Search

Efter flera år av stöd har sol- och vind-el blivit ekonomiskt konkurrenskraftiga och börjat konkurrera ut stora termiska anläggningar för elproduktion. Det stängs nu kol- och kärnkraftverk i flera länder i världen och förespråkare för dessa teknologier hävdar, på olika sätt, att marknaden styr fel och att dessa kraftverk ”behövs” av olika skäl. I denna rapport har vi undersökt om det finns någon grund för ett sådant ”behov” av kärnkraftverk i Sverige som motiverar att det sker nyinvesteringar trots att konkurrensen på marknaden håller på att slå ut dem. Syftet med denna rapport är inte att fastslå om man bör ha ett framtida elsystem med eller utan kärnkraft, utan att analysera grunderna, dvs kunskapsläget, för påståendet att det är nödvändigt att ha kärnkraft. Alla diskussioner om framtiden är osäkra, så vi gör heller inte anspråk på att förutse hur framtiden kommer se ut. Upplägget är att gå igenom olika frågeställningar, och koppla dessa till frågan om huruvida kärnkraften är nödvändig för framtiden, så som framförts med exempelvis följande argument: a) Kärnkraft behövs av ekonomiska skäl b) Kärnkraft behövs för att vi inte ska vara importberoende c) Kärnkraft behövs eftersom det finns kapacitetsbrist i t ex Malmö och Stockholm d) Kärnkraft behövs för att klara elektrifieringen av transporterna och industrin e) Kärnkraft behövs för att klara klimatmålet f) Kärnkraft behövs för att vi ska få el alla timmar, dvs klara leveranssäkerheten g) Kärnkraften behövs för att klara frekvensstabiliteten h) Kärnkraft behövs för stödtjänster till elsystemet I avsnitt 2-7 finns en genomgång av dagsläget. I avsnitt 8 finns en mer detaljerad genomgång av listan a)-h) ovan. Mer tekniska detaljer om systembalansering och effektbalansberäkningar finns i Bilaga A-C. Den slutsats vi drar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska kunna få ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i Sverige i framtiden. Ett elsystem med stor mängd sol- och vindkraft ser dock annorlunda ut än ett med stor mängd kärnkraft. Frågan är då om detta system blir dyrare. Ingen vet vad olika kraftslag kommer att kosta år 2045, men under senare år har det skett en kraftig minskning av kostnaderna för sol- och vindkraft. Samtidigt har kärnkraftens kostnader istället ökat kraftigt. Den är nu betydligt dyrare än ny vindkraft. QC 20200520

Syftet med denna uppsats var att analysera språkets komplexitet i tio matematikläroböcker, utgivna efter lgr11’s införande, ämnade för elever som går första terminen i årskurs ett. Metod för studien var en kvantitativ innehållsanalys. De analyserade läromedelsböckerna är Mera Favorit matematik 1A (2012), Koll på matematik 1A (2014), Lyckotal - matematik skolår 1, 1A (2011), Matte Direkt Safari 1A (2011), Matte Eldorado grundbok 1A (2015), Mattedetektiverna 1A grundbok (2011), Mondo matematik 1A (2015), Nya mästerkatten 1A (2012), Pixel 1A grundbok (2015) och Prima matematik 1A (2013). De aspekter av språket som undersöktes var ordmängd per sida, förekomst av korta och långa ord, meningslängd samt vilken typ av ord som förekommer i matematikböckerna uppdelade i vardagsspråk och skolspråk med underkategorierna vardagsspråk – allmänna ord, vardagsspråk – ovanliga ord, skolspråk – ämnesspecifika ord, skolspråk – dubbeltydiga ord, skolspråk – allmänna ord samt övriga ord. Resultaten visade att den totala ordmängden varierar stort mellan matematikböckerna, detsamma gäller andel långa ord i respektive bok. Resultatet visade även att andelen ord ur varje kategori (vardagsspråk och skolspråk) i förhållande till total ordmängd till stor del var jämförbara mellan samtliga böcker. Hur många nya ord eleverna behöver lära sig i respektive bok skiljer sig också markant beroende på bok. Den främst förekommande meningslängden var meningar bestående av två ord. Beräkningen av läsbarhetsindex (lix) visade att samtliga matematikböcker kunde klassas som enkla. Slutligen visade resultatet även att hur ofta olika ord förekom i böckerna varierade beroende på vilken typ av ord det gällde. Slutsatsen blev att elever behöver läsa cirka 21 ord per sida för att ta sig igenom matematikboken och av dessa ord är ungefär mellan 10-20 % långa ord och minst 64 % av orden kan antas vara bekanta för eleverna. Ord ur samtliga kategorier utom vardagsspråk: allmänna ord förekommer främst en till fyra gånger i vardera bok.

Title: Which is the student´s perception of the city? Aim: The aim is to describe and analyze how students perceive a city's image and the factors that characterize the city's place brand. The subsidiary aim is to observe the impact of the city's image has to attract students for residence. The research questions are: 1. What factors do students perceive as characteristic for the city's image? 2. What impact has the factors on students' choice of residence? 3. How do the students’ perceptions differ? Method: Data for the study were collected through preliminary study, an interview with the city's leaders. The pilot study gathered data, which gave basis to our web-based questionnaire sent out to the campus students at the University of Gävle. The study therefore mixes qualitative and quantitative method but relate to quantitative research design. Collected data were analyzed by descriptive-, factor, correlation and cluster analysis in SPSS. Results & Conclusions: The result shows that students associate the factors activity, feelings and environment as the strongest with Gävle´s place brand. The most significant in students' choice of residential location are restaurants, sports, challenge, site location and career. Various student groups have different opinions of what they associate most strongly with Gävle´s place brand and in their choice of residential location. Suggestions for future research: The current research examines the larger part of the physical aspects of a city's place brand which creates opportunities for future research to study the intangible factors of a place brand from a student perspective. Other recommendations are to conduct interviews with students to more deeply investigate the factors that influence their choice of residence. We also urge to test our model developed for other target groups in a city and a final suggestion is to test the study's research design and model for other student cities. Contribution of the thesis: The study presents the students´ perception of the Gävle´s place brand, important factors from the students´ perspective are presented in a new theoretical model. Practical use of this paper is given to the cities leaders by understanding what attracts student´s to choose residence. Keywords: Place branding, image, settlement, students, Gävle. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur studenter uppfattar en stads image och vilka faktorer som utmärker stadens place brand. Delsyftet är att undersöka vilken inverkan stadens image har för att attrahera studenter för bosättning. Framställning av studiens forskningsfrågor: Vilka faktorer uppfattar studenter som utmärkande för stadens image? Vilken inverkan har faktorerna på studenternas val av bosättning? Hur skiljer sig studenternas uppfattningar? Metod: Data till studien har samlats in genom förstudie i form av en intervju med stadens ledare. Förstudien samlade data vilket gav underlaget till vår webbaserade enkät som skickades ut till campusstudenter på Högskolan i Gävle. Studien blandar därför kvalitativ och kvantitativ metod men förhåller sig till kvantitativ forskningsdesign. Insamlad data analyserades genom deskriptiv-, faktor-, korrelations-, och klusteranalys i statistik programmet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att aktiviteter, känsla och miljö är de faktorer som studenter förknippas starkast med Gävles place brand. De variabler som associeras starkast till Gävle och är samtidigt mest betydande för studenternas val av bostadsplats är restauranger, idrott, utmaning, platsens läge och karriär. Olika studentgrupper har olika åsikter över vad som de förknippar starkast med Gävles place brand och för val av bostadsplats. Förslag till fortsatt forskning: Den aktuella studien undersöker till större del fysiska aspekter hos en stads place brand vilket skapar möjligheter för framtida forskning att studera immateriella faktorer i ett place brand ur ett studentperspektiv. Andra rekommendationer är att utföra kvalitativa intervjuer med studenter för att djupare undersöka faktorer som har inverkan på deras val av bosättning. Vi uppmanar även att pröva vår modell på andra målgrupper i en stad och ett sista förslag är att testa studiens forskningsdesign och modell på andra studentstäder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen framställer studenternas uppfattning om Gävles place brand, vilka faktorer som är viktiga ur studenternas perspektiv och presenteras i en teoretisk modell. Praktisk användning av uppsatsen ges till stadens ledare genom förståelse för det som attraherar mest för studenternas val av bosättning. Nyckelord: Place branding, image, bosättning, studenter, Gävle.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroböcker för lågstadiet, inom samhällsorienterade ämnen (SO) från förlaget Natur & Kultur, framställer genus samt om en utveckling har skett över tid från år 2000 fram till idag. Bakgrunden till denna studie är den ökade diskussionen om genus i samhället tillsammans med vårt intresse för ämnet. Studien sker genom en kvalitativ komparativ text-, och bildanalys. Böcker skrivna innan och efter Lgr11 har analyserats och därefter har resultaten jämförts. De läroböcker som utgör vårt material är Samhällskunskap, Religion, Historia: Forntiden, Geografi: Vår värld samt SO-boken, vi har även använt oss av lärarhandledningarna till samtliga böcker som komplement. Analysen har skett genom Hirdmans genusteori där vi främst utgått från begreppen hierarki och isärhållning. Resultaten visar att det fortfarande finns en viss isärhållning och hierarkisk ordning mellan könen i de analyserade böckerna. En förbättring har dock skett i den senaste upplagan genom en mer jämn fördelning mellan vilket utrymme könen ges i text och på bild samt att bilder i böckerna framställer könen på ett mindre stereotypt vis. Dock kvarstår det faktum att kvinnor knappt nämns i historiska eller religiösa sammanhang i varken tidigare eller senare upplaga. Vår studie bidrar med en tydligare bild av hur läroböcker följer läroplanen avseende genus och jämställdhet samt visar på områden som kan förbättras ytterligare.

Precis som det finns dialekter i det talade språket kan symboler och färger ha olika betydelser i olika delar av ett land. Dessa visuella dialekter är en del av den ideologi som finns på en plats och påverkar hur text och bild uppfattas och tolkas av befolkningen. Den som designar visuell kommunikation bör därför vara bekant med den ideologi som råder där slutprodukten ska finnas; detta gäller inte minst för förpackningsdesign. Mejeribranschen har traditionellt varit starkt geografiskt indelad i Sverige, men nya förpacknings-, produktions- och logistikmöjligheter har bidragit till att 1960-talets 420 mejerier minskat till 50. De flesta av Sveriges mejerier har dock fortfarande en tydlig geografiskt bunden marknad, något som syns hos tre av de största mejerierna: Norrmejerier, Gefleortens och Skånemejerier. Arla finns i stort sett i hela landet, och är Sveriges största mejeri. Tidigare undersökningar redogör för hur olika grafiska element påverkar kunders val av varumärke i butiker. Det finns dock ingen tidigare studie som behandlar just mjölkförpackningar och den visuella kommunikationens skillnader inom ett land. Denna studie undersöker den visuella kommunikationen på mjölkförpackningar för mellanmjölk (fetthalt 1,5 %) från ovan nämnda mejeriaktörer. Studien behandlar även konsumenters påverkan på den visuella kommunikationen. Teorier som använts för att tolka den empiri som samlats in analyserar bland annat förpackningar och kulturer, men även visuell kommunikation. Exempel på den visuella kommunikationens byggstenar är typografi, färg och designprinciper som hierarki. Semiotiken används för att tyda teckens betydelse. En stor del av datan för denna kvalitativa studie har samlats in under intervjuer av företagsrepresentanter från Norrmejerier, Gefleortens, Skånemejerier och Arla. Datan från intervjuerna visar således varumärkesägarnas tankar kring förpacknings- och varumärkeskommunikationen. Studiens författare har kompletterat data med hjälp av en analys av förpackningens visuella element. Slutsatser som dras är att Norrmejerier, Gefleortens och Skånemejeriers förpackningar har visuella element som konnoterar lokalt och personligt. Förpackningarna visar också upp situationer där mjölk används eller använts. Arla har inte samma lokala marknad som de övriga, vilket även syns i förpackningens mer abstrakta grafik. Framtagningen av den visuella kommunikationen fungerar som så att mejerierna först tar fram en grunddesign. Sedan samlar de in konsumenters åsikter om denna för att sedan bitvis justera den efter konsumenternas tycke. De grafiska elementen anpassas på så sätt för de lokala konsumenterna och används för att kommunicera varumärkenas identitet. Förändringarna sker evolutionellt, för att konsumenterna ska känna igen förpackningen. Ett exempel på detta är de ränder Arla använt på sina förpackningar sedan 90-talet som i flera omgångar justerats med varumärket. Vid den senaste designförändringen gjordes de mjukare i kanterna för att ge ett mer naturligt intryck. Vad studien visar är att de lokala konsumenterna har en påverkan för hur den visuella kommunikationen ser ut på mjölkförpackningarna i Sverige, men att det i grunden handlar om mejeriets varumärkeskommunikation. Det eftersom de inte baserat sina val om vilket budskap eller vilka beståndsdelar den visuella kommunikationen ska ha på konsumenternas åsikter. Istället har företaget tagit fram en visuell kommunikation utifrån varumärkets personlighet. Företagen har sedan anpassat denna efter feedback de fått från konsumenterna då det är de lokala konsumenterna som avgör om produkten kommer att lyckas på marknaden. Just like there are different accents in a language, symbols and colors may be interpreted differently in different parts of a country. These visual accents are part of the ideology present at a certain place and affects how the population perceives words and images. It is therefore important for the person designing the visual communication to consider the ideology of the consumers. This is also true for packaging design, because the packaging works as an attention grabber in the store. Traditionally, the dairy market in Sweden has been geographically segmented. New technologies in packaging, production, and logistics have led to a decrease in the number of dairy companies in Sweden; the 1960’s 420 dairy companies are today only 50. The dairy companies of Sweden still have a geographically segmented market. This is also true for three of the largest dairy companies: Norrmejerier, Gefleortens, and Skånemejerier. The largest dairy company, Arla, is present in the whole country. This study aims to research the visual communication on milk packaging from the dairy companies listed above. The study examines the consumers’ effect on the design of the visual communication. Previous studies show how different visual elements on the packaging attract the customers’ attention in the store. However, no previous studies examine milk packaging and the variations of the visual communication within a country. Different theories that have been used to analyse the collected data are about packaging design, culture, and visual communication. Typography, color and design principles such as hierarchy are part of the visual communication’s toolbox. Theories about semiotics have been used to interpret the meaning of visual signs. Parts of the data of this qualitative case study have been collected through interviews with representatives from the dairy companies Norrmejerier, Gefleortens, Skånemejerier, and Arla. This data shows the brand owners thoughts about the packaging and brand communication. The authors of this study have analyzed the visual communication of milk packages for milk containing 1,5% fat from each dairy company listed above. The study concludes that the milk packages of Norrmejerier, Gefleortens, and Skånemejerier contain visual elements that stand for local and personal values. The illustrations and photographs also picture situations where milk is or has been used. Arla does not have the same local market as the others, which can be seen in the more abstract design of their packaging. The dairy companies create a design and then asks for feedback from the consumers. The companies later use this information to adjust the packaging after the consumers’ opinions. The visual elements are adapted to the local market and used to communicate the brand identity. The changes in the visual communication are done evolutionary, to keep the packaging recognizable for the consumers. Arla has, for example, changed the appearance of the stripes they have used on the packages since 90’s several times. The latest version of the design softened the corners of the stripes to convey a more natural look - in line with their brand identity. What the study shows is that the local consumers have an impact on the visual communication of the milk packages in Sweden, but fundamentally it is all about the brand communication of the dairy company. This can be seen in the fact that the dairy companies do not choose their design elements after the consumers’ opinions. Instead, they create a design based on the brand identity and adjust it based on the feedback they get from the local consumers to make it more attractive for the consumers.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken syn gymnasielärare och elever har på estetiskaläroprocesser och schemaläggning.Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska läroprocesser och tidsanvändning iskolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielärare och tre medgymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapiteldär litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Framförallt eleverna har entraditionell syn på schemaläggning och det tycks råda en hierarki mellan de estetiska och deteoretiska ämnena. Schemaläggningen är en viktig faktor för läroprocessernas kvalitet menäven andra faktorer spelar in.