Search

This study aims to obtain a deeper understanding of upper secondary teachers’ didactical choiceswhen teaching about controversial or sensitive topics; and what the challenges and possibilities arewithin a subject. Controversial and sensitive topics are a part of our everyday life. This study wantstherefore to contribute to the understanding of what can be regarded as controversial or sensitive intoday’s classrooms. To do this we carried out qualitative interviews with semi-structured questionswhich allowed openness in possible follow-up questions. Five civics teachers were interviewed, theirviews recorded, and transcribed. An inductive approach was initially taken when analysing thetranscripts. The three didactical questions what, why, and how, were used as a guide when coding thetranscription. In addition, the data was conceptualised, and themes were identified. These themeswere then used as markers for the result and discussion. The teachers' statements aligned with whatprevious research told us. All teachers interviewed identified at least one controversy, and stated theyfelt positively about their use in schools to aid students in learning. These included recently emergingtopics such as the conflict between Israel and Palestine, national party politics, LGBTQI+, andvictimology. The topics could be used as a tool to give perspective to the information flow in societyand social media surrounding the students. Discussions were also deemed as important whenhandling matters that could cause the class distress. The teachers often used their own or others’ pastexperiences with a subject when handling a topic, often with the students' possible connection andbackground in mind. Even though they found the student’s relation to the subject to be the toughestchallenge and not the topic itself. The teachers' beliefs were that nuancing the subject and discussionsabout controversial and sensitive topics are vital in civic education., Godkänd 2024-01-19

The purpose of this study is to develop a conceptual framework that can be used to make teachers’ approaches to values in education visible, as well as to use the conceptual framework to analyze supporting documents for teaching values in Swedish schools. The material for this study consists of part theoretical and empirical studies, which problematize neutrality and teacher approaches to values in education, and part supporting documents for value education from the Swedish Ministry of Education. The study employs a method of general theory-building to develop the conceptual framework, which is then employed in the textual analysis of support documents. The study makes multiple arguments. First, it finds that there are six different teacher approaches to values in education: denial, avoidance, balance, privilege, committed impartiality, and critical distance. Second, the analysis of the supporting documents finds that the Ministry of Education takes different approaches depending on the types of values and situations. Lastly, the main argument is my development of the critical distance approach, which advocates for teachers, as well as students, to be self-reflective and critical of their own and other’s presumptions. The critical distance approach questions the idea of neutrality in education.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka förskollärares uppfattning om hur de gör alla och varje barn delaktiga genom arbete med estetiska lärprocesser, vilket tog sin utgångspunkt i att vi såg att förskollärares perspektiv på hur arbetet genom estetiska lärprocesser gör barn delaktiga och inkluderade inte framkom tydligt i forskning. Eftersom vårt syfte har varit att lyfta förskollärares positiva aspekter av inkluderingsarbete genom estetiska lärprocesser har det under arbetets gång varit utmanande att synliggöra kritiska perspektiv kring forskning och det fenomen vi undersökt. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori och relationell pedagogik. Empirin samlades in genom nio digitala intervjuer med legitimerade förskollärare och analyserades utifrån en induktiv tematisk ansats.Studiens resultat visar på att pedagogers görande handlar om ett förhållningssätt där de har barnfokus, är engagerade, skapar nyfikenhet, möjliggör för görande över tid och möten med mångfald som utgångspunkt och att de är beroende av pedagogiska förutsättningar för undervisning genom estetiska lärprocesser som bidrar till delaktighet och inkludering. För vidare forskning ser vi att etnografiska studier genom deltagande observationer och intervjuer skulle kunna bidra till en fördjupad förståelse av inkludering av alla barn genom estetiska lärprocesser, samt hur tekniska och digitala hjälpmedel skapar förutsättning för delaktighet och inkludering., This is a qualitative study with the aim of examining preschool teachers 'perception of how they make everyone, and every child involved through work with aesthetic learning processes, which was becausewe saw that preschool teacher’ perspectives on how work through aesthetic learning processes make children involved and not included emerged clearly in research. Since our purpose has been to highlight preschool teachers' positive aspects of inclusion work through aesthetic learning processes, it has been challenging during the work to make critical perspectives on research and the phenomenon we have investigated. The theoretical starting point of the study is systems theory and relational pedagogy. The empirics were collected through nine digital interviews with legitimate preschool teachers and analyzed based on an inductive thematic approach.The results of the study show that educators' actions are about an approach where they have a child focus, are committed, create curiosity, enable action over time and meetings with diversity as a starting point and that they are dependent on pedagogical conditions for teaching through aesthetic learning processes that contribute to participation and inclusion. For further research, we see that ethnographic studies through participatory observations and interviews could contribute to an in-depth understanding of the inclusion of all children through aesthetic learning processes, as well as how technical and digital aids create the conditions for participation and inclusion.

I läroplanens första kapitel beskrivs skolans uppdrag, som bland annat innebär att elever efter genomgången skolgång ska, genom att argumentera och samtala utifrån kunskaper och etiska överväganden, formulera ståndpunkter och visa på ett kritiskt förhållningssätt (Skolverket, 2017d, s.13). Ett kritiskt förhållningssätt kan utvecklas genom att arbeta med critical literacy. Syftet med studien är därför att undersöka hur verksamma lärare i årskurs F-6 arbetar för att elever ska utveckla critical literacy. Studien utgår ifrån frågeställningarna: - Inom vilka områden i undervisningen berörs critical literacy? - Vilka verktyg används för att utveckla critical literacy? - Vad anser lärare att deras uppgift är i arbete med critical literacy? Studien utgår ifrån intervjuer med fyra verksamma lärare. Intervjuerna är av en semistrukturerad form och lärarna har valts ut genom ett tillgänglighetsurval. Resultatet som framkom i intervjuerna visar att aspekter så som genus, etik, kultur och normer berörs i flera av skolans ämnen, exempelvis bildämnet, de samhälls- och naturorienterande ämnena samt svenska. Lärarna lyfter olika typer av verktyg som kan leda till att critical literacy utvecklas, exempelvis användes diskussioner, iPads, böcker, bilder och läromedel. Resultatet visar också att det finns faktorer lärarna måste ta hänsyn till och dessa är eleverna, planering och planeringstid samt att de i sin undervisning måste vara förebilder genom att förhålla sig kritiskt., The first chapter of the curriculum describes the school’s obligations, which partly implies that students after they graduate, should reason and discuss on the basis of knowledge and ethical considerations express viewpoints and so indicate a critical approach (Skolverket, 2017d, s.13). A critical approach can be developed thru critical literacy. The purpose of this thesis is therefor to study how working teachers in primary- and middle school are working in order to develop critical literacy. The study are based on the research questions: -Within which areas in teaching are critical literacy brought up? -Which tools are used to develop critical literacy? -What do teachers consider is their role in teaching that concerns critical literacy? The thesis is based on interviews with four teachers. The interviews are semi-structured and the teachers have been selected by available range. The result shows that gender, ethic, culture and norms are aspects that the teachers handle in relation to the school subjects art, general science, social science and Swedish. The teachers brought up different types of tools that can be helpful while developing critical literacy, for example discussions, iPads, books, pictures and educational material were mentioned. The results also shows that there are factors that the teachers have to consider and these were the pupils, planning and time for planning and also that they hade to be role models by having a critical approach.

Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra. Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningss