resultatet antyder att nystartade företag kan dra nytta av denna insikt för att öka sin chans att överleva på marknaden. Det bör också belysas en bredare syn på marknader på de kurser som lär ut entreprenörskap.

Bakgrund: Globaliseringen samt digitaliseringen har lett till stora förändringar på den globala marknaden. Företag konkurrerar inte längre bara regionalt eller nationellt utan även internationellt. Den dynamiska och volatila marknaden har lett till att det inte räcker att företag utnyttjar sina befintliga resurser utan de måste även vara flexibla, snabba och innovativa för att identifiera nya möjligheter. För att lyckas med det måste företag vara strategiskt entreprenöriella. Den ökade konkurrensen har även gjort att företag tvingas leverera hög kapacitet och effektivitet i samtliga av dess aktiviteter. Det har därmed blivit vanligt att företag väljer att enbart hantera de aktiviteter där de har sina interna styrkor och outsourcar övriga aktiviteter till externa företag genom att vara i nätverksorganisationer. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för strategiskt entreprenörskap och undersöka om och i så fall hur nätverksorganisationer kan balansera entreprenörskap och strategi i sin verksamhet. Metod: Studien utgörs av en kvalitativ forskningsstrategi som utformats som en fallstudie av företaget Smiling Group. Det empiriska materialet har samlat in via intervjuer, observationer samt genom granskning av skriftligt material. Slutsats: Vi anser utifrån vår studie att företag i nätverksorganisationer kan balansera strategi och entreprenörskap i sin verksamhet genom att de utnyttjar förutsättningarna som nätverket skapar. Vi vill hävda att en nätverksorganisation bidrar till att de enskilda företagen inom organisationen kan vara av entreprenöriell karaktär och ändå skapa långsiktig konkurrenskraft på marknaden. Background: The trends of globalization and digitalization have led to huge changes in the global market. Companies do not compete only on a regional or national level but also on an international level. The dynamic and volatile market place have led to the fact that companies do not only have to use their existing resources but they also have to be flexible, fast pace and innovative in order to identify new market opportunities. To succeed companies must be strategically entrepreneurial. The increased competitive situation has also forced companies to deliver high capacity and efficiency in all of its activities. Hence, it has become common that companies choose to perform those activities where they have their internal strengths while outsourcing the other activities to organizations by operating in network environments. Purpose: The purpose of the case study is to provide a greater understanding for the concept of strategic entrepreneurship and evaluate the how the network organizations can balance the entrepreneurship and strategy in its business operations. Method: The study is represented of a qualitative research strategy which has been shaped as a case study of the Smiling Group company. The empirical material has been collected through several personal interviews, various experiences and a review of written documentation. Conclusion: We conclude out of this case study that firms in network organizations can balance strategic management and entrepreneurship in their operations by utilizing the strategic advantages provided by the network. We claim that network organizations contribute by giving the individual firm the opportunity to take entrepreneurial action and still creating sustainable competitive advantage.

The purpose of this thesis is to, from a governing perspective, describe and enhance the understanding of the form entrepreneurial learning takes in lower and upper secondary schools’ practice, and its effects in terms of which approaches and practices are strengthened and marginalized. The context of this thesis is the industrial policy work to implement entrepreneurship in the Swedish educational system in 1996–2009. Industrial policy with its objectives concerning more companies and an entrepreneurial citizen is pervaded by expectations of the impacts of entrepreneurship. Discussing entrepreneurial learning as a governing tech­nology, based on Rose's development of Foucault's concept govern­mentality, provides a distance from these expectations and put productive power and complexity into focus. The governing perspective allows for the visualization of how an educational concept in entrepreneurial learning contributes to hierarchies of what is considered valuable but also how the fostering of the entrepreneurial citizen is made possible. I have followed three regional projects aimed at supporting teachers to implement entrepreneurship in their teaching practice. The analysed material includes observations of teacher training in entrepreneurial learning, inter­views with participating teachers and principals, as well as project documents, policy documents and entrepreneurship research. This thesis contributes to 'governing research' which use governmentality to understand entrepreneurship related to education. I show how entrepreneurial learning affects teachers’ subjectivities, how they should be and act, through the production of the entrepreneurial teacher, and what ways to be as a teacher this governing technology marginalizes. I also show how an educational concept in entrepreneurial learning enables governing at a distance by creating links between policy, entrepreneurship research, and teachers. These links contribute to teachers embracing entrepreneurial learning, and thus engaging in the fostering of the entrepreneurial citizen. By making visible the complexity of the entrepreneurial teacher and show the three subjectivities this ‘teacher’ offers: the collaborating, the flexible and the individual forming teacher, and the teachers marginalized: the supporting teacher and the autonomous subject teacher, this thesis contributes to a language to talk about how teachers are governed through entrepreneurial learning and its effects.

Forskningsfråga: • Vilka utmaningar uppstår under tillväxten? o Går det att påvisa en interaktion mellan entreprenörers utmaningar under tillväxtperioden? Syfte: Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan entreprenörers utmaningar vid tillväxten. Genom att identifiera entreprenörernas utmaningar under tillväxten önskar forskaren att kunna skapa en ökad medvetenhet hos blivande entreprenörer. Metod: Kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med entreprenörer. Sammanfattning: Entreprenören hjälper ekonomin i samhället genom att skapa nya arbeten samt utveckling av nya produkter och tjänster (Landström, 2005). Entreprenören är en av de betydelsefulla resurserna att studera inom de företag som har lyckats att växa. Vilket gör att utmaningarna för entreprenörerna sätts i fokus. Forskare har länge försökt förstå fenomenet entreprenörskap och tillväxt genom att studera framgångsrika entreprenörer. Denna studie kommer att undersöka samspelet mellan entreprenörers utmaningar under tillväxten, dvs. ett försök att bidra till en mer tydlighet kring att förespå utmaningar för nya entreprenörer.

Sedan 2011 finns entreprenörskap inskrivet i läroplanen för grundskolan. Mycket teori finns om entreprenören och entreprenörskap, men lite forskning finns som berör anställning av entreprenörer. Med den här kvalitativa studien ville vi bidra till ökad förståelse för om och hur entreprenören rekryteras till en traditionell anställning, där vi med traditionell anställning avsett entreprenören som arbetstagare. Studien genomfördes dels genom semistrukturerade intervjuer med två rekryterare och dels genom textanalys av nio platsannonser inom olika yrkesområden. Hela studien följer uppdelningen mellan egenskapsperspektivet respektive beteendeperspektivet. Dessa teman är valda med hänsyn tagen till de olika teoretiska inriktningarna kring entreprenörskap men också till olika ansatser inom rekryteringsteori. När vi påbörjade studien trodde vi att vi skulle mötas med en negativ inställning till att anställa entreprenörer. Studiens slutsats blev dock att entreprenören är eftertraktad att anställa, framför allt för dennes egenskaper, men att entreprenörskapsbegreppet ställer till en del praktiska problem för själva rekryteringen. Since 2011, entrepreneurship is established in the Swedish curriculum for primary school. Much theory can be found on the entrepreneur and entrepreneurship. There is, however, not as much research available regarding employment of the entrepreneur. With this qualitative study, we strived to contribute to an extended understanding of if and how the entrepreneur is recruited to an employment. The study was carried out by partly semistructured interviews with two recruiters, and partly by text analysis of nine listings in different professions. The whole study follows a sectioning between the trait perspective and the behavior perspective. These themes were chosen in consideration of the different entrepreneurial theoretical orientations, but also in regard to different approaches within recruitment theory. When the study began, we thought that we would be met by a negative attitude against hiring entrepreneurs. The conclusion of the study, however, became that the entrepreneur is sought after to hire, especially for its characteristics, but that the entrepreneurial concept poses some practical problems for the recruitment itself.

Women entrepreneurs all over the world contribute significantly to innovation, employment opportunities and wealth creation in their respective economies. Despite their importance as drivers of development, there is a lack of research on preconditions for women’s entrepreneurship. In particular, little attention has been given to women’s venturing in developing economies. This is troublesome, since women have the potential to play a crucial role in the development of any society, not least through venturing. Entrepreneurshiphas long been recognized as one of the keys to economic developmentand numerous studies have confirmed its economic value. At the same time, a lack of capital and other resources is a crucial constraint in starting and expanding new businesses, especially in developing economies where the financial markets are often underdeveloped or dysfunctional. Further,previous research shows that women entrepreneurs face particularly high obstacles when searching for capital and other resources, as they have to overcome both formal and informal barriers. The aim of this thesis is to contribute to previous knowledge on women’s entrepreneurship in developing countries, by exploring and describing women entrepreneurs’ resource acquisition. The aim is further to explore the role of formal and informal institutions, as well as the role of social capital in relation to resource acquisition. The thesis is based on two field studies, conducted in two different developing contexts – Tanzania and Pakistan. Extended periods of time were spent in these contexts, where data were collected through semi-structured interviews, a questionnaire and participant observation. The focus is on how women entrepreneurs obtain access to financial and other resources. The focus is further on the role of formal and informal institutions in relation to women entrepreneurs as they acquire resources, and the role of social capital in resource acquisition. Special attention is given to contextual preconditions. The results from the four papers of this thesis show that the studied groups of entrepreneurs use similar financial behavior. In both contexts, women have almost no access to formal capital from banks, and have to rely on informal sources of capital and resources, mainly from family members. In Tanzania, the microfinance sector plays an important role, and other semi-formal actors (e.g. SACCOs and RoSCAs) are commonly used as well. In Pakistan, the microfinance sector is less developed. There are semi-formal actors that can be used (such as so-called “committees”) but it is more common to use one’s own savings and loans or grants from family members. Further, results show that women entrepreneurs have to navigate through a complex interplay of barriers on both formal and informal levels. Although respondents in both contexts recognize that informal contacts (such as family members, friends, and social networks) are important sources of capital and other resources, they clearly express their desire for reliable, well-functioning, formal financial institutions. Lastly, results confirm that social capital is a crucial factor for entrepreneurs. As women in the studied contexts are excluded from formal finance, they are even more dependent on informal capital, and thereby their ability to use social capital. However, it is remarkable how often their social embeddedness is not only complex but counterproductive. Results show both negative outcomes of, and limited access to, social capital for the studied entrepreneurs. Över hela världen bidrar kvinnors företagande till att skapa innovationer, arbetstillfällen och ekonomiskt värde i sina respektive ekonomier. Trots att företagande kvinnor fyller en viktig funktion som pådrivare av utveckling, finns relativt lite forskning kring förutsättningar för kvinnors företagande. Detta gäller i synnerhet för utvecklingsländer, vilket är problematiskt, då kvinnor har potential att spela en avgörande roll för utveckling i alla samhällen, inte minst genom företagande. Entreprenörskap har sedan länge betraktats som en avgörande faktor för ekonomisk utveckling och en mängd studier har bekräftat entreprenörskapets ekonomiska värde. Brist på kapital och andra resurser är samtidigt en begränsande faktor för start och expansion av nya företag, speciellt i utvecklingsekonomier, där de finansiella marknaderna ofta är underutvecklade eller dysfunktionella. Tidigare forskning visar vidare att kvinnor som driver företag möter särskilt stora barriärer i sitt sökande efter kapital och andra resurser, samt att de tvingas hantera både formella och informella hinder. Syftet med denna avhandling är att bidra till tidigare kunskap om kvinnors företagande i utvecklingsländer, genom att utforska och beskriva företagande kvinnors resursanskaffning. Syftet är vidare att utforska vilken betydelse formella och informella institutioner har, samt vilken betydelse socialt kapital har, i relation till resursanskaffning. Avhandlingen baseras på två fältstudier,vilka genomförts i två olika utvecklingskontexter – Tanzania och Pakistan. Studierna pågick under längre tidsperioder och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, en enkät och deltagande observation. Fokus är på företagande kvinnor och deras anskaffande av kapital och andra resurser. Vidare fokuseras vilken roll formella och informella institutioner spelar i relation till företagande kvinnors resursanskaffande, samt vilken roll socialt kapital spelar för resursanskaffandet. Särskilt uppmärksammas de kontextuella förutsättningarna. Resultaten från de fyra artiklar som ingår i avhandlingen visar att de studerade grupperna av entreprenörer har liknande finansiella beteende. I båda kontexterna saknar kvinnor nästan helt tillgång till formellt kapital från banker och tvingas i stället förlita sig på informella källor till kapital och resurser, framför allt från familjemedlemmar. I Tanzania spelar mikrobankerna en viktig roll, tillsammans med andra semi-formella aktörer (exempelvis SACCOs och RoSCAs). I Pakistan är mikrofinanssektorn mindre utvecklad. Även där finns semi-formella aktörer att vända sig till (exempelvisså kallade ”committees”), men det är betydligt vanligare att använda egna besparingar och lån eller bidrag från familjemedlemmar. Vidare visar resultaten att företagande kvinnor tvingas navigera genom ett komplext nät av barriärer, både formella och informella. Respondenter i båda studerade kontexter ser informella kontakter (såsom familjemedlemmar, vänner och sociala nätverk) som viktiga källor till kapital och andra resurser. Trots detta uttrycker de tydligt att de efterfrågar kapital från pålitliga, väl fungerande, formella finansiella institutioner. Slutligen bekräftar resultaten tidigare studier, där socialt kapital påvisas vara av avgörande betydelse för entreprenörer. Eftersom kvinnor i de studerade kontexterna är exkluderade från formell finansiering, är de i än högre grad beroende av informellt kapital och därmed förmågan att använda socialt kapital. Det är dock anmärkningsvärt hur ofta de sociala strukturer som kvinnorna är inbäddade i, inte bara ärkomplexa, utan även direkt kontraproduktiva. Resultaten visar på både negativa effekter av, och begränsad tillgång till, socialt kapital för de studerade entreprenörerna.

This study examines the motivations, ambitions and critical resources for entrepreneurs to succeed in nature-based businesses. The article is based on semi-structured interviews with 30 Norwegian and Swedish entrepreneurs within nature-based businesses. The result shows that strong interests and motivations drive the entrepreneurs, but that they often lack time, money or sufficient skills. Norwegian entrepreneurs often use help from support schemes, while Swedish entrepreneurs rely more on their private network. Lifestyle and using the place as a residence seem to be of great importance for strategic choices and resource combinations in the entrepreneurial initiatives. For future research, we propose more in-depth studies of the dynamics between the advisor/support system and the entrepreneur. Studien undersøker motiver, ambisjoner og kritiske ressurser for å lykkes blant entreprenører i naturbaserte virksomheter. Artikkelen bygger på semistrukturerte intervjuer med 30 norske og svenske gründere tilknyttet naturbaserte virksomheter i Trøndelag og Jämtland. Resultatet viser at entreprenørene har sterk interesse og motivasjon, men mangler ofte ressurser som tid, penger og kunnskap. Norske entreprenører får i større grad hjelp av bedriftsrådgivere, mens de svenske søker hjelp gjennom private nettverk. Ellers ser livsstil og bosted ut til å ha stor betydning for entreprenørenes strategiske valg og ressurskombinasjoner. Forslag til framtidig forskning er å se nærmere på dynamikken mellom rådgiver/støtteapparat og entreprenør.

In both the study and the practice of entrepreneurship, the phenomenon of entrepreneurship is recurrently put forward as a key, or even the key, to resolving many of today’s social, ecological, and economic challenges. However, research shows that entrepreneurs who pursue social change risk overlooking or excluding certain worldviews, values, and ways of living. This thesis examines how entrepreneurial practices can create responsible social change. The study draws on ethnographic work and explores a new initiative launched by the Swedish furniture company IKEA – IKEA’s Partnership with Social Entrepreneurs. The aim of the initiative is to start collaborations with social entrepreneurs around the world, and to support their social change work, particularly when it comes to empowering women. The thesis further sheds new light on ethical and political aspects of entrepreneurship by using the insights and concepts of philosopher Simon Critchley. The thesis comes to four main conclusions. First, the study shows that the pursuit of social change requires that a variety of, sometimes contradictory, practices be performed. Second, the study shows that this particular change work and initiative have the positive and responsible outcome of generating a multiplicity of new autonomous spaces that enable the women involved to live more worthwhile lives. Third, the study shows that creating responsible social change is ‘infinitely demanding’ because responding responsibly to another person’s desires and strivings is tremendously challenging, and the number of people to which one can respond is similarly overwhelming. Fourth, the study shows that the complexity of creating responsible social change can be handled through the practices of a faithless faith (i.e., fidelity to a lived subjective commitment) and humour (i.e., the humorous acknowledgment and acceptance of one’s limits as a human being). The major contribution of this thesis is that it enriches our understanding of how entrepreneurial practices can accomplish responsible social change. The main theoretical contribution and thrust of the thesis is then the concept of infinitely demanding entrepreneurship, a notion centred on the suggestion that this form of entrepreneurial practice is driven by committed, responsible, and ethically and politically attentive actors and thus might lead to the creation of responsible social change. Infinitely demanding entrepreneurship has at least five facets: (1) its main aim is to be for the other person and to acknowledge and respect her otherness; (2) there is an attentiveness to the limitations of the specific situation, which encourages people to keep pushing to do more; (3) a plurality of competing ethical and political demands are acknowledged and handled; (4) there is an awareness that a variety of practices have to be carried out and a multiplicity of objectives met, including economic, social, and environmental ones; and (5) the practices of a faithless faith and humour enable these actors to cope with the infinitely demanding situation of trying to create responsible social change. Infinitely demanding entrepreneurship is an argument that breaks with research suggesting that practicing entrepreneurship is a rather easy means of solving societal issues. However, infinitely demanding entrepreneurship is also an argument that contradicts research that views entrepreneurship as the actual villain of today’s problems. Instead pointing out that entrepreneurial practices can create responsible social change, but that succeeding in this endeavour is ‘infinitely demanding’ for the involved and committed people who engage in such practices.

Bakgrund: Svenska företag inom lantbruks- och livsmedelssektorn (s.k. agri-food) behövermöta ökade behov av hållbar samhällsutveckling med livskraftig landsbygd och ökadefterfrågan på livsmedel, samt utnyttja det gynnsamma läget framtida klimatförändringar förmed sig (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). Dock är trenden inom svenskt lantbruk en starktminskande produktion med färre gårdar och anställda i branschen (Jordbruksverket 2017). Trotsatt metoder för hållbar affärsmodellssinnovation finns, utvecklar få svenska lantbruk sinaaffärsmodeller. Denna studie undersöker och skapar förståelse för vad som hindrar hållbaraffärsmodellsinnovation inom svenska lantbruksföretag. Forskningsfråga: Vad hindrar hållbar affärsmodellsinnovation i svenska lantbruksföretag? Syfte: Studiens syfte är att undersöka, illustrera och skapa förståelse för vad som hindrarutveckling av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att genom konceptutvecklingbidra till forskning om hållbara affärsmodeller i agri-food sektorn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, innehållande flera fallstudier, ochanalyseras med Gioia metodologin. Primärdata grundar sig på semistrukturerade intervjuer medägare/företagsledare till sex svenska lantbruksföretag, vars affärsmodeller utvecklats senastefem åren och fortfarande så gör. Teoretiskt ramverk: Teorier och metoder för hållbar affärsmodellsinnovation samt olika typerav hinder för denna utveckling redovisas. Då ämnet i studien är kopplat till såväl innovationsom strategisk företags- och förändringsledning, entreprenörskap och familjeföretagande, samtgenom kontexten även den pågående uppbyggnaden av forskningsområdet agroekologi,diskuteras även detta. Resultat: Hinder har identifierats och kategoriserats i externa, interna och kontextuella hindertill hållbar affärsmodellsinnovation, där merparten är interna hinder kopplade till tankesätt,attityd, kognitioner, strategisk ledning och ledarskap. Svenska stödsystemet är ett externt hinderoch kontextuella hinder, en ny dimension ärvda hinder, innebär ekologiska filosofiskaöverväganden och socioemotionell hälsa. Värde och implikationer: Denna studie är en pusselbit i byggandet av kunskap omframgångsrik ledning och innovation i agri-food sektorn, och ger ökad förståelse för praktisktarbete med hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk, genom att synliggöra hinder.Det akademiska bidraget består av utökad kunskap om hinder till hållbaraffärsmodellsinnovation och en utvecklad modell som inkluderar denna förståelse.Implikationer för både forskning och praktik är att fokusera på interna hinder, särskilt kognitivahinder och drivkrafter i utvecklingsprocessen samt studera hur svenska stödsystemet kan ochbör utvecklas för att skapa hållbar affärsmodellsinnovation i svenskt lantbruk. Background: Swedish agri-food businesses need to meet needs for a sustainable society withviable rural areas, increased demand for food and using the favourable situation due to futureclimate changes (Horizon 2020, Tell et al., 2016b). However the trend in Swedish agricultureis decreasing production and fewer farms as well as employees (Jordbruksverket 2017).Although methods for sustainable business model innovation (SBMI) exists, few Swedishagricultural businesses develop their business models. This study examine and understand whatis hindering SBMI in Swedish agricultural businesses. Research question: What are the barriers to sustainable business model innovation in Swedishagricultural businesses? Purpose: The purpose of this study is to explore, illustrate and create understanding of barriersto development of sustainable business models in Swedish agriculture, and through conceptdevelopment contribute to research about sustainable business models in agri-food andagricultural sector. Method: The study is conducted with a qualitative research method, containing multiple casestudies, and analyzed with Gioia methodology. Primary data are based on semi-structuredinterviews with owners/managers of six Swedish agricultural businesses, whose businessmodels have developed during the past five years, and still do. Theoretical framework: Theories and methods about sustainable business model innovationand different types of barriers to this development are used. Since the subject in this studyconnects to both innovation, strategic business and change management, entrepreneurship andfamily business, as well as through the context also the ongoing building of the research areaagroecology, also this is discussed. Findings: Barriers are found and categorized in external, internal and contextual barriers toSBMI, where the main parts are internal barriers connected to mindset, cognitions, strategicmanagement and leadership. Swedish support system is an external barrier, and contextualbarriers, a new dimension of inherited barriers, involve ecological philosophical considerationsand socioemotional wealth. Value and Implications: This study is a piece of puzzle in the construction of knowledge aboutsuccessful strategic management and innovation in agri-food sector by giving increasedunderstanding of practically working with sustainable business model innovation in Swedishagriculture and illustrating barriers to this development. The academic contribution containsextended knowledge about barriers to sustainable business model innovation, and a developedmodel including this understanding. Implications for research and practice are to focus oninternal barriers, especially cognitive barriers and drivers in the process of developingsustainable business models and to study how Swedish support system can be developed tocreate sustainable business model innovation in Swedish agriculture.

Med teknologins ständiga framsteg har det uppkommit nya distributions- och produktionsmöjligheter vilket resulterat i en förändring i strukturen inom musikindustrin. Nya inkomstkällor har identifierats, och musikskapare kan agera mer självständigt än tidigare tack vare portabla inspelningsprogram och digitala plattformar såsom Spotify och Soundcloud. Den förändrade strukturen har fått som följd att relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats. Syftet med denna studie är att granska hur oetablerade musikskapares relation till musikbolag har förändrats, sett till den teknologiska förändringsprocess som skett. Detta för att skapa en djupare förståelse för fenomenet såväl som det musikindustriella landskapet. För att uppnå detta syfte har vi arbetat utifrån följande forskningsfråga: Hur har oetablerade musikskapares relation till musikbolag förändrats, sett till den teknologiska utveckling som skett? Studien bygger på en induktiv ansats där vi utgår från den insamlade empirin för att bilda oss en uppfattning om det studerade fenomenet och utifrån detta skapa en teoretisk förankring. Empirin består till stor del av sju semistrukturerade intervjuer med såväl musikskapare i den inledande fasen av sin karriär som en aktör aktiv inom musikbolag. För att styrka denna empiri har vi valt att komplettera med sekundärdata, både kvalitativ i form av artiklar och akademiska studier, men även kvantitativ i form av statistiskt underlag från branschorganisationer, såsom IFPI och Musiksverige. Denna studies slutsats tyder på ett begynnande mönster kring hur relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats. Studien ämnar inte att generalisera eller konkretisera fenomenet utan att, genom materialet vi samlat in, diskutera fenomenet utifrån flertalet faktorer. Vi har i arbetet bland annat tagit upp entreprenörskap, ökad individuell kunskap, samt en ökad mängd musikskapare som bidragit till större konkurrens. Den ökade konkurrensen har bidragit till ett svårläst industriellt landskap där det nu finns en mängd verktyg att använda, men det garanterar inte en ökad chans till att ta sig igenom “bruset”. The constant progress of technology, along with the new distribution and production opportunities that has appeared, has resulted in a structural change in the music industry. New sources of income has been identified to allow music creators to act more independent than before, as a result of portable recording software and digital platforms, such as Spotify and Soundcloud. Thus, the structural changes has led to modifications in the relationship between music creators and music companies. The intention of this study is to examine how music creators relationship to music companies have changed, during the initial phase of the music creators career, in terms of the technological transformation that has occurred. This is to create a deeper understanding of the music industrial landscape. To achieve this purpose, we have been working with the research question stated below: How has music creators relationship to music companies changed, in the initial phase of the music creators career and in terms of the technological transformation that has occurred? The study is based on an inductive approach, as our starting point is in the empirical field, in order to create a perception of the studied phenomenon and establish it theoretically. The empirical data largely consist of seven semi-structured interviews with music creators in the initial phase of their career, as well as an representative of the music companies. To further strengthen the data, we have chosen to complement it with secondary data. These come in the forms of qualitative data, such as articles and academic studies, as well as quantitative data, such as statistics from industry associations as IFPI and Musiksverige. The results of this study indicates an incipient pattern regarding the changed relationship between music creators and music companies. The aim of this study is not to generalize or concretize the phenomenon, but to, through the gathered material, discuss the phenomenon based on a plurality of factors. In the study, we have addressed topics such as entrepreneurship, an increase in individual knowledge as well as an increase in music creators, which has contributed to a growing competitive market. The increase in competition has resulted in a landscape that is more difficult to read, where there’s now an immense amount of tools to use, but no guarantee for breaking through the spectrum.

Konsten att starta ett företag - en kvalitativ studie av nyföretagares upplevelser av redovisnings- och skatteregler. Sedan 2004 har BFN arbetat med att utveckla fyra nya regelverk som ska göra redovisningsreglerna lättare att överblicka. Samtidigt arbetas det både nationellt och lokalt för att främja nyföretagande och ekonomisk tillväxt, men både forskningen och litteraturen visar att administrativ börda och komplicerade regler utgör hinder för entreprenörskap. Många vill alltså se fler nya företag samtidigt som forskningen visar att det finns problem på vägen dit. Med denna bakgrund undersöktes om nyföretagare upplever några svårigheter med de svenska redovisnings- och skattereglerna, och om det finns ett informationsgap mellan dem och myndigheter som skulle kunna minskas. Syftet var att undersöka om nyföretagare upplever några svårigheter med redovisnings- och skatteregler, och om det finns ett informationsgap var syftet att ge ett förslag på hur det skulle kunna minskas. De avgränsningar som gjordes var att endast företagare som startat sitt första företag under 2016 eller 2017 med säte i Örnsköldsviks kommun fick ingå i studien. En respondent var dock ett undantag från detta då hon ännu inte har startat sitt företag. Problemet undersöktes med en kvalitativ metod, vilket utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla nyföretagare som tillfrågats tycker att redovisnings- och skattereglerna är svåra att få koll på, och samtliga anser att det är säkrast att överlåta sin bokföring till någon som kan det. En gemensam faktor som påvisade stor skillnad i nyföretagarnas upplevelser var om de hade någon företagare i deras närhet som de kunde rådfråga. De som inte hade det beskrev sina upplevelser övergripligt som svåra, medan de som kände en företagare beskrev dem med mer positiva ordalag. Av studien framkom det också att nyföretagarna upplevt även andra problem under uppstarten, där särskilt en respondent var kritisk till stödinsatserna från Nyföretagarcentrum, Almi och Arbetsförmedlingen.

Det finns mycket forskning kring entreprenörskap samt rekrytering, dock är soloföretagarens upplevelse av sin första rekrytering ett outforskat område. Genom en kvalitativ forskningsmetod vill vi få en ökad förståelse för hur en soloföretagare upplever hinder och möjligheter när de tar sitt beslut om att bli arbetsgivare. Vi har fått en ökad förståelse genom att vi har genomfört en fokusgrupp samt fyra semistrukturerade intervjuer. De fick själva lyfta fram sina egna erfarenheter samt perspektiv på hur anställningen upplevdes. Vi har i denna studie valt att utgå från två dimensioner kön och ålder då vi har generella uppfattningar om att det kan skilja sig åt mellan dem. Studiens entreprenörer har yttrat sig om att de upplevt både hinder och möjligheter i samband med sin första rekrytering. Ytterligare har vi även en generell uppfattning om att anställa är ett mer riskfyllt beslut i jämförelse med att hyra in sina medarbetare. Studien visade dock att vår generella uppfattning endast stämde överens med två av våra entreprenörer.

Bakgrund: När en entreprenör startar sitt företag är tankarna ofta inte hur stort företaget kommer att bli eller hur hanteringen av management kommer att se ut. Med ett växande företag tillkommer antalet anställda och managementfrågorna bli allt större. Entreprenören är också sällan utbildad inom management och med ett växande företag kan okunskapen och ibland brist på intresse för management väcka frågan om professionalisering. Ur ett organisationsperspektiv anses professionalisering vara gynnsamt för företag, men hur ser entreprenören på processen? Syfte: Detta arbete undersöker förstagångsentreprenörens uppfattning kring professionaliseringsprocessen av management ur ett psykologiskt perspektiv, för att skapa en djupare förståelse för ämnet. Det psykologiska perspektiv som undersöks i arbetet är entreprenörens egenskaper och motivationer. Metod: Studien använder sig av den kvalitativa forskningsmetoden och sex intervjuer har genomförts. Slutsats: Efter att entreprenörerna analyserats utifrån “The Theory of Achievement Motivation” och “The Locus of Control Theory”, resulterade det i att alla entreprenörer anser processen vara nödvändig i ett växande företag. Däremot visar resultaten också att entreprenörer som uppvisar ett kontrollbehov och behov av makt att detta försvårar processens genomgång. Entreprenörer utan kontrollbehov anser det vara skönt att slippa bära på så mycket ansvar själv. Eftersom alla entreprenörer visar ett behov av prestation skulle ändå samtliga entreprenörer genomgå processen för att gynna företag, om entreprenören vill att företaget ska växa.

Lean Startup Teori (LST) har kommit att växa i popularitet inom entreprenörskap världen över. LST är en teori som för startup- företag skall minska kostnader och tid samt för entreprenörer skapa en arbetsprocess som underlättar beslutsfattande. I denna studie har länkar mellan problematik inom beslutsfattande (overconfidence, prospektteori, gloriaeffekten samt escalation of commitment) och LST undersökts genom semistrukturerade intervjuer med entreprenörer i Sverige. Vidare har generella lärdomar från de olika fallen undersökts för att belysa fördelar och svagheter inom LST. Då pionjärer inom LST hävdat att teorin lämpar sig inom alla sektorer och branscher har även detta påstående granskats. Studien fann att LST- processer motverkar de negativa effekterna associerade med overconfidence och gloriaeffekten men kan inte hantera de problem som introduceras i samband med prospektteori samt escalation of commitment. Vidare når studien slutsatsen att LST kräver en fit med varje enskilt startup - företag och fungerar bäst inom branscher och industrier som har låga inträdesbarriärer form av kapitalkrav. Lean Startup theory (LST) has been growing in popularity in entrepreneurship worldwide. LST is a theory for startup companies to reduce costs and time, and for entrepreneurs to create a process that eases decision-making. In this study, links betweenproblems of decision making (overconfidence, prospect theory, the halo effect and escalation of commitment) and LST has been examined through semi-structured interviews with entrepreneurs in Sweden. Furthermore, general lessons from the cases has been studied to illustrate advantages and weaknesses of LST. As pioneers of LST argue that the theory is suitable for all sectors and industries, this claim has also been examined. The study found that LST processes counteract the negative effects associated with overconfidence and the halo effect, but cannot handle the problems that areintroduced in conjunction with the prospect theory and escalation of commitment. Furthermore, the study reaches the conclusion that LST requires a fit with each startup company, and functions best in sectors and industries where the entry barrier of capital requirement is low.

Det finns mycket forskning gjord kring entreprenörskap samt om sociala nätverk. Det finns även mycket forskning kring rekrytering. Dock är frågan huruvida entreprenörer använder sina sociala nätverk för att rekrytera personal ett relativt outforskat område. Vi ville, genom en kvalitativ studie, öka vår förståelse för hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal i sina nystartade företag. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer där fyra entreprenörer själva fick berätta om sina erfarenheter för oss. Vi utförde studien med grund i två valda dimensioner; kön och ålder. Vi valde dessa dimensioner för att vi hade generella uppfattningar om att vi skulle kunna finna betydande skillnader mellan entreprenörer i olika åldrar och kön. Vi fann att samtliga entreprenörer i studien använt sig av sina sociala nätverk vid anställning av personal i sina företag. De skillnader vi förväntade oss mellan generationerna var dock mindre än förväntat. Vi såg istället större skillnader mellan kvinnors och mäns användning av starka respektive svaga länkar i nätverken.

Akademisk teori såväl som politiska diskussioner framhåller ofta entreprenörskap som gynnsamt för ekonomisk tillväxt. De specifika teoretiska mekanismerna som gör att entreprenörskap leder till tillväxt har dock inte kunnat fastslås och det är därför inte klart om entreprenörskap alltid är ekonomiskt gynnsamt, och för vem? I denna artikel kommer vi att sammanfatta den empiriska forskningen inom entreprenörskap försök att fastställa att hur ökat entreprenörskap leder till ökad tillväxt. Bristen på förståelse av sambandet mellan entreprenörskap och tillväxt har tre övergripande anledningar, som vi diskuterar här: (1) sambandet mellan ekonomisk tillväxt och social utveckling har problematiserats, (2) skillnaderna mellan entreprenörskap som teoretiskt begrepp och empiriskt forskning är stora; (3) entreprenörskap är starkt kopplats till en regions kontext och historia. Detta leder till att det enkla sambandet mellan mer entreprenörskap i form av nyföretagande och innovationer oftast måste modereras och kanske även modifieras.

Syfte Jag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet. Metod En kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa. Teori Det teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå. Empiri Entreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget. Analys Entreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar. Satsningar på konsthallar har sitt ursprung i långvariga relationer och nätverkande inom branschen. Nätverket kan fungera som en nödvändig och legitimerande tillgång för konsthallsentreprenörer. Relationerna till konstnärer och andra nyckelpersoner sträcker sig ibland 40-50 år tillbaka i tiden. Två typer av entreprenörskap kan identifieras; ett som tar utgångspunkt i marknadens efterfrågan och ett kommersiellt förhållande mellan kultur och ekonomi; ett som tar utgångspunkt i en egen drivkraft att tillföra marknaden något som från början inte efterfrågas. För entreprenörer i den senare kategorin är inte kommersiell framgång eftersträvansvärt. Istället är skapande för kulturen det centrala. Slutsats Entreprenörskap inom konstutställningsbranschen präglas av en balansgång mellan vad som är ekonomiskt försvarbart och vad som är bäst för kulturen. Majoriteten av konsthallarna drevs av entreprenöriella par men forskningen fokuserar oftast på entreprenören. Entreprenörskap inom kulturen gör inte nödvändigtvis individerna till kulturentreprenörer. Ett kulturellt entreprenörskap drivs ur ett behov att skapa för kulturens bästa och som ett led i en självförverkligande process. Kulturentreprenörer kan finnas inom nätverk och informella strukturer på branschen, men det är långt ifrån självklart att de finns bland konsthallarnas entreprenörer.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend. Organisatoriskt kan den entreprenöriella och dialogiska skolan beskrivas vara raka motsatsen till den monologiska högskolekultur som betonar dels strikt ämnesindelning och yttre kontroll. Med vår studie vill vi komma runt denna problematik. Vidare bygger vår studie på ett kvalitativt förhållningssätt. Via deltagare i SORIS vill vi belysa upplevelser som varit i samband med detta projekt. För att få tillgång till deltagarnas tankar, åsikter hade vi med dem intervjuer, samt fick vi tillgång till studenters reflektioner via PM som var en del av deras undervisningsinnehåll. Där av framkom material som är empiriskt för studien. De teorier vi behandlar i förhållande till empirisk data bygger på vad författare beskriver i litteratur som böcker och tidigare studier samt artiklar. Gruppen Gottfrids Lada menade att det var en toppenupplevelse att få göra något praktiskt. Att vara ute och intervjua företag och träffa inspirerande människor. Likaså när deltagare gjorde event på stan så tyckte de det var ett kul initiativ att marknadsföra deras företag. En annan sak som deltagare i Växjö Ung Kompetens uppskattat av entreprenöriella projekt som detta är nya kontakter och att stärkta band inom gruppen skapats. Att det finns många positiva följdeffekter av entreprenöriella projekt. Studenter har kommit i kontakt med organisationer som de inte ens visste fanns innan. Att plantera ett möjlighetstänk är av väldigt stort värde, vilket projektet gett. Trots vissa frustrationer i processen såg studenter efter projektet med distans på allt som hänt. De menade på att detta är ett bra projekt, som ger riktig erfarenhet vilket är något att sätta på CV:et. När rätt personer hamnar på rätt plats och förstår potentialen i deras möjligheter kan mycket hända under ett sådant här projekt. Att ett företag skulle startas av studenterna var ett exempel på att mycket mer än vad som förväntas kan hända.

kapitlets viktigaste, och oroande, budskap är att den offentliga sektorns omvandling så som den nu genomförs inspirerad av New Public Management minskar entreprenöriella personers och processers möjligheter att verka. Vägen till den slutsatsen går över introduktion av, och diskussioner om, entreprenörskap och intraprenörskap. Det sistnämnda, det inomorganisatoriska entreprenörskapet, är starkt kontextbundet vilket medför att den offentliga sektorns särdrag måste presenteras för att få förståelse för individernas handlingar. New Public Management i sin svenska ”tappning” föregår sedan en genomgång av forskningsresultat av vad sentida omorganisationer inom offentlig sektor inneburit för olika personalkategorier; ledare och chefer, professionella och de längst ned i organisationerna. Exempel från kommunal, landsting och statlig verksamhet elaboreras i en spekulativ avslutning på temat ”vad skulle exempelentreprenörerna kunnat göra om dagens styr- och kontrollsystem tillämpats då de handlade”? Slutsatsen är inte en utan flera kontext- och individberoende men sammantaget negativa om det är entreprenörskap inom offentlig sektor som önskas.

Akademisk teori såväl som politiska diskussioner framhåller ofta entreprenörskap som gynnsamt för ekonomisk tillväxt. De specifika teoretiska mekanismerna som gör att entreprenörskap leder till tillväxt har dock inte kunnat fastslås och det är därför inte klart om entreprenörskap alltid är ekonomiskt gynnsamt, och för vem? I denna artikel kommer vi att sammanfatta den empiriska forskningen inom entreprenörskap försök att fastställa att hur ökat entreprenörskap leder till ökad tillväxt. Bristen på förståelse av sambandet mellan entreprenörskap och tillväxt har tre övergripande anledningar, som vi diskuterar här: (1) sambandet mellan ekonomisk tillväxt och social utveckling har problematiserats, (2) skillnaderna mellan entreprenörskap som teoretiskt begrepp och empiriskt forskning är stora; (3) entreprenörskap är starkt kopplats till en regions kontext och historia. Detta leder till att det enkla sambandet mellan mer entreprenörskap i form av nyföretagande och innovationer oftast måste modereras och kanske även modifieras.

Internationalisering innebär ett företags engagemang på utländska marknader, något som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utländska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare även för små och medelstora företag att göra affärer över gränserna har det i sin tur medfört barriärer som hindrar eller hämmar företags möjligheter att exportera. Även om det inte verkar råda någon konsensus vad det gäller exportbarriärer så är det ändå ett välbeforskat ämne. Vad som däremot ter sig betydligt mer outforskat är hur små och medelstora företag tar sig över dessa hinder. De förklaringar som finns kring hur små och medelstora företag hanterar de barriärer som upplevs vid export är väldigt oklara. Oftast beskrivs processer och arbete i samband med expansion men inte det grundläggande arbetet som små och medelstora företag går igenom för att kunna utvecklas och expandera genom sin export. Med grund utifrån detta har författarna till denna studie kommit fram till ett syfte som lyder att; ”Syftet med denna studie är att explorativt undersöka hur små och medelstora svenska exportföretag hanterar upplevda exportbarriärer” Författarna till denna studie har använt sig av en kvalitativ studie med ett deduktivt synsätt där grunden har legat i teori kring interna och externa exportbarriärer, dessa har delats in i de olika undergrupperna informations-, funktionella-, marknadsförings-, administrativa-, statliga- , genomförandes- samt miljöbarriärer. Denna teori tillsammans med tre semi-strukturerade djupintervjuer med de ovannämnda företagen har analyserats, och utifrån denna mynnat ut i en slutsats. Slutsatsen beskriver att de exportbarriärer som företag upplever är situationsbetingade och beror på mer än en variabel. Beroende på vilket geografiskt område företaget har valt att exportera till kommer de också uppleva varierande barriärer och då behöva anpassa sina hanteringsåtgärder. Vilka barriärer som upplevts och hur de hanterats beror också på hur länge företaget varit verksamma med export. Det sätt som har möjliggjort ett internationellt verkande i stor mån är genom användandet av mellanhänder. Genom att små och medelstora företag använder sig av mellanhänder har de kunnat hantera många av de barriärer som uppkommit på ett sätt som medför färre och mindre finansiella följder för det enskilda företaget.

Entreprenöriella landsbygdsenklaver

This thesis aims to examine the conditions for entrepreneurship in Taiwan by the occurrence of cultural phenomenon guanxi. Based on the concept of familiness and guanxi, the family is central in this study of family business. Traditional descriptions of the Asian culture claim that guanxi is vital in the business context. Though, recent studies indicate that significance of guanxi seems to be changing. Therefore the purpose of this thesis is to create an understanding of the importance and relevance of guanxi in the context of Taiwanese family business. By travelling to Kaohsiung, Taiwan to interview six managers of Taiwanese family firms this study’s empirical material was gathered for further processing based on a qualitative approach. This material led to the theoretical fields of social capital, familiness, Confucian culture and guanxi. Furthermore four propositions were modelled to test the expressions of guanxi in the visited companies. By testing these propositions a wide dissemination of perceptions about family and business was identified in the result. How guanxi is embodied in Taiwanese family business is due to how the owning family is structured and how the owning family choose to relate to international influences. The conclusion of this essay is therefore that guanxi is expressed by individual values in the company and is not as visible in the company it self as traditions would claim. The family is still central in Taiwanese culture and business, but how the importance of the family is expressed has changed with the development of guanxi.