Search

Tradicionalmente, y desde una visión limitada, los principios de autonomía progresiva e interés superior del niño/a son vistos como exigencias contrapuestas. Así, mientras la autonomía progresiva requiere la promoción progresiva de la participación de niños, niñas y adolescentes en el ejercicio de sus derechos,el interés superior del niño/a demanda una garantía de protección reforzada, derivado de su calidad de sujetos en desarrollo. Aunque dichas exigencias aparecen en principio como contrapuestas, lo cierto es que, desde una mirada holística de sus distintas manifestaciones, su relación resulta complementaria y armónica.

El presente volumen monográfico surge de una iniciativa por recuperar la noción del género como un hecho semiótico y material vivido y en-carnado mediante sistemas y tecnologías de representación. A través de sus contribuciones, y bajo un prisma optimista, el volumen propone que la crítica académica tiene todavía espacios de acción en la exploración e interpretación de diversos artefactos culturales. En esta exploración se hace uso de métodos alternativos que permiten pensar las identidades lo-cales y globalizadas, negociar la propia identidad y habilitar espacios de recepción que cuestionen el statu quo. Las once contribuciones reunidas, por tanto, se nutren de metodologías críticas, feministas y queer, metodo-logías bastardas y tecnologías de la subversión para explorar e investigar la realidad social y cultural respecto al sistema sexo/género, entendiendo la igualdad de género, objeto último de la colección EMIG, como un espacio sociohistórico atravesado por lo lingüístico, lo económico y lo político.Un espacio, en definitiva, que es de todo menos inocuo si tenemos en cuenta las consecuencias que las tecnologías del género pueden llegar a tener en quienes somos y en nuestra vida diaria.

Starting from the idea that the issue of the archive is not easy to delimit, this paper proposes a series of reflections on the subjective implication that is produced in the encounter with archives within a research practice. Articulating a methodological reflection with an ethical-political concern, it seeks to reach a notion of archive that can be thought against the idea of foundation and opens itself, instead, to be thought as an instance of encounter with otherness. To this end, we make use of both the concept of in between that Mónica Cragnolini elaborates to think Friedrich Nietzsche's work, and the notion of experience as it is presented in some of Michel Foucault's works. Finally, the archive is thought of in its tense and constitutive relationship with memory, traces, spectres, the work of mourning and a past that is not closed in its meanings. Some testimonial vignettes accompany the theoretical-conceptual argumentation of the work., Partiendo de la idea de que la cuestión del archivo no es fácil de delimitar, este trabajo propone una serie de reflexiones en torno a la implicación subjetiva que se produce en el encuentro con los archivos al interior de una práctica de investigación. Articulando una reflexión metodológica con una inquietud ético-política, busca alcanzar una noción de archivo que pueda ser pensada a contrapelo de la idea de fundamento y se abra, en su lugar, a ser pensada como una instancia de encuentro con la alteridad. Para ello se hace uso tanto del concepto de entre que Mónica Cragnolini elabora para pensar la obra de Friedrich Nietzsche, como de la noción de experiencia tal como es presentada en algunos trabajos de Michel Foucault. Finalmente, se piensa el archivo en su relación tensa y constitutiva con la memoria, las huellas, los espectros, el trabajo de duelo y un pasado no clausurado en sus sentidos. Algunas viñetas testimoniales acompañan la argumentación teórico-conceptual del trabajo.

With “The” unconscious as Freud denominated it, a new knowledge is introduced, a sexual sense. The Freudian unconscious mind has a sexual root. This unconscious mind can be read, and in this aspect the Freudian and the Lacanian concepts find each other. This means both can be deciphered. Freud’s merit was to sustain this S1, this master signifier that guards the sexual sense against the unwelcome opinion with which it was received. Unwelcome both in the social and in the subjective sense, a term we know as resistance. When Lacan proposes that the unconscious mind is structured as a language, it is equivalent to describe it as logical, deductible, readable, and even predictable in some circumstances, in the ephemeralness that defines it. An ephemeralness that can only be read after the fact. The unconscious mind is not, it needs to be produced., Con “lo” inconsciente como lo llama Freud, se abre un nuevo sentido, se introduce un saber nuevo, un sentido sexual. El inconsciente freudiano tiene raíz sexual. Este inconsciente, se lee y en este aspecto el inconsciente freudiano y el lacaniano se encuentran. Esto quiere decir que se pueden descifrar. El mérito de Freud fue sostener este S1, ese significante amo que guarda el sentido sexual, contra la opinión inhóspita con la que fue recibido. Inhóspita tanto en lo social como en lo subjetivo, que es lo que conocemos con el término de resistencia. Cuando Lacan propone que el inconsciente está estructurado como un lenguaje, equivale a decir que es lógico, deducible, legible, incluso predecible en algunas ocasiones, en la temporalidad que le caracteriza, una temporalidad que se lee por retroacción. El inconsciente no es, hay que producirlo.

En este volumen se presenta una reflexión sobre el periodo 2008-2018 tanto desde el contexto social como en la vertiente artístico-cultural valenciana, como después en el repentino derrumbe económico sobrevenido, durante los cuatro primeros lustros del presente siglo XXI. Tal tarea analítico-reflexiva se ha convertido, históricamente, en irrenunciable proyecto común, asumido con total acierto, en este caso, por los más de veinte autores, que colaboran, diversamente, en el presente volumen, propiciando, al socaire de lo ocurrido en nuestro entorno, claros gestos heterogéneos de indignación, esfuerzo, desasosiego y lucidez.

This is a study in information design with a focus on spatial design. The study examines how theories in wayfinding and wayshowing, can facilitate orientability in an environment with a multipurpose, and highlight the connection between the outside and inside of an entrance. The site under investigation is the entrance to Karlsgatan 2 Kulturhus in Västerås, which is in a development phase to renew its lobby. The primary target audience for the study is first-time visitors and the secondary target audience is staff and participants within a development group that works with the ongoing development work of the entrance and lobby. The purpose of the study is to facilitate orientability and make the entrance / lobby more accessible to the first-time visitor, as during the development work, ambiguities regarding the directions on the site have been noted. In the study, relevant theories for the area as well as methods such as site analysis, qualitative interviews, navigation tests and a workshop were used to produce a design proposal that is presented in a digital 3D model. The results of the work are summarized in a final discussion and clarifies, based on principles in wayfinding and wayshowing, how one can use color and form to create a navigation system that not only guides the visitor but also contributes to the expression and identity of the activities offered in the multipurpose environment., Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker hur teorier inom wayfinding och wayshowing, kan underlätta orienterbarheten i en miljö där flera olika verksamheter verkar, samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré. Platsen som undersöks är entrén på Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås som befinner sig i en utvecklingsfas för att förnya sitt entrétorg. Den primära målgruppen för studien är förstagångsbesökare och den sekundära målgruppen är personal samt deltagare inom en fokus-/ utvecklingsgrupp som arbetar med det pågående utvecklingsarbetet av entrétorget. Syftet med examensarbetet är att underlätta orienterbarheten och göra entrén/entrétorget mer tillgängligt för förstagångsbesökaren, då det under utvecklingsarbetet uppmärksammats otydligheter gällande vägvisningen på platsen. I studien har relevanta teorier för området samt metoder som platsanalys, kvalitativa intervjuer, navigeringstest och workshop ihop med fokusgrupp använts för att ta fram ett gestaltningsförslag som presenteras i form av en digital 3D-modell. Resultatet av arbetet sammanfattas i en slutdiskussion och påvisar hur man utifrån principer inom wayfinding och wayshowing kan använda sig av färg och form för att skapa ett navigeringssystem som inte bara vägleder besökaren utan också bidrar till verksamheternas uttryck och identitet.

Från industrialismens framväxt till idag har industrins roll i staden haft olika betydelse och värde. Från funktionalismens zoneringsprinciper, till dagens idé om återindustrialisering och funktionsintegrering. Syftet med detta examensarbete är att sätta samspelet mellan industri och stad i fokus, att undersöka vad en kommuns olika intressenter kan tjäna på att utveckla ett integrerat och aktivt industriområde mitt i staden, samt att utarbeta hur en sådan utveckling skulle kunna se ut. Studien utgår ifrån Markaryds västra industriområde, som är centralt belägen i tätorten. De mest framträdande möjligheterna med en tätortsnära industri, som vi funnit genom studier i Markaryd, är för det första att minska behovet av arbetspendling genom att kunna bo och leva nära sin arbetsplats. För det andra att kommunens identitet påverkas av att företagskulturen och den ekonomiska kärnan visas upp och blir en del av stadsstrukturen. Den mest framträdande problematiken vi har funnit är den barriäreffekt som skapats i form av otrygga gaturum med dess tunga trafik, samt otrygghet under dygnets mörka timmar. Problembilden sammanfattas i ett åtgärdsprogram där områdets utvecklingspotential belyses och där förslag på åtgärder beskrivs. Utifrån åtgärdsprogrammet så valdes kopplingen mellan stationen och industriområdet ut som en viktig plats för vidare utveckling varpå ett gestaltningsförslag togs fram. Gestaltningens översiktliga idé är att skapa en entrékänsla till industriområdet och ett sammankopplande stråk mellan centrum, stationen och industrin. Genom de föreslagna åtgärderna och gestaltningsförslaget så ser vi att problembilden kan mildras och möjligheterna blomstra, vilket ger potential till att det är många parter som kan tjäna på att Västra industriområdet ligger centralt i tätorten och är väl integrerat och tillgängligt. Framförallt är det den starka företagskulturen i kommunen som medför att möjligheterna är starka. Slutligen diskuteras huruvida de föreslagna åtgärderna komm, From the rise of the industrial revolution until today, the role of the industry in the city has retained different meanings and values. From the zoning principles of the functionalism era, to the current idea of re-industrialization and function integration. The purpose of this thesis is to set the interplay between industry and city in focus, to investigate what a municipality’s various stakeholders can gain from developing one integrated and active industrial area in the city, as well as to delve into what such a development could look like. The study is based on Markaryds’ western industrial area, which is located very central in the urban area. The most prominent possibilities with an industry that is integrated with the city, which we have found through studies in Markaryd, is firstly to reduce the need for commuting by being able to live and work close to the workplace. Secondly, the municipality’s identity is affected by the corporate culture and the economic core being displayed and that way becomes a part of the city structure. The most prominent problem we have found is the barrier effect created by the heavy trafficked streets and unsafe thoroughfares, as well as the perceived insecurity during the dark hours. The problems are summarized in an action program where the area’s development potential is highlighted, and where proposals for actions are described. Based on the action program, the connection between the station and the industrial area was chosen as an important place for further development, whereupon we have produced a design proposal. The general idea of the design proposal is to create an entrance feeling the industrial area and an interconnecting passage between the centrum, the station and the industrial area. Through the proposed actions and the design proposal, it is possible to see that the problems can mitigate and the opportunities flourish, which gives potential for many agents to benefit from the fact that the Western industrial are

Gym finns i alla dess former i stora delar av världen, de är grundade och ägda av enskilda personer med olika perspektiv och är därför utformade på olika sätt. Utifrån metoder som omvärldsanalys, participant observation och intervjuer med personer som använder rullstol så skapades en helhetsbild av hur dagens form på gymmets entréer kommunicerar tillgänglighet. Detta gav förståelse för vad som skulle kunna vara ett problem och vad som behöver förbättras för att bli mer tillgängligt för rullstolsanvändare. Med hjälp av studien skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan förbättra och kommunicera tillgänglighet på ett gyms entré.

Handel är en central del av en stads funktion och utveckling. Den bidrar till stadsliv och lockar människor till staden. Köpcenter påverkar och formar städers handelssituation och är ofta placerade i städers centralare delar. Undersökningar visar dock att köpcenter står inför utmaningar som hotar att lämna tomma lokaler, vilket påverkar stadens stadsliv och drivkraft. I denna uppsats undersöks hur svenska kommuner kan påverka köpcenters markanvändning och resiliens. Resiliens är, bland annat, den egenskap eller process som beskriver möjligheter och flexibilitet till att förutse och svara på olika former av kriser i förhoppning om att vidareutvecklas. Kommuners möjlighet till påverkan diskuteras främst utifrån teorier kring handel, köpcenter och det fysiska planeringssystemet. De ger en samlad förståelse över ett köpcenters situation och gör det möjligt att analysera dem och deras resiliensstrategier. Inom ramen för studien har två fallstudier genomförts, den ena behandlar köpcentret Entré i Malmö som fallstudieobjekt och den andra behandlar Galleria Boulevard i Kristianstad. Analysen visar på hur omständigheter så som e-handel, konkurrens mellan köpcenter och samarbetet mellan kommun och ägare påverkar fallstudieobjekten och deras nivå av resiliens. Analysen visar att förståelse över köpcentrets situation är en viktig del i en resiliensstrategi samt att kommuner och ägare samverkar i viss mån, men utan större inverkan. Uppsatsen belyser att kommuner visar på en vilja att öka köpcenters resiliens men att beslut inte alltid baseras på relevanta underlags rekommendationer. Därtill visar uppsatsen indikationer på att lagar som reglerar den kommunala fysiska planeringen ibland hindrar kommunen från att hantera köpcenters resiliens. Slutligen antyder analysen att kommuners främsta verktyg för att hantera resiliens är det fysiska planeringsarbetet och kommunikation med viktiga aktörer kopplade till det aktue

Màster universitari en Estudis Avançats en Arquitectura (BarcelonaArch) -- Projecte, Procés i Programació, Esta investigación ha encontrado y analizado tres obras arquitectónicas dentro de la ciudad de Barcelona que cumplen con la condición de tener objetos independientes dentro de sus plantas principales. Cada elemento, al estar dispuesto allí, transforma el espacio resultante, de modo tal que el mismo no sería igual si no estuviesen esas piezas. Se genera, entonces, una cualidad espacial diferente en sus interiores, ya que la adición de estos objetos contribuye a formar ‘otro’ espacio distinto del que los aloja. El presente trabajo está compuesto por tres secciones: secuencia, negativo y montaje, complementarias entre sí. En cada una de ellas se desarrolla una óptica distinta hacia estas arquitecturas, permitiendo que puedan leerse en cualquier orden y que solo se complete el estudio al final de las tres lecturas.

The infinitive with adverbial meaning introduced by a preposition has been showing an extension in its use, in type as well as in frequency. The semantic properties of entre -a preposition that establishes a relationship with two or more entities or events- are projected over a time scheme which, with nominal phrases, indicate a limited period of time where the verbal predicate is placed in relation to the subject; and as to the aspectual properties of the structure, it can indicate durative value or it can indicate limited indeterminacy of time. However, while analysing data illustrating the use of entre in the Río de la Plata area, we found there has been an extension in the use of adverbial infinitives, given their syntactic functions (alternance phrases, circumstantial phrases of manner, or even causal clauses) and the coreferentiality of the subjects with the contents in the introductory predicate; the semantic relationship between them and with regard to the main verb; and the possibility of alternance vwith clauses introduced with entre que or by gerund clauses, as well as possible links with other prepositions of concomitance. These objectives are inscribed within a general study -from a cognitive-functional approach- of the adverbial infinitive in Spanish., Los infinitivos de interpretación adverbial vienen registrando una extensión de uso, tanto de tipo como de frecuencia. Así, las propiedades semánticas de entre, preposición que relaciona dos o más entidades o acontecimientos, se proyectan sobre un régimen temporal que, con sintagmas nominales, señala un lapso acotado de tiempo; y en lo aspectual, puede expresar valor durativo o la indeterminación temporal limitada. Ahora bien, a partir de datos del empleo rioplatense con entre, encontramos una extensión de los infinitivos adverbiales, dadas sus funciones sintácticas (complementos de alternancia, circunstanciales de manera o cláusulas causales) y la correferencialidad de los sujetos con la predicación introductora; la relación semántica entre ellos y con respecto al verbo matriz; y la posible alternancia con cláusulas introducidas por entre que o de gerundio, así como vínculos con otras preposiciones de concomitancia. Estos propósitos se inscriben dentro de un estudio general, cognitivo-funcional, de los infinitivos adverbiales en español.

La exposición de obras reseñadas en este catálogo giran en torno a uno de los legados culturales que mejor definen y representan a nuestra especie: el mito. Este concepto, ampliamente utilizado por el arte y la literatura, se aborda aquí a partir de una selección de libros creados por artistas de reconocido prestigio, a nivel nacional e internacional, con una destacada presencia del grupo de investigación LAMP (El libro de artista como materialización del pensamiento), profesores de la Facultad de Bellas Artes de la Universitat Politècnica de València y de la Universidad de Palermo. Se trata de libros especiales no tanto por su contenido, pues ya hemos señalado el carácter recurrente del mito en la literatura, sino por su planteamiento y también por su forma. Aquí el libro se concibe como soporte de una obra de arte, donde la imagen desplaza al texto, donde la diosa madre, las entidades celestes, las deidades del mar, de la lluvia y de los cursos fluviales, las fuer-zas telúricas, las divinidades grecolatinas, semitas, egipcias o nórdicas se manifiestan, ante todo y sobre todo, al trasluz del canon estético. La encuadernación se torna singular, atípica, a menudo exótica, permitiendo a los libros mostrar dimensiones y posturas cuanto menos poco convencionales. Se experimenta sobre una amplia variedad de técnicas en torno al grabado, al dibujo, a la pintura y al collage. Y, por supuesto, se utiliza el papel como elemento base (artesano, calco, japonés, teñido)

Bakgrunden till att göra ett gestaltningsförslag för en ny entré till Söderåsen utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer för entréer till Nationalparker grundar sig på Elisabeth Möllerströms (2013) masterarbete Söderåslänken. Hon har med Åstorps centrum som utgångspunkt planerat för en länk till Söderåsen, vilken hon kallar Söderåslänken. Jag vill ta avstamp i hennes arbete och utveckla en ny entré med ett besökscentrum vid Söderåslänkens slutpunkt i Tingvalla som idag är entrén till Söderåsen från Åstorp. I Tingvalla finns idag en befintlig entré som har stor utvecklingspotential och skulle kunna bli något mycket mer än den är idag. Att utveckla denna plats och göra den attraktiv för besökare är en viktig del i Åstorps framtida utveckling som Söderåsstaden. Det är här och att tillgängliggöra Tingvalla och dess natur som mitt arbete börjar. Arbetet svarar på frågeställningen: Hur kan en ny entré vid Söderåsen från Tingvalla i Åstorp gestaltas med hänsyn till dess natur- och upplevelsevärden, samt efter naturvårdsverkets riktlinjer för entréer till Sveriges nationalparker? För att svara på frågeställningen så har en litteraturstudie gjorts där Naturvårdverkets (2015) Riktlinjer för entréer till Sveriges nationalparker har varit en av utgångspunkterna då de i sina riktlinjer har besökarens upplevelse i fokus. I de områden där naturvårdsverkets riktlinjer inte har räckt till så har litteraturstudien kompletterats med annan litteratur inom gestaltning och miljöpsykologi. Litteraturstudien har sedan mynnat ut i ett gestaltningsförslag som svarar på frågeställningen. Nyckelord, The background to make a design proposal for a new entrance at Söderåsen in the small Swedish town of Åstorp is based upon Elisabeth Möllerström’s study on landscape architecture. Taking Åstorp Central Station as a starting point, she has designed a link (walkway) to Söderåsen, which she calls Söderåslänken. Söderåsen is a beautiful natural area with a magical broadleaved forest and a special landform that has a geological history dating from millions of years ago. This current design proposal is connected to Söderåslänken’s endpoint: where the entry to Söderåsen is today. The existing entrance is vague, and it is not a clear to visitors that they have arrived at Söderåsen, which also means that this entrance has a great development potential. The development of this entrance is an important task in Åstop’s future development as Söderåsstaden, which can be translated to the town of Söderåsen. The framing question of this work is: How do we produce a design proposal for a new entrance at Söderåsen from Åstorp that both considers local nature and reinforces the experience of it? And at same time follows the guidelines to entrances of the Swedish National parks from Swedish Environmental Protection Agency? To answer the question a literature study has been done, wherein the guidelines to entrances of the Swedish National parks from Swedish Environmental Protection Agency has been examined alongside other literature in the field of environmental design and environmental psychology. Then, from the literature study, a design proposal has been developed.