Search

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur industrihistoriska miljöer prioriteras och tas tillvara vid stadsomvandlingsprojekt, samt vilka utmaningar det kan medföra i praktiken. Studien grundar sig i en fallstudie av kvarteret Ångkvarn i Uppsala, vilket är ett tidigare industriområde som ska omvandlas till en stadsdel av blandstadskaraktär. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvaras genom intervjuer med inblandade aktörer i projektet och analys av kommunala plandokument. Resultatet visar att det industriella arvet i kvarteret Ångkvarn anses viktigt enligt samtliga aktörer, dels för stadsdelen Kungsängens historiska karaktär, men även för Uppsala som stad där det tidigare industriområdet lyfts som en betydelsefull del av stadens historia. Av studien framgår att totalt fyra av områdets byggnader beslutats att bevaras, vilka är tegelbyggnaderna belägna närmast ån i form av tegelsilon med tillhörande skeppselevator, industrikvarnen och jästfabriken. Dessa beslut grundar sig i byggnadernas kulturhistoriska värden, men även estetiska och monumentala aspekter har visat sig vara betydande faktorer för de bevarandebeslut som tagits. Utmaningar som kan uppkomma med att bevara ett områdes kulturella arv samtidigt som det ska utvecklas för nya ändamål handlar enligt aktörerna till största del om tekniska utmaningar, men även ekonomiska utmaningar har identifierats i studien.

Denna kandidatuppsats inom byggteknik utgör en fördjupad undersökning av hållbarstadsutveckling i Smedbyn, Jönköping. Syftet är att genomföra en ingående analys ochpresentera planeringsförslag som integrerar sociala, ekonomiska, kulturella ochmiljömässiga aspekter. Boende i området och andra intressenter engageras ochinvolveras för att öka intresset och ge medhåll till en utveckling av Smedbyn. Dessutomär målet med studien att ta fram förbättringsförslag på områdets utformning avbyggnader, grönområden, vägar samt verksamheter. Planeringsförslag ochpolicyrekommendationer ska främja social interaktion, trygghet och hållbarhet för attskapa en livlig och inkluderande stadsdel med gemenskap och miljöansvar.Metoden som användes i denna studie är en fallstudie för att få en djupare förståelse fördet komplexa och specifika ämnet som studeras. I denna studie användsdatainsamlingsteknikerna intervjuer, observationer samt en litteraturgenomgång somen triangulering för att kunna stödja varandras svaga punkter. Intervjuerna gjordessemistrukturerade för att få genomtänkta resonemang om ämnet från respondenterna.Empirin visar att det finns brister i trygghet för de som vistas i området på kvällar ochnätter. En styrka i området är den natur som finns och det kulturhistoriska värde somområdet har. Många av respondenterna menar dock att det stora problemet för områdetär hur man ska få dit fler besökare.Genom insamlade data kunde förbättringsområden identifieras med Gehls 12kvalitetskriterier som visar att tryggheten, aktiviteter och mötesplatser i området är enutmaning samt att naturmöjligheter i området är goda. De hållbarhets aspekterna somgår att applicera i området är kulturella, sociala, ekonomiska ochekologiska/miljömässiga aspekter. Vidare presenteras hållbarhetslösningar i form av ettplaneringsförslag och policyrekommendationer för aktörer som verkar i området.De förslag som tagits fram i studien stödjs och går att jämföra med den tidigareforskningen som finns. Studien visar, This beachelor’s thesis in construction technology constitutes an in-depth researchstudy of sustainable urban development in Smedbyn, Jönköping. The aim is to completean analysis and present a planning proposal that integrates social, economic, culturaland environmental aspects. Various parties are engaged and involved in the region tostimulate interest and support the advancement of Smedbyn. Furthermore, the study'sobjective is to generate improvement proposals encompassing design elements such asbuildings, green spaces, road infrastructure, and commercial activities. The planningproposal and policy recommendations shall promote social interaction, safety andsustainability to create a lively and inclusive neighborhood with a strong communityand environmental responsibility.The method used in this study involves a case study approach aimed at achieving acomprehensive understanding of the subject matter that is being researched. In thisstudy, data collection techniques such as interviews, observations, and a literaturereview are used as triangulation, allowing compensation for each technique. Theinterviews were semi-structured to get well-thought-out reasoning about the researchobject from the respondents. The participants in the interviews were relevantrespondents in the form of municipal workers, visitors, residents and other actors in thearea.The results show that there are gaps in security for those who stay in the area in theevenings and nights. In addition, a strength of the area is its nature and culturalhistorical value. However, many of the respondents believe that the big problem for thearea is to get more visitors there.Through collected data, areas for improvement could be identified with Gehl's 12quality criteria, indicating that safety, recreational opportunities, and communalgathering spaces within the area pose significant challenges. It also shows that there aregood opportunities to spend time in nature. The aspects of sustainability that can beappli

The thesis is written in collaboration with Jönköping municipality's city planning office.Cities are according to Jan Gehl (2010) places where people gather to shop, enjoythemselves and exchange ideas. People's well-being is dependent on public spaces suchas streets, squares, and parks. This report observes social and ecological sustainability aspects as well as whatconstitutes Jönköping municipality's urban planning vision. Dalvik is located in thewest of Jönköping and is the area this project will focus on. Today Dalvik lacks someof the conditions for the area to have good social sustainability. The area is in need ofrevitalization to create a livelier, more inclusive, and more environmentally friendlysociety. The study aims to understand the areas current flaws and from them create adesign proposal by analyzing theories, previous studies, and the publics opinions.Together with the city planning office this report aims to work as a basis for a futureproject regarding the development of Dalvik. The study will be carried out in different steps and will start with examining alreadyexisting literature and analyzing the area to identify its strengths and weaknesses. Theinhabitants of Dalvik will be engaged in the project through a survey to gatherinformation about their experience in contrast to what urban planning theories say aboutthe area. By using earlier literature and the survey responses a design proposal is createdthat will encourage social sustainability for Dalviks center. To give a detailed image ofDalvik and the most important aspects of social sustainability in city planning thisreport will be a case study. The study's credibility is ensured by use of a combination of qualitative and quantitativemethods and aims to produce a high degree of reliability and validity in the survey. Asurvey consisting of both rating scales and questions with the ability to write freely isused to measure and explore the people's opinions and experiences. The respondentshave be

Sustainable development is today a matter of course in national and municipal strategic management and is based on three dimensions; social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability. In recent years, the concept has developed and there is now more focus on all dimensions of sustainability. Where previously the focus was mainly on the development of environmental technology to meet environmental targets, government authorities are now increasingly focusing on social and cultural perspectives. However, social sustainability is difficult to measure in parallel to new measuring methods being in demand as well as a need for national governance and regulation. According to the Swedish Plan- och Bygglagen (PBL), municipalities are obliged to carry out environmental impact assessments where an assessment is made of the impact an urban development project will have. However, there is no legal requirement for corresponding social impact analysis or to analyze sustainability from a more holistic perspective. It is up to each individual municipality to work for sustainable urban and community planning and development using local targets, goals and guidelines. In traditional urban planning processes it is during the consultation phase that the voice of the citizen is captured, where the focus is on creating input for decisions and enabling transparency and allowing for their influence. Despite this, many citizens are not aware of their influential possibilities, and where the value and result of citizen participation will depend on the availability and competence of resources engaged in the excercise. Critics argue that the voice of the citizen is often captured too late in the process, making it difficult to integrate new insights and manage different opinions. A change to the process is called for to challenge existing power structures and create a more inclusive and fair urban planning, but its feasibility is in question. Placemaking is, Hållbar utveckling är idag en självklarhet i nationell och kommunal strategisk styrning och bygger på tre dimensioner; social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. De senaste åren har begreppet utvecklats och det fokuseras nu mer på alla dimensioner av hållbarhet. Där man förut fokuserat främst på utveckling av miljöteknik fokuserar man nu på regeringsnivå allt mer på sociala och kulturella perspektiv. Den sociala hållbarheten är dock svår att mäta och samtidigt som nya mätmetoder efterfrågas uttalas också ett behov av nationell styrning och reglering. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) är kommuner skyldiga att utföra miljökonsekvensbeskrivningar där en bedömning görs av vilken påverkan på miljön som en plans genomförande kan få. Däremot finns inget lagligt krav på motsvarande sociala konsekvensanalyser eller att analysera hållbarhet i ett mer holistiskt perspektiv. Där är det upp till varje enskild kommun att arbeta för hållbar stads- och samhällsplanering genom lokala mål och riktlinjer. Samrådsfasen i traditionella planprocesser är den vanliga formen av medborgarinflytande, där fokus ligger på att skapa beslutsunderlag och möjliggöra insyn och påverkan. Trots detta är många medborgare inte medvetna om sina påverkningsmöjligheter, och ökat medborgarinflytande kan vara beroende av tillgängliga resurser. Kritiker hävdar att medborgarinflytande ofta kommer för sent i processen, vilket försvårar integrering av nya insikter och hantering av åsikter. En förändring av processen efterfrågas för att utmana befintliga maktstrukturer och skapa en mer inkluderande och rättvis stadsplanering, men dess genomförbarhet är ifrågasatt. Placemaking är en metod inom stadsplanering som påstås främja social hållbarhet inom stadsplanering. Metoden fokuserar bland annat på att förbättra och maximera värden på offentliga platser genom tidig aktivering av platsen, temporär gestaltning

Boendesegregation är en utmaning som återfinns i hela landet och som orsakar påtagliga problem i form av exkludering, ojämlika levnadsvillkor och förstärkta samhällsklyftor. Inte sällan uppstår fenomenet som en konsekvens av en otillräcklig stadsutformning som grundar sig i en rad olika faktorer som bland annat rör inbördes maktstrukturer och sociala processer. Syftet med föreliggande masterarbete har varit att undersöka vilka strategier och planeringsåtgärder Malmö stad använder för att motverka och förhindra segregation. Gemensamt med tidigare forskning, observationer och intervjuer i ett utvalt boendesegregerat område, i detta fall Nydala i Fosie/Malmö, har specifika strategier för ökad integration lyfts fram och komponerats till en verktygslåda. Verktygslådan inrymmer fem planeringsinriktningar med tillhörande strategier och åtgärder som har applicerats i området och redogjorts för genom ett framarbetat planförslag. Blandad bebyggelse Attraktiva rörelsestråk Balanserat gränsområde En variation av mötesplatser i utomhusmiljöer Tydlig avgränsning mellan privata och offentliga rum Sammanfattningsvis har masterarbetet bidragit till ökad förståelse och en bredare kunskapsbas rörande boendesegregation, hur det utvecklas, vilka konsekvenser det medför och hur planerare kan arbeta för att främja ökad integration. Enligt slutsatsen går det att se att stadsplanering kan skapa förutsättningar för ökad integration, men att uppnå fullständig rättvisa är däremot något som faller bortom planerarens förmågor.

Framtidens städer står inför betydande utmaningar relaterade till förlust av natur, klimatförändringar, urbanisering och miljöförstöring. Genom att integrera grön infrastruktur i stadsplaneringen kan man möta dessa utmaningar på ett hållbart sätt som främjar människors välbefinnande samt skyddar djur och natur. Det krävs en holistisk, tvärvetenskaplig och multifunktionell strategi för att skapa motståndskraftiga och integrerade städer som kan möta de komplexa utmaningarna som klimatförändringar och ökad urbanisering medför. Syftet med denna studie är att analysera och utvärdera hur olika kommuner integrerar grön infrastruktur i modern stadsplanering. Detta görs genom att undersöka tre pågående stadsutvecklingsprojekt i Stockholmsområdet: Täby park, Norra Djurgårdsstaden och Kristineberg. Fokuset ligger på att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i deras implementering av grön infrastruktur samt att bidra med förbättringsförslag för att främja en mer hållbar och resilient framtida urban miljö.För att utföra denna studie användes en kvalitativ ansats, där dokument- och litteratur studerades samt data som samlades in genom detaljerade fältstudier på de tre undersökningsplatserna som var valda utifrån deras geografiska position, hållbarhetsfokus och deras liknade produktionsfaser. Litteraturstudien etablerade en teoretisk ram med fokus på biodiversitet, livskvalitet och klimatanpassning där fältstudierna verifierade informationen för att skapa större tillförlitlighet samt bidrog med djupare insikt. En komparativ analys genomfördes slutligen för att identifiera och jämföra framgångsfaktorer och hinder.Resultatet av studien visade att alla tre stadsdelars olika implementering av grön infrastruktur bidrog till hållbarhet inom de tre bedömningskriterierna; klimatanpassning och motståndskraft, biodiversitet och livskvalitet. Signifikanta förbättringar noterades inom ekosystemtjänster som dagvattenhantering och temperaturreglering. Kristineberg utmärkte sig genom sin, Future cities face significant challenges related to the loss of nature, climate change, urbanization, and environmental degradation. By integrating green infrastructure into urban planning, these challenges can be addressed in a sustainable manner that promotes human well-being and protects animals and nature. A holistic, interdisciplinary, and multifunctional approach is required to create resilient and integrated cities capable of meeting the complex challenges posed by climate change and increasing urbanization. The aim of this study is to analyze and evaluate how different municipalities integrate green infrastructure into modern urban planning. This is done by examining three ongoing urban development projects in the Stockholm area: Täby Park, Norra Djurgårdsstaden, and Kristineberg. The focus is on identifying success factors and challenges in their implementation of green infrastructure and providing improvement suggestions to promote a more sustainable and resilient future urban environment.To conduct this study, a qualitative approach was used, involving document and literature reviews as well as data collected through detailed field studies at the three selected research sites. These sites were chosen based on their geographic location, sustainability focus, and similar stages of development. The literature review established a theoretical framework focusing on biodiversity, quality of life, and climate adaptation, while the field studies verified the information to ensure greater reliability and provided deeper insights. A comparative analysis was then conducted to identify and compare success factors and obstacles.The results of the study showed that the different implementations of green infrastructure in all three districts contributed to sustainability within the three assessment criteria: climate adaptation and resilience, biodiversity, and quality of life. Significant improvements were noted in ecosystem services such as stormwater management and t

The thesis is a compilation of four articles and deals with Universal design in practice. This concept for designing for all is according to the Swedish Parliament and Government a guiding principle for the society. It is part of the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. The thesis contributes with knowledge about the understanding, implementation and co-creation of Universal design. Using qualitative research methods, interviews and group discussions have been conducted with 55 people with different backgrounds. Participant observation has been made in three Swedish municipalities. Three urban development projects were studied. Universal design was guiding them in different ways. In the analysis, themes were developed through qualitative content analysis.The results show a multifaceted understanding of Universal design: ethical principle for inclusion of diversity, vision of an equal society and unification of policy perspectives. Participants emphasized flexibility, predictability, and personalized support. In the urban development projects, Universal design was linked to accessibility and thus became part of a rationalistic and result-oriented planning model where accessibility is seen as a separate and target group-oriented interest with a focus on regulatory compliance. Collaboration between the municipality and local disability organizations was formal and established. Different conditions and expectations created tensions about roles and interpretation of user perspectives. Users' disability experience was seen as information to facilitate processes or as part of negotiations to influence outcomes. Limiting the target group to people with impairments restricts the room for manoeuvre. But the conditions exist for integrating disability experiences into urban development with situational and co-creative working methods.The thesis shows the need to clarify the concepts of accessibility and Universal design. In order not

Handboken riktar sig till dig som arbetar med omvandling, gestaltning och förmedling av platser som har en komplex historia. Du kan vara verksam inom privat eller offentlig sektor, till exempel som arkitekt, bebyggelseantikvarie, bygglovshandläggare, fastighetsutvecklare, konstnär eller konsthandläggare. Handboken är tänkt att ge inspiration samt gynna samverkan mellan aktörer med olika kompetenser. Här hittar du verktyg för att diskutera, hantera och utveckla arbetet med platser som skapar särskilda utmaningar genom sin historia, kulturarv och pågående förändringar., Från psykiatriskt sjukhus till bostadsrätt - stadsutveckling och kulturarv

Effective housing finance methods require the interrelationships between the housing finance system components such as banking and capital markets, land registry, the housing sector, and macroeconomic and socioeconomic aspects. Nonetheless, despite the exclusion of the majority of the households by formal long-term housing finance methods, Tanzania has experienced substantial improvement in housing development in the last two decades. This study explored how the aspects of housing finance methods, household financing decisions, housing affordability and expenditures are linked to effective housing finance in Tanzania. The study integrated a range of theories, namely; financial theories, housing finance system theory as well as bricolage and effectuation approach to explain the household's financing decisions. The explanatory sequential mixed methods design was used to determine household financing options. Results indicate that informal finance and microfinance are preferred relative to housing mortgage finance methods. The market share of housing mortgages is less than 10 per cent. Moreover, the study established that informal and formal methods coexist. Findings also confirmed that community-based finance schemes play an important role in the housing finance system, and that many house owners use more than one source of finance. This implies that the bricolage and effectuation approach to housing results in emerging unconventional housing finance methods. The study further found that housing expenditures are constrained by large family size, low household income, lack of property collateral, high-interest rates and lack of affordability, all of which linked to poor employment status, house type, and lack of property collateral and high-interest rates. The study also revealed that different choices of the housing finance methods are influenced by age of breadwinners, level of employment and interest rates. This implies that, the macroeconomic environment, banking, Effektiva metoder för bostadsfinansiering bygger på interaktion mellan olika komponenter i bostadsfinansieringssystemet som bank- och kapitalmarknader, fastighetsregister, bostadssektorn, makroekonomiska och socioekonomiska aspekter. Trots att majoriteten av hushållen är utestängda från bostadsfinansiering på grund av formella långsiktiga bostadsfinansieringsmetoder har Tanzania ändå upplevt en betydande förbättring av bostadsutvecklingen under de senaste två decennierna. Den här studien undersökte hur aspekterna av bostadsfinansieringsmetoder, hushållens finansieringsbeslut, överkomliga bostäder och boendeutgifter är kopplade till effektiv bostadsfinansiering i Tanzania. Studien integrerade en rad teorier, nämligen; finansiella teorier, bostadsfinansieringssystemteori samt bricolage- och effektueringsmetod för att förklara hushållets finansieringsbeslut. Den förklarande sekventiella blandade metoder designen (explanatory sequential mixed methods design) användes för att bestämma hushållens finansieringsalternativ. Resultaten tyder på att informell finansiering och mikrofinansiering föredras jämfört med hypoteksmetoder för finansiering av bolån. Marknadsandelen för bostadslån är mindre än 10 procent. Dessutom fastställer studien att informella och formella finansieringsmetoder samexisterar. Resultaten bekräftar också att samhällsbaserade finansieringssystem spelar en viktig roll i bostadsfinansieringssystemet, och att många husägare använder sig av mer än en finansieringskälla. Detta innebär att bricolage- och effektueringsmetoden för bostäder resulterar i framväxande okonventionella metoder för bostadsfinansiering. Studiens resultat pekar vidare på att bostadsutgifterna influeras av stor familjestorlek, låg hushållsinkomst, brist på egendomssäkerheter, höga räntor och bristande överkomlighet, allt kopplat till dålig sysselsättningsstatus, hustyp, brist på fastighetssäkerhet och höga räntor. Studien pekar också på att olika val av bostadsfinansieringsmetoder p, QC 20231106

In this study, I have investigated the effects of station-near development in Kumla to smaller urban areas with sustainable transport. To be able to promote sustainable means of transport and station development in smaller municipalities and urban areas. Transport is mostly done by car and replacing the need for transport with other sustainable modes of transport can be problematic in the smaller towns if it’s not properly encouraged. As similar research has previously been conducted in larger towns, the purpose of this study is to investigate the effect of the station’s proximity in Kumla to smaller towns and encourage sustainable transport to the station from the urban areas. The method for the investigation is a smaller inductive case study that’s applied qualitatively and scenario-work that Kumla municipality has participated in. The strategy Transit-Oriented Development has been used as a point of departure for the scenario work and as a theoretical framework to discuss the results. The result show a current situation analysis and a destination analysis based on the existing environment in the municipality. The result also show the municipality's work with building scenarios, which were then analyzed in a multi-criteria-analysis based on Transit-Oriented Development. Based on these analyses, Kumla Municipality is well placed to develop its objectives and strategies. Transit-Oriented Development is a good guide for Kumla Municipality to develop near-station within the scope of the strategy with sustainable transport. It is also something that can be extended and further used in the routes between the towns based on the winning scenario., I denna studie har jag undersökt de effekterna med stationsnära utveckling i Kumla till mindre tätorter med hållbara transporter. För att kunna främja hållbara transportmedel och stationsutveckling i mindre kommuner och tätorter. Transporterna sker för det mesta med bil och ersätta transportbehovet med andra hållbara trafikslag kan vara problematisk i de mindre orterna om det inte främjas ordentligt. Då motsvarande forskning har tidigare genomförts i större orter, syftet i denna studie är att undersöka effekten av stationens närhet i Kumla till mindre orter, samt främja kopplingen med hållbara transporter till stationen från tätorterna. Metoden till studien är en mindre induktiv fallstudie som är tillämpad kvalitativt och scenarioarbete som Kumla kommun har deltagit i. Strategin Transit-Oriented Development har använts som en teori i scenarioarbetet och för att diskutera resultatet. Resultatet visar en nulägesanalys och en resmålsanalys utifrån den befintliga miljön i kommunen. Resultatet visar även kommunens arbete med scenariomatrisen, som sedan analyserades och utvärderades i en multikriterieanalys utifrån Transit-Oriented Development. De förutsättningarna utifrån analyserna har Kumla kommun goda förutsättningar att utveckla dess mål och strategier. Transit-Oriented Development en bra vägledning för Kumla kommun att utveckla stationsnära utveckling inom strategins räckvidd med hållbara transporter. Det är även något som kan utvidgas och användas vidare i stråken mellan orterna utifrån det vinnande scenariot.

This research explores the cultural sustainability in the urban development project called Embassy of Sharing in Malmö Hyllie; a future building complex with keywords of sustainability and sharing economy. The research’s focus was on the Department of Culture which has invested in the space to open a new public library, expand its centre for freedom of speech and create meeting spaces for youth. This research investigates the project group’s work towards planning their future operation and how their ideas relate to cultural sustainable development. The result demonstrates that the Department of Culture does not generally work towards cultural sustainability but allows culture to be subsumed by social sustainability, using culture as a method to fulfil social work. Most informants emphasised citizen dialogue and participation, which are notions of social sustainability that come from internal work with social sustainable development. This result of direction was not surprising based on culture’s role in cultural policies and mainstream political research. However, the Department of Culture’s intended activities in their space at the Embassy of Sharing does not exclude the potential to achieve cultural sustainability. Concepts of place-shifting and participatory planning can be used to highlight how the Department of Culture’s methods can be re-evaluated towards being more inclusive, such as including citizens in earlier phases in the planning process, as well as re-grounding Hyllie from being only commercialised to a place with cultural access. The concept of spaces of possibility invites an entirely new creative framework for how the Department of Culture can establish its work more related to the cultural discourse, rather than doing social work. Since the project is only in its planning phase there are no finished results to investigate. Instead, this study investigates the formation of cultural values in its movements. Thinking in terms of cultural sustainable

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.

I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna. Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet. Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag, In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center. The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness. The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Ri

Stigande havsnivåer är en global utmaning som hotar världens kustlandskap och byggd miljö. Stigande havsnivåer är den konsekvens av klimatförändringarna som beräknas drabba samhället hårdast ekonomiskt. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för hur stigande havsnivåer ska hanteras. Ansvaret att klimatanpassa kustlandskapet ligger på kommunerna samtidigt som den privata fastighetsägaren har det yttersta ansvaret att klimatsäkra sin egendom. Syftet med masterarbetet var att undersöka vilka verktyg i den fysiska planeringen som kan användas för skydd mot översvämningar till följd av stigande havsnivåer. En fallstudie genomfördes i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun som är två av Sveriges mest utsatta kommuner för stigande havsnivåer. Arbetets teoretiska del låg till grund för hur ett resilient kustlandskap som skyddar byggd miljö från stigande havsnivåer kan gestaltas i Kivik. Resiliens utgör arbetets teoretiska ramverk bestående av komponenterna holistiskt perspektiv, strategier, långsiktigt perspektiv och samverkan. Ramverket användes som ett analysverktyg och utgjorde en målsättning i arbetets gestaltningsförslag. Arbetets empiri samlades in genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunala planhandlingar i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun som kompletterades med intervjuer. Resultatet av analysen visade att Kristianstads kommun saknar strategier för hur kustlandskapet ska skyddas från stigande havsnivåer utanför tätortens vallsystem. Analysen från Trelleborgs kommun visade att kommunen har ett brett planeringsunderlag för hur stigande havsnivåer kan hanteras men samspelar inte med kommunens agerande i praktiken. Båda kommunerna förespråkar stadsutveckling i kustområden med strategier för hur ny bebyggelse ska uppföras klimatsäkert. Stadsutveckling vid kusten prioriteras före skydd för befintlig bebyggelse i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun. I arbetets slutsats presenterades verktyg och principer som låg till grund för arbetet

Hållbart byggande och stadsutveckling är högaktuellt i fastighetsbranschen och allt fler aspekter faller in under begreppet hållbarhetsstrategi. Kan vi ta hänsyn till högt ställda energikrav, återanvända byggmaterial samtidigt som vi ska värna om den byggda miljön och den sociala hållbarheten. Syftet med uppsatsen har varit att ge en ökad förståelse och insyn i den problematik som kan uppstå men även de möjligheter vid renovering och användning av äldre kommersiella fastigheter. Metoden som använts är en fallstudie där kontorsfastigheten Gjuteriet har granskats. Denna kvalitativa studie har haft ett tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer med tre huvudteman: Hållbarhet & Livscykelkostnadsanalys, Affärsstrategi & Ekonomiska incitament och Värdeskapande för enskild aktör. Det teoretiska ramverket utgår från de tre huvudteman med återbruk av material, regelverk för energikrav och material, affärsstrategi, miljödifferentiering, STEEP-modell, vad är värde? och kulturvärden. Denna studies slutsats visar att det finns möjligheter att skapa mervärde i återbruk samt lyfta fram det affärsmässiga men samtidigt värna om kulturella värden i en äldre befintlig byggnad. De utmaningar som framkommit har innefattat ekonomiska aspekter och lagstiftning som ännu inte är riktade mot cirkulärt byggande. Byggbolag och regelverk behöver följa med i utvecklingen där det skapas nya arbetsmetoder mot hållbarhet gällande en mer flexiblare lagstiftningsprocess., Sustainable construction and urban development are highly topical in the property industry and more and more aspects fall under the concept of sustainability strategy. Can we take into account high energy requirements, reuse building materials while at the same time protecting the built environment and social sustainability. The purpose of the essay has been to provide an increased understanding and insight into the problems that can arise but also the opportunities when renovating and using older commercial properties. The method used is a case study where the office property Gjuteriet has been examined. This qualitative study has had an approach in the form of semi-structured interviews with three main themes: Sustainability & Life Cycle Cost Analysis, Business Strategy & Economic Incentives and Value Creation for Individual Actors. The theoretical framework is based on the three main themes of reuse of materials, regulations for energy requirements and materials, business strategy, environmental differentiation, STEEP model, what is value? and cultural values. This study's conclusion shows that there are opportunities to create added value in reuse as well as highlight the business side but at the same time protect cultural values ​​in an older existing building. The challenges that have emerged have included financial aspects and legislation that is not yet directed towards circular construction. Construction companies and regulations need to follow the development where new work methods are created towards sustainability regarding more flexible legislation.

Med en ökad urbanisering och en klimatkris världen över utmanas Sveriges kommuner att expandera på ett hållbart sätt. Syftet i denna studie är att undersöka vilka målkonflikter som kan uppstå mellan de olika dimensionerna av hållbarhet under planeringen av nya stadsdelar samt hur dessa hanteras. Genom en fallstudie av Rosendalsområdet i Uppsala kommun undersöks detta med avstamp i de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genom en dokumentanalys av ett planeringsdokument samt intervjuer med sex olika nyckelpersoner från kommunen. De arbetade utifrån planeringsdokument snarare än direkt utifrån hållbarhetsmål kring dimensionerna. Däremot genomsyrade hållbarhetstänket hela processen och därmed även planeringsdokumenten. Deras huvudsakliga mål är att bygga stad men detta görs inom befintliga ramverk och enligt de regler som finns. Rosendalsutbyggnaden var ett väldigt stort projekt så det fanns konflikter och exempel på där hållbarhetsdimensionerna gick emot varandra, men dessa var anmärkningsvärt få. Dessutom var konflikterna så små att de för det mesta kunde lösas internt av tjänstepersonerna som arbetade med planerna. Sammanfattningsvis fungerar Rosendal som ett exempel på hur enkelt det kan vara att planera för stadsutveckling i ett område med goda förutsättningar, i vilket man ändå behöver ta hänsyn till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Inkluderande stadsutveckling i Flemingsberg

Rapporten presenterar en analys av Tändsticksområdet i Jönköping ur ett stadsutvecklingsperspektiv, med syfte att lyfta betydelsen av kulturhistoriska miljöer för hållbar utveckling av stadsdelar. Studien utfördes som fallstudie, med intervjuer, observationer och dokumentstudie som datainsamlingstekniker. Data sammanställs i grafiska scheman med analysmetoderna SWOT och Gehl’s tolv kvalitetskriterier. Avgränsningar har skett genom att undersöka ett specifikt, avgränsat geografiskt område och intervju av verksamheter där medverkande varit aktiva på Tändsticksområdet i minst tio år. Utifrån analysen har det visats att Tändsticksområdet är i behov av förändring. Under de senaste tio åren har det inte utförts några stora förändringar och bristande underhåll har lett till förfall av området. Genom SWOT-analysen som sammanställts utifrån intervjuer och observationer har prishöjningar och kommunala prioriteringar konstaterats som hot. Områdets styrkor anses vara dess geografiska placering och byggnadsminnesförklaringen som täcker samtlig bebyggelse. Svagheter som identifierats är den instängda utformningen med murar och bommar. De möjligheter som har identifierats är utveckling av samverkan för att skapa en helhet i området och verksamheterna emellan. Analys baserat på de tolv kvalitetskriterierna visade att de största bristerna i området är kopplat till utformningen av stadsrummet. I områdets urbana miljö ges få möjligheter till att kunna stanna upp och spendera tid utomhus. Det leder till att Tändsticksområdets gator och torg främst nyttjas som passage genom området eller till verksamheterna. De brister som pekats ut stödjs av teori gällande aktiviteter i kulturhistoriska miljöer, kulturhistorisk betydelse och hållbar utveckling av stadsdelar. Studien har visat att kulturhistoria har stor betydelse för invånare och kan inkorporeras i deras vardagliga rörelsemönster genom att skapa fler möjligheter till akti, The report presents an analysis of Tändsticksområdet in Jönköping from a city development perspective, with the purpose to raise the importance of culturally meaningful environments for sustainable development of districts. The study was performed as a case study, with interviews, observations, and a document study as data collection techniques. Data has been gathered in graphic schemes based on the analysis methods SWOT and Gehl’s twelve quality criteria. Boundaries has been set by investigating a specific, limited geographic area and interview of businesses where participants have been active in Tändsticksområdet during a minimum of ten years. Based on the research, it has been shown that Tändsticksområdet needs change. In the last ten years, no major changes have been executed and lack of maintenance has led to a disrepair of the area. Through the SWOT analysis compiled from interviews and observations, price increases and municipal priorities have been identified as threats. The area's strengths are its geographical location and the “building heritage declaration” that covers all buildings. Weaknesses identified are the enclosing formation with walls and traffic barriers. The opportunities that have been identified are developed of cooperation to create ensemble in the area and between the businesses. Analysis based on the twelve quality criteria showed that the biggest deficiencies in the area are linked to the inadequate design of the urban space. In the area's urban environment, there are few opportunities to stop and spend time outdoors. This leads to that Tändsticksområdets streets and squares are primarily used as passages through the area or to the businesses. The shortcomings that have been pointed out, are supported by theory regarding activities in cultural-historical environments, cultural historical significance, and sustainable development of city districts. The study has shown that cultural history is of great importance to inhabitants an

Mångfunktionell grön infrastruktur har en betydande roll för städers resiliens tackvare de ekosystemtjänsterna de bidrar med. På grund av den snabba expansionen avstäder skapas ofta målkonflikter gällande markanvändning vilket har lett till att dengröna infrastrukturen i många fall bortprioriterats. För att motverka denna utvecklingär det viktigt att beakta den gröna infrastrukturen och dess ekosystemtjänster tidigt iplaneringsskedet. Syftet med arbetet är att skapa en modell för att utvärderamångfunktionalitet samt hur ekosystemtjänster påverkas vid förändring i urban miljö.Metoden som legat till grund för arbetet har varit analyser av öppna rumsliga datakombinerat med multikriterieanalys. Arbetet har avgränsats till endast inkluderamiljömångfald, konnektivitet, klimatreglering, samt rekreation. Resultatet av arbetetvisar att genom kombinationen av rumsliga analyser och multikriterieanalys kan fleraekosystemtjänster och ekologiska funktioner analyseras samtidigt. Vidare kanmodellen användas som planeringsunderlag för att identifiera styrkor och utmaningarvid förändring av den gröna infrastrukturen i urbana miljöer., Multifunctional green infrastructure (GI) is central for the resilience of cities, due tothe ecosystem services (ES) it provides. The rapid expansion of cities often createsconflicting interests regarding the land use, which has led to the undermining of theurban green infrastructure (UGI). It’s, therefore, important to consider GI and ES inthe early stages of urban planning. The aim of this study is to develop a model for GImultifunctionality and ES evaluation. The method used to accomplish this is acombination of a multi-criteria analysis (MCA) and spatial analyses. This study’sscope only incorporates environmental variety, connectivity, climate regulation andrecreation. The results of this study show that the combination of MCA and spatialanalyses allow the evaluation of several ES and ecological functions simultaneously.Furthermore, the model can be used as a basis for the urban planning process throughthe identification of strengths and challenges of the UGI.

Kista kontorsområde är ett etablerat Tech-arbetsplatsområde i norra Stockholm som upplevde sin storhetstid under 90-talet. Idag ser fastighetsägarna anledning att undersöka hur området kan utvecklas för att möta förändrade behov. Det finns flera aktörer som vill vara med i en socialt hållbar utveckling av stadsdelen. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka visionerna för Kistas kontorsområde är, hur de större aktörerna arbetar för att förverkliga visionen samt hur förändringar för att främja social hållbarhet bidrar till att uppnå visionen. De metoder som används för att undersöka detta är intervjuer och dokumentstudier. Processerna bakom visionsframtagandet och stadsutvecklingen analyseras med hjälp av Janes Jacobs och Jan Gehls teorier kring stadsutveckling, teorier inom social hållbarhet och framtidsstudier. Den socialt hållbara stadsutvecklingen i Kista kontorsområde analyseras utifrån fem nyckelteman inom social hållbarhet: identitet, kontext, tillgänglighet, inkludering, och variation. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan de privata fastighetsaktörerna i syfte att skapa och kommunicera en gemensam vision för området, samt att samla och effektivisera resursanvändningen i stadsutvecklingen. Kommunen pekas ut som en viktig samarbetsaktör av de privata aktörerna i detta arbete. Aktörernas gemensamma vision av Kista är en levande och attraktiv stadsdel med blandstadskaraktär, men det saknas en konkretisering av hur denna vision skall uppnås., Kista business district is an established tech-cluster in northern Stockholm which experienced its peak during the 90’s. Today, the real estate owners see a need to explore how the area can be developed to meet a change in needs. There are many actors who want to be part of a socially sustainable urban development of the area. The aim of the essay is to examine which visions exists for Kista business district, what challenges there are to achieve these, how the prominent real estate actors and Stockholm municipality act in order to pursue the vision, and what socially sustainable urban development in Kista business district is. The methods that have been used to research this are interviews and a document analysis. The processes behind the production of the vision and the urban development are analysed with the theoretical frameworks of urban development by Jane Jacobs and Jan Gehl, and theories within social sustainability and futures studies. The socially sustainable development of Kista business district is analysed through five key themes within social sustainability: identity, context, accessibility, inclusion, and variation. The result shows that there is a collaboration between the private real estate actors with the aim to create and communicate a united vision for the area, as well as to concentrate and make the use of resources more efficient within the urban development. In this collaboration, the municipality has been distinguished as an important actor by the real estate actors. A liveable and attractive district with mixed-use characteristics, is the shared vision of Kista business district by the actors. However, how this vision is to be accomplished has not been concretised.

Malmskillnadsgatan i Stockholm har trots sitt centrala läge mitt i Stockholm där mycket folk är i rörelse runtom, blivit synonymt med kriminella aktiviteter och blivit en gata som folk anser vara dyster och oattraktiv. Syftet med detta arbete är att undersöka hur aspekter inom den bebyggda miljön påverkar aktivitet och trygghet i gatumiljöer samt hur de påverkar människors upplevelse av gatumiljön. Fokus kommer att ligga på Malmskillnadsgatan och det upprustningsprojekt som Vasakronan, tillsammans med Stockholms stad, har utfört. För att uppfylla syftet har en fallstudie av Malmskillnadsgatan gjorts i form av dokumentanalys, platsbesök och intervjuer med brukare samt en anställd på Vasakronan. Arbetet har utgått från ett teoretiskt ramverk där kopplingen mellan bebyggd miljö, attraktivitet och aktivitet samt bebyggd miljö och trygghet har analyserats. De teorier som använts är Gehls perspektiv på attraktiva gatumiljöer. Ewing och Handys fem kvaliteter för ett aktivt gatuliv, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), Broken window theory samt Routine activity theory. Dokumentanalysen visade att en kombination av brist på utbud av aktivitet, oattraktiv och stängd arkitektur och gatans läge jämfört med omkringliggande gator bidrog till att skapa låg naturlig genomströmning och lågt flöde på gatan. Platsbesöket visade att gatan har förbättrats utifrån flera av de teorier som nämnts i det teoretiska ramverket. De tidigare stängda fasaderna har öppnats upp och införandet av aktivitet i bottenvåning, främst i form av restaurangverksamhet, har bidragit till ett större flöde. Brukarintervjuerna visade att en klar majoritet tyckte att Malmskillnadsgatan blivit mer attraktiv och trygg efter ombyggnationen, dock främst enbart vid fastigheten Hästskon 12. Flera respondenter tycker att övriga delar av gatan fortfarande är oattraktiva och otrygga och bilden av att gatan dör ut på kvällar och helger finns fortfarande kvar. Arkitekturen och införandet av restaurangverk, Malmskillnadsgatan in Stockholm, despite its central location in the heart of Stockholm with a lot of people moving around, has become synonymous with criminal activities and has been perceived as a gloomy and unattractive street. This study aims to investigate how aspects of the built environment affect activity and safety in urban environments, as well as how they influence people's perception of the street environment. The focus will be on Malmskillnadsgatan and the redevelopment project carried out by Vasakronan, in collaboration with the City of Stockholm. To fulfill the purpose, a case study of Malmskillnadsgatan has been conducted through document analysis, site visits, and interviews with users and an employee of Vasakronan. The study is based on a theoretical framework that analyzes the connection between the built environment, attractiveness, and activity and between the built environment and safety. The theories used include Gehl's perspective on attractive street environments, Ewing and Handy's five qualities for vibrant street life, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), the Broken Window theory, and the Routine Activity Theory. The document analysis revealed that a combination of a lack of activity offerings, unattractive and closed architecture, and the street's location compared to surrounding streets contributed to the low natural flow and low activity on the street. The site visit showed that the street has improved according to several of the theories mentioned in the theoretical framework. The previously closed facades have opened up, and the introduction of activities on the ground floor, mainly in the form of restaurants, has contributed to increased flow. User interviews indicated that a clear majority felt that Malmskillnadsgatan had become more attractive and safer after the redevelopment, primarily in the vicinity of Hästskon 12. However, several respondents still found other parts of the street unattractive and unsafe, and

Sveriges befolkning ökar och tros år 2034 ha nått 11 miljoner invånare, urbaniseringen är en fortsatt trend, men endast till ett fåtal urbana områden. En ökande befolkning ställer högre krav på kommunerna att tillgodose invånarna med bostäder, arbetsplatser och kommunal service. Kommunen har olika kommunala verktyg för att hantera utmaningarna, ett av dem är dess markpolitik för att styra sin stadsutveckling. Studiens syfte var att undersöka hur en kommun för sin markpolitik för att förverkliga sina förtätningsambitioner i en mellanstor kommun för att bredda kunskapsläget kring markpolitikens roll vid fysisk planering. För att besvara forskningsfrågorna nyttjades en kvalitativ forskningsansats genom intervjuer med två tjänstepersoner från Lunds kommun och en innehållsanalys. Genom datainsamlingen kunde tre teman skapas. Studien visar att kommunen inte nyttjar de markpolitiska styrmedlena som expropriering och tomträtter, men däremot använder de sig i stor utsträckning av markanvisningstävlingar när de äger marken och samverkar med privata aktörer för att uppnå sina mål med stadsutvecklingen när de inte äger marken. Det framkommer även att kommunen inte har en stor markreserv, tillsammans med en ovilja att exploatera omkringliggande jordbruksmark befinner sig kommunen i en svår strategisk situation för att generera funktioner, arbetsplatser och service i Lunds stad. De undersökta fallen Västerbro och Brunnshög visar på olika tillvägagångssätt för att på olika sätt kontrollera sin egen stadsutveckling, men att det även leder till svåra avvägningar. I Västerbros fall har kommunen varit framgångsrik med att samverka med privata aktörer men står samtidigt inför ett strategiskt problem när verksamhetsutövare behöver flytta till följd av stadsomvandlingen. I Brunnshög kontrollerar kommunen sin egen stadsutveckling, men där har kommunen exploaterat jordbruksmark för att inrymma blandad bebyggelse och verksamheter samt en väl genomtänkt grönstruktur., Sweden's population is increasing and is believed to have reached 11 million inhabitants by 2034, urbanization is a continued trend, but only to a few urban areas. An increasing population places higher demands on municipalities to provide residents with housing, workplaces and municipal services. The municipality has various municipal tools to deal with the challenges, one of them is its land policy to guide its urban development. The purpose of the study was to investigate how a municipality conducts its land policy to realize its densification ambitions in a medium-sized municipality in order to broaden the knowledge about the role of land policy in spatial planning. To answer the research questions, a qualitative research approach was used through interviews with two city officials from Lund municipality and a content analysis of municipal documents. Through the data collection, three themes could be created. The study shows that the municipality does not use land policy instruments such as expropriation and leaseholds, but they do make extensive use of land allocation competitions when they own the land and collaborate with private actors to achieve their goals with urban development when they do not own the land. It also shows that the municipality does not have a large land reserve, together with an unwillingness to exploit surrounding agricultural land, the municipality is in a difficult strategic situation to generate functions, jobs and services in the city of Lund. The investigated cases of Västerbro and Brunnshög show different approaches to controlling their own urban development in different ways, but that it also leads to difficult trade-offs. In Västerbro's case, the municipality has been successful in collaborating with private actors, but at the same time faces a strategic problem when operators need to move as a result of the urban transformation. In Brunnshög, the municipality controls its own urban development, but there the municipality has exp

Urbana träd kan erbjuda en mängd ekosystemtjänster på lokal nivå som har förmågan att främja både vår hälsa och ekonomi. Med mer extremt väder i form av bland annat skyfall och urbana värmeöar blir detta allt viktigare att tänka på. Dessutom bebos våra städer av betydligt fler arter än bara människor, och även dessa kan i hög grad gynnas av dessa tjänster. I syfte att försöka öka krontäckningsgraden i städer har Cecil Konijnendijk tagit fram 3-30-300-regeln. Målet med den är att alla ska kunna se minst tre träd från sitt fönster, att städer ska ha minst 30 % krontäckningsgrad samt att ingen ska ha längre än 300 meter till en grönyta. Parallellt med denna regel har Naturvårdsverket introducerat en egen riktlinje: minst 25 % krontäckningsgrad och en ökning på 2 procentenheter inom tio år oavsett nuvarande nivå. Detta arbete har utgått från båda dessa riktlinjer för att undersöka hur krontäckningsgraden skulle kunna ökas i tre utvalda områden i östra Uppsala. Uppsala har idag en krontäckningsgrad på cirka 28 % men den är betydligt lägre i just de östra delarna. I GIS-programmet ArcMap har flera olika scenarion skapats för att se hur en ökning skulle kunna gå till. Resultatet varierar till viss del mellan de tre undersökta områdena men vissa mönster går att se. En ökning med 2 procentenheter verkar fullt möjlig inom samtliga områden, framförallt om kommunen och privata fastighetsägare samarbetar. Dock är det svårt att precisera hur lång tid som behövs innan kronorna på de träd som föreslagits har blivit tillräckligt stora för att ökningen ska vara ett faktum, förmodligen hade detta inte skett inom en tioårsperiod såsom Naturvårdsverket önskar. Det framstår inte som realistiskt att nå 30 % krontäckningsgrad i östra Uppsala med dagens markanvändning. Med förändrade behov och prioriteringar kan det dock bli möjligt i framtiden. För att nå denna typ av mål verkar tydliga metoder inkorporerade i kommuners policyer vara nödvändiga. Både Konijnendijks och Naturvårdsverkets rik, Urban trees can offer a wide array of ecosystem services on a local level with the ability to support both our health and our economy. With more extreme weather in the shape of cloudbursts, urban heat islands and other phenomena, this becomes increasingly important to consider. Besides, our cities are inhabited by a vast number of other species, who could also benefit greatly from these services. With the purpose to help increase tree canopy coverage in cities, Cecil Konijnendijk has presented the 3-30-300-rule. Its goals are that everyone should be able to see no less than three trees from their window, that cities should have at least 30 % canopy coverage, and that no one should have more than 300 metres to a green area. Parallel with this rule, Naturvårdsverket have introduced their own guideline: at least 25 % canopy coverage and an increase with 2 percentage points within ten years regardless of the current situation. This thesis has used both guidelines as a basis to investigate how the canopy coverage could be increased in three areas in east Uppsala. Today Uppsala has a canopy coverage of 28 %, but with a considerably lower level in the eastern parts. The GIS-programme ArcMap has been used to create several scenarios to see how an increase could be realized. The results vary to some degree between the three study areas, but patterns are recognizable. An increase with 2 percentage points seems possible in all areas, particularly if the municipality and private property owners collaborate. It is difficult to determine how much time is needed until the crowns of the proposed trees have become large enough for the increase to become a reality, but it is unlikely it would happen within a ten year-period per Naturvårdsverket’s requests. It does not seem likely to reach a 30 %-canopy coverage in east Uppsala with today’s land use. With a change regarding needs and priorities though, it could become a possibility in the future. To be able to reach these kinds of goa

Syftet med arbetet är att undersöka stadsplaneringskonceptet 15-minuters staden och visa på dess möjligheter och problem i relation till svensk stadsplanering. Specifikt är syftet att förstå möjligheter och problem utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Detta görs genom en kvalitativ litteraturstudie. Drivkraften för konceptet är att öka livskvaliteten för stadens invånare genom minskad pendling i staden samt ökad närhet till stadens funktioner. För att uppnå konceptets mål behöver stadslandskapet med dess byggda strukturer omkonstrueras. 15-minuters staden baseras på konceptet Chrono-urbanism och är inspirerat av postmodernistiska ideal men har både likheter och skillnader med tidigare stadsplaneringstraditioner. Den svenska ABC-staden från 1950-talet hade liknande visioner kring närheten mellan stadens funktioner som 15-minuters staden. Studien visar på att dagens stadsplanering i Sverige går i linje med 15- minuters stadens mål och tillvägagångsätt men att konceptet inte används som ett verktyg i stadsplaneringen. Det har identifierats ett flertal fördelar och möjligheter med konceptet men också eventuella problem. Konceptet kan bidra till en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, stärka det sociala välbefinnandet och jämna ut socioekonomiska skillnader. Konceptet har fått kritik för att inte vara tillräckligt anpassningsbart efter varje stads enskilda förutsättningar och problem samt för att inte vara tillräckligt komplext för att kunna hantera problem som klimatförändringar, pandemier eller transport. Sammanfattningsvis har 15- minuters staden möjlighet till att vara ett användbart stadsplaneringsverktyg i framtiden om det används på ett genomtänkt sätt., The purpose of the work is to examine the urban planning concept of the 15- minute city and show its possibilities and problems in relation to Swedish urban planning. Specifically, the aim is to understand opportunities and problems from a socio-economic perspective. This is done through a qualitative literature review. The driving force for the concept is to increase the quality of life for city residents by reducing commuting in the city and increasing proximity to city functions. To achieve the concept's goals, the urban landscape and its built structures need to be redesigned. The 15-minute city is based on the concept of Chrono-urbanism and is inspired by postmodernist ideals but has both similarities and differences with previous urban planning traditions. The Swedish ABC-city model from the 1950s had similar visions of proximity between city functions as the 15-minute city. The study shows that today's urban planning in Sweden is in line with the goals and approaches of the 15-minute city but that the concept is not used as a tool in urban planning. A number of benefits and opportunities have been identified but also potential problems. The concept can help improve physical and mental health, strengthen social well-being and reduce socio-economic disparities. The concept has been criticized for not being sufficiently adaptable to the individual conditions and problems of each city and for not being complex enough to deal with problems such as climate change, pandemics or transport. In conclusion, the 15- minute city has the potential to be a useful urban planning tool in the future if used in a thoughtful way.

I denna uppsats har flodnära platsers utvecklingspotential för rekreationsvärde undersökts för att få en större förståelse för flodens roll i staden, hur projekt som främjar rekreation kan se ut och vilka rekreationsvärden som ingår, och hur erfarenheter från internationella projekt och vägledande dokument skulle kunna appliceras i en svensk kontext med en tillämpning i Göteborg. Syftet med uppsatsen är att ge ett underlag som planerare kan använda sig av när de undersöker olika möjligheter i städer som har en låg andel parkmiljöer, men som har tillgång till flodnära mark med potential att utvecklas till urbana parker. Målet är att undersöka hur vattennära trafikinfrastruktur har omvandlats till rekreativa rum och sedan föreslå hur erfarenheter från dessa projekt kan tillämpas med svenska förutsättningar. De metoderna som valts i denna uppsats är dokumentstudie och referensstudie. Dokumentstudien behandlar tre olika texter som är framtagna för att agera underlag till flodnära utveckling, River restoration: a strategic approach to planning and management skriven av WWF och GIWP, Rivers by Design: rethinking development and river restoration skriven av RESTORE and Urban rivers - vital spaces: Manual for urban river revitalisation skriven av REURIS. Referensprojekten som valts till denna uppsats är Cheonggyecheon River Restoration Project i Seoul, Sydkorea och Madrid Río i Madrid, Spanien. Tillämpningen i en svensk kontext görs genom en analysmodell skapad av Stockholms stad som heter friyteguiden. Analysen appliceras på en utvald plats i centrala Göteborg, Göta älvs södra strand. Resultatet av dokumentstudien och referensstudien visar att det finns likande sätt man talar om fördelarna med rekreation och hur gestaltningen realiseras med gångstråk och rekreationsmöjligheter. Resultatet av friyteanalysen tillsammans med hur Göteborg stads översiktsplan beskriver mål för att öka andelen grönyta i staden och koppla staden till vattnet ger en indikation på att det skulle ku, In this essay the recreational development potential of riverside areas have been investigated to gain an understanding of the rivers role in the city, how projects that support recreation are planned internationally, and how these findings could be applied in a Swedish planning context. The findings were applied by studying the municipal overview plan together with a guide for finding and categorizing public open space created by Stockhom stad called Friyteguiden. The aim of the essay is to give a groundwork for planners in Sweden to use when they are investigating the different possibilities that there are in cities with a low amount of park spaces, but has riverside areas available with potential to evolve into urban parks. The purpose of the investigation is to see how riverside traffic infrastructure can be turned into recreational spaces, and then suggest how experiences from previous projects can be applied with Swedish prerequisites. The methods used are document study and reference study. The document study uses three different texts that are created with the purpose of being the basis for riverside development for the investigation, River restoration: a strategic approach to planning and management written by WWF and GIWP, Rivers by Design: rethinking development and river restoration written by RESTORE and Urban rivers - vital spaces: Manual for urban river revitalisation written by REURIS. The result from the document and reference study shows that there are similar ways of speaking about recreation in documents and reference projects, especially concerning how recreation has been embodied by walking paths and other possibilities for recreation. The result of the analysis together with the municipal overview document suggests that there are goals to increase the amount of green space in the city and to connect the city with the river further. This indicates that it could be suitable to create a similar project in Gothenburg as in Madrid and Seoul if the

Behovet av att skapa hållbara och flexibla byggnader har vuxit under de senaste åren, inte minst för att möta högt uppsatta klimatmål. Utrymmena mellan byggnaderna, med andra ord utemiljöer, har regelbundet prioriterats sekundärt och anpassats i stor utsträckning efter det bebyggda behovet. Utemiljöer i urban kontext innehåller ofta mer eller mindre kollektiva varor, som är icke-exkluderbara och ingen rivalitet råder kring. För att tillgodose värdefulla utemiljöer stöter fastighetsbolag på stora utmaningar, då investeringar sällan kan kopplas till en direkt ekonomisk avkastning, då det inte tas betalt för användandet av utemiljön och de kollektiva varorna. Att välutformade utemiljöer är av stor betydelse är otvivelaktigt. Utemiljöer innehåller allt från offentliga platser, parkområden, torg och mötesplatser till möjligheter för transport, vilka kan innehålla olika sociala och ekologiska nyttor. En välplanerad utemiljö kan bidra till att minska stress och mental ohälsa, öka fysisk aktivitet och stärka sociala nätverk. Det kan även stärka fastigheternas ekonomiska värde och attraktionskraft. Gröna miljöer har inte minst en påvisad positiv effekt för högskolestudenter och det finns studier på att ett universitets campusmiljö rankas som den viktigaste faktorn till val av universitet. Då det statligt ägda fastighetsbolaget Akademiska Hus utvecklar majoriteten av de svenska campusen så riktas fokuset i examensarbetet på deras verksamhet, utemiljöer vid högskolor och universitet generellt samt specifikt på campus LTH Lund där Lunds universitet bedriver utbildning och forskning. Syftet med examensarbetet är att granska hur fastighetsbolagets finansieringsmodeller och arbetsprocess möjliggör skapandet av sociala värden och nyttor i utemiljöer. Vidare är syftet att klarlägga potentiella förändringar som hade främjat skapandet sociala nyttor i utemiljön. Även fast undersökningen görs på ett specifikt fastighetsbolag så syftar examensarbetet till att erhålla generella slutsatse, The need for sustainable and flexible buildings has grown in recent years in order to meet climate goals. However, outdoor environments have often been overlooked and is often strongly controlled by the built environment. These spaces hold significant social and ecological benefits but pose challenges for real estate companies as they lack direct financial returns. Well-designed outdoor environments play a crucial role for several reasons. They contribute to reducing stress and mental health issues, promote physical activity, and strengthen social networks. They can also enhance attractivity and property value. The campus environment is a vital factor in the choice of university for students. This report focuses on Akademiska Hus, a state-owned real estate company, and their efforts in creating social and ecological values in outdoor environments, particularly at the LTH campus in Lund in the south of Sweden. Akademiska Hus’s financing models and working processes are examined in the light of how they develop outdoor spaces and how they can improve. Even though a specific company is investigated, the aim is to obtain findings and conclusions that can be used generally and is applicable in other contexts and companies. The thesis contains a literature study, case study, interview study and a survey study, where the interviews were held with coworkers and representatives from the company management. Representatives from the university were also interviewed and students' opinions were collected from the survey. The findings highlight the need for a dedicated outdoor environment budget, early involvement of outdoor specialists in projects, systematic collection of student opinions, and comprehensive master plans. The implementation of wider sustainability criteria when evaluating the impact of an investment, and for instance include frameworks such as SROI, will allow for social and ecological values to take a bigger place in outdoor projects. In addition, the more tran, Ett välutformat universitetscampus har en positiv påverkan på bland annat fysisk och mental hälsa, akademiska prestationer och kan främja social hållbarhet. Trots det ställs ändå stora fastighetsägare av campus, såsom Akademiska Hus, mot utmaningar för att investera i utemiljön. I samhällsbyggnadsbranschen blir ofta utemiljöer bortprioriterade i projekt då byggnader och inomhuslokaler oftast sätts i främsta rummet och är det som täcks finansiellt. Utemiljöer har inte sällan karaktären av att vara offentliga platser och inkluderar allt från parker, sjöar, torg och mötesplatser till gång, cykel- och bilvägar. Gemensamt för dessa i städer är att de i stor utsträckning nyttjas helt fritt, och fastighetsägarna kan således inte tjäna pengar på att besökarna vistas på marken. Det gör att företag har svårt att motivera åtgärder i utemiljön då det inte ger några direkta intäkter, oavsett hur trevlig platsen är. Studier visar dock att välutformade utemiljöer, ofta med mycket natur och grönska, kan minska stress, främja mental och fysiska hälsa och vara platser som stärker sociala nätverk. Det kan även bidra till att förbättra studieresultatet för universitetsstudenter. Akademiska Hus är ett statligt ägt fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar en majoritet av Sveriges universitetscampus. Det ingår i Akademiska Hus uppdrag att skapa inkluderande miljöer för lärande, återhämtning och social samvaro på sina campus, vilket gör utemiljöns utformning viktig för fastighetsbolaget och dess slutanvändare, nämligen studenter. Då fastighetsbolaget är statligt ägt och med ambitiösa, uttalade visioner om utemiljön kan det argumenteras för att Akademiska Hus har ett större ansvar än andra aktörer i branschen att investera i utemiljön, trots att det är kollektiva resurser. Rapporten undersöker hur Akademiska Hus arbetsprocesser och finansieringsmodeller är utformade för att möjliggöra skapande av gynnsamma utemiljöer. Akademiska Hus åtgärder och insatser jämförs även mot vad studen

Denna rapport presenterar en studie över hur boende själva upplevt ett så kallat utsatt bostadsområdes omvandling till en mer stabil och ordinär boendemiljö. Inte sällan saknas just de boendes egna erfarenheter och upplevelser av boendeförnyelse och områdesutveckling. Studien har genomförts mellan 2020 och 2022 och fokuserar på Gårdstensbostäders hyresgäster. Den belyser hyresgästernas perspektiv på Gårdstensbostäders arbete och på förändringarna som har ägt rum i området de senaste decennierna. Den lyfter också fram flera utmaningar inför framtiden, som exempelvis behovet av fler mötesplatser och oro kring kriminalitet i området kopplad till "polisens lista".

Utbyggnad till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholms län har prioriterats i nationell plan. För att finansiera objektet har staten slutit två avtal mellan den utsedde samordnaren för större exploateringar med hållbart byggande och med Uppsala kommun, Knivsta kommun och Region Uppsala. Kommunerna åtar sig enligt detta avtal att planera för 48 000 nya bostäder, varav 21 500 bostäder inom de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun, respektive 15 000 bostäder innan år 2057 i Knivsta och Alsike i Knivsta kommun, i de områden som berörs av åtgärdsvalsstudiens utredningsområde. Syftet med utredningen är att i dialog med berörda intressenter och aktörer identifiera brister och behov som uppstår på infrastrukturen till följd av bostadsbyggande som är en motprestation till utbyggnad till fyra spår på sträckan Uppsala C-Stockholms länsgräns. Åtgärdsvalsstudien ska även, med fyrstegprincipen som grund, ta fram åtgärdsförslag som svarar upp mot uppkomna brister och behov samt kostnads bedöma dem, föreslå tid för genomförande och ansvarig genomförare. Den genomförda åtgärdsvalsstudien ska fungera som planeringsunderlag för berörda aktörer. Ytterligare ett syfte är att upprätthålla funktionellt prioriterat vägnät för långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik. Sju åtgärdspaket togs fram i åtgärdsvalsstudien: • Paket A – Stationsutveckling och resenärsmiljö • Paket B – Trafikplats Bergsbrunna-Alsike och anslutande / omkringliggande vägnät • Paket C – Anpassning av väg 255 för gång, cykel och kollektivtrafik • Paket D – Sydöstra staden • Paket E – Vägarna 652, 282 och Danmarksby • Paket F – Knivsta, Alsike och utredningar kring framtida förbindelser • Paket G – Generella steg 1- och 2 åtgärder

En fallstudie har genomförts för att undersöka Farsta stadsdelsförvaltnings arbete med att tillämpa kollektiv förmåga i trygghetsarbetet i stadsdelen Farsta strand i Stockholms län för att bidra till förståelsen för begreppet och hur det relaterar till trygghet samt kan praktiseras i Sverige. En dokumentstudie av kommunala hemsidor och dokument samt en fallstudie om konkreta insatser i stadsdelen har genomförts och analyserats för att undersöka hur väl insatserna överensstämmer med teoretiska kriterier kring kollektiv förmåga och vilka lärdomar som kan dras av dem. Studien fann att insatserna verkade stämma överens väl med teorin och att olika lärdomar kring anpassning efter lokala förutsättningar, samverkan med andra aktörer och förtroendeingivande insatser möjligtvis kunde dras av stadsdelsförvaltningens arbete. Studien fann också viss utvecklingspotential hos insatserna gällande fördjupning av det praktisk arbetet, större inkludering av boende och diversifiering av insatsernas innehåll. Överlag ska resultaten tolkas med försiktighet på grund av begränsningar i studiens omfattning., A case study was conducted to investigate Farsta stadsdelsförvaltning’s practice of applying collective efficacy in the safety practice in Farsta strand in Stockholm County in order to contribute to understanding the concept of collective efficacy, how it relates to safety issues and how it can be practised in Sweden. A study of municipal documents and websites as well as a case study of different local interventions in the area has been conducted. This in order to investigate to what degree these interventions align with theoretical criteria of collective efficacy and the lessons they can teach to other municipal organisations in Sweden. The study found that the interventions seemed to align well with the theory and that different lessons possibly can be learned about adapting the work to local conditions, coordinating interventions with other actors and increasing trust in public institutions. The study also found some potential for development of the interventions such as deepening the practical work, including residents more and diversifying the interventions’ substance. Overall the results should be treated with caution due to limitations in the study’s comprehensiveness.

Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Samhället har under lång tid utformats med bilens framkomlighet i åtanke vilket bidragit till att det idag finns mer parkeringsyta än boyta i Sverige. Den genomsnittliga bilen står parkerad 97 procent av sin livstid och nyttjar en stor mängd markyta som parkering. Parkeringsyta anses således inte främja en hållbar markanvändning som förespråkas i de globala målen som antagits i Agenda 2030. Genom att minska andelen parkeringsyta kan den frigjorda marken användas till nya bostäder, grönområden och främja en levande stadsmiljö. Växjö är i en expansiv fas. Projektet Crossways är en del av denna expansion och har utformats för exploatering av den nya stadsdelen Bäckaslöv. Crossways ska utgöra ett nav för innovation och utveckling med målet att uppnå hållbar stadsutveckling samt möta de globala målen. Det är därför viktigt att utnyttja den mark som finns tillgänglig på ett så effektivt sätt som möjligt. Syftet med studien är att undersöka möjligheterna till ett reducerat parkeringstal för fastigheten Bäckaslöv 1 genom tillämpning av hållbara parkerings- och mobilitetslösningar. Vidare är syftet att tydliggöra sambandet mellan hållbar mobilitet och stadsutveckling ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Studiens metodval grundas i att skapa en grundläggande och bred förståelse för problemområdet, med en platsspecifik koppling till fastigheten Bäckaslöv 1. Litteraturstudier ansågs vara relevant för att förstå sambandet mellan parkeringsyta och mobilitetslösningar. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras i stor utsträckning på forskning som är peer-reviewed för att säkerställa en hög reliabilitet. För den platsspecifika kopplingen har intervjuer samt en empirisk studie utförts. Intervjuerna gjordes med exploatören för fastigheten samt en representant från Växjö kommuns stadsbyggnadskontor. Den empiriska studien utfördes för att bilda en uppfattning av fastighetens geografiska läge i staden. Resultatet g, Every car trip starts and ends in a parking lot. For a long time, society has been designed with car accessibility in mind, which has contributed to the fact that there is now more parking space in Sweden than living space. The average car spends 97 percent of its life parked, necessitating extensive parking planning. As a result, parking spaces are not considered to promote sustainable land use, as advocated in Agenda 2030's global goals. By reducing parking space promotion, available land can be used for new housing, green areas, and a vibrant urban environment. Växjö is currently in an expansion phase, with the Project Crossways designed for the development of the new district Bäckaslöv. The Crossways project will serve as a center for innovation and development in order to achieve sustainability and global goals. As a result, it is critical to make the best use of the available land. The study's goal is to look into the possibility of reducing parking numbers for the property Bäckaslöv 1 by implementing sustainable parking and mobility solutions. Furthermore, the goal is to establish a link between sustainable mobility and urban development from a social, ecological, and economic standpoint. The results are based on the fact that the parking number can be influenced because Växjö municipality has adopted flexible parking numbers in its parking policy. The study discovered that the fundamental components for achieving sustainable land use and societal development are solutions between parking, mobility, and tools for changing travel habits. Furthermore, the study demonstrates that by implementing parking and mobility solutions, it is possible to reduce the number of parking spaces for the Bäckaslöv 1 property. To look at the journey perspective, however, high demands must be placed on parking and mobility solutions, which means that it should be easy to get to and from destination points in a sustainable way without using a car.

Den här studien undersöker hur det uppdelade universitetet i Malmö kan knytas samman. I dagsläget finns det bristande forskning om campusområden, men det finns framförallt en kunskapslucka vid forskning kring att knyta samman ett uppdelat universitet. Malmö universitet har två universitetsområden med över två kilometer emellan och en tydlig koppling mellan dem saknas. Det här är en undersökning om vad som skulle kunna binda samman de två universitetsområdena, samt hur fysisk förändring skulle kunna skapa fler platser och bättre sammanhållning för alla studenter vid Malmö universitet.Genom metoder som intervjuer, fallstudier, litteraturforskning och observationer har vi fått en bred bild, både av Malmö som studentstad men också kring hur andra städer planterat sina universitet. Via intervjuerna har vi fått en praktisk kunskap kring vad studenter vid Malmö universitet tycker om situationen. Att universitetet känns splittrat och att man gärna hade sett fler platser i staden för studenter att vara på. Intervjuer med kunniga inom ämnet har resulterat i en fördjupad förståelse för hur man på bästa sätt kan utveckla universitetets identitet i staden. Fallstudier av städerna Örebro, Växjö samt Kristianstad har kompletterat studien med strategier från andra fall. Via dessa har vi kunnat göra jämförande studier och kommit fram till vad som är attraktivt i universitetsmiljön. Studien har visat att det saknas en koppling mellan de två områdena och att rörelsen mellan dem är näst intill obefintlig. Genom strategiska lösningar som utveckling av wayfinding och stråk samt nya samlingsplatser kan områdena kännas mer attraktiva och enhetliga. Utveckling av ett stråk genom city blir den röda tråden mellan områdena. Fysiska platser i form av studierum både utomhus och inomhus, studentcafeer, studentpubar och bostäder är viktiga knutpunkter för att skapa samlingsplatser för alla universitetets studenter. Via tillfälliga event och mötesplatser kommer det skapas fler möjligheter för stude, his study examines how the divided university city of Malmö can be linked together. At present, there is a lack of research on campus areas, but there is above all a gap of knowledge in research on linking a divided university. Malmö university has two campus areas that are divided by two kilometers and a clear connection between them is missing. This is a study of what could connect the two campus areas, and how physical change could create more places and better cohesion for all students at Malmö university. Through the methods of interviews, case studies, literature research and observations, we have created a broad picture, both of Malmö as a student city but also of how other cities have planned their universities. Through the interviews, we have gathered practical knowledge about what students at Malmö university think about the situation. A common theme was that the university feels divided and that they lack areas aimed for university students in the city. Interviews with experts in the subject have resulted in an in-depth understanding of how to best develop the university’s identity in the city. Case studies of the cities of Örebro, Växjö and Kristianstad have supplemented the study with strategies from other university cities. We have then been able to do comparative studies and arrive at what is attractive in the university environment. The study has shown that there is no connection between the two campus areas in Malmö and that the movement between them is almost non-existent. Through strategic solutions such as the development of wayfinding and “stråk” as well as new meeting places, the areas can feel more attractive and uniform. Development of a route through the city becomes the common thread between the areas. Physical places in the form of study rooms both outdoors and indoors, student cafes, student pubs and student housing are important hubs for creating places to gather all of the university’s students. Through temporary use, such as events and

Skolåret 2021/ 2022 blev Malmö utnämnd till Årets studentstad med motiveringen“Det är en stad att leva och trivas i både innan, under och efter sina studier ochstudenterna ses som en självklar del av stadens utveckling” (SFS, 2021). Samtidigtvill Malmö Stad tillsammans med Malmö universitet utveckla studentstaden Malmö,och ställer sig frågan hur denna förändring och förbättring skulle kunna se ut. Härkommer vi som aktiva studenter och boende i staden in med ett arbete som kan sessom ett bidrag till diskussionen om denna frågan.Vårt syfte med kandidatarbetet är att uppnå både involvering och etableringav studenten i stadsrummet, där urbana studiemiljöer kan skapa livfullhet ochsammankoppling utanför universitetens byggnader. Detta gör vi genom attundersöka hur en implementering av Urbana studierum skulle kunna ge studentermöjlighet att bli en del av Malmös urbana sammanhang.Genom ett explorativt tillvägagångssätt bygger vi upp vår teoretiska tillämpninggenom insamling av empirisk data, tidigare forskning och teorier samt egnaerfarenheter av studentstaden Malmö. Vår avsikt med att nyttja det explorativatillvägagångssättet, är att generera mer kunskap kring ett ämne som inte tidigaredefinierats och utretts.För att skapa en tydligare uppfattning av staden och relevanta områden för vårtarbete krävs det att stora delar av arbetet grundar sig i empiriska analyser, dettager djupare förståelse av staden, dess användning samt väsentliga kopplingarmellan student och stad. Den empiriska insamlingen grundar sig i tre faser avområdesanalyser med en kompletterande enkätundersökning. Som underlag föratt förstå stadens framtida visioner kring studentstaden Malmö har vi dessutomstuderat Malmös översiktsplan och Campusplan Malmö universitet 2040.Den definierade benämningen av vad ett urbant studierum är och kan bli grundarsig i de två nyckelorden som begreppet är uppbyggt utifrån. Där många av dekännetecken som kopplas till dagens studierum implementeras på innovativa sätti nya samman, The school year 2021/2022 Malmö was appointed as the Student City of TheYear, with the motivation; “It is a city to live, and thrive in, both before, duringand after their studies and the students are seen as an obvious part of the city’sdevelopment” (SFS, 2021). Simultaneously the City of Malmö along with Malmöuniversity wants to further the development of the student city Malmö, and thequestions as to what this change and improvement could look like arises. Here, asactive students and residents of the city, our work comes in as an important link inthis issue.The intent of this bachelor’s thesis is to achieve both involvement and establishmentof the student in the urban context, where urban study environments can createa liveliness and connection outside the halls of the university. We do this byinvestigating how an implementation of Urban studyrooms could create theopportunities for students to become part of Malmö’s urban context.Through an explorative approach, we build our theoretical application through thecollection of empirical data, previous research and theories together with our ownexperiences of the student city of Malmö. The intent of applying an exploratorycourse of action is to generate more knowledge on a topic that has not previouslybeen defined or explored.In order to create a more distinct perception of the city and relevant areas for ourwork, it requires that a great part of the undertaking is based on empirical analyses,this provides a deeper understanding of the city, its uses and significant connectionsbetween student and city. The empirical collection is based on three phases of areaanalysis with a supplementary survey. As a basis for understanding the city’s futurevisions around the student city of Malmö, we have also studied Malmö’s overviewplan and Campus plan Malmö university 2040.The defined designation of what an Urban Studyroom is and further can become isbased on the two main keywords on which the concept is developed upon. Manyof the

För att klara av de stora utmaningar vi står inför måste hållbarhetsarbetet genomföras inom flera olika områden i samhället. Stadsutveckling är ett av alla de områden som ska bidra i utvecklingen till ett mer hållbart samhälle. Det ställer krav på att kommuner utvärderar projekt inom stadsutveckling för att få en förståelse för vad som fungerar och vilka delar som ska tas med in i framtida projekt. Studien har använt sig av kvalitativa forskningsmetoder där en litteraturstudie, av framförallt utvärderingsteori, och en fallstudie, innehållande en dokument- och intervjustudie, har inkluderats. Det övergripande syftet med studien är att få en djupare förståelse och inhämta kunskap om hur utvärderingsarbetet av stadsutvecklingsprojekt går till inom det kommunala arbetet i kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet av fallstudien visar att det inte finns någon genomgående systematik för utvärdering av projekt inom stadsutveckling, men att olika former av utvärderande inslag förekommer. Samtidigt finns det en generell vilja av att utveckla utvärderingsarbetet bland de tre kommunerna. Emellertid uppges praktiska utmaningar i det dagliga arbetet, såsom resursbrist i form av tid och pengar, begränsa verksamheternas möjligheter att lägga tid på att utvärdera projekt inom stadsutveckling. Vidare uppges även den mänskliga faktorn vara en orsak, där viljan av att blicka framåt är starkare än viljan att stanna upp för analys av projekt som slutförts. Mer informell utvärdering i form av reflektion och muntlig diskussion är någonting som däremot förekommer i vardagen. Idag genomförs det inte någon rutinmässig utvärdering av orsakssamband mellan åtgärd och resultat på kommunerna. Däremot sker det ofta en uppföljning av projektmålen, men i de flesta fall saknas ett analyserande eller värderande moment. Det uttrycks stora svårigheter med att i början av ett projekt inom stadsutveckling formulera krit, In order to handle the major challenges we are facing, the work with sustainability must be carried out within several different parts of society. Urban development is one of many areas that should contribute to reaching the sustainability goals of society. This requires that municipalities evaluate the projects within urban development. The reason for this is to gain an understanding of which solutions work and which parts of the former project that are to be included in future projects. The study is based on qualitative research methods including a literature study, primarily of evaluation theory, and a case study, containing a document and interview study. The overall purpose of the study was to gain a deeper understanding and knowledge about how the municipalities of Stockholm, Gothenburg and Malmö work with evaluation of projects within urban development. The results of the case study show that there is no systematic way for evaluating urban development projects, but that various forms of evaluative features exist. At the same time, there is a general expressed desire to develop the evaluation work among the three municipalities. However, practical challenges in daily work, such as lack of resources in the form of time and money, limit the organisations' opportunities to evaluate projects. Furthermore, the human factor is also stated as a cause; humans tend to want to look ahead rather than to take time on analyzing projects that have already been completed. The more informal evaluation such as individual reflection and oral discussion is something that happens during the workday. Today, there is no routine for evaluating the causality in a project, between measures and results, carried out in the municipalities. On the other hand, the project goals are usually followed up, but in many of these cases there is no existence of analytical or evaluative elements. The study shows experience of great difficulties in formulating criterias that are accurate for a lo

Dånet från den blodtörstiga publiken stegrar, förväntan hänger tungt i luften. Det tidigare välfyllda torget utanför arenan töms så sakteliga på folk när massorna väller in för att ta sina platser. Försäljare och matstånd ropar ut sina erbjudanden, och skräp från de tusentals underhållningssugna ligger strött över marmorplattorna. Här låg tidigare en konstgjord sjö med tillhörande trädgårdar, som fick lämna plats för den politiska ledningens nya skrytbygge – i grund och botten ett populistiskt beslut. Säkerligen knotades bland de i lokalområdet boende, när insikten att tusentals skränande besökare på reguljär basis nu skulle dundra förbi deras hus, och kanske att den vackra utsikten över de omkringliggande kullarna förstördes. “Kunde de inte byggt i stadens utkanter istället, så som man brukar?”, tänker de kanske. “Men å andra sidan, den har något ändå, den där Colosseum”. Arenor har återfunnits i människors städer i tusentals år. De är platser för skådespel, idrott, musik och övrig kultur. Det som lätt glöms bort är det som händer utanför arenaväggarna. Hur formar lokalmiljö, kommers och arenan varandra, och hur påverkas deras estetik. I detta arbete kommer en kvalitativ fallstudie genomföras där nybyggnationen av den multifunktionella arenan på Studenternas IP i Uppsala studeras. Uppsatsen är kulturgeografisk och tar avstamp i byggnadens arkitektur för att analysera hur renoveringsprocessen har sett ut, vilka drivkrafter hos olika aktörer som har varit centrala, och hur dessa nu påverkar platsen.

Förtätning är idag ett vanligt förfarande i samhällsbyggandet och sker runt om i hela världen. Det lyfts ofta fram som ett hållbart sätt för en stad att växa, men det finns nackdelar och möts ofta av motstånd från boende i området. När en ort växer och förtätas med en ny typ av bebyggelse kan det förändra identiteten, gemenskapen och känslan av en ort, vilket kan skapa starka känslor. Hur ställer sig de tre intressenterna; (1) boende, (2) kommun och (3) byggsektorn till förtätningen och tillväxten? Vilka likheter och olikheter finns det i deras inställning? Vart är de överens och var krockar de? För att undersöka detta har en fallstudie utformats på Rydebäck, för att belysa de olika intressenternas relation till varandra och deras intresse i utbyggnaden av orten. Rydebäck är en tätort med 6000 invånare i Helsingborgs kommun. Det har utförts en kvalitativ intervjustudie med respondenter från vardera grupp intressenter. Respondenterna sinsemellan visade överlag god förståelse för varandras intressen. De boende var de som framförde flest känsloargument, vilken inte är förvånande, då de är mer personligt engagerade i orten än respondenterna från kommun och byggsektorn. Det framgick att Rydebäck undergått en förändring i identitet, gemenskap och gestaltning när det förändrats från ett typiskt villa- och radhusområde till ett område med flerbostadshus. Men exakt vad som föranledde förändringen är inte helt tydligt., Densification is today common practice within urban development around the world. The motive behind this is often that it is a sustainable way for cities to grow. However, there are downsides and it is often met with resistance from the local community. When a district is growing through densification with a different type of building that does not already exist in that area, the feeling of community and place identity may be at stake, which can cause strong emotions among the residents. What opinion do the three stakeholders; (1) residents, (2) municipality and (3) construction companies have when it comes to densification and growth? Are there any differences to their perception or are they aligned? A qualitative case study was formed around Rydebäck to identify their relations and interests. Rydebäck is a suburban area with approximately 6000 inhabitants in the Helsingborg municipality. The interviews were held with respondents from each group. The findings show that the respondents had an understanding for each other's interests. The residents had arguments largely based on emotions, which was not too surprising due to them having a more personal connection to Rydebäck than the construction companies and the municipality. It became clear that the view was that Rydebacks place identity had been subject to change in the aftermath of the integration of multi-family homes. However it is not clear if it is caused by the building of multi-family homes in an area otherwise dominated by single-family homes or by the population increase in general.

The project Hope of the Remains deals with urban development from a spatial design perspective, using the Lövholmen area in Stockholm as a starting point. The project’s purpose is to create a dialogue, to better understand and improve urban development. Also, to question what my responsibility with expertise in interior architecture is and to explore what resources the interior architect possesses. Lövholmen bears an industrial history while also having a prominent art and design identity. The issue at stake is whether to demolish or preserve remains of the industrial period. The project may be a way of appreciating historical values, questioning environmental imprints, but also creating a nesting spatial experience for people. Like how animals seek a smaller, comfortable, and safe space to settle down. And by that, I mean spaces for people to gather to work, have conversations, have a meal, or just stay in while reading a book, which is mostly the smaller existing spaces or the smaller newly built interior rooms. However, public space is important to be preserved within the future of Lövholmen as a residential area. To create a vibrant neighborhood with coexistential values. Hope of the Remains contains a concept and idea that are developed for the future of industrial properties that are currently empty. The idea is based on the property Nitrolack designed by the architects Nils Tesch and Lars Magnus Giertz for AB Wilh. Becker's paint factory, that was built in 1943-44. My master’s thesis investigates ​nesting as a phenomenon and its significance in these types of large spaces that hold qualities and challenges. How void and mass can be formed by color and shape. The project Hope of the Remains reflects our time, a debate about the urban growth and our responsibility for how we develop the city and how we can make use of remains, history and culture in the future. The design proposal is aimed to encourage commitment and interest. It is a way to create a convers

Energy efficiency of buildings is becoming more and more common as a step towards decreasing the amount of climate emissions in the world. In the Swedish city Gothenburg, there are many existing buildings that soon faces extensive renovations due to age and therefore they have a lot of potential to, at the same time, improve the energy efficiency. Some of the buildings uses district heating as heating system and therefore this project has included an investigation of how the energy efficiency of a building affects the delivery of the district heating. The project also included an investigation of how energy efficiency of existing buildings affects the planning of the future needs of district heating.By applying energy saving measures on a reference building that can represent all the buildings in an area can the maximal power use at the DVUT be forecasted. The energy savings impact on the building’s energy- and power signatures is also a part of the study. The result of the energy savings measures is then used in an example of Gothenburg´s urban development by applying the results of the reference building on an area called Heden.The project includes a study, a model in VIP-Energy, an economic analysis of the energy savings and the example of the urban development of Heden. The results shows that the suggested measures reduce the primary energy number by 47 % and that the maximal power use reduced by 50 %. For property owners the economic analysis showed that the measures were not enough profitable. On the other hand, did the result, by the example with Heden also showed that Göteborg Energi can profit by reducing the energy use in existing buildings because it reduces the future additional net power.

När nya bostäder uppförs eller befintliga bostäder byggs om krävs parkeringsplatser för brukarna. Antalet platser som krävs fastställs i kommunala parkeringsnormer. Minimi, maximi och flexibla parkeringsnormer är några vanligt förekommande typer avparkeringsnormer som används runt om i Sveriges kommuner. Det är viktigt att forma en funktionell policy för parkering då efterfrågan på mark i städerna stiger i takt med en ökad befolkning. En funktionell policy är grundläggande för att skapa en balans mellan behov och tillgänglighet då de påverkar ägandet av bil men även val av färdmedel. Parkeringsfrågan blir en viktig beståndsdel i en tillfredställande stadsutveckling eftersom den påverkar markanvändningen och därmed möjligheten till en åtråvärd stadsmiljö. På senare tid har kommuner infört mobilitetsåtgärder i sina parkeringsnormer. Mobilitetsåtgärder innefattar samnyttjande av parkering, bil och cykelpooler vilketreducerar behovet av parkering. När en parkering anläggs försvinner möjligheten att bevara parker och grönområden vilket resulterar i förlust av biologisk mångfald.Växjö kommun tog år 2019 fram en ny parkeringsnorm som ersatte den tidigare. Den nya parkeringsnormen baseras på bruttototalarean (BTA) av en byggnad, zonindelning av kommunen tillsammans med mobilitetsåtgärder. I den äldre normen beräknades parkeringsbehovet för flerbostadshus till 0,5 parkeringar per lägenhet. Genom att undersöka flerbostadshus med varierande utformning och därmed olika BTA; är syftetmed arbetet att identifiera om parkeringsnormer påverkar utformningen av bostäder för att begränsa markbehovet av parkering. Studien undersöker också träbyggnationer kontra betongkonstruktioner för att se om förändringen av BTA påverkar parkeringsbehovet. Den äldre normen ställs mot den nya för att se om den nya kommer att minska antalet parkeringsplatser som krävs när nya bostäder byggs i Växjö, men även undersöka om den nya kommer göra det dyrare eller billigare att anlägga parkeringar.Av fyra und, In case of constructing a new building or remodelling parkingnorms apply, which regulate the number of parkingspots for its users. Minimum, maximum and flexible parking norms are common norms used in Sweden´s municipalities. It is important to form a functional policy for parking as the cities land receives greater demand in step with an increased population. It is fundamental to create a balance between need and accessibility as they affect car ownership but also the choice of transport. In order to succeed with a satisfactory urban development, the issue of parking becomes an important component as it affects land use and thus the possibility of a desirable urban environment.In 2019, Växjö municipality developed a new parking norm that replaced an older one. The new parking norm is based on gross floor area (GFA), of a building together with the possibility of mobility measures while the old parkingnorm was based on the number of apartments. By examining apartment buildings with varying design and measurements of GFA, the purpose of this study is to identify whether parkingnorms affect the design of homes in order to limit the need of land for parking spots. Furthermore, this study examens the difference in terms of costs but also if wooden buildings requires more parkingspots than a concrete buildings. The results show that in order to limit land use for parking in Växjö, construction with mixed functions must be used. This type of building generates a smaller number of parking spaces compared to the old norm that was based on the number of apartments. The study also showed that in six out of eight cases a parking norm based on GFAgenerated an increased amount of parking spots for wooden constructions than for the same buildings built in concrete. Costs are affected by the number of parking spaces that need to be built. In six out of eight cases, at least one extra parking space is required when choosing a CLT frame instead of concrete, which leads to increased c

Kvicksund's marine biological community house is located in northern Eskilstuna right by Lake Mälaren. At the first design, I added a ferry connection and a promenade that connects the north side of Kvicksund with the south. In the "center" is a train station for the Mälaren train that runs through all major cities around Lake Mälaren. Thanks to the accessibility, we angled Kvicksund to a student city and developed student housing next to the station.The house has been inspired by the culture house and Fiskebäckskil's "Kristineberg". Kulturhuset gives passers-by the opportunity to see all the activity through the large windows. I think it is suitable for a house with life and chose to lay many of the active rooms against the facade. At the same time, the upper floor became a place for experience. The vision is that there should be life and movement on the lower level and the quiet calm on the upper.The research that is conducted is focused on Lake Mälaren and marine biology. To include the residents, the plus program has niched itself in citizen research. This means that researchers take help from the public and school classes to get help with large-scale sampling, which can otherwise be difficult for a small team. Citizen research also helps to inform outsiders about research and why it is important. In this case, it is an attempt to teach children, school classes and residents about the importance of taking care of Lake Mälaren and how to do it.Apart from the fact that Lake Mälaren is in need of environmental improvement, there are also invasive species, including the Mussel. Research showed that it and many of our own mussels thrive in the area around Kvicksund. Therefore, the project has also had as a side track to mark zones for where these different mussels are located and where the researchers were sold can go by boat to look more at the mussels.At the same time, it was important that the house could offer students and residents something more than just resea, Kvicksunds marinbiologiska folkets hus ligger i norra Eskilstuna precis vid Mälaren. Vid första utformningen lade jag till en färjeförbindelse samt en strandpromenad som binder samman den norra sidan av Kvicksund med södra. I ”centrum” ligger en tågstation för Mälartåget som går genom alla stora städer runt Mälaren. Tack vare tillgängligheten vinklade vi Kvicksund till en studentstad och utvecklade studentbostäder intill stationen. Huset har inspirerats av kulturhuset och Fiskebäckskils ”Kristineberg”. Kulturhuset ger förbipasserande möjlighet att kunna se all aktivitet genom de stora fönstren. Jag tycker det är passande för ett hus med liv och valde att lägga många av de aktiva rummen mot fasad. Samtidigt blev den övre våningen en plats för upplevelse. Visionen är att det ska vara liv och rörelse på det nedre planet och det stillsamma lugnet på det övre. Forskningen som bedrivs är fokuserad på Mälaren och marinbiologi. För att inkludera de boende har plusprogrammet nischat in sig på medborgarforskning. Det innebär att forskare tar hjälp av allmänheten och då oftast skolklasser för att få hjälp med storskalig provtagning som annars kan vara svårt för ett litet team. Medborgarforskning hjälper också till att upplysa utomstående om forskning och varför den är viktig. I det här fallet är det ett försök till att lära barn, skolklasser och boende om vikten vid att ta hand om Mälaren samt hur man kan göra det.Bortsett från att Mälaren är i behov av miljöförbättring så finns också invasiva arter, däribland Vandrarmusslan. Vid efterforskning visade sig att den och samt många av våra egna musslor trivs bra i området runt Kvicksund. Därför har också projektet haft som sidospår att märka ut zoner för var dessa olika musslor håller till och vart forskarna såldes kan ta sig med båt för att titta mer på musslorna. Samtidigt var det viktigt att huset skulle kunna erbjuda studenter och boende något mer än enbart forskning. Huset fick därför ett bibliotek, en restaurang och stora yto

Denna projektrapport beskriver Trafikverkets medverkan och insatser i regeringsuppdraget Smart City Sweden som är Sveriges demonstrationsplattform för hållbara stadslösningar med fokus på investeringar och export. Syftet är att visa upp verksamheter och testbäddar för smarta städer i landet och verka för att öka den internationella attraktionskraften för svenska hållbara stadslösningar inom ramen för Sveriges exportstrategi. Trafikverket har ingått i en referensgrupp tillsammans med Boverket, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Vinnova, Tillväxtverket och Business Sweden och på så vis stöttat arbetet i uppdraget med sina respektive expertkompetenser. Uppdraget har koordinerats av Energimyndigheten och pågick mellan 2018-2021.

I samband med byggnation av Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn ändras kraven på funktionen för E4/E20 mellan Hallunda och Vårby backe. Det handlar framförallt om anslutningarna för Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm till E4/E20. På sträckan finns även andra brister och behov avseende framkomlighet, kapacitet, bullerstörningar, luftkvalitetsproblem, barriäreffekter för natur- och friluftsliv samt det regionala cykelstråket. I området planeras en expansiv utveckling av bostäder, skola, arbetsplatser och verksamheter. Utan åtgärder förloras en del av den kapacitetsökning som de angränsande projekten Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn ger. Det i sin tur skulle resultera i ytterligare framkomlighetsproblem för kollektivtrafik, godstransporter och biltrafik. Dagens miljöproblem kommer att förvärras än mer med fler stillastående köer. Samtidigt försämras förutsättningarna för gående och cyklister samt för planerad stadsutveckling. Åtgärdsvalsstudien initierades av Trafikverket och genomfördes i samarbete med Huddinge kommun, Botkyrka kommun och Region Stockholm trafikförvaltningen. Syftet med studien var att skapa långsiktighet i planeringen längs den aktuella vägsträckan. De åtgärder som studerats i studien för att hantera problematiken med höga bullernivåer och dålig luftkvalitet längs E4/E20 mellan Hallunda och Vårby backe har varit otillräckliga och kommer därför att utredas vidare. I samband med byggnation av Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn ändras kraven på funktionen för E4/E20 mellan Hallunda och Vårby backe. Det handlar framförallt om anslutningarna för Tvärförbindelse Södertörn och Förbifart Stockholm till E4/E20. På sträckan finns även andra brister och behov avseende framkomlighet, kapacitet, bullerstörningar, luftkvalitetsproblem, barriäreffekter för natur- och friluftsliv samt det regionala cykelstråket. I området planeras en expansiv utveckling av bostäder, skola, arbetsplatser och verksamheter.