Search

Bakgrund: I ett globalt perspektiv är förvärvade hjärnskador en stor utmaning för samhället i form av kostnader för sjukvård och rehabilitering. Personer som drabbas av förvärvad hjärnskada behöver stöd för att själva ta ansvar för sin träning och hitta meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra som en del av en hälsosam livsstil. Syfte: Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av aktivitet och delaktighet hos personer som drabbats av förvärvad hjärnskada som skildras i en kollektivt skriven blogg. Metod: Materialet i den aktuella studien utgörs av bloggtexter som skrevs mellan åren 2017 och 2019 inom ramen för ett samarbetsprojekt och låg öppet publicerade på internet. Bloggen skrevs av en grupp personer med förvärvad hjärnskada. Texterna analyserades med Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Vikten av att hålla igång; som beskriver upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet och träning efter hjärnskadan och hur aktiviteterna behövde anpassas efter de nya förutsättningarna. Att träna lite hela tiden i vardagen; som beskriver deltagarnas sätt att träna medvetet i alla aktiviteter som tillhör vardagslivet, att träna lite hela tiden. Hur man närmar sig samhället på nytt; som beskriver erfarenheter gällande delaktighet i samhällets olika delar och vikten av stöttning från människor i samma situation. Slutsats: Resultatet indikerar att fysisk aktivitet, träning och delaktighet i samhället kan vara viktigt efter en förvärvad hjärnskada. Vidare kan det vara betydelsefullt att dela erfarenheter med andra, få stöd av andra och lära sig av andras erfarenheter. Det är även viktigt att samhällsfunktioner och miljöer i det offentliga rummet är tillgängliga för alla. Background: In a global perspective, acquired brain injury is a major challenge for society in the form of costs for healthcare and rehabilitation. People with acquired brain injury need support in order to take responsibility for their own health and incorporate exercise as part of a healthy lifestyle. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of people with acquired brain injury, with regards to activity and participation, as depicted in a collectively written blog. Methods: The material in the current study consists of collectively written blog texts written between 2017 and 2019 by people with acquired brain injury. The material included 35 blog texts and was part of a larger research study. The texts were analyzed with Malterud's Systematic Text Condensation. Results: The analysis resulted in three categories; The importance of being physical active; describes experiences of physical activity and training after brain injury and how the activities needed to be adapted to the new conditions. To exercise a little all the time in everyday life; describes the participants' way of exercising consciously in all activities included in everyday life, to exercise a little all the time. How to re-approach society; describes experiences regarding participation in the various parts of society and the importance of support from people in the same situation. Conclusions: The results indicate that physical activity, training and participation in society are important after brain injury. Furthermore it is meaningful to share experiences with, get support from and learn from other people with acquired brain injury. It is also important that community functions and environments in public spaces are available for everyone.

Bakgrund: Närmare hälften av de som drabbas av cancer i Sverige är kvinnor, och vissa av dessa kvinnor är mödrar som fått diagnosen obotlig cancer. När en patient drabbats av obotlig cancer blir den palliativa vården central. De fyra hörnstenarna tillsammans med den personcentrerade modellen de 6 S:n blir grunden i hur vården kan utformas. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa mödrars upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Dahlborgs modell. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Känslan av maktlöshet, Livets oundvikliga förändring och, Leva i nuet, tillsammans med sex underkategorier. Konklusion: Obotlig cancer medförde både fysiskt och psykiskt lidande för mödrarna där de upplevde begränsningar i sin roll som mamma. Detta medförde att de existentiella tankarna och känslorna blev oundvikliga och svårhanterliga. Samtidigt visade resultatet att mödrarna fick livskraft genom förmågan att leva i nuet och reflektera kring vad som var viktigt och värdefullt för dem. Sjuksköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens kring den personcentrerade palliativa vården för att kunna vårda och bemöta denna patientgrupp på bästa möjliga sätt. Background: Almost half of those affected by cancer in Sweden are women, and some of these women are mothers who have been diagnosed with incurable cancer. When a patient suffers from incurable cancer, palliative care becomes central. The four cornerstones, together with the person-centered model of the 6 S's, will form the basis of how care will be designed. Aim: The purpose of the thesis was to shed light on mothers' experience of living with incurable cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of narratives was used according to Dahlborg's model. Findings: The results were identified by three main categories; The feeling of powerlessness, Life's inevitable change and Living in the moment, along with six subcategories. Conclusion: Incurable cancer caused both physical and psychological suffering for the mothers and they experienced limitations in their role as mothers. This meant that the existential thoughts and feelings became unavoidable and difficult to handle. At the same time, the results showed that the mothers gained vitality through the ability to live in the present and reflect on what was important and valuable to them. Nurses need to further develop their competence in person-centred palliative care in order to care for and respond to this patient group in the best possible way.

Inledning: Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) kännetecknas som en inflammation i hjärna och ryggmärg och karakteriseras framför allt av ihållande utmattning. Sjukdomen är ingen kultursjukdom eller lokal företeelse utan den förekommer i diverse åldrar, länder och sociala grupper. Ansträngningsutlöst försämring (PEM) är ett kardinalsymtom för sjukdomen. PEM kännetecknas av en förvärring av symtom efter rörelse, ortostatisk eller neuromuskulär stress och/eller kognitiv aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen och erfarenheten av ansträngningsutlöst försämring (PEM) hos personer med ME/CFS. Metod: En kvalitativ empirisk studie baserad på bloggar med deduktiv ansats. Livsvärldsteorin användes som en teoretisk referensram. Resultat: Resultatet visade att personer med ME/CFS beskrev PEM som en påfrestande och dramatisk upplevelse och att det krävdes ständiga anpassningar för att undvika försämringen. Situationen förvärrades ytterligare av ett bristfälligt och empatilöst bemötande inom sjukvården. Slutsats: På grund av känslighet för stimuli behöver varje handling gentemot personer med diagnosen ME/CFS reflekteras över huruvida den är till nytta eller till skada. För att förhindra PEM måste vården anpassas utifrån individuella ansträngningströsklar hos varje enskild person. Vidare forskning behövs om vilka förändringar som krävs för att säkerställa högkvalitativ omvårdnad. Introduction: Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS) is characterized as inflammation of the brain and spinal cord and is characterized above all by persistent fatigue. The disease ME/CFS is not a cultural disease or a local phenomenon and It occurs in various ages, countries and social groups. PEM is characterized by an exacerbation of symptoms after movement, orthostatic or neuromuscular stress and / or cognitive activity. Purpose: The aim of this study was to describe the experiences and the perceptions of post-exertional malaise (PEM) in people with ME/CFS. Method: The study was a qualitative empirical study with a deductive approach based on blogs. Lifeworld was used as a theoretical framework. Result: The results showed that people with ME / CFS described PEM as a stressful and dramatic experience and that constant adjustments were required to avoid this deterioration. The situation was further aggravated by a deficient and unempathetic response in healthcare. Conclusion: Due to abnormal sensitivity to stimuli, each intervention for persons diagnosed with ME / CFS needs to be reflected on whether it is beneficial or harmful. To prevent PEM, healthcare must be adjusted based on the individual effort thresholds of each person. Further research is needed on what improvements are required to ensure high-quality nursing.

Bakgrund: Antalet induktioner i Sverige ökar samtidigt som förlossningsklinikerna är restriktiva med igångsättning utan medicinska indikationer relaterat till ökad risk för komplikationer. Kvinnor som genomgår induktion har ökad risk för negativ förlossningsupplevelse. Delaktighet bidrar till känsla av kontroll och barnmorskan behöver stödja kvinnans unika behov. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av induktion som grundas på humanitära skäl. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling utfördes på internet och 11 bloggar inkluderades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i ett sammanfattande tema: Induktion upplevs som en känslomässig berg- och dalbana från början till slut. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Konklusion: Kvinnor har ett stort behov av stöd och bekräftelse från barnmorskan som behöver vara lyhörd för de unika behoven. Genomgående beskrivs misstron till kroppen och att hoppet läggs till vårdens interventioner. Förlossningsupplevelsen beskrivs positiv trots induktion om behov av stöd, delaktighet och trygghet har tillgodosetts. Background: The amount of inductions in Sweden increases as the birth clinics are restrictive with inductions that isn’t related to medical indications in order to decrease risk for complications. Women that undergoes induction has increased risk for a negative birth experience. Participation helps to a feeling of control and the midwife needs to support women’s individual unique needs. Aim: To describe women’s experience of induction which is founded on humanitarian reasons. Method: A qualitative method with inductive approach was applied. Data was gathered on the Internet and 11 blogs was included and analysed with help of qualitative content analysis. Result: The analysis concluded in one theme: Induction feels like an emotional rollercoaster from start to beginning. The result is presented in four categories and ten subcategories. Conclusion: The women had a large need for acknowledgement and support from the midwife who needs to be responsive to the unique needs. A strong misbelief to their own body is described and the hope lays to the care’s interventions. Even though the induction can be long-spun and painful the woman can get a positive birth experience if she experienced support, participation and security.

Bakgrund: Förekomsten av kvinnor som genomgår förlossningsinduktion i Sverige har ökat de senaste åren. Ämnet har diskuterats intensivt sedan hösten 2019 i samband med att doktorsavhandlingen "SWEPIS" publicerades. Delade meningar råder om när i graviditeten induktion bör ske. Tidigare beskrivningar av kvinnors upplevelser av förlossningsinduktion är att de generellt är sämre jämfört med spontan förlossningsstart. Syfte: Att utifrån kvinnors skrivna berättelser beskriva deras upplevelser av förlossningsinduktion som initierats av sjukvården efter beräknat förlossningsdatum. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Nio bloggar studerades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i ett tema: Induktion efter beräknat förlossningsdatum väcker mångfacetterade känslor hos kvinnor samt tre kategorier: Känslor relaterade till upplevelsen av induktion uppstår redan tiden före förlossningen, Behov av stöd under inducerad förlossning och Upplevelsen av förlossningsinduktion varierar både under och efter förlossningen. Konklusion: Kvinnor upplever ambivalenta känslor relaterat till förlossningsinduktion. Induktion präglas av tvivel och lång väntan men även rädsla, hopplöshet, smärta, förväntan och positiva känslor. Barnmorskor främjar en god upplevelse genom förståelse för kvinnors känslor inför, under och efter en förlossningsinduktion. Background: The incidence of women undergoing labor induction in Sweden has increased during the past years. The topic has been loudly discussed since the fall of 2019 due to the doctoral thesis “SWEPIS”. There are divided opinions about when induction should take place during pregnancy. Previous descriptions of experiences of birth induction shows that it´s generally worse compared to the experience of childbirth that started spontaneously. Purpose: To describe, based on women's written stories, their experiences of induction initiated by healthcare after the estimated date of childbirth. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Nine blogs have been analyzed. Results: The analysis resulted in a theme: Induction after the estimated date of birth evokes multifaceted emotions in women and three categories: Emotions related to the experience of induction arises even before the start of the induction, Need for support during induced childbirth and the experience of birth induction varies both during and after childbirth. Conclusion: Women experience ambivalent emotions related to the induction of labor. Induction is characterized by doubt and long waits but also fear, hopelessness, pain, anticipation and positive emotions. Midwives can support good experiences by understanding women's feelings before, during and after the induction of labor.

Bakgrund: En person som lever med den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1 har ansvaret att kontrollera plasmaglukosnivån och administrera insulininjektioner dagligen. Är en person med diabetes typ 1 fysiskt aktiv krävs justeringar av insulin samt anpassning av kolhydrater. Sjuksköterskan är ett stöd för att personen med diabetes typ 1 ska kunna utföra fysisk aktivitet som egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen vid fysisk aktivitet hos vuxna med diabetes typ 1. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats som utgick från Orem´s egenvårdsteori. Analysen utgick från fyra bloggar och analyserades med Elo och Kyngäs analysmodell. Resultat: Motivation och planering krävs för att en person med diabetes typ 1 ska kunna utföra fysisk aktivitet. När planeringen inte fungerar upplever personerna med diabetes typ 1 en frustration över att deras kunskap inte räcker till. För att kunna utföra fysisk aktivitet upplevs behov av stöd genom egenvårdsråd från sjuksköterskan. Slutsats: När sjuksköterskor får kunskap och förståelse för hur personer med diabetes typ 1 upplever fysisk aktivitet, kan de individanpassa stödet i omvårdnaden. Genom individanpassade egenvårdsråd kan sjuksköterskan, med förståelse från tidigare erfarenheter, bemöta personen med kunskap och förståelse. Background: A person living with the autoimmune disease type 1 diabetes is responsible for controlling the plasma glucose level and administering insulin injections daily. If a person with diabetes type 1 is physically active, adjustments of insulin and adaptation of carbohydrates are required. The nurse is a support for the person with diabetes type 1 being able to perform physical activity as self-care. Aim: The purpose was to describe the experience of physical activity in adults with type 1 diabetes. Method: The study was conducted with a qualitative content analysis with a deductive approach based on Orem's self-care theory. The analysis was based on four blogs and was analyzed with Elo and Kyngäs method for analysis. Results: Motivation and planning is required for a person with diabetes type 1 to be able to perform physical activity. When planning does not work, people with type 1 diabetes experience a frustration that their knowledge is not enough. In order to be able to perform physical activity, the need for support is experienced through self-care counseling from the nurse. Conclusion: When nurses get knowledge and understanding of how people with type 1 diabetes experience physical activity, they can customize the support in the nursing care. Through personalized self-care councils, the nurse, with understanding from previous experiences, can respond to the person with knowledge and understanding.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem över hela världen och allt fler kirurgiska ingrepp utförs varje år för att minska fetma bland befolkningen. Komplikationer till följd av fetma kan bland annat påverka kvinnors fertilitet negativt vilket ger dem en större anledning till att genomgå viktminskningskirurgi. När fördelarna av kirurgi överväger hälsoriskerna så kan viktminskningskirurgi därmed vara ett alternativ. I rollen som ansvarig för omvårdnaden har sjuksköterskan en viktig funktion i den process av förändring som följer efter viktminskningskirurgi. Därför är det viktigt att ta del av de levda erfarenheter som dessa patienter har för att öka kunskap och förståelse. Syfte: Beskriva kvinnors levda erfarenheter efter viktminskningskirurgi. Metod: Analys av sju narrativer i form av bloggar för att studera kvinnors levda erfarenheter. Resultat / Diskussion: Resultatet presenteras i två huvudteman och tre underteman. Huvudteman presenteras i en kropp i förändring samt omställning i vardagligt liv. Underteman presenteras i andra förutsättningar i en lätt och frisk kropp, svårigheter efteråt samt att anpassas till en ny vardag. Slutsats: Det är viktigt att patienter som genomgår viktminskningskirurgi får rätt information och stöd för att nå ett bestående resultat och ökad livskvalitet. Vidare forskning om hur sjuksköterskan kan utveckla vården för dessa patienter är nödvändig då allt fler genomgår viktminskningskirurgi. Background: Obesity is a growing problem worldwide, more and more surgical procedures are conducted every year to reduce obesity among the population. Complications resulting from obesity can adversely affect women's fertility, giving them a greater reason to undergo bariatric surgery. When the benefits of a surgical procedure outweigh health risks, an alternative solution to the problem may be bariatric surgery. Being responsible for nursing care the nurse has an important function in the process following bariatric surgery. Therefore, it is important to consider the experiences that these patients have in order to increase knowledge and understanding. Aim: Describe women's lived experiences after bariatric surgery. Method: Analysis of seven narratives in the form of blogs to study women's lived experiences. Result / Discussion: The result is presented in two main themes and three subthemes. The main themes are presented in a body of change and a change in everyday life. Subthemes are presented in other prerequisites in a lighter and healthier body, difficulties afterwards and adapting to a new everyday life. Conclusion: It is important that patients undergoing bariatric surgery to receive the right information and support to achieve lasting results and increased quality of life. Further research on how the nurse can develop the care of these patients is necessary as more and more people undergo bariatric surgery.

Denna studie handlar om hur ett sponsrat blogginlägg av en influencer inkodas och hur läsarna i kommentarerna avkodar meddelandet och reagerar på inlägget. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur läsare avkodar sponsrade blogginlägg. Vi antog innan genomförandet att fler skulle avkoda meddelandena på ett sätt som skulle vara mer kritiskt gentemot samarbetet, därför har det gjorts en teoriprövande studie av Stuart Halls teori om inkodning och avkodning. För uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av analytiska begrepp från MCDA har vi undersökt både inläggen samt de tillhörande kommentarerna och tagit fram de relevanta delarna i materialet. Detta har sedan analyserats med våra teoretiska begrepp. För att se hur influencern, i vårt fall Isabella Löwengrip, förmedlar känslor som ett sätt att inkoda ett meddelande använde vi oss av de retoriska övertalningsmedlen ethos, pathos och logos. När kommentarerna analyserades användes de tre hypotetiska positionerna från receptionsteorin för att se hur läsarna avkodade meddelande. Resultatet visade att majoriteten av läsarna avkodade meddelandet som Isabella Löwengrip avsett och hamnade i den dominerande/hegemoniska positionen. Det går att utläsa i analysen att inte alla som kommenterar befinner sig i den dominerande/hegemoniska positionen. Slutsatsen blir att receptionsteorin, närmare bestämt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning stämmer då olika individer avkodar ett meddelande på olika sätt. Detta betyder att antagandet om att mottagarna ställer sig kritiskt gentemot samarbeten på den utvalda bloggen inte stämmer. This study is about how a sponsored blog post of an influencer is encoded and how the readers in the comments decode the message and respond to the post. The purpose of the study is to increase understanding of how readers decode sponsored blog posts. We assumed before the implementation that more people would decode the messages in a manner that would be more critical of the cooperation, so a theory-based study of Stuart Hall's theory of encoding and decoding has been made. To achieve our purpose, we have used a qualitative content analysis. With the help of analytical concepts from MCDA, we have investigated both the submissions and the accompanying comments and developed the relevant parts of the material. This has since been analyzed with our theoretical concepts. To see how a influencer, in this case Isabella Löwengrip, imparts feelings as a way of writing a message, we used the rhetorical persuasions ethos, pathos and logos. When the comments were analyzed, the three hypothetical positions were used from the reception theory to see how readers decoded the message. The result showed that the majority of readers decoded the message that Isabella Löwengrip intended and ended up in the dominant/hegemonic position. It is possible to read in the analysis that not everyone commenting is in the dominant/hegemonic position. The conclusion is that the reception theory, more specifically Stuart Hall's theory of encoding and decoding, is correct when different individuals decode a message in different ways. This means that the assumption that recipients are critical of the cooperation on the chosen blog do not match.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av det otänkbara; ett barn får en cancerdiagnos. Diagnosen medför lidande hos hela familjen och skapar en osäkerhet i föräldrarollen. I en familjecentrerad omvårdnad är sjuksköterskans uppgift att stärka föräldrarna och aktivt arbeta med föräldrarnas delaktighet i vården för att indirekt höja barnets vårdkvalitet. En ansträngd vårdmiljö medför dock hinder för implementering av familjecentrerad omvårdnad. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Metod: En kvalitativ metod valdes för att belysa föräldrars upplevelse av vården av ett cancersjukt barn. Datainsamlingen består av sju bloggar och analys av narratives användes för att bearbeta insamlad data. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier; kommunikationsbrist, att vara förälder, vårdpersonalens oförmåga att ge stöd, vårdmiljö och trygghet i kontinuitet- konsekvenser av platsbrist. Utifrån kategorierna utformades underkategorier vilka beskriver mer detaljerat kring föräldrarnas upplevelser av barnets vård samt faktorer som påverkar upplevelsen. Slutsats: Sjuksköterskans arbetskomplexitet bestående av att främja familjecentrerad omvårdnad i en ansträngd vårdmiljö medför att ett aktivt arbete med föräldrarnas delaktighet hamnar i skymundan. Delaktigheten av föräldrarna blir enbart slentrianmässig när sjuksköterskan inte inger adekvat med stöd och information eller i tillräckligt hög utsträckning beaktar föräldrarnas åsikter. Background: Every year, about 300 families in Sweden suffer from the unthinkable; a child receives a cancer diagnosis. The diagnosis causes suffering for the whole family and creates an uncertainty in the parenting role. In a family-centered nursing, the nurse's task is to strengthen the parents and actively work with the parents' involvement in the child’s care to indirectly raise the child's quality of care. A strained healthcare environment, however, impedes family- centered nursings implementation. Aim: Highlight parents' experience of the care of a cancer ill child. Method: A qualitative method was chosen to highlight the parents' experience of the care of a cancer ill child. The data collection consists of seven blogs and analysis of narratives was used to process collected data. Results: In the result, five categories emerged; lack of communication, being a parent, the inability of healthcare staff to provide support, healthcare environment and safety in continuity- consequences of lack of space. From the categories subcategories were designed which describe in more detail the parents' experiences of the child's care and factors that influence the experience. Conclusion: Nursing's work complexity consisting of promoting family-centered nursing in a stressed healthcare environment means that active work with parents involvement ends in the dark. Parents 'involvement will only be act of routine when the nurse does not give adequately provided support and information or takes sufficient account of the parents' opinions.

Den här uppsatsen undersöker hur sponsrat material smälter in i det övriga innehållet, i två etablerade bloggar. Den ena är Petra Tungårdens professionella blogg och den andra är Nicole Falcianis privata blogg. Det är en jämförande studie mellan sponsrade blogginlägg och osponsrade inlägg. Studien är en kvalitativ retorikanalys som med hjälp av teorierna native advertising, retorik, personligt varumärke och parasocial interaktion undersöker hur de två bloggarna men hjälp av argumentation säjer in produkter eller tjänster till sina läsare. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan argumentationen i de sponsrade och de osponsrade inläggen. Gemensamt för bloggarna är att det finns betydligt fler skillnader än likheter i argumentationen, men i den privata bloggen fanns det mycket fler skillnader jämfört den professionella. Vidare diskuteras att skillnaderna inte är tillräckligt markanta för att läsarna ska kunna upptäcka dem, och att problematiken med att urskilja sponsrat material kvarstår. This paper investigates how sponsored content blend in with the other content, in two established blogs. One is Petra Tungården who has a professional blog, and one is Nicole Falciani's personal blog. It is a comparative study between sponsored blog posts and non-sponsored blog posts. The study is a qualitative rhetoric analysis using the theories native advertising, rhetoric, personal branding and parasocial interaction to investigate how the two bloggers recommend products or services to their readers with the help of argumentation. The result shows that the argumentation for the sponsored and the non-sponsored posts have both smililarities and differences. Both blogs have many more differences than similarities, but the personal blog turned out to have much more differences than the professional one. Further on it is discussed that the differences are not sufficientlly pronounced to the readers to detect them, and that the problem of distinguishing the sponsored content remains.

Användningen av ledningsbloggar som verktyg för internkommunikation har ökat, samtidigt som forskning visar att högsta ledningen i många organisationer ser brister i sin kommunikativa förmåga. Kombinationen av ett begränsat forskningsunderlag kring fenomenet ledningsblogg och betydelsen av ett kontinuerligt och framgångsrikt förbättringsarbete ger denna uppsats sitt syfte: Att bidra med kunskapsutveckling kring hur högsta ledningen kan stimulera en organisation mot en högre grad av ständiga förbättringar genom att kommunicera internt via en blogg. En kvalitativ studie utfördes i form av en fallstudie på en organisation där ständiga förbättringar ingår i strategin och utgör en del av visionen och 2016 års mål. Intervjuer genomfördes med chefer på lägsta nivå kring deras upplevelse av den befintliga ledningsbloggen. Resultatet från intervjuerna analyserades mot befintlig teori samt existerande blogginlägg. Analysen utgick från Koenig och Schlaegels (2014) sex teman som beskriver hur bloggens designkarakteristika påverkar läsarens upplevelse: Innehållsvärde, Underhållsvärde, Styrning/Förvaltning, Användbarhet, Interaktion och Marknadsföringsbudskap. Baserat på dessa sex teman har två fiskbensdiagram tagits fram positiva och negativa upplevelser redovisas. Dessa upplevelser kan påverka attityden och därmed beteendet och på så sätt utgöra stimulans respektive hinder i arbetet mot en högre grad av ständiga förbättringar. Resultatet visar att rätt använd kan en intern ledningsblogg vara ett effektivt verktyg för att påverka organisationskulturen, men det krävs kunskap om retorik för att inte riskera att bloggen blir mer av ett hinder än ett verktyg som stimulerar. För att uppnå positiv påverkan behöver mottagaren ges en upplevelse av såväl nytta, enkelhet som nöje och resultatet visar också att genom att fokusera på mottagaren kan olika typer av kommunikationsbarriärer övervinnas. Ett antal aspekter som bör prägla bloggen för att stimulera till ständiga förbättringar har identifierats, och även ett antal aspekter som kan utgöra hinder. Analytisk generalisering av dessa slutsatser bidrar till kunskapsutveckling inom området. Denna uppsats har resulterat i bekräftelse av tidigare forskning, konkreta användarråd samt förslag på vidare forskning för att ytterligare reducera det gap som finns kring detta område. The use of management blogs as a tool for internal communication has increased, at the same time research shows that top management in many organizations sees shortcomings in their own communicative ability. The combination of limited research about the phenomenon of management blogs and the importance of a continuous and successful improvement work gives this study it´s purpose: To contribute with knowledge about how top management can stimulate an organization towards a higher degree of continuous improvements by communicating internal through a blog. A qualitative study was conducted as a case study in an organization where continuous improvements are part of the strategy and forms part of the vision and the objectives of 2016. Interviews were performed with managers at the lowest level regarding their experience of the management blog in the organization. The results of the interviews were analyzed against existing theory and blog posts. The analysis was based on Koenig and Schlaegel's (2014) six themes describing how the blog's design characteristics affect the reader's experience: Content Value, Maintenance Value, Management / Management, Usability, Interaction and Marketing. Based on these six themes, two fishbone diagrams have been produced that report positive and negative experiences. These experiences can affect the attitude and hence behavior and thus constitute the stimulus's respective barriers in the work towards a higher degree of continuous improvement. The result shows that properly used, an internal management blog can be an effective tool for influencing organizational culture, but knowledge of rhetoric is required to avoid risking blogging becoming more of a barrier than a tool that stimulates. To achieve positive impact, the recipient needs experience of both usefulness, simplicity and pleasure and the result also shows that by focusing on the recipient, different types of communication barriers can be overcome. A number of aspects that should characterize the blog to stimulate continuous improvements have been identified, as well as a number of issues that may constitute obstacles. Analytical generalization of these conclusions contributes to knowledge development in the area. This study has resulted in confirmation of previous research, concrete user advice and suggestions for further research to further reduce the gap that exists around this area. 2017-06-28

Bakgrund: Fetma är ett hot mot folkhälsan och har ökat snabbt de senaste årtiondena. I Sverige utförs många operationer mot fetma vilket kan minska sjukdomsföljder samt ge en förbättrad livskvalitet. Det finns olika typer av överviktskirurgi där gastric bypassoperationen är den vanligaste. Hälsa är sammankopplat med självuppfattning vilket är av betydelse för de personer som väljer att genomgå en operation. Egenvård används för att bibehålla hälsa i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av dagligt liv efter en gastric bypassoperation. Metod: Den metod som användes var narrativ analys av sex bloggar skrivna av kvinnor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; anpassa till en ny vardag, svårigheter att leva ett normalt liv och medaktör i den fortsatta planeringen med sju underkategorier. Slutsats: Studiens resultat har genererat information som med fördel kan användas för att förstå hur personer som genomgått en gastric bypassoperation erfar det dagliga livet. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor till att få en djupare förståelse för dessa personer, kunna tillämpa patientcentrerad vård och därmed bedriva en god omvårdnad. Background: Obesity is a threat against public health and has grown rapidly the last decades. Many surgeries against obesity are done in Sweden which may reduce disease outcomes as well as providing an improved quality of life. There are different types of obesity surgery where gastric bypass is the most common. Health is connected to self-perception which is important for those who choose to undergo surgery. Self-treatment are used to maintain health in daily life. Objective: The aim of this study was to describe people´s experiences of everyday life after a gastric bypass surgery. Method: The method used was a narrative analysis of six blogs written by women. Result: Three categories emerged from the analysis; adjust to a new daily life, difficulties to live a normal life and co-actors in the continued planning with seven subcategories. Conclusion: The study’s results have generated information that can be advantageously used to understand how people who have undergone a gastric bypass surgery experiencing daily life. This knowledge can help nurses to get a deeper understanding of these people, be able to apply patient-centered care and therefore operate good care.

Bakgrund: Att leva med en diagnos som borderline kan göra det dagliga livet problematiskt samt bidra till mindre välbefinnande för dessa personer. Borderline påverkar personens livsvärld och hens upplevelse av sin hälsa. Det finns en märkbara ökning av denna patientgrupp i olika vårdsammanhang. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med borderline. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades genom sex bloggar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; Vara annorlunda, ett inre kaos, Annorlunda samspel med andra, Känslor som svämmar över och Målinriktad vändning i livet med nio underkategorier. Konklusion: Denna studie har bidragit med mer kunskap om personers upplevelser av att leva med borderline. Personer med borderline upplever starka känslor som påverkar deras liv, samspelen med andra människor påverkas till det negativa. Dessa personer är behov av stöd, både från närstående och professionell vårdpersonal för att få den hjälp som behövs för att kunna få förhoppningar om en framtid. Background: Living with a diagnosis like borderline can make everyday life problematic and contribute to less well-being for these people. Borderline affects the individual's lifeworld and his or her's health experience.There is a noticeable increase in this patient group in various healthcare contexts. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of living with borderline. Method: A qualitative content analysis with inductive approach. Data were collected from six blogs. Results: From the analysis of the data emerged four categories; Be different, an inner chaos, Different interactions with others, Feelings that swim over and Targeted turn in life with nine subcategories. Conclusion: This study has contributed more knowledge about people's experiences of living with borderline. People with borderline experience strong feelings that affect their lives, interaction with other people is affected by the negative. These people need support from both related and professional healthcare professionals to get the help needed for future hopes.

Bakgrund: De senaste tjugo åren har förekomsten av fetma fördubblats i världen och räknas därför till en global epidemi och är ett stort folkhälsoproblem. I samband med detta har även det kirurgiska ingreppet gastric bypass blivit allt vanligare. Det är därför viktigt att sjuksköterskor och personer som överväger denna operation får en ökad förståelse och kunskap om hur patienter som genomgått operationen upplever livet efter. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en gastric bypass operation. Metod: I studien användes kvalitativ ansats för att studera bloggar skrivna av kvinnor som genomgått en gastric bypass operation. Fjorton Bloggar analyserades. Resultat/ Diskussion: Resultatet visar att kvinnorna får en bättre livskvalité då de har lättare att röra på sig och inte längre upplever obehag när de deltar i sociala sammanhang. Dock finns en baksida med operationen, de har svårt att ställa om till den nya livsstilen som är ett måste för att undvika komplikationer. Många av kvinnorna upplever också identitetskriser. Slutsats: Det är av stor vikt att patienter som genomgår gastric bypass operation får hjälp med förhållningssätt och information kring kosthållning för att kunna få en hälsosam och bestående viktminskning och livsstil. Vidare forskning om hur kvinnorna mår psykiskt innan respektive efter operationen behöver göras då fler människor väljer denna viktminskningsmetod. Background: The worldwide prevalence of obesity has doubled in the last twenty years and is therefore classified as a global epidemic and is therefore a major health problem. This has initiated the gastric bypass surgery to increase. It is therefore important that nurses and people considering this operation have a better understanding and knowledge the life after the surgery. Objective: The aim of this study was to describe women's experiences after a gastric bypass surgery. Method: This study used qualitative method to study the blogs written by women who have gone through gastric bypass surgery. It contains 14 analysed blogs. Results/ Discussion: The result shows that women have a better quality of life when it´s easier for them to move around and don’t feel the discomfort when they are participating in social activities. However, there is a downside to the surgery. They find it difficult to adjust to the new lifestyle, in order to avoid the complications. Some of these women are also experiencing identity crisis. Conclusion: It is therefore significant for patients who have gone through gastric bypass surgery to get the support they need with attitudes and information about diet to have a healthy and permanent weight loss and lifestyle. Further research on how women experience the psychological health before and after the surgery needs to be done since obesity is increasing and more people are choosing this method for weight loss.

Bakgrund: Sexualiteten är en del av varje människa och den sexuella hälsan är en del i den övergripande hälsan. Bröstcancer och behandling av bröstcancer påverkar de sexuella funktionerna. Dessa förändringar kan ha stor inverkan på kvinnans sexuella hälsa.Syfte: Att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever sin sexuella hälsa. Metod: Studien är kvalitativ och data har samlats in från bloggar som sedan analyserats induktivt.Resultat: Under analysen bildades de tre kategorierna Upplevelsen av kroppslig attraktivitet, Påverkad känsla av kvinnlighet och Inverkan på sexuella funktioner. Kvinnorna upplevde att deras förändrade utseende och de påverkade sexuella funktionerna förändrade deras psykiska välmående och sättet att se på sig själva. Både fysiska, psykiska och emotionella förändringar hade stor inverkan på den sexuella hälsan.Slutsatser: Sexuell hälsa ses som en kombination av fysiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i samband med sexualitet. Den sexuella hälsan hotas vid en cancerdiagnos och det är viktigt att inte enbart fokusera på en av dessa faktorer utan se den drabbade kvinnan som en helhet. Kvinnorna ger uttryck för en maktobalans inom vården då vårdpersonal inte diskuterar ämnet. Det finns ett behov av ytterligare kunskap om fenomenet som kan genereras genom vidare forskning. Background: Sexuality is a part of every human and sexual health is part of the overall health. Breast cancer and treatment of breast cancer affect sexual function . These changes can have major impact on women's sexual health.Purpose: To illustrate how women with breast cancer experience their sexual health.Method: The study is qualitative and data were gathered from blogs and then analyzed inductively.Results: During the analysis three categories were formed The perception of bodily attractiveness, Affected sense of femininity and Impact on sexual function. The altered appearance and the affected sexual function changed the womens mental well-being and way of looking at themselves. Both physical, mental and emotional changes had impact on the sexual health.Conclusions: Sexual health is a combination of physical, social and emotional well-being related to sexuality. The sexual health is threatened by cancer diagnosis and it is important not to focus exclusively on one of these factors but see the woman as entirety. The women reflect an imbalance in health care when healthcare professionals do not discuss this topic. Further understanding of the phenomenon is needed and may be generated by further research.

Bakgrund: Att drabbas av stroke i unga år innebär en stor livsförändring. Försämrad livskvalitét, nedsatt välbefinnande och påverkade relationer är några konsekvenser av att insjukna. Många får dessutom bestående funktionsnedsättningar som påverkar vardagen, såväl i hemmet som på arbetet. En stroke innebär ett trauma som är svårt att hantera för de drabbade individerna, sjukdomen ses som något som bara drabbar äldre. Tidigare studier visar att professionellt stöd till unga individer som drabbas av stroke är begränsat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors upplevelser av livet efter att ha drabbats av stroke. Metod: Analysmetoden som användes var en kvalitativ innebördsanalys av narrativa texter från sex bloggar, skrivna på svenska av kvinnor i åldrarna 26-45 år, bosatta i Sverige. Resultat: Unga kvinnor som drabbats av stroke upplevde att livet efter insjuknandet bestod av ett ständigt sökande efter mening och sammanhang. De fick genomleva mycket oförståelse och kände skuld och skam över att inte längre passa in. Kvinnorna upplevde brist på professionellt stöd och fick därmed stödja sig på sina anhöriga. Slutsats: Unga kvinnor som drabbats av stroke är i behov av stöd och rehabilitering. Omvårdnaden behöver bli mer person- och familjecentrerad för att minska lidande hos kvinnor som lever med konsekvenserna av stroke. Background: Suffering a stroke at a young age is life-changing. Reduced quality of life and well-being, and impact on relationships are some of the consequences following the disease. Some people get permanent disabilities that affects everyday life, both at home and at work. A stroke often means a trauma that is hard to handle for the individuals, and the disease is seen as something that only affects older people. Previous studies show that professional support to young individuals suffering a stroke is limited. Aim: The aim of this study was to describe young women's experiences of life after having suffered a stroke. Method: This study was made with a qualitative meaning analysis of narrative texts from six blogs, written in Swedish by women, age 26-45, living in Sweden. Results: Young women experienced life following a stroke as a constant search for meaning and coherence. They had lived through a lot of misunderstandings and they felt guilty and ashamed because they no longer fit in. The women experienced lack of professional support and therefore had to rely on their relatives for support. Conclusion: Young women who have suffered a stroke are in need of support and rehabilitation. Nursing care needs to be more person- and family centered to minimize suffering in women living with the consequences of stroke.

I Sverige och globalt har det de senaste decennierna rapporterats en ökning av icke suicidalt självskadebeteende. Icke suicidalt självskadebeteende har definierats som skada en person medvetet tillfogar sin kropp. Forskning inom området har visat på att personer med icke suicidalt självskadebeteende känt sig stigmatiserade och upplevt dåligt bemötande inom vården. Syftet i denna studie var att beskriva hur det är att leva med icke suicidalt självskadebeteende (NSSI), genom att studera bloggar. En kvalitativ innehållsanalys på sex bloggar gjordes. En induktiv ansats användes för att fånga olika perspektiv angående hur det är att leva med NSSI. Analysen av innehållet resulterade i två kategorier som genomgående kunde återfinnas i alla studerade bloggar. En evig kamp med subkategorierna Att leva med ett beroende, Att sluta skada sig, Att känna sig utanför och Att dömas av vården, Att finna hopp och mening med subkategorierna Att känna stöd från andra och Att ha framtidstro. Personer med NSSI upplever ofta stigmatisering från samhället, vilket skapar lidande. Genom att, som sjuksköterska, möta dessa personer där de befinner sig i sitt lidande kan en trygg och respektfull relation skapas med vårdsökande person. The recent decades, the number of Non-suicidal Self-injury (NSSI), has increased in Sweden and globally. NSSI has been defined as a conscious self-inflicted physical injury. Research within this field has shown that individuals with NSSI have been stigmatised and has received poor treatment by the healthcare. The purpose with this study is to describe what it is like to live with Non-Suicidal Self-Injury (NSSI) through the study of blogs. Qualitative content analysis of six blogs has been done, and an inductive approach was chosen to capture different perspectives of what it is like living with NSSI. The analysis of the content resulted in two categories that could consistently be found in all the studied blogs. An eternal struggle with the subcategories To live with addiction, To end self-harming, To feel left out, and To be judged by the care system, To find hope and meaning with the subcategories, To feel support from others and To have hope for the future. Individuals with NSSI often experience stigmatisation from the society, which causes further suffering. As a nurse, by meeting these care seekers at where they are in their suffering could help to create a safe and respectful relationship.

Over én av ti unge voksne har skadet seg selv i løpet av livet. Pasienter som selvskader opplever ofte negative holdninger fra hjelpere, som kan tolke selvskading som manipulativt og oppmerksomhetssøkende. Antallet blogger verden over er økende, og pasienter som selvskader blogger også om sine erfaringer. Samtidig er blogger nesten ikke brukt i forskning på selvskading. Hensikten med denne studien har vært å undersøke hvordan pasienter som selvskader beskriver møter med helsevesenet i blogger. 50 tekster skrevet av ti kvinnelige bloggere i alderen 18-29 år fra Norge, Sverige, Storbritannia, Frankrike og Singapore er analysert ved hjelp av tematisk analyse. Studien viser at møter med helsevesenet er det temaet som bloggerne oftest omtaler. Alle informantene beskriver regulering og håndtering av negativ affekt som en viktig funksjon av selvskading. Frykt, angst og sinne er affekter som flertallet av informantene konkret beskriver fra møter med hjelpere. De opplever både negative og positive holdninger fra hjelpere, men negative holdninger beskrives oftest. Disse beskrivelsene inneholder opplevelser av å bli dømt, devaluert, diskriminert og straffet. Samtidig forteller flertallet om positive relasjoner til hjelpere, og setter pris på utfordringer som tar hensyn til deres forutsetninger. De beskriver behov for samtale og forståelse i møte med hjelpere. Resultatene diskuteres med utgangspunkt i teori om affektregulering, mentalisering og attribusjon. Negativ affekt og manglende evne til å mentalisere denne affekten i øyeblikket, hos pasienten, hjelperen eller begge, kan skape et samspill som forsterker pasientens negative affekt og selvskading. Utmattelse hos hjelperen som følge av negativ affekt kan bidra til at hjelperen tar avstand og behandler pasienten som et objekt. Attribusjon av kontroll og sannsynlighet for gjentakelse kan skape sinne hos hjelperen og en påfølgende tendens til å holde hjelp tilbake. Studien kan gi insentiv til mer utdanning og veiledning av hjelpere og understreker viktigheten av nasjonale retningslinjer for behandling.

In his lecture about Citizenship and Social Class, T.H. Marshall noted that ‘societies in which citizenship is a developing institution create an image of an ideal citizenship against which achievement can be measured and towards which aspiration can be directed’. The ideal of citizenship is not neutral, however, and various feminist scholars have called attention to the fact that citizenship tends to be tailored to the situation of able-bodied, adult, heterosexual and full-time employed males. As a consequence, people who do not fit this template risk finding themselves in a position of ‘second class citizens’. This paper investigates how citizenship is continuously being imagined, reworked and negotiated in different societal arenas and how people claim their right to participate in society and to be recognised as valuable members of their society. The study focuses on the case of disabled people in Sweden claiming their right to full citizenship. The empirical analysis is grounded on an online blog called ‘Full Participation. Now’ which was created five months prior to the 2010 general elections in Sweden. The blog’s aim was to get the politicians’ attention to the issue of full citizenship for persons with disabilities and the analysis shows how citizenship for disabled people is being (re-)imagined by bloggers who point at discriminatory practices at political, community and personal level. The analysis also shows how citizenship is negotiated by the bloggers who imagine citizenship in various – and sometimes contradictory – ways. Finally, the analysis indicates that the ideal of citizenship found in the blog posts not only develops in relation to the political arena but also in relation to everyday activities and experiences.

Sammanfattning Bakgrund: Cancer ökar succesivt över hela världen. Kvinnors upplevelse av att leva med obotlig cancer beskrivs bland annat som kaos och förtvivlan. Cancer är ett hot mot personens hälsa och har en inverkan på livet, både kroppsligt och känslomässigt. Ju högre känsla av sammanhang desto lättare har kvinnorna att uppskatta livet som pågår runt omkring dem. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ empirisk innehållsanalys med deduktiv design har använts i studien. Fyra stycken bloggar analyserades. KASAM användes för att strukturera upp komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultat: I studien framkom det att kvinnor som drabbats av obotlig cancer upplever begriplighet om vårdpersonal informerar och bemöter dem på ett adekvat, professionellt och lyhört sätt. Bloggarna användes som ett redskap för att hantera situationen. Även nära relationer och stöd ger en positiv upplevelse för hanterbarheten. Att umgås med familj och vänner upplevs som meningsfullt. Slutsats: Känsla av sammanhang är en individuell upplevelse. Beskrivningar av upplevelser kring känsla av sammanhang ger en ökad förståelse för hur vårdpersonal kan främja begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i mötet med kvinnor som drabbats av obotlig cancer. Summary Background: Cancer increases successively over the world. Women ́s experience of living with terminal cancer is described among other things as chaos and despair. Cancer is a threat to the person’s health and has an impact on its life, physiologically as well as mentally. The higher sense of coherence the easier the women has to appreciate the life that goes on around them. Purpose: The purpose was to describe young women’s experience of living with terminal cancer. Method: A qualitative empirical content analysis design with deductive approach has been used in this study. Four blogs were analysed. SOC was structured by the three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Results: The study revealed that women who suffers from terminal cancer experience intelligibility if the nursing staff informs and responds adequate, professional and in a responsive manner. The blogs were used as a tool to manage the situation. Even close relationships and support provides a positive experience for manageability. Spending time with family and friends percieved meaningfulness. Conclusion: Sense of coherence is an individual experience. Descriptions of experiences around the sense of coherence provides a better understanding for what the nursing staff can promote comprehensibility, manageability and meaningfulness, in meeting with women suffering from terminal cancer.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 1100 personer årligen i diabetes mellitus typ 1 [DMT1] vilket ställer höga krav på individen vad gäller kost, träning och insulinbehandling. Unga kvinnor med DMT1 lider ökad risk att utveckla ett stört ätbeteende vilket kan leda till kontinuerligt försummande av insulinbehandlingen för att gå ned i vikt (diabulimi). Diabulimi är ett komplext sjukdomstillstånd som är svårt att upptäcka i ett tidigt stadie och svårt att behandla på ett optimalt sätt. Syfte: Att beskriva unga kvinnor med diabulimis upplevelser i sitt sjukdomstillstånd utifrån deras egna berättelser. Metod: En kvalitativ innehållsanalys tillämpades på sju bloggar vilka söktes fram med sökmotorn Google. Bloggarna var skrivna av kvinnor som lever eller har levt med diabulimi. Upplevelser av att leva med sjukdomen eftersöktes i deras bloggar. Analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman. Resultat: De huvudteman som framkom i analysen var ”Självbild” och ”(O)Kunskap”. De olika temana redovisar olika upplevelser av att leva med diabulimi. Slutsats: En förändrad självbild och ett förändrat beteende upplevs av personer med diabulimi samt att det finns brist på kunskap och förståelse om sjukdomen inom sjukvården och i samhället Klinisk betydelse: Studien kan leda till en större förståelse för personer med diabulimi vilket leder till att sjuksköterskan kan ge ett bättre bemötande och bättre omvårdnad. Background: In Sweden approximately 1100 persons every year get sick in diabetes mellitus type 1 [DMT1] every year which puts high pressure on the individual when it comes to food, exercise and insulin treatment. Young women with DMT1 have a higher risk of developing a harmful eating behaviour which can lead to habitually omitting insulin to lose weight (diabulimia). Diabulimia is a complex illness that is hard to discover in an early stage and difficult to treat in an optimal way. Aim: Describing young diabulimic womens experiences in their illness from their own personal stories. Method: A qualitative content analysis was applied on seven blogs which were found using the search engine Google. The blogs were written by women with personal experience of living with diabulimia. Their blogs were searched for experiences of the illness. The analysis resulted in two main themes and four subthemes Result: The main themes that were found in the analysis was ”self-image”, and "Lack of knowledge”. The themes represented different experiences of living with diabulimia. Conclusion: A change in self-image and behaviour is experienced by individuals with diabulimia, they also experience a lack of knowledge and understanding in the healthcare system and the society. Clinical implication: The study can lead to a greater understanding of people living with diabulimia which could improve the nurse’s approach and nursing.

Denna studie utgår från socialkonstruktivism som belyser sociala beteenden, som är konstruerade och där individer skapar mening genom att samspela med varandra. Datorer, Internet och Digitala medier tar en alltmer större plats i barn och ungdomars liv då de växer upp i en alltmer digitaliserad värld till skillnad från tidigare generationer. Syftet med studien är att utifrån socialkonstruktivism belysa hur hälsobudskap framträder i hälsobloggar kring lärande om hälsa. Frågeställningar: Hur framställs hälsobudskapen kring kropp, träning och kost som skrivs av unga killar respektive tjejer? Vilka hälsoråd ger bloggarna till läsarna?Teorier som användes i studien är socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv, praktikgemenskap samt Hälsism Metod som används i denna studie är netnografi och konventionell innehållsanalys. Netnografi användes för att observera dagliga bloggars uppdateringar under en tre veckors period medan konventionell kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad dataempiri. Resultatet i studien visar att bloggars hälsobudskap handlar om att se en vältränad kropp som ett mål, dvs. ett kvitto för hälsa där både kroppens utseende och funktion är viktiga i förmedlingen i att uppnå hälsa. Hälsoråd om träning ges i olika variationer genom hänvisningar till olika digitala verktyg och detta för att öka kunskap bland läsare. Samtidigt handlar dessa råd om att kost handlar ofta om att äta nyttigt, dvs. vara vegetarian eller vegan. This study is based on social constructivism that highlights socially constructed behaviors where individuals create meaning by interacting with each other. Computers, Internet and Digital media all overshadows a great part of children and young people's lives, because they are growing up in a more and more increasingly digitized world, unlike previous generations.The purpose of the study from a social constructivism perspective is to illustrate how health messages appear in health blogs from a gender perspective. Questions: How is health messages rendered out regarding body, exercise and diet written by young boys and girls? What type of health advice is shared by the bloggers? Theories used in the study is social constructivism, social perspectives, communities of practice and Healthism. Methods used in this study is cyber-ethnography and conventional content analysis. Cyber-ethnography was used to observe the daily blog updates over a three week period while the conventional qualitative content analysis was used to process the collected empirical data. The results of the study show that the health messages from blogs displays the body as a goal, ie, a form of receipt for health where both body appearance and function are important factors in the process of achieving health. Health advice on training is given in different variations by referring to various digital tools in order to increase knowledge among readers. At the same time the advice concerns dieting, it shows that eating healthy also/often means being a vegetarian or vegan.

Sammanfattning Detta är en fallstudie över en Sveriges mest välkända och framgångsrika bloggar – www.kenzas.se, driven av Kenza Zouiten. Syftet med studien var att ta reda på hur man via självpresentation genom en blogg kan bygga upp och skapa sig ett starkt personligt varumärke. De frågeställningar studien utgick ifrån var hur Kenza Zouiten väljer att framställa sig själv som person i skriven text och i bilder, samt huruvida det finns några skillnader i hur hon väljer att framställa sig själv i bloggen idag jämfört med i bloggens början. Metoden som tillämpades var en kvalitativ innehållsanalys bestående av en retorisk textanalys och en semiotisk bildanalys – med ett övergripande hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att Kenza ända från början har haft en väldigt ödmjuk och vänlig ton i bloggen. Hon framställs i skriven text som ärlig, ödmjuk, trovärdig och passionerad, och framstår som en ganska ”vanlig” och normal tjej med ett liv som vem som helst. Hon har aldrig använt sig av bloggen för att provocera eller bråka, utan skriver snarare väldigt ”snälla” inlägg och tackar ofta sina bloggläsare för sin framgång. Hon framstår som väldigt transparent, autentisk och trovärdig i sin kommunikation, man får ett förtroende för henne som bloggare och litar på det hon skriver. I bilder, däremot, får man en lite annorlunda känsla jämfört med när man läser den skrivna texten. Bilderna hon publicerar framstår ofta som exklusiva och professionella, och vittnar om ett ”drömliv” fyllt av vackra och dyra klädesplagg, exotiska resmål och prestigefyllda modellfotograferingar. Det framkom alltså att det finns en motsättning i hur Kenza framställer sig via skriven text och via bilder. Detta kan vara en av de saker som fascinerar läsarna; att någon som verkar leva ett så lyxigt ”drömliv” ändå kan verka så ”vanlig” och oförändrad. Studien visade också på en utveckling i hur Kenza valt att framställa sig själv över tid. I början av bloggandet framstod hon som en vanlig tonåring som bloggade för att det var roligt att skriva dagbok, medan hon nuförtiden sköter bloggen mer som en marknadsföringskanal för sitt personliga varumärke. Hon visar inte upp lika mycket av sin privata sida varken i text eller bilder längre; hon framstår fortfarande som personlig, men inte lika privat. Numera framstår hon snarare som väldigt professionell i sitt bloggande. Slutsatsen är att man genom att utstråla en konsekvent trovärdighet, en autenticitet, passion och ödmjukhet kan bygga upp ett starkt personligt varumärke via en blogg. Detta tillsammans med ett utbud av vackra bilder som speglar en eftersträvansvärd livsstil verkar vara ett vinnande koncept. Även motsättningar mellan skriven text och bilder kan vara en bidragande faktor till hur man framgångsrikt skapar ett personligt varumärke genom att blogga. Abstract This is a case study of one of Sweden's most well known and successful bloggers Kenza Zouiten. The purpose of the study was to find out whether you through self presentation via a blog can create and build up a strong personal brand. The research questions the study proceeded from were: How does Kenza Zouiten choose to present herself as a person in written text and in pictures? Are there any differences in how she chooses to present herself in her blog today, compared to when she first started blogging? If so: what are they? The method used was a qualitative content analysis consisting of a rhetorical textual analysis and a semiotic picture analysis – with an overriding hermneutic perspective. The results showed that Kenza, from the beginning, has had a very humble and friendly tone in the blog. In written text she is portayed as honest, humble, trusthworthy and passionate, and comes across as a pretty ”normal” girl with a normal life. She has never used the blog to provoke or pick fights, instead she writes very kind-hearted posts and often thanks her blog readers for her success. She appears to be very transparent, autentic och believeable through the way she communicates through her blog. When it comes to how she presents herself in pictures, however, you get a different feeling than from reading the written text. The pictures she publishes often appear as very exclusive and professional. They testify to some sort of ”dream life” filled with beautiful and expensive clothes, exotic trips and vacations and prestigeous fashion shoots. Thus, a divergence between how Kenza portrays herself through written text and how she portrays herself in pictures emerged. This might be one of the things that fascinate the readers; that someone who appears, or seems, to be living such a luxurious ”dream life” can appear so ”normal” at the same time. The study also showed a change in how Kenza has chosen to portray herself through time. When she first started blogging she seemed like a regular teenage girl who liked using the blog as a journal, nowadays she runs the blog more like a marketing tool for self promotion of her personal brand. She does not show as much of her private side, neither through written text or pictures, anymore. She does still come across as personal, but not as private as she once did. Nowadays she appears much more as a professional blogger. The conclusion is that by showing a consistent trustworthyness, autenticity, passion and humbleness, you can build up a strong personal brand via a blog. This, together with a range of beautiful pictures that reflect a desired lifestyle appears to be a winning concept. Divergencies between written text and pictures might also be a contributory factor when it comes to succesfully building a personal brand via blogging.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes typ-1 är en autoimmun sjukdom och en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Diabetes typ-1 kan utvecklas i alla åldrar men bryter vanligen ut under barn- och ungdomsåren. Att leva med sjukdomen innebär även att individen ansvarar för sin egenvård. Syftet: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ-1 utifrån Orem’s egenvårdsteori. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Studien är baserad på tre bloggar. I denna studie användes Orem’s egenvårdsteori. Resultat: Gemenskapen med familj och andra diabetiker upplevs vara ett stort stöd och kan fungera som en hjälp i egenvården. Egenvården kan vara svår att lyckas med och ibland upplevs planering och struktur vara förgäves. Det upplevs som viktigt att inte låta sjukdomen begränsa det sociala livet. Det finns en stor okunskap i samhället om diabetes typ-1 vilket leder till otrygghet och brist på förtroende. Individerna med diabetes typ-1 upplever ensamhet trots en omgivning av stöttande personer. Slutsats: En förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes typ-1 är viktig för sjuksköterskan. Förståelsen kan minska konflikter mellan sjuksköterskan och patienten samt förbättra förutsättningarna för en god egenvård. Summary Background: Diabetes type-1 is an autoimmune disease and one of the most common chronic diseases in Sweden. Diabetes type-1 can be developed at any age, but usually appears during childhood and adolescence. Living with the disease implicates being responsible for their self-care. Aim: The aim of the study was to describe the young adult’s experiences of living with diabetes type-1, based on Orem’s self-care deficit nursing theory. Method: This study is a qualitative study with deductive approach. The study is based on three blogs. Orem’s self-care deficit nursing theory was used in this study. Results: The relationship with family and other diabetics are perceived to be a great support and can serve as an aid in self-care. Self-care can be difficult to achieve and sometimes they can experience that planning and structure be in vain. According to the individuals, it is important not to let the disease limit the social life. There is a major ignorance of diabetes type-1 in the society which leads to insecurity and lack of trust. Despite an environment of supportive people, individuals with diabetes type-1 can experience loneliness. Conclusion: An insight of young adult’s experiences of living with diabetes type-1 is important for the nurse because of the ability to reduce conflicts between nurse and patient and thereby improve conditions for a successful self-care.

Bakgrund: Att genomgå behandlingar vid hematologisk cancer innebär en stor omställning i det dagliga livet. Symtom och biverkningar har en stor påverkan på kropp och själ. Hematologisk cancer innefattar olika typer av cancer: leukemi, lymfom och myelom. Den behandling som ges vid hematologisk cancer innefattar stamcellstransplantation, strålning och cellgifter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av behandlingar vid hematologisk cancer. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom sex bloggar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; den nya vardagen, en känslomässig berg- och dalbana samt ständigt rätta sig efter kroppens begränsningar med sju underkategorier. Konklusion: Denna studies resultat har bidragit med information som med fördel kan användas för att få en ökad förståelse av personer med hematologisk cancer. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor att ge en god, patientcentrerad vård och därmed öka patientens välbefinnande. Background: To go through treatment against haematological cancer means a big change in the daily life. Symptoms and side effects makes a big impact on both body and soul. Haematological cancer includes, in this study, three different types of cancer: leukemia, lymphoma and myeloma. The treatments given for haematological cancer involves stem cell transplant, radiation therapy and chemo therapy. Purpose: The purpose with this study was to describe patients’ experiences during treatments for haematological cancer. Method: The data was analyzed through a qualitative analysis of the context. Data were collected from six blogs. Result: Three categories emerged from the analysis; the new situation of the patients everyday life, the emotional rollercoaster and continuously comply with the body's limitations, with seven sub-categories. Conclusion: The result of this study has contributed with further knowledge about persons living with haematological cancer. This knowledge can help nurses give these patients a good, patient-centered care and raise their well-being.

Bakgrund: I Sverige beräknas över 4000 personer vara drabbade av Narkolepsi. Narkolepsi är en neurologisk kronisk sjukdom som innebär att den drabbade har störd reglering av sömn och vakenhet. Kärnsymtomen är dagtrötthet och kataplexiattacker. Kvantitativa studier har visat att symtomen av narkolepsi påverkar uppfattningen av livskvalitet negativt. Syfte: Att belysa vuxna personers upplevelser av livskvalité efter att ha drabbats av narkolepsi. Metod: Kvalitativ metod där bloggtexter analyseras med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två domäner. Domänen ”Möjliggörande av god livskvalité” presenterar en kategori; Strategier för att uppnå god livskvalitet och betydelsen av stöd från omgivningen. Domänen ”Begränsningar av livskvalité” presenterar tre kategorier; Symtom som skapar socialt handikapp, Allmänhetens okunskap och upplevelser av blandade känslor samt Att tvingas planera och prioritera för att orka med vardagen Slutsats: Narkolepsi påverkar upplevelsen av livskvalité negativt. Symtom som okontrollerbar sömnighet dagtid och kataplexier kan orsaka skam och rädsla att vistas i sociala sammanhang. Strategier för att minska symtom, ökad förståelse för de drabbades upplevelser av sjukdomen och stöd från omgivningen kan bidra till att hjälpa de som drabbas till en ökad livskvalité.

Titel: Produktexponering på sociala medier - en studie om hur bloggar och Snapchat påverkar konsumenters inköpsbeslut. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Maya Sundlöf och Malin Lund Handledare: Jonas Kågström Datum: 2015 Syfte: Vårt syfte är att undersöka om konsumenters inköpsbeslut och val av varumärke påverkas av exponering av produkter på bloggar respektive Snapchat. Syftet med studien är att undersöka om konsumenter blir påverkade av kända personers produktexponeringar på deras bloggar och på deras Snapchat. Metod: I studien genomfördes ett experiment med 98 deltagare som var uppdelade i fyra experimentgrupper. I studien blev en experimentgrupp exponerad av produkter från blogginlägg och en annan experimentgrupp blev exponerad av produkter från bloggares Snapchat. I resterande två experimentgrupper tillämpades defaulteffekten för att se om det skulle påverka deras val av varumärke. Resultat & slutsats: Resultatet visar att Snapchat är den typ av social media som personer i större utsträckning blir påverkade av vid produktexponeringar. Bloggar påverkar i större utsträckning ett inköpsbeslut när kända personer ger rekommendationer. Vår slutsats är att Snapchat är ett fungerande marknadsföringsverktyg när det gäller att marknadsföra produkter och väcka uppmärksamhet hos personer. Bloggar är också ett fungerande marknadsföringsverktyg och påverkar konsumenten mest när någon vill marknadsföra ett varumärke för en produkt. Förslag till fortsatt forskning: Se marknadsföring via sociala medier från ett företagsperspektiv, hur företagen tänker vid val av kända personer att marknadsföra sig via samt hur bloggare tänker vid val av företag att samarbeta med. Uppsatsens bidrag: Då bloggar visat sig vara ett bra marknadsföringsverktyg valde vi att genomföra en studie om Snapchat är ett likvärdigt marknadsföringsverktyg då forskningsområdet om detta är svagt. Vi har även undersökt om produktexponering påverkar konsumenters inköpsbeslut. Nyckelord: Sociala medier, celebrity endorsement, blogg, Snapchat, varumärke, defaulteffekt, personal branding Title: Product Exposure on social media - a study on how blogs and Snapchat influence consumers' purchasing decisions. Level: Final assignment for Bachelor´s Degree in Business Administration: Marketing Author: Maya Sundlöf and Malin Lund Supervisor: Jonas Kågström Date: 2015 Aim: Our aim of this study is to investigate whether consumers' purchase decisions and brand of choice is affected by exposure of the products on blogs and Snapchat. The purpose of this study is to investigate whether consumers are affected by known person’s product exposure on their blogs and on their Snapchat. Method: The study conducted an experiment with 98 participants who were divided into four experimental groups. The study was an experimental group exposed to products from blog posts and another experimental group were exposed products from bloggers Snapchat. In the remaining two experimental groups were applied default effect to see if it would influence their choice of brand. Results & Conclusion: The result shows that Snapchat is the kind of social media as people increasingly become affected by the product exposures. Blogs influences to a greater extent a purchase decision when famous people give recommendations. Our conclusion is that Snapchat is an effective marketing tool when it comes to marketing products and attract attention of people. Blogs are also an effective marketing tool and affects the consumer the most when someone wants to advertise a brand name for a product. Suggestions for further research: Marketing on social media from a business perspective, how businesses in the choice of celebrity endorsement to work with and how do bloggers in the selection of companies to work with. Contribution of the thesis: When blogs proved to be a good marketing tool, we chose to conduct a study on snapchat is an equivalent marketing then research on this is weak. We also investigated whether the product exposure affects consumers' purchasing decisions. Key words: Social media, celebrity endorsement, blog, Snapchat, trademarks, default effect, personal branding

Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa hos unga kvinnor under de sex första månaderna efter utskrivning från slutenvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys tillämpades på fem bloggar från bloggportalen och Google. Bloggarna var skrivna av 18 till 21-åriga kvinnor som vårdats inom slutenvården för Anorexia Nervosa. Upplevelser av att leva med sjukdomen eftersöktes i deras bloggar de första sex månaderna efter utskrivning. 407 meningsenheter identifierades och grupperades efter likheter och skillnader i tre kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom i analysen var Kampen mot beteendet, Kampen om självbilden och Kampens villkor. De tre kategorierna redovisar olika upplevelser av att leva med sjukdomen efter utskrivning från slutenvården. Slutsats: Positiva upplevelser, som att lyckas eller att få stöd var hälsofrämjande och upplevelser av utsatthet eller att misslyckas ledde till att beteendet relaterat till AN förstärktes. Klinisk betydelse: Studien kan leda till en större förståelse för personer med Anorexia Nervosa, vilket leder till att sjuksköterskan kan ge ett bättre bemötande och bättre omvårdnad. Background: Approximately 100 000 people in Sweden are living with an eating disorder and the most frequently mentioned is Anorexia Nervosa. The disorder is severe, time consuming and primarily affects young women. Several factors affect the development of the disease. Anorexia nervosa is complex to treat and requires both psychiatric and somatic care. The nursing of the patients is found problematic, as health care staff expresses difficulties in meeting the group of patients, who are showing ambivalence about recovery. Aim: Describing the experience of living with Anorexia Nervosa in young women the first six months after discharge from inpatient care. Method: A qualitative content analysis was applied on five blogs that were found on bloggportalen and Google. The blog were written by 18 to 21 year old women who been treated for Anorexia Nervosa in inpatient care. The experiences of living with the disease were examined the first six months after discharge, 407 meaning units were identified and sorted on similarities and differences to three main categories. Results: The categories were; The fight with the behavior, The fight with the self-image and The conditions of the fight. The three categories represented the experience of living with the disease after patient discharge. Conclusion: Positive experiences, such as succeeding in the treatment or feeling social support were health promoting. Negative experiences on the other hand, such as feeling vulnerable, reinforced the behavior related to AN. Clinical implication: The result may be used to increase the understanding of patients with Anorexia Nervosa, which could improve the nurse’s approach and nursing.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera bloggarna. Datamaterialet bestod av fem svenska bloggar publicerade på ung cancers webbsida. Resultat: Unga vuxna med en cancersjukdom upplevde att socialt stöd var värdefullt under cancerbehandling. Individerna upplevde emotionellt, informativt, praktisk och bekräftande stöd från familj och närstående samt från individer i liknande situation. Det professionella stödet uppskattades när individerna betraktades som en helhet dock visades det vara negativt när det brast i kommunikationen mellan patient och vårdgivare. Slutsats: Unga vuxna som drabbades av en cancersjukdom hade behov av både socialt och professionellt stöd för att hantera sjukdomen. Background: To develop cancer as an adolescent or young adult means a break in a critical stage of the life process, and can be a devastating experience for the patient. When an individual feels their current existence is threatened there is an immediate crisis, followed by traumatization and suffering. This seems to be especially true for young adults. It is important to catch and support the young adults at an early stage in their cancer diagnosis because this can lead to a relief throughout the disease process. Individuals who receive social and professional support are able to engage themselves in their recovery process, and can achieve a better quality of life. Objective: The aim of this study was to highlight young adults' needs for support during treatment of cancer. Method: The study has a qualitative approach and a qualitative content analysis was used to analyze the blogs. The data consisted of five Swedish blogs published on young cancers (Ung Cancer) website. Results: Young adults with cancer felt that social support was valuable during cancer treatment. The individuals experienced emotional, informative, practical and appraisal support from family and relatives, as well as from individuals in similar situations. The professional support was appreciated when the holistic perspective of the individuals were considered. However, the support was shown to be negative when communication failed between patient and caregiver. Conclusion: Young adults who suffered from cancer were in need of both social and professional support to handle the situation mentally.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige och varje år drabbas närmare 8500 kvinnor. Antalet kvinnor som avlider är ca 1400 per år. Recidiv av cancer kan bero på att alla cancerceller inte lyckats elimineras vid första behandlingen och istället återkommer i förökat antal. Tidigare forskning visar att lidandet hos cancerpatienter i det sena palliativa skedet omfattar psykiskt, socialt, existentiellt/andligt och fysiskt lidande. Den visar också att välbefinnande uppnås när kropp och själ fylls med meningsfulla upplevelser. Här har det sociala och professionella stödet en betydelsefull uppgift att fylla. SYFTE: Syftet är att identifiera faktorer som ökar upplevelsen av lidande respektive välbefinnande i det sena palliativa skedet hos kvinnor med recidiv av bröstcancer. METOD: Metoden som används är narrativ med berättelser i form av bloggar RESULTAT: Presenteras i två domäner med tillhörande kategorier. Domänen ökat lidande resulterade i två kategorier; Känslan av maktlöshet av att vara i sjukdomens grepp och tankar på att livet går mot sitt slut. Domänen ökat välbefinnande resulterade i en kategori; Att få stöd- en källa till trygghet, återhämtning, fortsatt livslust och kämparglöd. SLUTSATS: Kvinnor med recidiv av bröstcancer som befinner sig i det sena palliativa skedet upplever ökat lidande när känslan av maktlöshet och tankar på att döden står för dörren infinner sig. Genom stöd från nära och kära samt professionell hälso-och sjukvårdspersonal, upplever kvinnorna bland annat ökad trygghet, fortsatt livslust och kämparglöd, vilket skapar en upplevelse av ökat välbefinnande. BACKGROUND: Breast cancer is the most common cause of death among middle age women in Sweden. Approximately 8500 women are affected annually and about 1400 women dies every year. Recurrence of cancer can be that all cancer cells failed to be eliminated on the first treatment and instead return in multiplied numbers. Previous research shows that the suffering of cancer patients in the late palliative phase includes the mental, social, existential/spiritual and physical suffering. Previous research also shows that well-being was reached when body and soul was filled with meaningful experiences. It turned out that social and professional support play an important role. PURPOSE The aim is to identify factors that increase the experience of suffering and well-being in the late palliative phase among women with recurrence of breast cancer. METHOD: Narrative method as blogstories. RESULT: Presented in two domains with associated categories. The domain increased suffering resulted in two categories; The feeling of powerlessness of being in the grip of sickness and thoughts that life is about to end. The domain increased well-being resulted in one category, which was named; Getting support- a source of security, recovery, continued lust for life and fighting spirit. CONCLUSION: Women with recurrence of breast cancer who are in the late palliative phase experience increased suffering when the feeling of powerlessness and thoughts of that death is near appears. An experience of increased well being appears when the women gets support from loved ones and from professional health and care workers. Through that support, the women experienced a feeling of security, recovery, continued lust for life and fighting spirit.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer. Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer. Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande. Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin. Genom att hjälpa unga vuxna med cancer att uppfylla dessa behov kan hälso- och sjukvårdspersonal ge dem en möjlighet att uppnå självförverkligande för att unga vuxna med cancer ska kunna leva och inte bara överleva. Klinisk betydelse: Studien kan bidra till ökad förståelse för unga vuxna med cancers behov. Hälso- och sjukvårdspersonal kan, genom att hjälpa unga vuxna med cancer att uppfylla deras behov, ge unga vuxna med cancer möjlighet att uppnå självförverkligande. Studien kan även bidra till en ökad förståelse för upplevelsen av att bli sjuk. Background: Each year young adults are diagnosed with cancer and need professional healthcare. They feel that they don’t get the care they need. All people have, according to Maslow’s theory of human motivation, need that are hierarchically arranged and need to be met in order for the human to reach self-actualization. Aim: The aim of this study was to identify and describe the perceived needs of young adults with cancer. Method: This study used a qualitative netnographic design with an inductive approach. Eight blogs written by young adults with cancer were analyzed. Result: The result presented nine needs, which were arranged into four themes. The themes were based on experiences found in the blogs, and were: Information, Meaningfulness, Emotional management and Treatment. Conclusion: This study identified eight needs located on the four lower levels of the hierarchy of needs. By helping young adults with cancer to meet their needs healthcare personal may give them an opportunity to achieve self-actualization, so that young adults with cancer may live, and not only survive. Clinical significance: This study may contribute to an increased understanding of the needs of young adults with cancer. Caring personnel may, by helping young adults with cancer to meet their needs, provide them an opportunity to achieve self-actualization. This study may also contribute to an increased understanding of the experience of becoming ill.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänd etiologi som drabbar 10 % av kvinnor i fertil ålder och som har en djupgående påverkan på samtliga delar av kvinnors välmående. Dessa kvinnor blir ofta misstrodda och avfärdade av vårdpersonal när de söker vård för sjukdomen och deras smärtproblematik anses vara ”normal”. Feminism kan användas som ett verktyg för att undersöka denna företeelse. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En kvalitativ innehållsanalys gjordes av sex stycken bloggar skrivna av kvinnor med endometrios för att ta del av deras upplevelser och erfarenheter. Resultat: Totalt återfanns tre teman; att bli experten, det dynamiska mötet och det statiska mötet. Under dessa återfanns totalt fem subteman som återger olika aspekter av mötet mellan kvinnorna och vårdpersonalen. Slutsats: Den omfattande misstro kvinnor med endometrios upplever inom vården kan förklaras av den underordnade position kvinnor har i samhället. En konsekvens av detta blir att dessa kvinnor möts i gemenskaper och formar ett systraskap. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med dessa kvinnor oavsett klinisk placering. Genom ökad kunskap om sjukdomen såväl som strukturella faktorer skapas möjligheter för att hjälpa denna patientgrupp få den vård de har rätt till. Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease with unknown aetiology which affects 10 % of fertile women and it has a profound effect on each part of women’s wellbeing. These women are often subjected to misbelief and dismission from healthcare personnel when they seek help for their pain related symptoms which are often considered “normal”. Feminism can be used as a tool to investigate these problematic issues. Aim: To investigate how women with endometriosis experience the encounter with healthcare personnel. Method: A qualitative content analysis based on six blogs was carried out with the intention to describe womens’ experiences. Result: A total of three themes were found; becoming the expert, the dynamic encounter and the static encounter. Related to these themes, a total of five subthemes were found that described different aspects of the encounter between the women and healthcare personnel. Conclusion: The widespread mistrust that women with endometriosis experience within the healthcare system can be explained by the subordinated position of women in society. This results in the gathering of women in communities as a type of sisterhood. Clinical implication: Nurses frequently come in contact with these women regardless of clinical placement. By improving their knowledge about the disease as well as structural factors, nurses are in position to help these patients receive the healthcare they are entitled to.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna. Metod: En empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamling har skett via Google och 9 bloggar har inkluderats i studien. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Som ung vuxen med cancer uppstod det mycket känslor som de var tvungna att hantera. Informanterna beskrev dessa känslor som en berg och dalbana, ibland var det bra och ibland var det dåligt. Genom bloggandet fick informanterna ett stöd vilket hjälpte dem att hantera sin sjukdomsprocess. Denna studie visade att sjukdomen påverkade informanternas psykiska, sociala och existentiella välmående, upplevelsen mellan hälsa och ohälsa varierade. Informanterna berättade om stödet de fick genom sociala nätverket samt hur de upplevde vårdens bemötande. Slutsats: Unga vuxna med cancer (16-30 år) upplever sin sjukdom som en känslomässig berg och dalbana både på ett psykiskt, socialt och existentiellt plan. Individernas bloggar visade sig ha en stor betydelse under sjukdomsprocessen. För att unga vuxna med cancer ska kunna få bättre omvårdnad idag så är det av vikt att vårdpersonal får en holistisk bild av den drabbade för att den ska få uppleva hälsa och livskvalitet. Background: Cancer is currently one of the most common diseases in Swedish society and is classified as a national disease. Approximately 800 young adults in Sweden are affected every year, bone tumors, malignant lymphoma and leukemia are the most common cancers in young people today. For many young adults with cancer, it is helpful to gain share their experiences through blogs to more easily manage their condition. Partaking of the disease blogs can also help healthcare current understanding and treatment of young adults with cancer. Aim: To describe individuals' blogs based on experience of having cancer as a young adult and to describe the significance of the blog for the individuals. Method: An empirical qualitative study with inductive approach. Data was collected through Google, and 9 blogs have been included in the study. Data were analyzed by qualitative content analysis. Main Results: As a young adult (16-30 years) with cancer arose a lot of feelings that they had to deal with. The informants described these feelings like a roller coaster, sometimes it was good and sometimes it was bad. Through blogging the informants felt support, which helped them to manage their disease process. This study showed that the disease affected the informants' psychological and existential well-being, the experience of health and illness varied. The informants told us about the support they felt they received through social network and how they experienced healthcare treatment. Conclusion: Young adults with cancer perceive their illness as an emotional roller coaster, from both a psychological, social and existential perspective. The individuals' blogs showed great importance in the disease process. For young adults with cancer to get a better care today, it is very important that the health professionals get a holistic view of the affected for them to experience health and quality of life.

Web 2.0 opened up for a lot of opportunities, digital spaces became open for everyone to participate. But if groups of people get harassed and threatened in this spaces, how does that affect participation? Threats, hateful comments and harassment is a phenomenon that appears to be a common part of life online. Some groups of people may experience this more then others. To investigate this further a qualitative study was conducted using two different methods of internet research; observation and interview online. I wanted to study how cyber hate take the expression against female bloggers that write about feminism. The women that participated in this study have all been harassed and received threats online of various kinds. The blogs that were observed all write about subjects that question and criticize social structures and norms that many take for granted. This seems to spark hatred and threats against these female bloggers. The interviewed bloggers had different strategies for dealing with cyber hate they received. One example of this is that they all review the comments before posted on the blog. A problem that a majority of the bloggers expressed was that general public and the justice system did not take cyber hate seriously. Some people that threats and post hateful comments do that with their full name exposed. The study indicates that anonymity didn’t play that big part, as first expected, in how people expresses themselves online.

Study: Degree project in teacher education, Advanced Level 15p University of Skövde Title: Using a blog as a tool for pedagogical documentation in interaction between two preschool teachers and parents. Pages: 39 Authors: Beatrice Johansson and Ellinor Pettersson Tutor: Urban Carlén Date: HT 2013 Keywords: Pedagogical documentation, interaction, blog, communication. The purpose of this study is to examine preschool teachers’ use of blogging as a tool for pedagogical documentation and the parents’ participation in the blog. The study examines the interaction between the preschool and the children’s homes as well as if the use of a blog contributes to a greater insight for parents in the pedagogical activities.In the latest curriculum, there have been a point of monitoring, evaluation and development, which seems to be a goal in the curriculum that creates uncertainty among the profession, how to configure them. Therefore, we felt that pedagogical documentation would be interesting to investigate. To examine documentation from a current perspective arose blog as a tool. The study is qualitative and interviews were conducted, as well as snippets of preschool blogs. Two preschool teachers and eight parents were interviewed at two separate municipal preschools in a municipality in Skaraborg. Both preschools conduct their own blogs. The result showed that a blog is a tool that contributes the parents a greater insight into the preschools pedagogical activities. The blog can be a tool for the preschool teachers to follow, document, evaluate and evolve their pedagogical operation. The results also showed that both the teachers and the parents felt that the blog contributed to more verbal communication about what is happening in the preschool. In the discussion, the study's methods are discussed and how interview as a method has affected the result of the study. We also debate the study's credibility and how analyzing the interview has provided a greater understanding of the blog as a tool. Then the results are discussed in parity to the literature of the study and our own reflections and expreriences. We also discuss how the use of blogs can be integrated in the preschools approaches and contribute to make parents more involved in the pedagogical activites.

Innan insulinets upptäckt 1920 behandlades diabetespatienter med lågkolhydratkost. Enligt tidigare forskning om lågkolhydratkost framkom bra resultat gällande det minskade insulin behovet och förbättrade HbA1c värden. Omvårdsteoretikern Dorothea Orems omvårdnadsmodell innebär att en människa utför handlingar för sin egen skull för att upprätthålla hälsa. Människor med diabetes typ 2 har stort ansvar gällande egenvårdsaktiviteter för att öka välbefinnande och hälsa. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos människor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av bloggande vuxna kvinnor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost som egenvård av sin sjukdom. Det insamlade materialet i studien analyserades i en latent kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett tema och två kategorier. Huvudresultatet i föreliggande studie visar att individerna bakom bloggarna kände stöd från sjuksköterskan gällande kostomläggningen. Den positiva attityden hade stärkt bloggarna i sin förändring mot bättre hälsa. Trots förbättrad hälsa och stabilare blodsocker märkte bloggarna en dålig attityd från läkarna. Slutsats: sjukvårdens uppfattning av LCHF-kost är att den ses som en kortvarig ”diet” inte som en kostbehandling. Studien visar hur patienterna påverkas positivt av LCHF, hur de förbättrat hälsan och utvecklat en bättre egenvård. Tack vare sjuksköterskornas stöd av patienternas val av egenvård förbättrades hälsan hos dessa människor, utan detta stöd finns risk att deras känsla av egenansvar minskar. Before insulin's discovery in 1920 diabetic patients were treated with low carbohydrate diets. According to previous research about low carbohydrate diets good results regarding the reduced insulin need and improved HbA1c values was shown.Dorothea Orem’s nursing model means that a person performs acts in its own interests to maintain health. People with type2 diabetes have large responsibility regarding self-care activities to improve well-being and health. The aim of the study was to describe the experiences of self-care in people with type 2 diabetes who eat LCHF-diet. The study has a qualitative approach with a descriptive design. The blogs consists of adult women with type 2 diabetes who eat LCHF-diet to self-management their disease. The materials in the study were analyzed by a latent qualitative content analysis that resulted in a theme and two categories. The main results concluded that bloggers felt support from the nurse regarding dietary change. The positive attitude has strengthened the bloggers towards better health, despite improved health and stable blood sugar they get bad attitudes from the doctors. Conclusion: the healthcare’s idea of LCHF is that it is seen as a short-term "diet” not a dietary treatment. The study shows how patients are affected positively by LCHF, how they improved health and developed a better self-care. Thanks to the nurses support of patient’s choice of self-care improves the health of these people, without this support there is a risk that their sense of responsibility is reduced.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ”kvinnan” framställs och skapas på mode- och livsstillsbloggar. Detta har jag undersökt ur ett ”göra kön” perspektiv samt att jag använt mig av Goffmans teorier kring identitetsvärden och stigma. Jag har använt mig av ett eklektiskt förhållningssätt till valet av metod och har därför använt mig av olika metoder där meningskodning av text och symbolisktolkning av bilder varit de mest framträdande. Dessa koder har jag skapat utifrån min teoretiska referensram. Det jag kom fram till i min analys var att kön göra på mode- och livsstilsbloggar på en könskategoriserande nivå såväl som på en genus nivå. Detta görande förekommer i olika former där kroppens utseende, dess utsmyckning samt individers beteenden och åsikter är av central betydelse. Identitetsvärden och stigman är två fenomen som är påtagliga på denna form av bloggar. Dessa två fenomen förekommer i relation till både könskategorisering samt genus. The purpose of this study was to investigate how the “woman” is depicted and created on fashion and lifestyle blogs. I have done this from a “doing gender” perspective. I have also used Goffman’s theories of identity values and stigma. I been working with an eclectic approach to the choice of method and I have therefore been using different methods in which content coding on text and symbolic interpretation of images has been the most prominent. These codes were created based on my theoretical framework. The result of my analysis is that gender is done on fashion and lifestyle blogs relative to the two categories, sex categorization as well as gender. This doing appears in different forms in which the body´s appearance, its decoration and individuals´ behavior and opinions are of central importance. Identity values and stigma are two phenomena that are manifest on this kind of blogs. These two phenomena occur in relation to both sex categorization and gender.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrån egna berättelser på internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 år och fick svensk sjukvård. Som datainsamlingsmetod tillämpades sökmotorn Google och sökorden ”obotlig cancer” och ”blogg” användes. För att besvara syftet utfördes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Kvinnorna upplevde fysiska och sociala förändringar samt psykiska påfrestningar och de använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin livssituation. Kroppsliga förändringar, som många gånger relaterades till cytostatikabehandling, påverkade kvinnorna negativt och upplevdes påfresta både det fysiska och psykiska måendet. Kvinnorna upplevde att både vardag och relationer förändrades i samband med sjukdomen och det visade sig att närstående hade en viktig stödjande roll. En strategi av stor betydelse var kommunikation och många framhävde vikten av att få samtala om sin sjukdom samt döden. Det framkom att kvinnorna upplevde skrivande betydelsefullt, både för sig själva och andra. Slutsats: Studien ger ökad förståelse för upplevelsen av att leva med obotlig cancer och möjlighet att förstå olika copingstrategier som patienten använder sig av för att hantera sin livssituation. Personliga berättelser på internet är en relativt ny källa till ökad kunskap, sett utifrån patientens perspektiv. Internet är ett växande forum som inom sjukvården bör ses som en resurs för att inhämta information. Aim: The aim of this study was to examine how women living with incurable cancer described the palliative phase based on their own stories on the Internet. Method: The study was performed with qualitative descriptive approach and included six blogs written by women diagnosed with incurable cancer. The Google search was used to collect data and the keywords were “incurable cancer” and "blog”. To answer the aim of the study a qualitative content analysis, according to Graneheim and Lundman (2004), was performed. Results: The women experienced physical and social changes as well as psychological pressure and they used various strategies to manage their lives. The women felt that both daily life and relationships changed due to the disease and it turned out that relatives had an important supporting role to play. A strategy of great importance was communication and some of the women highlighted the importance of getting to talk about their illness and death. It was revealed that the women experienced writing meaningful for themselves and also for others. Conslusions: The study provides a greater understanding to the experience of living with incurable cancer. It also gives an opportunity to understand the coping strategies that patients use to manage their lives. A personal story on the Internet is a relatively new source of greater knowledge, as seen from the patient's perspective. The Internet is a growing forum that in healthcare should be seen as a resource for gathering information.

Bakgrund: Användningen av sociala medier har blivit väldigt populärt och är ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig själv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillväxt och är idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utsträckning börjat uppmärksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg då det anses vara ett tidseffektivt sätt att marknadsföra sig på. Eftersom bloggvärlden blivit så pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar är en av flera bloggtyper som blivit stora då de skiljer sig från de traditionella marknadsföringskanalerna på så vis att modebloggare kan skapa såväl intimitet med som förtroende hos läsaren vilket är något en vanlig marknadsföringskanal inte kan. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett personligt varumärke skapas och vilka faktorer i omgivningen som påverkar synen på varumärket. Studien kommer baseras på hur bloggare själva ser på sitt personliga varumärke och även hur andra aktörer, så som företag och läsare, uppfattar bloggares personliga varumärke. Teori: Det valdes ut fyra teorier som handlar bland annat om en rätta tidpunkten att satsa på ett varumärke, vad som krävs för att ett äkta varumärke skall nås, definition om det personliga varumärket och slutligen varumärkestillgångar och mervärde som är kopplade till varumärket. Metod: En kvalitativ studie som består av sju semistrukturerade intervjuer. Empiri: Insamlad data har genererats genom intervjuer med respondenterna. Alla har koppling till bloggvärlden på ett eller annat vis då uppsatsen har fått med aspekten av hur både bloggare, företag samt läsare ser på bloggar och varumärken. Slutsats: Det krävs flera faktorer för att både skapa men även bibehålla sitt varumärke. Det krävs att ständigt sticka ut och vara annorlunda samt genomlysa en tydlig identitet för att på så sätt kunna vara attraktiv för läsare och företag. För bloggaren krävs det stort engagemang och en vilja att ta för sig, vilket bör synas i allt från bildkvalité till uppmärksamhet i sociala medier mer än bara bloggen i sig.

Denna studie fokuserar på vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och därmed identitet. Frågeställningarna handlar om hur man konstruerar sitt individualistiska jag när man bloggar, vilka mönster som präglar detta jag, samt vilka externa diskurser bloggidentiteten påverkas av. De teoretiska ramar som studien utgår från är Zygmunt Baumans, Ulrich Becks och Anthony Elliott & Charles Lemerts respektive perspektiv på det individualiserade samhällets identiteter, i litteratur från 2000-talet. Metoder som använts är textanalys med innehållsanalys som främsta verktyg. Även diskurspsykologiska teorier såsom rollteori och humanistisk teori (Potter & Wetherell, 1987, s 97, 99) har använts för att betrakta självet i bloggvärlden. Studien kom bl. a fram till att identitetsskapande genom bloggning till stor del vilar på kontextuellt och socialt skapade värden, att bloggidentiteten är nära besläktad med företagsvärlden, samt att självet framställs genom retoriska strategier byggda på egenintressen. This study focuses on how individualized forms of identities are constructed within the sphere of blogging. The premiss of the study is that changes in society brought about by globalization has changed peoples ways of forming identities, and that blogging functions as a new kind of tool for identity-construction. The object of analysis is a webbased blogging-course made by three successful female bloggentrepreneurs, Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg and Frida Ramstedt. The purpose of the course is according to them to teach bloggers how to portray themselves in the best way, with the aim of becoming visible in the blog-world, expand and turn blogging into business. The purpose of the study is to contribute with observations of how contemporary social activities - through certain discourse - forms social reality and by that, identity. The question formulation is about how the individualized identity is created through blogging, what patterns this identity is made up of, and also what external discourses the blogging-self is affected by. The theoretical framework include the theorization of Zygmunt Bauman, Ulrich Beck and Anthony Elliott & Charles Lemert, with their various perspectives on identity in an individualized society, in literature of the 21st century. Methods used are text analysis, with content analysis as the primary tool. Role-theory and humanistic theory originated from discourse psychology have been used to understand and portray the blog-identity. The study resulted in the conclusion that the constuction of identity through blogging is to be regarded as dependant of contextual and socially constructed values, that the blog-identity is closely related to the businessworld and that the self is displayed via rethorical techniques derived from various self-interests.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer. Den huvudsakliga meningen med en kvalitativ innehållsanalys är att genom personliga texter erhålla medkänsla för en människas livsvärld. Resultat: Totalt hittades fyra kategorier; Integritet, Vill bli sedd, Bristande förtroende och Engagemang. Två av kategorierna delades in i subkategorier. Slutsats: Kvinnorna utmålade specifikt läkare gällande bemötanden som rörde en sårad integritet och känslan av att vara utlämnad. Alla kvinnorna ville ta del av ett möte som byggde på tillit och förtroende för vårdgivaren. Genom att vårdgivaren bekräftade kvinnan och visade förståelse för hennes upplevelser uppnåddes detta. Klinisk betydelse: Hur bröstcancer kan upplevas ur ett patientperspektiv är viktigt för vårdgivare att ta del av. Kunskap om kvinnornas erfarenheter kan fås genom bloggar vilket förhoppningsvis leder till ökad förståelse för vad patienten genomgår och förbättrad omvårdnad i framtiden. Background: Breast cancer is currently the most common cancer among women in both Sweden and the rest of the world. When fertile women suffer from breast cancer, it is of utmost importance for the caregiver to seek understanding of the stage of life where she appears. Aim: This study aims to describe fertile women's experiences in the encounter with health care after a breast cancer diagnosis. Method: A qualitative content analysis based on six blogs. The collected data consisted of blogs written by reproductive women with breast cancer. The main purpose of a qualitative content analysis is to gain understanding of a person's inner thoughts and feelings through personal texts. Results: Four categories were found: Integrity, Want to be seen, Lack of trust and Commitment. Two of the categories were divided into subcategories. Conclusion: When the women described the negative aspects of the meeting with health care particularly doctors accounted for responses that were considered inadequate. All the women wanted to be a part of an encounter based on trust and faith in the caregiver. When the caregiver confirmed the woman and showed understanding of her experiences, this was achieved. Clinical significance: How breast cancer can be experienced from a patient perspective is important for caregivers to be aware of. The knowledge about their experiences, by using blogs, can hopefully lead to greater understanding of what the patient undergoes and hence an improved nursing in the future.

The aim of this study was to, through a qualitative method, investigate students’ participation in a specific library blog to find out what motivate them to create and share digital book recommendations through videos. It also intended to describe the students’ own views of their participation.We conducted interviews with eight students in the ages 12 and 13, who all had similar experiences regarding the blog creation but diverse attitudes concerning the blog production and intentions to participate.The results showed that the strongest motivating forces behind the students' participation in the blog creation was that they enjoyed the making of the videos and also because they wanted to inspire others to read more and create resembling blogs.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tre unga bloggerskor från Jönköping och deras sätt att skriva. Genom att undersöka de grammatiska strukturerna i fem inlägg av varje bloggerska och jämföra dem med varandra, vill vi utläsa ett eventuellt gemensamt bloggspråk. I vår bakgrund beskriver vi bloggens utveckling och dess roll i den svenska skolan. Forskning kring blogg, med särskild betoning på bloggspråk, är begränsad. Vår undersökning syftar till att vara en kvalitativ studie där vi har utgått från en stilanalys kompletterad med en variabelanalys. Den teoretiska utgångspunkten i vår uppsats är genreteori som åsyftar att genre påverkas, förändras och skapas i sociala situationer. I vår undersökning har vi valt att undersöka variabler inom ortografi och syntax. Utifrån blogginläggen har vi sett att det finns tydliga talspråkliga influenser i bloggerskornas skriftspråk. Vi anser att dessa tendenser med den fria användningen av interpunktion, det enkla skriftspråket och avvikandet från skriftspråksnormerna är de gemensamma dragen som utgör ett bloggspråk. This paper aims to examine three young bloggers’ from Jönköping and their way of writing. By examining the grammatical structures in five blog posts by each blogger and comparing them with each other, we wish to detect a possible common blog language. In our background we describe the development of the blog and its role in the Swedish school. Research on blogs, with specific focus on blog language, is limited. Our survey has been carried put through a qualitative study based on style analysis with variable analysis as a supplement. The theoretical premiss of our paper is genre theory that refers to that the genre is influenced, changed and created in social situations. In our survey we have chosen to examine variables in orthography and syntax. Based on the blog posts, we can see that there are clear influences from the spoken language in the bloggers’ written language. We believe that this trend with the liberal usage of punctuation, easy-to-read language and the negligence of written language norms are similarities that form a blog language.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt. Trots detta saknas kunskap om patienters upplevelse av bemötande inom den palliativa vården. Syfte: Studien syftar till att belysa hur patienter med obotlig cancer upplever bemötande i den palliativa vården. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in från fyra bloggar, skrivna av personer med obotlig cancer. Resultat: Bloggförfattarnas upplevelser av bemötande kunde kategoriseras utifrån positiva samt negativa upplevelser av bemötande; Lyhördhet och empati, Delaktighet, Vårdpersonalens kompetens, Maktmissbruk och Förlorat förtroende. Slutsats: När patienter med obotlig cancer bemöts med empati av lyhörd och kompetent personal som tillåter patienten vara delaktig i sin behandling skapas positiva känslor och ett minskat lidande för patienten. När vårdpersonal missbrukar sin makt genom undanhållande av information, nonchalant och/eller respektlöst bemötande skapas känslor av förlorat förtroende, vilket leder till ett vårdlidande för patienten, ett lidande som kunnat undvikas. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan ge sjuksköterskor djupare förståelse för patienters upplevelse av bemötande inom den palliativa vården. Kunskapen kan användas för att förbättra kvalitén på bemötande inom denna vårdform. Background: Cancer is today one of the big endemic diseases and the most common cause of death amongst people up to 80 years. More people live longer with diagnosed cancer. But half of them are not cured. When there is no possibility of curing the patient, focus will be on palliative care. Research shows that there are large deficiencies in the palliative care that is conducted in Sweden. Patients with incurable cancer represent a large group and their experiences of encounter within the palliative care are of great importance. Despite this there is a lack of knowledge regarding the patient’s experiences of encounter within the palliative care. Aim: The study aims to enlighten how patients with incurable cancer experience their encounter in the palliative care. Method: The study is based upon a qualitative content analysis with an inductive approach. Data has been collected from four blogs written by people with incurable cancer. Results: The blog author’s experiences of encounter could be categorized by positive and negative experiences of encounter: Responsiveness and empathy, Participation, the Competence of healthcare personnel, Abuse of power and Loss of confidence. Conclusion: When patients with incurable cancer were treated with empathic, responsive and competent personnel who allowed patients to participate in their encounter, positive experiences were thereby felt by the patients, thus reducing their feeling of suffering. When the patients perceived that healthcare personnel abused their power through withholding information, nonchalant and/or disrespectful encounter, it created loss of confidence, thus leading to an increased experience of suffering by the patients, a suffering that could have been avoided. Clinical significance: The result of the study can give nurses a deeper understanding of a patients experience of encounter within the palliative care. The knowledge can be used to improve the quality of encounter within this type of care.

Fetma ökar världen över och likaså gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation är att åstadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsäcken, vilket resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat matintag. Ett centralt mål inom överviktskirurgi är en ökad livskvalité. Det är därför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn. Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien är induktiv och utgår ifrån en kvalitativ ansats och baseras på en manifest analys utifrån textens innehåll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgått en gastric bypass-operation. Analysen gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell. Tre huvudkategorier och sex underkategorier framkom. Huvudkategorierna består av: (1)Mental förberedelse, (2) Ansvarstagande och (3) Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp. Mental förberedelse beskriver hur deltagarna söker och använder information om operationen och om en inre dialog som personerna förde med sig själva. Vidare skildrar Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp hur personerna nyttjade personer i sin omgivning för en stödjande funktion. Här beskrivs också att personerna fick en insikt om att de hade få möjligheter att påverka situationen och därför var tvungna att acceptera den som den var. Ansvarstagande skildrar vad inspiration och motivation hade för positiv inverkan hos individerna till att nå sina mål samt hur de gick tillväga för att kontrollera och planera vardagen utifrån sina nya förutsättningar. Obesity in the world is increasing and likewise the amount of gastric bypass surgery. The purpose of the surgery is to accomplish a weightloss by reducing the size of the stomach, which results in reduced hunger and intake of food. A central goal of obesity surgery is an increased quality of life. Therefore, it is important to see the treatment as a whole and not observe the weightloss as the only significant factor. The aim of this study was to describe the strategies of actions that have been used by patients who have experienced a gastric bypass- operation. The structure of this study is inductive and is in line with a qualitative methodology and based upon a manifested analysis of the content of six different blogs written by six individuals who have experienced a gastric bypass- operation. The analysis has been done based upon Friberg’s five step model. During the analytical process, nine categories emerged of which three main- categories are divided in (1) Mental preparation, Responsibility and (3) To let go of control and receive help. Mental preparation concerns the operation and the furthermore the use of this information as well as the process of the patient’s internal dialogue. To let go of control and accept help includes how the patients utilized internal dialogue. To let go of control and accept help includes how the patients utilized people in their surroundings to create a supporting network during the process of the operation. Furthermore, this part describes the emerging of an understanding of the fact that they were very limited in affecting the process in question and consequently had to accept the situation as it was. Responsibility describes how inspiration and motivation influenced the individuals positively to reach their personal goals and furthermore how they managed to outline and organize their everyday life in accordance with the new conditions that had appeared as a result of the process surrounding a gastric bypass- operation.

The purpose of this study was to explore the use of a blog in the classroom. This paper describes why the teacher created the blog and how the blog is used by teachers and pupils in and outside the classroom. The study also describes teachers’ thoughts regarding future use of the blog. Seven primary school teachers were interviewed and the material was analysed using a multimodal design theoretical perspective on learning (Selander & Kress 2010). The conclusion of the study was that the teachers created and designed blogs to give parents, pupils, relatives and others an opportunity to have an insight into the pupils’ school day. The blog is used mostly by teachers and pupils’ school work is published on the blog. The pupils in some classes use the blog to write weekly journals, make films and interviews that are published. Several teachers mention that publishing school work on the blog improves the quality of the school work. It seems that pupils try harder when the school work is published on the blog. Some teachers mention pupils’ age and their ability to write when discussing pupils posting work on the blog. The blog is though a multimodal way to communicate. It seems that the blog has the ability to support both pupils’ writing development and their competencies in multimodal communication. Regarding future use of the blog the teachers have many ideas and all teachers agree that pupils will be given the opportunity to use the blog more in the future. The ideas of future use can be related to the idea of the blog as a virtual third space, a link between home and school. In this third space pupils are able to use knowledge from home when carrying out school tasks. Since there are few studies regarding blogs in the classroom and especially regarding younger pupils, this study has given a wider perspective regarding the use of blogs in the classroom.