Search

Modern populism has developed in Scandinavia since at least the 1970s, first in Norway and Denmark but more recently also in Sweden. Populist political parties have been well-established in Scandinavian Parliaments for many years. However, from a labour law perspective, the populist impact, if any, has been limited and populist discourse has primarily focused on issues such as migration and the European Union (EU), and to some extent ‘welfare tourism’. This article examines the development of populist movements in Norway and Sweden and analyses the possible impact of populist policies on national labour law. The conclusion is that Nordic industrial relations and labour market regulations, based on strong and representative trade unions and well-organized and responsible employer federations, act as a robust counterweight to populist policies on the labour market. Section 2 of the article consists of a discussion of how we understand the development of modern populism in a Norwegian and Swedish perspective. Section 3 explores the extent to which populist political ideas have directly impacted or indirectly influenced labour market regulations in the two countries. In concluding, section 4 monitors the potency of strong and well-established industrial relations as a countervailing force to populist political movements. Populist Policies, Labour Market Regulation, Scandinavia, Norway, Sweden, Resilience to Populism

Since roughly the 1990s, Sweden's labor market has consisted of comparatively few labor conflicts and a good real wage trend. Mediation has been highlighted as an important conflict resolution mechanism, and in relation to other Nordic countries' mediation authorities, Sweden's has historically been the weakest with the least power. In 2000, however, Sweden got a new mediation authority – The Swedish National Mediation Office (Medlingsinstitutet) – with a broader mandate than its predecessor. Today, Medlingsinstitutet must not only mediate in labor disputes, but also to promote an efficient wage formation process and be responsible for wage statistics. The purpose of this essay has been to study, through a text analysis and from an organizational perspective, how Medlingsinstitutet organizes the Swedish labor market. It has been carried out based on the premise that previous research, but without mentioning Medlingsinstitutet, believes that the Swedish state, through market-active authorities, has a central function to play in the organization of the markets today. The results show that Medlingsinstitutet appears to influence and organize the Swedish labor market, more or less and with varying severity, based on all of the methods considered in this study: information, different forms of analysis, rules, membership, hierarchy, monitoring and sanctions. The methods seem to be primarily directed at certain specific market elements: buyers and sellers, the exchange, and the price. The survey shows a pattern that Medlingsinstitutet is involved in organizing how the labor market can, should and will function. Thus, I argue that the Swedish state is not only an important market organizer in a free market society, but also in the labor market where the principle of freedom from state intervention has been pervasive. However, there is nothing that gives the impression that the labor market is now only controlled by organization, or only by the market itself, but rather with the help of both systems – the invisible and the visible hand.

This study investigates the experiences of those learning tailoring and trading in urban Sierra Leone, examining why they engage in training, what is basically taught, and the training outcomes. It includes ethnographic fieldwork on vocational training schools and apprenticeships in workplaces, and also investigates less articulated on-the-job learning processes, which have been little studied in previous research. I find that learners undertake their training with the primary aim of achieving social mobility; however, neither of these forms of training generally leads to a sufficient and reliable enough income to realize this aim to the desired extent, due to the lack of remunerated employment opportunities and the fact that access to paid work is largely contingent on an individual’s pre-existing social and economic capital. Instead, I suggest, the different forms of training serve more fundamentally as a form of moral education. I argue that they help to develop certain personal moral traits and to alleviate society’s concerns about ‘immoral’ idle youth.

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser. I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen Kulturvetarprogrammet Medier och kommunikation: Digitala medier och analys Medier och kommunikation: Visuell kommunikation och design Miljö och säkerhet Musikproduktionsprogrammet Politices kandidat Psykologprogrammet Webbutvecklare (tidigare Webb och multimedia programmet) Magister/Master i utbildningsledning och skolutveckling Masterprogrammen i företagsekonomi (Marknadsföring, Redovisning och styrning, Service Management) med examen från 2018, 2019 eller 2020.

Denna undersökning har sitt fokus på arbetslöshetsåtgärder i Karlstad under mellankrigstiden och tiden för andra världskriget. Undersökningen baseras från rapporter och protokoll från Arbetslöshetskommittén i Karlstad samt några ytterligare lokala aktörers uttalanden i frågan vilka funnits med i bilagor till rapporter och protokoll. Kommunen skulle genom den lokala arbetslöshetskommittén i praktiken genomföra och utöva arbetslöshetspolitiken som fastställts på nationell nivå. De två vanligaste hjälpmedlen till att dämpa de problem som arbetslösheten medförde var kontantunderstöd och arbetshjälp. I vilken omfattning och i vilken form dessa skulle erbjudas var upp till kommunen att besluta inom ramarna för de statliga direktiven och lagarna relaterade till arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetspolitiken baserades på en samling värderingar relaterade till arbetslöshetspolitik, arbetsmarknad, arbetsmoral och försörjning kallad arbetslinjen. Arbetslinjen förespråkade sammanfattningsvis möjligheten till familjeförsörjning, där de som kunde arbeta skulle arbeta, och att de som inte kunde få hjälp skulle få hjälp av staten – i första hand genom arbete som arbetslöshetshjälp. Denna undersökning syftar till att undersöka om arbetslinjens politik implementerats på lokal nivå via Arbetslöshetskommittén, och i så fall hur implementeringen kan urskiljas i materialet. För att besvara syftet har protokoll, rapporter och bilagor till dessa analyserats. På grund av materialets varierade utformning har materialet både analyserats med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod där rapporter med statistisk sammanställts kvantitativt och rapporter beskrivits genom en mer kvalitativ metod i textform. För att analysera huruvida arbetslinjens värderingar kan utläsas i materialet eller har en egenskapad analysmodell använts vilken främst baserats på Junestavs och Olofssons forskning. Undersökningen påvisar att Karlstad uppvisade arbetslöshetskommittén enligt undersökningen samsyn med de värderingar som arbetslinjen representerade. Detta framkom bland annat genom förespråkande av arbete som arbetslöshetsåtgärd framför understöd, negativa uttalanden gentemot understöd som arbetslöshetshjälp och negativa uttalanden om höga löner för nödhjälpsarbeten. Efter 1920-talets mitt använde de dessutom sällan understöd som hjälpåtgärd. I stället användes arbete som arbetslöshetshjälp. This survey examines unemployment measures in Karlstad between the interwar period and the end of World War II. The survey is based on reports and protocols from the Unemployment Committee in Karlstad, as well as the statements of a few other local actors on this issue in cases where these were included as appendices to reports or protocols. The municipality, through the local Unemployment Committee, would in practice implement and exercise the unemployment policy established at the national level. The two most common means of alleviating the problems caused by unemployment were financial support and work arranged by the state or municipality. The extent and form of both of theese were up to the municipality to decide, as long as they remained within the framework of the state directives and laws related to unemployment assistance. The unemployment policy was based on a set of values ​​related to unemployment policy, labor market, work ethic and livelihood called the work line, or arbetslinjen in Swedish. In summary, the work line advocated the possibility of the ability to support families where those who could work would work and those who could not would receive help from the state - primarily through work as unemployment assistance. The purpose of this research is to examine whether or not the local implementation of values of the work line is visible within the work of the Unemployment committee i Karlstad, and if so how the implementation can be discerned in the material. Protocols, reports and appendices has been analyzed to achieve the purpose of this research. Due to the different design of the material, the material has been analyzed using both qualitative and quantitative methods, where reports with statistical compilations has been described through qualitative methods in text. In order to analyze whether the work line's values ​​can be read in the material, an analysis model has been created and used, which is primarily based on research by Junestav and Olofsson. In Karlstad, according to the survey, the unemployment committee showed signs of consensus with the values ​​that the work line represented. This was, among other things, noticed by advocating work as an unemployment measure over financial support, negative statements towards financial support such as unemployment aid and negative statements about high wages for emergency relief work. In addition, they rarely used support as a relief measure compared to work. Instead they advocated for using work as a unemployment assistance.

Denna uppsats presenterar resultaten av det första fältexperimentet – ett korrespondenstest – som studerat huruvida personer som signalerar framtida föräldraledighet diskrimineras i rekryteringsprocessen. Syftet var att undersöka om personer som signalerar framtida föräldraledighet i sin jobbansökan diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Syftet var dessutom att undersöka om de jobbsökandes kön och yrke (mans- eller kvinnodominerat) hade någon betydelse i sammanhanget. Fiktiva jobbansökningar (N = 960) skickades ut inom två olika yrken, lokalvårdare och lastbilschaufför. Vi fann ett starkt stöd för att jobbsökande som signalerar om framtida föräldraledighet diskrimineras i termer av färre erhållna positiva svar från arbetsgivarna. Jobbsökande som inte signalerade framtida föräldraledighet erhöll dubbelt så många positiva svar från arbetsgivarna än jobbsökande som signalerade det. Vi fann också att män diskrimineras i större utsträckning än kvinnor när de signalerar om framtida föräldraledighet, ett resultat drivet av effekterna i det mansdominerade yrket. Detta tyder på att både den jobbsökandes kön och yrket påverkar storleken på diskrimineringen. Dessa resultat belyser behovet av åtgärder på arbetsmarknaden för att säkerställa att diskrimineringen mot personer som signalerar framtida föräldraledighet elimineras. This study presents the results of the first correspondence test field experiment that examined hiring discrimination against individuals signaling future parental leave. The purpose was to study whether individuals who signal future parental leave in their job applications are discriminated against in the Swedish labor market. We also wanted to examine if the applicants’ gender and occupation (male or female dominated) is of importance in this context. Fictitious job applications (N = 960) were sent out in two different occupations, cleaner and truck driver. We found strong evidence of discrimination against applicants who signaled parental leave in the future. The magnitude of discrimination is large: applicants who did not signal future parental leave received twice as many positive responses from the employers than applicants who did. We also found that discrimination against men was larger than against women, mainly driven by the effects in the male-dominated occupation. This indicates that both applicants’ gender and occupation affect the size of the discrimination. These results highlight the need for measures in the labor market to ensure that the discrimination against individuals who signal future parental leave is eliminated.

Individer med autismspektrumtillstånd utgör en grupp som i stor utsträckning har sämre livskvalitet, högre förekomst av komorbida psykiatriska tillstånd, lägre deltagande på arbetsmarknaden och som söker professionell hjälp för sina svårigheter i lägre utsträckning än övrig befolkning. I dagsläget finns ett mycket begränsat antal evidensbaserade interventioner som studerats på vuxna i svensk kontext trots att det är en grupp som anses sårbar. Syftet med denna scoping review är att kartlägga vilka interventioner som har studerats i Sverige för vuxna diagnostiserade med autism. Datainsamling resulterade i tio artiklar där sammanlagt åtta olika interventioner studerats. Interventioner sammanställdes och analyserades utifrån utformning och teman. Kartläggningen visade inga slutgiltiga resultat gällande utfallsmått, men tre övergripande teman kunde urskiljas i materialet. Dessa teman jämfördes med internationell forskning. Utifrån analysen drogs slutsaten att forskning på området har stora brister och behöver prioriteras för att säkerställa välmående och goda levnadsvillkor för gruppen. Individuals with autism spectrum disorder constitute a group who in great extent experience lower quality of life, greater prevalence of comorbid psychiatric disorders, lesser participation in the labour market who are also less likely to seek professional help for their difficulties compared to other groups. Currently there is a very limited number of studies on evidence-based interventions aimed at adults in a Swedish context, although the group is considered vulnerable. The aim of this scoping review is to map which interventions have been studied in Sweden for adults diagnosed with autism. The data collection resulted in ten articles, with a total of eight studied interventions. These interventions were compiled and analyzed based on design and themes. The combined outcome measures were inconclusive but three main themes emerged within the data. These themes were compared to international research. Based on the analysis conclusions were drawn that the research area is lacking and needs to be prioritized to ensure well-being and quality of life for the group.

Sveriges arbetsmarknad är mycket horisontellt könssegregerad vilket innebär att kvinnor och män arbetar i olika sektorer, yrken och branscher. Endast fyra av de 30 största yrkesgrupperna var könsintegrerade år 2018 och en av dessa var gymnasielärare. Inom samma bransch och sektor finns dock en annan lärarkategori, grundskollärare, som är könssegregerad. För att attrahera sökanden till lediga tjänster används ofta platsannonser och tidigare forskning har visat att ordval har en stor betydelse för vem och vilket kön som attraheras av platsannonsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka förekomsten och fördelningen av könskodade ord i platsannonser för grundskollärare och gymnasielärare för att se om det finns ett samband mellan andelen könskodade platsannonser och könsfördelningen i yrket. I studiens teoretiska referensram redogörs det bland annat för begreppet genus, kön, den svenska arbetsmarknaden och kompetensförsörjning. Det redogörs även för språkets påverkan och tidigare forskning om könskodade ord. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats, kvantitativ innehållsanalys, med kvalitativa inslag där datamaterialet inhämtats från offentligt publicerade platsannonser på Arbetsförmedlingens platsbank. 90 platsannonser som avser lediga lärartjänster inom den svenska grund- och gymnasieskolan analyserades med hjälp av en tidigare framforskad ordlista över könskodade ord och kategoriserades sedan som kvinnligt, manligt eller neutralt könskodade. Resultatet visar att platsannonser för grundskollärare innehåller betydligt fler könskodade ord, framförallt kvinnligt könskodade ord, än platsannonser för gymnasielärare. Något som innebär att den könssegregerade yrkeskategorin innehåller fler könskodade ord än den könsintegrerade. Vidare kan vi fastställa att fördelningen av antalet könskodade ord i platsannonserna överensstämmer med könsfördelningen i yrkeskategorierna. Så även fördelningen av de vanligast förekommande orden i platsannonser för respektive yrkeskategori. Likaså överensstämmer fördelningen av könskodade platsannonser med könsfördelningen i yrkeskategorierna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som skapar möjligheter och hinder för ensamkommande unga flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med individer som kommit till Sverige som ensamkommande flyktingar från Afghanistan när det var minderåriga. Intervjun innefattar frågor som berör hela deras resa, från deras första tid i Sverige till där de befinner sig idag. Utifrån intervjuunderlaget har vi vidare analyserat vilka faktorer som har både skapat möjlighet och hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden. Utgångspunkten i vår analys har varit Bourdieus kapitalformer som innefattar socialt, kulturellt, ekonomiskt samt symboliskt kapital (Bourdieu,1986). Studiens resultat visar att det är flera faktorer som spelar in och har varit avgörande för deras resa in på arbetsmarknaden. Det gemensamma temat vi ser är att inträdet på arbetsmarknaden gynnas till stor del av ens sociala nätverk samt att man samlat på sig kulturellt kapital. Vidare omvandlas dessa faktorer till ekonomiska förutsättningar som i slutändan ger individerna en form av symboliskt kapital. The purpose of this thesis is to investigate the factors that create opportunities and obstacles for unaccompanied young refugees to establish themselves in the labor market. The empirical material consists of six semi-structured interviews with individuals who came to Sweden as unaccompanied refugees from Afghanistan when they were minors. The interview includes questions that affect their entire journey, from their first time in Sweden to where they are today. Based on the interview data, we have analyzed which factors have both created opportunities but also obstacles to establishing oneself on the labor market. In our analytical work, we have used Bourdieu's theoretical forms of capital, which include social, cultural, economic and symbolic capital (Bourdieu, 1986). The results of the thesis show that there are several factors that come into play and have been decisive for their journey into the labor market. The common theme we see is that entry into the labor market is largely favored by one's social networks and that one has accumulated cultural capital. Furthermore, these factors are transformed into economic conditions that ultimately give individuals a form of symbolic capital.

In 2015 - the year that later became associated with the refugee crisis - Sweden's reception of refugees seeking asylum was unique in relation to Scandinavian and most other european countries. According to economic predictions, influxes of immigrants could potentially harm employment oppurtunities for the already existing workers in the receiving country. On this particular issue, evidence from earlier research has been mixed. Still there seems to be some consensus about the potential negative employment- and wage-effects being larger among groups that with the immigrants share similar characteristics in regards to their age, gender, levels of education, etc. By using OLS-regressions and an IV based on an implemented (in mars 2016) dispersal policy, the aim of this study is to quantify the effect that the influx of refugees and their family members during 2010 - 2019 had on the rate of employment among foreign-born immigrants in Sweden. In line with the spatial approach, we use, within municipalities, variation in the ratio of refugees in relation to the foreign-born population as our independent variable. On low-skilled immigrants, our results indicate a significant negative employment effect of around -0,4 percentage points. For immigrants who had been living in Sweden for more than 10 years, however - we did not find any significant effects, although the IV-estimate was much more negative compared with the OLS's. With small significance (and not statistical) the effects estimated on men compared to women were larger.

Snabbspåret är en arbetsmarknadsutbildning som har till uppgift att skapa förutsättningar för nyanlända att återetablera sig på svensk arbetsmarknad. I denna utvärdering fokuseras Snabbspåret för nyanlända lärare vid Örebro universitet, ett av de lärosäten som genomfört flest kursomgångar sedan starten 2016. Rapporten bygger på 40 intervjuer (33 deltagare och 7 personal vidSnabbspåret), kombinerat med analyser av intern dokumentation som utvärderingar, studie- och kursmaterial. Studien inriktar sig främst på deltagarnas upplevelser av tiden på Snabbspåret och vilken betydelse de anser att utbildningen har haft vid försök till återetablering på arbetsmarknaden. Resultaten visar på de möjligheter Snabbspåret erbjuder, men också på de utmaningar deltagarna ställs inför. Kursen beskrivs ge en rik introduktion till svensk förskola och skola, där deltagarna får möjlighet att möta och reflektera över likheter och skillnader mellan erfarenheter av läraryrket i ursprungslandet och i Sverige. Samtidigt är vägen från avslutad utbildning till anställning som lärare fortfarande lång, kantad av såväl formella som relationella och individuella hinder. Extra allvarligt är hur mötet med den svenska skolan, både under utbildningens praktikperioder och efter kursens slut, riskerar att präglas av erfarenheter av exkluderande praktiker, där deltagarebeskriver upplevelser av utestängning och kränkande behandling.

European societies need to increase the participation in work over the life course to support the provision of qualified labour and to meet the challenges for social security systems under the condition of their ageing populations. One of the key ambitions is to extend people’s working lives and to postpone labour market exit and retirement where possible. This requires informed policies, and the research programme EIWO – ‘Exclusion and Inequality in Late Working Life: Evidence for Policy Innovation towards Inclusive Extended Work and Sustainable Working Conditions in Sweden and Europe’ – aims to push the boundaries of knowledge about late working life and the potential of its inclusive and equal prolongation via a theoretically driven, gender-sensitive combination of multi-level perspectives. EIWO takes a life course approach on exclusion and inequality by security of tenure, quality of work, workplaces, and their consequences. It identifies life course policies, promoting lifelong learning processes and flexible adaptation to prolong working lives and to avoid increased exclusion and inequality. Moreover, it provides evidence for policies to ensure both individual, company and societal benefits from longer lives. To do so, EIWO orientates its analyses systematically to the macro-political contexts at the European Union level and to the policy goals expressed in the respective official statements, reports and plans. This report systematizes this ambitious approach. Relevant documents such as reports, green books and other publications of the European Commission (EC), the European Parliament (EP), the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), as well as those of social partners and research institutions, have been systematically scanned and evaluated. In addition, relevant decisions of European summits have been considered. The selection of documents claims completeness regarding relevant and generally available publication, while relevance is defined from the point of view of EIWO’s interests. It is the aim of this report to provide a sound knowledge base for EIWO’s analyses and impact strategies and to contribute to the emerging research on the connection between population ageing and the European policies towards productivity, inclusiveness, equity, resilience and sustainability. This report aims to answer the following questions: How are EIWO’s conceptual classification and programme objectives reflected in the European Union’s policy programming? How can EIWO’s analyses and impact benefit from a reference to current EU policy considerations, and how does this focus support the outline of policy options and the formulating of possible proposals to Swedish and European stakeholders? The present report was written during early 2022; analyses were finalized in February 2022 and represent the status until this date. This working paper has been reviewed within the EIWO project group.2022-11-15 Some minor layout issues were corrected in the publication. The PDF was changed. Before this date the PDF was downloaded 34 times.

Increasing the access to post-secondary education is a top priority around the world, but still many graduates experience serious challenges in entering the labor market. In Tanzania the issue is prominent and partly associated with the skills mismatch, but also with the imbalance of the number of jobs available in relation to the number of graduates seeking for a job. Skills development is a critical element of all efforts in this challenging area, and therefore a number of organizations has emerged to focus on this, especially in Tanzania. The area has been explored in the literature, but mainly quantitatively on a macro-level. Hence, there is a need of more qualitative research regarding the best practices of organizations focusing on skills development. This thesis therefore aims to investigate how skills development organizations can support graduates in entering the labor market in Tanzania. The thesis is a Minor Field Study, implying that semi-structured interviews with graduates and skills development organizations were conducted on-site in Tanzania. Further, hypotheses, regarding challenges that graduates experience when entering the labor market, were formulated and tested through qualitative and quantitative data. The findings imply that the challenges graduates experience can be categorized into three groups: structural, skills and attitude. Skills development organizations can therefore support graduates in entering the labor market by addressing these challenges and adopt measures in three different operations: the planning, the execution and the evaluation of skills development activities. Except for specific actions within each operation, the findings accentuate the importance of incorporating both the graduate and employer perspective, as well as viewing the support as a long-term process, from the first years of studies to obtaining employment. Att öka tillgången till eftergymnasial utbildning har hög prioritet runt om i världen, men trots att fler utbildas är arbetslösheten bland unga fortfarande ett stort problem. I Tanzania är detta särskilt påtagligt och delvis förknippat med kompetens- och kunskapsbrist, men också med obalansen mellan antalet lediga jobb och antalet utexaminerade som söker jobb. Hur organisationer kan stötta unga i övergången från utbildning till arbetsmarknaden har undersökts tidigare, men då främst genom kvantitativ forskning på makronivå. Därför behövs fler kvalitativa studier om hur organisationer effektivt kan stötta unga personer in på arbetsmarknaden, vilket detta arbete syftar till. Studien har utförts som en mindre fältstudie på plats i Tanzania. Den empiriska data som har använts i studien har samlats in genom intervjuer med studenter och organisationer samt genom ett frågeformulär. De empiriska resultaten kombinerades sedan med litteratur för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visar att utmaningar som utexaminerade studenter upplever kan delas in i tre kategorier; strukturella-, kompetens- och attitydutmaningar. Organisationer kan därför stödja utexaminerade studenter att komma in på arbetsmarknaden genom att möta dessa utmaningar och vidta åtgärder inom tre olika områden: planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter för kompetensutveckling. Förutom specifika åtgärder inom vardera områden, betonar resultaten vikten av att införa både student- och arbetsgivarperspektivet, samt att se stödet som en långsiktig process, från de första studieåren till anställning eller självanställning

Sweden has taken in many refugees in recent years. Several studies indicate that it is difficult for newcomers to find a place on the labour market, for a number of reasons. The purpose of this study is to investigate how newly-arrived Syrians who came to Sweden in the years 2015, 2016 and 2017 found their first jobs in Sweden. The study will examine how their social network and contacts have contributed to their getting a job. The question the study asks is: To what extent do different types of network and contacts contribute to providing new arrivals with the opportunity to enter the labor market? To be able to answer these questions, the study used a qualitative method and conducted semi-structuring interviews with eight participants from different geographical areas in Sweden. Furthermore the study has used the theory of Pierre Bourdieu's social capital, Robert Putnam's connecting and linking social capital, and Mark Granovetter's strong and weak ties. In addition the study has used three previous pieces of research on the subject to get closer to the purpose of the study. The study reached several conclusions that show that informal ways of working are more important and more effective in helping the participants to find jobs than traditional methods. Results also show that personal contacts, that is friends and acquaintances of friends, are more important than family members and close friends in helping newcomers to find work, by providing jobseekers with information and opportunities. Results also show that there are differences between the different networks. The informal network is more important than the formal when it comes to the participants' entry into the labour market. To sum up, contacts and networks play a major role in newcomers' integration into society. Moreover, they contribute to more assets and inclusion in the various workplaces through tips, information and recommendations. Sverige har tagit emot många flyktingar de senaste åren. Flera studier pekar på att det är svårt för de nyanlända att kom in på arbetsmarknaden, vilket beror på flera faktorer. Syftet med den studien är att undersöka hur nyanlända syrier som kommit till Sverige under åren 2015, 2016 och 2017 har fått sina första jobb i Sverige. Studien kommer att visa hur deras sociala nätverk och kontaktar har bidraget till att de fått jobb. Studiens frågeställning är: I Vilken utsträckning bidrar olika typar av nätverk och kontakter nyanländas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden? För att kunna besvara de frågorna har studien använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerande intervjuer med åtta deltagare som bor i olika geografiska områden i Sverige. Vidare har studien använt sig som teori av Pierre Bourdieus ’’socialt kapital’’, Robert Putnams ’’Den sammanbindande och sammanlänkande socialt kapital’’ samt Mark Granovetterss ’’starka och svaga band’’. Dessutom har studien använt sig av tre tidigare forskningar kring ämnet för att fördjupa studiens syfte. Studien kom fram till flera resultat som visar att informella väger till arbete har mer betydelse och bidrar till att deltagarna får jobb än traditionella vägar. Resultatet visar även att personliga kontakter, nämligen via vänners vänner och bekanta är viktigare än via medlemmar inom den egna familjen och nära vänner som en väg för nyanlända in i arbete, där de bidrar med information om arbete och möjligheter för arbetssökande till jobb. Vidare visar resultatet även att det finns skillnader mellan olika nätverk. Sammanlänkande nätverk har mer betydelse än sammanbindande nätverk i deltagarnas inträde på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis spelar kontakter och nätverk en stor roll för nyanländas möjlighet till att få jobb och integration i samhället. Genom tips, information och rekommendation bidrar dessa kontakter och nätverk till mer tillgång och inkludering på olika arbetsplatser.

Denna studie undersöker hur jobbcoacher framställer nyanländas anställningsbarhet och utsatta position på den svenska arbetsmarknaden. Genom en socialkonstruktivistiskt ansats och kvalitativ metod, har vi intervjuat sju jobbcoacher om deras framställning av nyanländas anställningsbarhet. Studien undersöker även hur jobbcoacher resonerar och beskriver vilka hinder och möjligheter nyanlända möter i etableringen på den svenska arbetsmarknad. Studien undersöker ytterligare hur jobbcoachernas beskrivningar kan förstås utifrån kritiska teorier om andrafiering, fördomar och diskriminering. Resultatet visar att jobbcoacherna framställer att nyanlända befinner sig i en utsatt situation och att de möter flertalet hinder vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Språkkunskaper i det svenska språket, bristande nätverk och arbetsgivares attityder är tre exempel på hinder som nyanlända möts av. Resultatet visar vidare att nyanlända erbjuds insatser som språkträning och intervjuträning. Slutligen visar studien att jobbcoachernas beskrivning av nyanländas anställningsbarhet kan förstås som en slags “andrafierad” bild av nyanlända eftersom de målas upp som en “annorlunda” grupp på arbetsmarknaden i behov av särskilda insatser. Vi hoppas att studien bidrar med förståelse och kunskap om nyanländas situation på den svenska arbetsmarknaden. This study investigate how job coaches presents newcomers' employability and their vulnerable position in the Swedish labour market. Through a social constructivist approach and qualitative method, we have interviewed seven job coaches about their portrayal of new arrivals' employability. The study also examines how job coaches' reason and describes what obstacles and opportunities newcomers encounter in their establishing in the Swedish labour market. The study further investigates how job coaches' descriptions can be understood on the basis of critical theories of ‘othering’, prejudices and discrimination. The results show that job coaches represent newcomer's vulnerable situation and that they encounter several obstacles in their establishing in the Swedish labour market. Language skills in the Swedish language, lack of networks and the attitude of employers are three examples of obstacles that new arrivals encounter. The results also show that newcomers are offered supportive measures, such as language training and interview training. Finally, the study shows that job coaches descriptions of newcomer's employability can be understood as a kind of "othering" image of newcomers because they are presented as a "different" group in the labour market, in need of special efforts. We hope that this study contributes with understanding and knowledge of the situation of newcomers in the Swedish labour market.

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.

Genom sin geografiska placering har Umeå universitet en viktig roll för kompetens­försörjningen i norra Sverige. Detta inte minst utifrån de stora investeringar som planeras under de kommande decennierna, både inom det privata näringslivet och offentlig verksamhet. Umeå Universitet har långtgående ambitioner att bidra till den utveckling som nu sker i norra Sverige. Samtidigt har Umeå universitet i likhet med övriga svenska lärosäten ett övergripande nationellt utbildningsuppdrag, vilket kanske tydligas illustreras av tandläkarutbildningen som endast ges vid 4 svenska lärosäten (Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå), samtliga med uppdrag att tillgodose hela landets behov av tand­läkare. För att kunna balansera framtida utbildningssatsningar mellan universitetets nationella utbildningsuppdrag och ambitionen att stödja den regionala utvecklingen krävs en omfattande analys av både utbud och efterfrågan på olika utbildningssatsningar samt vilka faktorer som påverkar individens utbildningsbeslut och val av bostadsort efter examen. Centrum för regionalvetenskap (CERUM) har på uppdrag av Utbildningsstrategiska rådet vid Umeå universitet (USR) analyserat andelen av arbetskraften inom olika yrken och med olika utbildningsinriktningar boende i Norr- och Västerbotten med examen från Umeå universitet. Rapporten är deskriptiv i syfte att ge en övergripande lägesbeskrivning och ska ses som ett första steg i att beskriva och analysera Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i norra Sverige. Tillsammans med andra analyser och bakgrundsbeskrivningar syftar rapporten till att ligga till grund för Umeå universitets strategiska arbete kring framtida utbildnings­insatser. Rapporten bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och omfattar information om samtliga individer med en arbetsinkomst bosatta i Norr- och Västerbotten under 2019. En jämförelse görs mellan andelen med examen från Umeå universitet (Umeå universitet), Luleå tekniska universitet (LTU) samt övriga svenska lärosäten (Övriga). Analysen avgränsas till att omfatta yrken och utbildningar inom naturvetenskap och teknik; hälso- och sjukvård; utbildning; ekonomi och förvaltning; IT; samt samhällsvetenskap. Urvalet spänner över yrken, utbildningar och kompetens som efterfrågas inom både offentlig och privat sektor. Studien ingår som en del i ett forskningsprojekt med syftet att öka kunskapen kring vilka faktorer som påverkar den regionala fördelningen av human­kapital. Här utgör kunskap kring nyutexaminerade studenters val av bostads­ort efter examen en viktig komponent.

Studien är till för att få en fördjupad förståelse för varför utländska personer väljer att flytta till Sverige för att arbeta. Huvudfokus ligger i att fånga upp vilka faktorer som påverkat personernas beslut att flytta till Sverige. Studien söker svar på vad personer från andra länder finner Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i. För att få förståelse för hur svenska arbetsmarknaden ser ut berör teoriavsnittet arbetskraftsinvandringen, den nya arbetskraftsinvandringsreformen som infördes 2008, den svenska modellen och hur kollektivavtalens influerade utformning av svensk arbetsmarknad. Studien genomförs med kvalitativ ansats genom intervjuer med relevanta personer. Personerna har ursprung i länder utanför Europa samt en person med ursprung i Tyskland. Studiens analys baseras på ett antal teman som fokuserar på de faktorer som främst påverkat intervjupersonerna. Teman belyser faktorer som bidragit till att intervjupersonerna valt att flytta till Sverige. För att besvara frågeställningarna fokuserar studien på intervjupersonernas personliga upplevelser av Sverige som land, både i deras arbete och i samhället.

Jag valde att göra en kvalitativ studie om hur SFI-studerande upplever skolans påverkan på deras möjligheter att integreras i det svenska samhället. Jag genomförde en undersökning som del i min utbildning till lärare med syfte att ta reda på och få en uppfattning av hur skolans påverkan på integrationsprocessen uppfattas av SFI-studerande. Studien vilar på kvalitativ metod och byggs på kvalitativa intervjuer som är gjorda med SFI-studerande som deltar på SFI och samhällsorienteringen. Resultaten visar att SFI- och samhällsorienteringsundervisningen bidrar till att skapa och möjliggöra förutsättningar, stärka individens delaktighet och underlätta etableringen i arbetsmarknaden.

Whose responsibility? The organization of teaching in Swedish for Immigrants and the qualifications of teachers, 1960–1998. The importance of people with a foreign background learning Swedish and establishing themselves at the labour market, in order to become part of the society, has for a long time been a political goal. Education in Swedish for immigrants and labor market measures have in this context been seen as important components. Nevertheless, the following article shows that the organization and management of education in Swedish for Immigrants and the competence requirements for teachers working in the field, have been an unregulated history with many temporary solutions and without any consensus from the actors involved. The purpose is to investigate why and how it comes about that the responsibility for the educational has varied over time.

I denna rapport presenteras resultaten från en forskningsstudie om svenska civilsamhälles-organisationers insatser för att möjliggöra arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom en kartläggning av 75 exempel visas att arbetslivs-inkluderande insatser drivs av allt från idrottsföreningar till studieförbund, hjälporganisationer, brukarorganisationer, arbetsintegrerande sociala företag, med flera. I insatserna deltar personer som har svårt att få, utföra och behålla ett arbete på grund av missgynnande faktorer i form av utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, ohälsa, ung ålder, missbruk, hemlöshet, med mera. Insatserna omfattar arbetsförberedande åtgärder som ska göra deltagarna mer redo för arbetslivet, såsom arbetsträning, praktik och utbildning. De omfattar även arbetsintegrerande åtgärder för att stötta deltagarna i att hitta och få ett arbete, såsom anställning, företagande och frivilligarbete. Dessutom omfattas aktiverande sysselsättning som ska ge deltagarna möjlighet till arbete och sysselsättning med lägre krav och mer stöd än på övriga arbetsmarknaden, såsom daglig verksamhet, fritidsaktiviteter och vardagsrutiner. Ofta erbjuds en kedja av olika åtgärder för att deltagarna stegvis ska kunna närma sig arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar och behov. Sammantaget visar studien att det svenska civilsamhällets arbetslivsinkluderande insatser sker i en balansgång mellan att vara föregångare och alternativ respektive komplement och ersättning i förhållande till offentliga välfärdsinsatser. Denna balansgång kan vara en förutsättning för att civilsamhällets organisationer alls ska kunna verka inom ett så pass komplext och reglerat område. Samtidigt väcks frågan hur balansgången påverkar civilsamhällets förutsättningar att bidra till reell och hållbar förändring på arbetsmarknaden, eller om de främst fungerar som dimridåer för välfärdssystemets tillkortakommanden. En slutsats är att det behövs fortsatt omförhandling av den svenska välfärdsstatens samhällskontrakt, med förstärkt och vidareutvecklad samverkan och synergier mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kring arbetslivsinkludering. Innovativ inkludering i ideella sektorns arbetsliv

Integrationen på arbetsmarknaden visar sig vara en utmaning på grund av den höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sverige. Vi har valt att utföra en studie med syftet att se hur arbetssökande personer med utländsk bakgrund från Mellanöstern upplever arbetsmarknadensintegrationen i Halmstad. Vi har analyserat hur denna målgrupp har för upplevelser och erfarenheter inom de satsningar och arbete som de deltar vid och personliga metoder och tillvägagångssätt när de ansöker om ett arbete. Under studien belyser vi hur det kan uppstå sociala klyftor i samhället utifrån integrationsmarknaden i Halmstad. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsintervju som består av åtta stycken arbetssökande män mellan 30–45 år, med utländsk bakgrund från Mellanöstern, som är bosatta i Halmstad. Vi har använt oss av relevanta teorier från Pierre Bourdieu och Erving Goffman för att analysera resultatet i studien. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika upplevelser när det gäller integrationen på arbetsmarknaden i Halmstad. Mer än hälften av intervjupersonerna upplever att integrationsarbetet är bristande. De övriga intervjupersonerna upplever integrationsarbetet som duglig, men menar att det finns utvecklingspotential. Integration in the labor market proves to be a challenge due to the high unemployment among foreign-born in Sweden. We have chosen to carry out a study with the aim of seeing how jobseekers with a foreign background from the Middle East experience labor market integration in Halmstad. We have analyzed how this target group experiences the initiatives and work in which they participate and personal methods and approaches they use when applying for a job. During the study, we shed light on how social gaps can arise in society based on the integration market in Halmstad. We have started from a qualitative research interview consisting of eight job-seeking men between the ages of 30 and 45, with a foreign background from the Middle East, who live in Halmstad. We have used relevant theories from Pierre Bourdieu and Erving Goffman to analyze the results of the study. The results show that interviewees have different experiences when it comes to integration in the labor market in Halmstad. More than half of the interviewees feel that the integration work is lacking. The other interviewees perceive the integration work as capable but believe that there is development potential.

Studien syftar till att undersöka hur utrikes födda kvinnor etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Inledningsvis presenteras statistik och undersökningar som belyser en ökning av utrikes födda i Sverige. En markant ökning skedde under åren 2014–2018 på grund av flyktingströmmar från krigsdrabbade länder, majoriteten var arabisktalande. Därtill stannar utrikes födda kvinnor längre i etableringsprocessen mot svensk arbetsmarknad, än inrikes födda och utrikes födda män. Därför finns ett behov av att undersöka och synliggöra bakomliggande faktorer som genererar effektivitet och långsiktighet i utrikes födda kvinnors etableringsprocess av arbetsmarknadsintegrering. I ljuset av detta formuleras undersökningens frågeställningar enligt följande. ”Hur etablerar sig arabisktalande utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden?” och “Vilka faktorer påverkar arabisktalande utrikes födda kvinnors etableringsfas?”. För att få svar på forskningsfrågorna användes en enkät till arabisktalande utrikes födda kvinnor. Resultaten från enkäten har analyserats utifrån Skeggs och Bourdieus teorier för att försöka förstå och förklara dessa kvinnors uppfattning om deras etableringsfas samt de faktorer som upplevs som betydelsefulla för processen. Resultatet av undersökningen pekar på att nätverk, typ av utbildning, erfarenhet, traditioner samt språk är betydelsefulla faktorer för utrikes födda kvinnors etablering på svensk arbetsmarknad. Kvinnorna använder olika former av kapital för att etablera sig på arbetsmarknaden. Vilken typ av kapital de besitter bestäms av deras samhällsposition, som i sin tur främst avgörs utifrån deras typ av utbildning och de sociala nätverk de har.

This paper is a qualitative study with the aim of investigating how immigrants who have an academic education from their home country experience their situation in the Swedish labor market. The study aims to find out immigrants' own experiences regarding the obstacles they encounter in the pursuit of a job that matches their level of education and work experience. Six Arabic-speaking immigrants have participated in this study through the interviews I have conducted with them, which have been the empirical material for this study. In this study and on the basis of what my interviewees have told me, I have been able to identify various obstacles that make it difficult for them to get a job that corresponds with the education they have. The assessment of the foreign degree, language skills, and lack of social networks seemed to be obstacles for immigrant academics to find the right job. Most of the interviewees felt that it is important to work, but what is also equally important is that they put their skills and knowledge to use. Therefore, they have expressed different wishes regarding different forms of support that they think can enable them to have the chance to show what they can and what knowledge and competence they have. Support that they think can benefit their situation in the labor market is a clear guide, better language teaching and a guide to internships that are linked to their education and work experience.

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed mer på arbetsmarknadens krav och möjligheter. Sammantaget är vägledarna kluvna till begreppen och förespråkar en blandning av bägge och inte ett antingen eller. I framtiden tror vägledarna att främst matchning kommer att betonas mer vilket de ställer sig tveksamma till.

The purpose of this study is to investigate and identify underlying problems in newspaper representation of integration and labor market. My media analysis includes articles published in 2018-2022. The purpose of this is to get as nuanced picture as possible. This thesis uses theories that individually or jointly help define and answer problems in medial narratives of integration and labor market. Social constructivism is applied as theoretical and conceptual lens by which to analyze and critically study social constructions shaped by language. Conceptually, the notion of stigma is utilized together with empirical work in order to understand the structural discrimination that occurs in the news texts. Established and outsiders brings out the dichotomy between different groups in society. I have found that the explored debate articles show complexity of a divided society. Integration and the labor market produces immigrants as a societal problem. Immigrants become synonymous with criminals and threats to the economy. My media analysis shows that the debate is used as a political instrument, used to blame others for its failed reforms and efforts. Since most articles use this type of representation, this contributes and is reproduced as knowledge to the reader.

This study investigates how graduating students at Swedish upper secondary school perceive the content and form of education in social science regarding the subject areas of labor market and equality. The study also investigates how students perceive their own possibilities on the labor market and whether these perceptions can be derived from content in social science education. Furthermore, the study presents how the students’ perceptions of possibilities on the labor market and the content and form of social science education might affect students’ motivation to study. The selection consists of seven interviews with four women and three men from a school unit for special sports-profile programs at an upper secondary school in the north of Sweden. These students were selected because girls at this school unit generally have reached higher grades than boys for a long time and that the grade differences between the genders is remarkably bigger than the national average. The fact that the students are athletes was also an important part of the selection since the labor market for elite-athletes is often described as one of the most unequal, with prominent wage differences between men and women. Therefore, it was interesting to investigate how students who aim for that labor market perceive their possibilities and how school takes part in forming these perceptions. The result shows that the content and form of education in social science does matter for what perceptions of the labor market students develop. However, it is not the most contributing factor, especially not for the perceptions they have about the labor market for elite-athletes. Eventsfrom their childhood, found statistics as well as news and posts on social media are described as more meaningful factors. Although, all the respondents present views of the labor market as unequal and gender segregated, both for elite-athletes and in general. For many of them there is a strong connection between these perceptions and their motivation to study, even thoughtheir family-situation and taught-in gender roles are declared as examples of other important contributing factors. Three theoretical points are used to discuss the result. The three educational and philosophical dimensions qualification, socialization and subjectification, and the theoretical frameworks gender socialization and hegemonic masculinity. The results of the study show that some essential values seem to be lost in the education of social science. Many of the respondent’s experience that the education often contributes to reenforcing norms and structures of inequality rather than challenging them. An interpretation is also that taught-in gender roles and constructed ideals of masculinity affect male and female students to have different attitudes towards studies and work life, which ultimately affects their grades. The conclusion is that the content and form of education in social science regarding the labor market and equality probably needs to develop to become more nuanced, problematized and based on discussions. In that way, negative patterns may be broken, where girls occasionally will be able to lower the pressure they put on themselves and boys will become more motivated to study and improve their grades.

Syftet med undersökningen är att belysa nyexaminerade studie- och yrkesvägledares övergång från utbildning till anställning, samt vad lön, geografiskt läge, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter och nätverk haft för betydelse under etableringsfasen. Frågeställningarna i undersökningen är följande: Hur har lön, geografi, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter eller andra viktiga påverkansfaktorer påverkat etableringsprocessen? Vilken betydelse har studie- och yrkesvägledarens nätverk haft under fasen fram till anställning? Studien behandlar de egenskaper arbetsplatsen ska besitta samt vilka andra påverkansfaktorer som kan förekomma för att individen ska ta ett arbete. Vi har använt oss av teorierna STF-modellen av Patton och McMahon (2006) samt SCCT-teorin av Lent och Brown (1996). Tillsammans med de två teorierna har det utformats en konceptuell modell för att analysera empirin. Den valda metoden har varit kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Bland betydelsefulla faktorer visar resultatet att arbetsplatsens verksamhetsinriktning och det geografiska läget främst varit viktiga faktorer inför etableringen. Vi fann även att samtliga respondenter ställde lägre krav inför det första arbetet eftersom deras mål var att snabbt träda in på arbetsmarknaden.

Dagens organisationer möter nya villkor och krav från de yngre generationerna Millennials och Gen Z på arbetsmarknaden. Med de yngre generationernas nya villkor och krav har organisationen fått det svårare att behålla dem på sin arbetsplats. De har bidragit till en högre personalomsättning än vad tidigare generationer har gjort och denna studie har till syfte att undersöka vad det beror på och vad organisationen bör göra för att behålla dem. Det är även syftet att ta reda på om faktorerna som får Millennials och Gen Z att byta arbetsplats skiljer sig åt eller om det är samma. Studien genomförde två olika insamlingsmetoder, en kvantiativ och en kvalitativ, som sedan analyserades och tolkades med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Analysen visade att Millennials byter arbetsplats för att; det är brist på balans mellan deras arbetsliv och privatliv, att de inte får den utveckling, utbildning eller befordran de förväntar sig samt för att de känner sig osäkra i sin anställning eller med sin lön. Resultatet visade även att Gen Z byter arbetsplats på grund av; att de känner sig osäkra i sin anställning eller i sin lön, att det är brist på balans mellan arbetsliv och privatliv samt att de inte kan lita på eller vara stolt över sina ledare/ chefer. Dessutom visade resultatet att organisationer behöver ta reda på vad de yngre generationernas förväntningar är på dem och arbetsplatsen för att kunna behålla dem som anställda. De behöver veta även att Millennials och Gen Z som anställda skiljer sig åt i sina förväntningar och behov, samt att de faktorer som dem prioriterar när de väljer arbetsplats inte är samma faktorer som får dem att lämna. Today's organisations are facing new conditions and demands from the younger generations of Millennials and Gen Z in the employee market. With the new conditions and demands of the younger generations, organizations are finding it more difficult to retain them in the workplace. They have contributed to a higher employee turnover rate than previous generations and the aim is to study what it depends on and what organizations should do to retain them. It also aims to find out if the factors that cause Millennials and Gen Z to change jobs are different or if it is the same. The study carried out two different collection methods, a quantitative and a qualitative one, which were then analyzed and interpreted with a qualitative approach. The analyze revealed that Millennials change workplaces because; there is a lack of work-life balance, they do not get the development, education or the promotion they expect and because they feel insecure in their employment or with their salary. The results also showed that Gen Z changed jobs because; they feel insecure in their employment or salary, there is a lack of work-life balance and that they cannot trust or be proud of their leaders/managers. In addition, the results showed that organisations need to find out what the younger generations' expectations are of them and the workplace in order to retain them as employees. They need to know that Millennials and Gen Z as employees differ in their expectations and needs, and that the factors that they prioritize when choosing a workplace are not the same factors that cause them to leave

Bild är, som musik, slöjd, svenska-drama, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, ett av de estetiska skolämnena. I en resultatinriktad skolutveckling hamnar de estetiska skolämnena ofta i skymundan (tex. Skolverket 2019, online, s.168). Detta uppfattas här som ett behov av en bättre framsynthet av skolämnet genom en systematisk analys av dess bidrag till elevers lärande. I detta föreslås fem avseenden: (1) I estetiska uttrycksformer, kunskaper och redskap åberopas subjektivitet. (2) Inom ämnet bild åskådliggörs världskunskap som en komplettering av ordspråk, likaväl tabeller och andra mätningsinstrument. (3) Estetiska lärprocesser ligger till grund till annat lärande. (4) Kultur bidrar till ett mer jämlikt samhälle och dess hållbar utveckling. (5) Estetiska ämnen spelar en viktig roll i dagens arbetsmarknad och dess framtid.

Internationell migration har ökat stadigt under de senaste decennierna och integrationen av migranter på arbetsmarknaden har blivit en utmaning för många länder. Tidigare litteratur har funnit att invandrare, särskilt icke-europeiska invandrare, missgynnas på arbetsmarknaden och att graden av denna nackdel varierar mellan ansökningar om jobb och att bli kallad till intervju. Ett problem inom forskningen på detta område är bristen på empiriska metoder som kan urskilja skillnader mellan olika förklaringsmodeller. Vår uppsats syftar till att undersöka diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av fyra fiktiva karaktärer som har olika nationaliteter och som skickar ansökningar till arbetsgivare via LinkedIn. Resultaten stödjer både statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorier och syftar till att ta tag i den ofullständiga information som statistisk diskriminering grundar sig på samt den fientlighet som preferensbaserad diskriminering bygger på.

I den här uppsatsen har vägledning i koppling till kriminalvård undersökts. Syftet med arbetet har varit att granska hur vägledning kan fungera som resurs för att ge före detta kriminella möjlighet att återgå till arbetsmarknaden och undvika återfall till kriminalitet. För att ta reda på det har tre frågeställningar använts: 1) Vilka hämmande faktorer tarrespondenterna hänsyn till när de vägleder före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 2) Hur arbetar vägledare för att vägleda före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 3) Vilka faktorer spelar roll i lyckad vägledning av före detta kriminella? Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i vinjetter som vägledare svarat på. För att analysera det insamlade materialet har Social Cognitive Career Theory av Lent, Hackett och Brown samt Goffmans teori om stigma använts. I resultatet framkommer det att de intervjuade vägledarna anser att före detta kriminella möter begränsningar både ur individ- och samhällsperspektiv. Utifrån respondenternas bedömningar av vinjetterna visar studien att omgivning, det sociala samspelet samt de sociala sammanhang som olika individer ingår i påverkar hur de uppfattas, och därmed även deras tillträde till arbetsmarknaden. Därtill anses personliga faktorer, såsom inställning, motivation och självkänsla vara väsentliga både för att vägledningen ska kunna bli gynnsam och för att klienterna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Föreliggande rapport har analyserat flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter. Jämfört med den tidigare analysen för 2013 (Eklund med fler 2019) visar våra resultat att Umeå bland de större utbildningsorterna fortsatt sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är naturligtvis drivet av ett minskat utbud av regionalt förankrade studenter och en större andel som flyttar hit för att studera. Kategorin hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier är därför hög, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Här bör det dock betonas att antalet stannare har ökat sedan 2013 trots en fortsatt generell låg andel som stannar kvar i regionen. Det är också färre lokala studenter (sena migranter) som väljer att lämna över tid. Med andra ord ser vi nu vissa tecken på en ökad regional etableringsgrad. Få skillnader mellan män och kvinnor kan ses i resultaten men om något verkar det som att ett växande antal inflyttade män stannar kvar i Umeåregionen efter examen samtidigt som något färre kvinnor från Umeå flyttar efter examen. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Dock har antalet migranter till Stockholm minskat något och närliggande kommuner som Luleå, Skellefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik är i princip lika vanliga destinationer som Göteborg och Malmö. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm. Denna kategori migranter har ökat något över tid och det är främst kopplat till att fler från Stockholm, Luleå och Skellefteå stannar i Umeå efter examen. Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 93% och 42%. Här har viss förändring skett över tid och exempelvis har stannandegraden ökat med 11 procentenheter för förskolepersonal vilken kan tyda på en ökad lokal efterfrågan. Den höga andelen flyttare bland de största utbildningarna är tydligt kopplat till ett nationellt uppdrag för Umeå universitet. Om syftet är att behålla fler studenter kan specifika insatser riktas, samtidigt som det också går att se på detta som en ”ren” exportprodukt där Umeå attraherar unga som både berikar lokaltnäringsliv och skapar arbetstillfällen vid universitetet medan de studerar men som sedan flyttar till andra orter. Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade. Detta kan utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning. Oavsett om man väljer det perspektivet eller se det som en ”ren” exportvara bör hela norra Sverige vinna på en ökad diversifiering av arbetsmarknaden så avancerade arbeten inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora). Elekes & Eriksson (2021) visar exempelvis att samhällsvetenskaplig och humanistisk FoU är underrepresenterat i Västerbotten givet den befintliga näringslivsstrukturen. Rekommendationen är därför att försöka få dessa typer av verksamheter att växa i regionen då det kan öka antalet som stannar kvar i regionen.

Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser. I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen · Civilekonomprogrammet · Fastighetsekonomiprogrammet · Internationella affärer · IT, projektledning och affärssystem · Kommunikation och PR (Information och PR) · Personal och arbetsliv · Samhällsanalytikerprogrammet · Socionomprogrammet · Turismprogrammet · Magisterprogrammet i Skatterätt · Magister/Masterprogrammet i Regionalt samhällsbyggande med examen från i huvudsak 2017, 2018 eller 2019.

Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren. The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.

Det är idag svårt för nyutexaminerade att träda in på arbetsmarknaden då många arbetsgivare anser attnyutexaminerades kompetenser, som erhålls genom en universitetsutbildning, inte möter arbetsmarknadens kompetenskrav. För att kunna minska kompetensgapet och underlätta övergången från universitetsstudier till arbetsliv, behöver det lyftas fram vad som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Studiens syfte blev därför att analysera eventuella skillnader mellan jobbannonser riktade till nyutexaminerade, utan tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, respektive arbetssökande med tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, med fokus på kompetens. För att besvara syftet användes mixed methods, i form av kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan de båda grupperna. Det framgick skillnader i hur rubrikerna var utformade, vilka mjuka kompetenser som efterfrågades samt hur kompetensutveckling framställdes.Dessa skillnader kan vara ett resultat av arbetsgivares uppfattning om att nyutexaminerade har bristfälliga kompetenser för att kunna verka på arbetsmarknaden. Därav behövs mer forskning kring nyutexaminerades övergång från universitetet till arbetslivet för att kunna förbättra nyutexaminerades möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

Att inkludera utrikesfödda på arbetsmarknaden är en nyckelutmaning för integrationen och samhällsutvecklingen. Under senare år har flera reformer initierats i syfte att stärka genomförandet av integrationspolitiken där en mångfald aktörer involverats i insatserna för arbetsmarknadsintegration, däribland kommuner och andra lokala organisationer. Lokala initiativ för arbetsmarknadsintegration står i centrum för forskningsprojektet, Förändrade roller, framväxande nätverk: kommuner som upphandlare, arbetsgivare och entreprenör i arbetsmarknadsintegration. Kännetecknande för dessa initiativ är att de tar form och utvecklas lokalt i samverkan mellan kommuner, andra offentliga organisationer, företag och ideella organisationer. Projektet fokuserar på kommunernas roller i skapandet och spridningen av lokala, innovativa initiativ för arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda. I rapporten diskuterar författarna sina resultat halvvägs in i projektet. Rapporten ger möjlighet att under pågående forskningsprojekt dela preliminära resultat och skapa en diskuss-ionskanal för forskare och praktiker. Tre roller diskuteras i rapporten, 1) kommunen som upphandlare, 2) kommunen som arbetsgivare, och 3) kommunen som entrepre-nör. I alla dessa roller driver, stödjer, styr och organiserar kommuner integrationspolitiska insatser i samverkan med andra – företag, ideella organisationer och offentliga myndigheter. Hur det går till och vad det betyder för kommunerna och dess samverkansparter och för möjligheten att nå framgång i integrationsarbetet är frågor som diskuteras i texten. Denna studie är en rapport från forskningsprojektet Förändrade roller, framväxande nätverk: kommuner som upphandlare, arbetsgivare och entreprenör i arbetsmarknadsintegration, finansierat av Vetenskapsrådet, och forskningsprogrammet Organizing Integration, finansierat av Forte.

Apprenticeship training in Sweden and many other European countries goes back to the middle ages. Yet, this special model of vocational education still attracts significant interest due to the challenges young people face in preparing to enter the current labour market. This is obvious both in Sweden and in other comparable countries. The apprenticeship model is primarily promoted as achieving two important goals: first, as a tool to achieve a better match between young people’s qualifications of employer demands for skills; and second, as an education pathway that can make the transition from school to work easier and therefore contribute to social inclusion. Many initiatives to spread information and provide support have been rolled out in the European Union, with the intention to strengthen apprenticeships in EU Member States.This chapter discusses recent relevant experiences linked with vocational education (VET) and apprenticeship training in Sweden. The main issue relates to basic requirements that have to be in place for establishing an apprenticeship training model, and the challenges a country like Sweden – with its mainly school-based VET – will face when aiming to initiate more of a classical apprenticeship training approach within vocational programmes at upper secondary level.

Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka minimilöners effekter på ungdomssysselsättning inom Europeiska unionen (EU). De åldrar som undersöks är ungdomar (15–24), vilket vidare delas in i tonåringar (15–19) och unga vuxna (20–24). Som metod används panelregressioner med fasta effekter för 17 EU-medlemsländer (inklusive Storbritannien) med lagstadgade minimilöner under perioden 2000 till 2018. Vi finner att minimilöner har signifikanta negativa effekter på ungdomssysselsättning inom EU och att dessa effekter är mer kraftfulla för tonåringar än för unga vuxna. Med hänsyn till resultatet drar vi slutsatsen att minimilöner inom EU bör handskas med försiktighet eftersom de kan leda till mindre sysselsättning bland ungdomar. The purpose of this thesis is to investigate the effects of minimum wages on youth employment in the European Union (EU). The main study group is youths between 15-24 which is then further divided into teenagers (15–19) and young adults (20-24). We employ panel regression methods with fixed effects for 17 EU countries (including the UK) that have statutory minimum wages during the period 2000 to 2018. We find that minimum wages have significant negative employment effects for youths in the EU and that the effects are stronger for teenagers compared to young adults. We reach a conclusion that minimum wage policies in EU countries should be handled with caution as they can lead to lower youth employment.