Search

Antalet subventionerade jobb har växt samtidigt som andelen utrikes födda bidragsanställda ökat och andelen funktionsnedsatta minskat. Anställningsbidragen är särskilt frekventa i handels-, restaurang-, städoch bemanningsbranscherna. I föreliggande studie har samtliga nya anställningsbidrag 2016 i de fyra branscherna i Helsingborg undersökts. En tydlig etnisk segmentering påvisas genom att en betydande del av utrikes födda med subventionerade jobb finns hos arbetsgivare med utrikes bakgrund, medan inrikes födda (inklusive nästan alla funktionsnedsatta) vanligen finns hos arbetsgivare med inrikes bakgrund. De flesta bidragsanställda hos arbetsgivarna med utrikes bakgrund finns i mindre företag utan kollektivavtal. En slutsats är att anställningsbidragen riskerar förstärka den etniska segmenteringen på arbetsmarknaden. The number of persons in Sweden with subsidized jobs has grown. At the same time, the share of foreign-born with subsidized jobs has increased, while the share of disabled has declined. The subsidized jobs are most common in the retail, restaurant, cleaning and staffing sectors. The present study investigates all new subsidized jobs in 2016 in these sectors in Helsingborg. The study found clear signs of ethnic segmentation as a significant share of foreign-born persons with subsidized jobs had employers with a foreign background, while the domestic-born (including almost all disabled) usually had native employers. Most subsidized jobs provided by employers with a foreign background were in small firms without collective agreements. A conclusion is that subsidized jobs risk reinforcing the ethnic labour market segmentation.

Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har antalet beviljade nya arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna successivt minskat såväl i Stockholm som i Sverige i dess helhet. Tänkbara förklaringar diskuteras i artikeln. De tio vanligaste länderna som arbetskraftsmigranterna kommer från redovisas år för år och summerat för hela perioden 2009-2015. Den summerade listan toppas av Kina följt av Turkiet, Syrien, Irak, Thailand, Bangladesh, Mongoliet, Egypten, Pakistan och Iran. Hos arbetskraftsinvandrarna från Kina, som i Stockholm nästan utan undantag var kockar 2012, kunde i så gott som samtliga fall konstateras en etnisk/nationell koppling mellan migranten och arbetsgivaren.